Röstångas avloppsreningsverk Svalöv

Transkript

1 Röstångas avloppsreningsverk Svalöv Miljörapport 2016

2 GRUNDDEL... 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 ORGANISATION... 4 TILLSYNSMYNDIGHET... 5 VERKSAMHETSOMRÅDE... 5 RÖSTÅNGA AVLOPPSRENINGSVERK... 5 GÄLLANDE BESLUT... 8 TILLSTÅNDSBESLUT... 8 UPPFYLLANDET AV GÄLLANDE VILLKOR... 8 BEAKTANDE AV HÄNSYNSREGLERNA ANMÄLNINGSÄRENDEN EGENKONTROLL KONTROLLPROGRAM/MÄTPROGRAM RECIPIENTKONTROLL UTSLÄPPSDATA ÅR DRIFTFÖRHÅLLANDEN UTSLÄPPSKONTROLL BRÄDDNING VID ANLÄGGNING KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE FORSKNING OCH UTVECKLING.16 PROJEKT MED AKTIVT DELTAGANDE FRÅN NSVA 17 EXAMENSARBETEN 19 2 (20)

3 GRUNDDEL Miljörapport för verksamhetsår: 2016 Verksamhetsutövare: NSVA, Nordvästra Skånes Vatten och avlopp AB Organisationsnummer: Anläggningens namn: Röstångas avloppsreningsverk Anläggningens nummer: Fastighetsbeteckning: Svalöv-Kolema 7:4 Besöksadress: Kommun: Kod för huvudverksamhet: Koordinater, anläggningens mittpunkt: Kontaktperson: Godkännare av miljörapport: Kolemavägen, Röstånga Svalöv C N ; O (SWEREF 99 TM) Cecilia Johansson, Miljöingenjör Telefon: E-post: cecilia.johansson@nsva.se Ulf Thysell, VD Telefon: E-post: ulf.thysell@nsva.se 3 (20)

4 VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 500 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. 4 (20)

5 Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Söderåsens miljöförbund. Verksamhetsområde Verksamhetsområdet, som presenteras i bilaga 1, omfattar Röstånga tätort och antalet anslutna personer är ca 773 personer. Det nuvarande verksamhetsområdet beslutades av kommunfullmäktige i Svalövs kommun. Ingen förändring av verksamhetsområdena har skett under året. Röstånga avloppsreningsverk Lokalisering Avloppsreningsverket ligger på fastigheten Svalöv-Kolema 7:4 i Röstånga. Reningsprocessen Den nuvarande processen omfattar mekanisk grovrening, biologisk rening som sker i ett ringkanalsystem samt slutligen ett kemiskt reningssteg. Slammet som bildas stabiliseras, förtjockas och avvattnas. Inkommande avloppsvatten samlas i en inloppspumpstation varifrån det pumpas till grovreningen, maskinrensgaller. I gallret avskiljs större föroreningar som trasor, papper, tops mm. Renset från gallret tvättas i renstvätten och komprimeras i renspressen varpå det 5 (20)

6 samlas upp i ett sopkärl. Vid höga inkommande flöden sker bräddning från inloppspumpstationen ut till Lilla Bäljane å. Vattnet renas sedan biologiskt i en ringkanal som är försedd med två stycken ytluftare. Här reduceras framför allt organiskt material och ammonium oxideras till nitrat. Inloppspumpstation Gallerstation Ringkanal Kontor/kontrollrum Mellansedimentering Fällning/flockning Eftersedimentering Slambehandling Slamlager I ringkanalen bildas biologiskt slam. Detta avskiljs i efterföljande mellansedimentering. Från mellansedimenteringen leds vattnet till den kemiska reningen som består av en flockningskammare till vilken järnklorid tillsätts. Här fälls löst fosfor ut tillsammans med andra mindre partiklar. De bildade flockarna avskiljs i efterföljande slutsedimentering. Det renade vattnet släpps sedan ut i recipient Lilla Bäljane å. Dimensionerande belastning Dimensionerande belastning Utfall 2016 Enhet Anslutning, medeldygn pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn m 3 /d Flöde, medeltimme - 16 m 3 /h BOD 7, årsmedel kg/d N-tot, årsmedel - 12 kg/d P-tot, årsmedel - 1,5 kg/d Slambehandling Slammet från mellansedimenteringen och eftersedimenteringen stabiliseras i en slamoxidationstank. Därefter förtjockas det i en gravitationsförtjockare, varpå det magasineras i ett luftat magasin före avvattning. Slammet avvattnas i en centrifug. Det avvattnade slammet lagras på en slamplatta och borttransport av slammet sker ca 2 gånger per år. Allt slam från Röstångas reningsverk går till jordtillverkning via avtal med Ragnsells. Externslam Allt externslam från Svalövs kommun töms på Lundåkraverket i Landskrona och går direkt till rötkammaren. 6 (20)

7

8 GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser Koncessionsnämnden Grundtillstånd Koncessionsnämnden Slutliga villkor Uppfyllandet av gällande villkor Villkor 1 Om annat ej följer av övriga villkor skall kompletterande åtgärder vid reningsverket utföras och verket drivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angett eller åtagit sig. Mindre ändring av reningsförfarande får dock vidtas efter godkännande av länsstyrelsen. Som förutsättning för länsstyrelsens godkännande skall gälla att ändringen bedöms inte kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Ändringar meddelas till Söderåsens miljöförbund i förväg. Villkor 2 Av kommunen föreslagna och medgivna kompletterande åtgärder vid reningsverket, såsom galler, åtgärder för tvåstegsfällning och slamförtjockare, skall vara utförda och intrimmade senast den 30 juni Kommentar: Villkor uppfylldes. Villkor 3 Kommunen skall senast vid utgången av år 1982 till länsstyrelsen för godkännande inge saneringsplan för avloppsnätet jämte tidplan för åtgärdernas genomförande. Länsstyrelsen äger föreskriva skyldighet för kommunen att vidta ytterligare åtgärder som framstår som skäliga och angelägna ur recipientsynpunkt. Kommentar: Villkor uppfyllt. Saneringsplaner är under framtagande för NSVAs område. Villkor 4 Reningsverket skall vara förberett för desinficering av utgående vatten. Desinficering skall ske i den utsträckning som hälsovårdande myndigheter finner erforderlig. Kommentar: Villkor uppfyllt. Desinfektionsmedel och tank köps in vid uppmaning från hälsovårdande myndighet. Pump finns att tillgå. Villkor 5 Bräddning av obehandlat avloppsvatten från ledningssystemet direkt till Bäljane å skall registreras till mängd och tidpunkt. Kommentar: Bräddflödesmätare är monterad och provtagning sker. Villkor 6

9 Slam från reningsverket skall omhändertas på sådant sätt att olägenheter för omgivningen ej uppkommer. Kommentar: Villkor uppfyllt. Ingen olägenhet har rapporterats. Villkor 7 Reningsverket skall ha sådan kapacitet för syresättning att luktstörningar inte uppkommer. Kommentar: Villkor uppfyllt. Ingen olägenhet har rapporterats. Villkor 8 Vid driftstörningar i reningsverk eller avloppsledningsnätet eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll m.m. skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening och andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast möjligt underrätta länsstyrelsen och hälsovårdsnämnden. Kommentar: Villkor uppfyllt. Berörd myndighet informeras i förväg vid planerade förändringar och i direkt anslutning till oplanerade förändringar. Villkor 9 Program för kontroll av reningsverkets funktion och av tillståndet i recipienten skall upprättas av kommunen och inges till länsstyrelsen för godkännande senast den 1 april I fråga om kommunens skyldighet att lämna tillsynsmyndighet upplysningar om verksamheten och utföra eller bekosta för tillsynens fullgörande behövliga undersökningar gäller i övrigt bestämmelserna i 43, 48 och 49 miljöskyddslagen. Kommentar: Villkor uppfylldes. Villkor 10 Uppkommer meningsskiljaktighet mellan kommunen och länsstyrelsen vid tillämpning av villkorspunkterna 1, 3 eller 8 skall frågan hänskjutas till koncessionsnämnden för avgörande. Kommentar: Villkor har inte varit aktuellt under året. Villkor 11 Kommunen skall dels vidta de skäliga åtgärder vid reningsverket som erfordras för att uppnå högsta möjliga nitrifikationsgrad, dels driva verket med detta syfte. Fr.o.m får halten ammoniumkväve i utgående avloppsvatten som riktvärde inte överstiga 12 mg/l i medeltal under perioden juni - oktober. Med riktvärde avses att kommunen i händelse av överskridande är skyldig att vidta kompletterande åtgärder varigenom ett upprepande förhindras. - I fråga om åtgärder i avloppsnätet, bl.a. för främjande av nitrifikationen, gäller vad som stadgas i p 3. Kommentar: Villkor uppfylldes i och med att riktvärdet underskreds. Villkor 12 Reningsverket skall drivas med högsta möjliga effektivitet avseende reduktion av BOD 7 och fosfor. Halterna i det renade avloppsvattnet får som riktvärden inte överstiga 10 mg BOD7/l eller 0.5 mg fosfor/l som månadsmedeltal. Beträffande innebörden av begreppet riktvärde se p (20)

10 Kommentar: Villkor uppfyllt. Se kommentarer och redovisande grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att kolla i följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG, bilaga x. För kvalitetsbedömning av spillvattnet vid Röstånga ARV används reagenser som kan innehålla utfasnings- och riskminskningsämnen. Dessa reagenser är nödvändiga för den interna driftkontrollen och uppföljningen av reningsprocessen. De här produkterna kommer inte att ersättas. Vid användning, förvaring och avfallshantering följs de angivna instruktioner i säkerhetsdatabladen. I Röstånga ARV används inga kemikalier som innehåller ämnen som är registrerade i de valda databaserna. 10 (20)

11 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen av energi och råvaror har skett under året. Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. Anmälningsärenden Nedan presenteras de anmälningar som har lämnats in till tillsynsmyndigheten under året. Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats Kolema 7:4 Röstånga avloppsreningsverk - tillsyn och kontroll rapport Analyser av E coli vid Röstånga ARV Analys av E.coli för utgående vatten vid Röstånga ARV 11 (20)

12 EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol. Provpunkt Prov Parameter Inkommande vatten 6 dp/år BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, NO3-N, NO2-N, NH4-N, COD Cr Utgående vatten 24 dp/år BOD7(ATU), CODcr, TOT-P, TOT-N, NO3-N, NO2-N, NH4-N Avvattnat slam 4 bp/år ph, TS, TS, GF, GR, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, Mg Nonylfenol, PCB, PAH Inkommande 2 dp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Cr6+, Ag, Sn vatten Utgående vatten 2 dp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Cr6+, Ag, Sn Bräddvatten *1 dp BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, NH4-N, COD Cr Inkommande vatten 2 sp/år VOC screening, SVOC screening, organiska föroreningar Utgående vatten 2 sp/sommar E-Coli *Uttas när det bräddar Recipientkontroll Recipient för det renade avloppsvattnet är Lilla Bäljaneå som ligger inom Rönneåns avrinningsområde. Recipientkontrollen samordnas av Rönneåns vattenråd där Svalövs kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Ekologgruppen. Rapporten finns att hämta på förbundets hemsida. UTSLÄPPSDATA ÅR 2016 Driftförhållanden Gällande riktvärden har efterlevts. De två ytluftarna i ringkanalen har renoverats och därefter har drivenheten lagats ett flertal gånger. Pluspac har testats som fällningskemikalie i stället för järnklorid. Resultaten var bra och en övergång kommer att ske när järnkloriden är förbrukad. I ringkanalen har verket kompletterats med en slamhaltsmätare och en ny syremätare. Största delen av verket har lagts in i övervakningsprogrammet Cactus. Utsläppskontroll Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. Samtliga utsläppsvillkor har uppfyllts under året. 12 (20)

13 12,0 Röstånga 2016 BOD7 (mg/l) i utgående Riktvärde, månad = 10 mg/l 10,0 8,0 6,0 4,0 3,0 3,1 3,1 3,0 3,1 3,2 3,0 3,0 3,6 3,0 2,8 3,0 3,1 2,0 0,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 4,9 3,5 4,5 Röstånga 2016 NH4-N (mg/l) i utgående Riktvärde, juni-okt = 12 mg/l 0,5 1,1 3,1 1,8 1,0 1,5 0,4 2,5 0,1 1,7 2,2 13 (20)

14 0,60 0,50 Röstånga 2016 P-tot (mg/l) i utgående Riktvärde, månad = 0,5 mg/l 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,14 0,07 0,08 0,06 0,10 0,11 0,15 0,14 0,05 0,10 0,07 0,13 0,00 Röstånga 2016 N-tot (mg/l) i utgående 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 21,0 17,0 17,5 12,1 30,0 20,0 19,5 28,5 27,5 22,0 20,0 20,5 15,2 Bräddning vid anläggning Under 2016 bräddade 2 m 3 till Lilla Bäljane å. Bräddning på ledningsnät Ingen registrering av bräddning på ledningsnätet sker. Det finns inga bräddpunkter på ledningsnätet sedan december Allmänt om ledningsnätet Till Röstånga reningsverk ansluter 13 km spillvattenledningar. Drygt hälften är betong/lerrör och knappt hälften är av plast. Den huvudsakliga utbyggnaden av ledningsnätet skedde på 1950-talet. Saneringsplaner/åtgärdsplaner Saneringsplan för Röstånga är uppdaterad och åtgärdsplanen kommer nu följas i den mån det kan prioriteras bland andra projekt. Framförallt handlar åtgärderna om relining av spillvattenledningar och bortkoppling av felkopplade fastigheter. 10-årstrenden för tillskottsvatten är att det minskar. 14 (20)

15 Åtgärder på ledningsnät Under 2016 finns inga nylagda, renoverade eller omlagda spillvattenledningar registrerade i kartdatabasen. Slamkvalitet Under året har fyra analyser på slammet från Röstångas avloppsreningsverk utförts. Resultaten av analyserna presenteras i emissionsdeklarationen. Totalt producerades under året 86,4 ton slam med TS-halten 20,0 %, motsvarande 17,3 ton TS. Allt slam som producerats vid anläggningen under året har använts till jordtillverkning. KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Mängden PIX är dock endast ett ungefärligt värde. Produktnamn Mängd, kg/år Användning PIX Kemfällning FLOPAM DW 340 CT 1250 Slamavvattning PLUSPAC Kemfällning Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades kwh el under året. Hantering av rens och sand samt annat avfall Totalt har ca 2 ton sand och rens transporterats till deponi under året. Övrigt avfall förekommer endast i väldigt liten omfattning. MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA:s intranät och är därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner. Uppströmsarbete Många processer är biologiska och känsliga för påverkan av yttre fysikaliska och kemiska variationer. Ett ständigt uppströmsarbete pågår därför inom NSVA i syfte att minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. Under året har ett antal informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll och övriga samhället. Kampanjer har synts i tidningar och på bussar. NSVA har även börjat skicka ut ett kundblad med information till sina abonnenter. På vissa platser har även omfattande provtagning på ledningsnät genomförts. Den kunskap som NSVA har skaffat sig under det gångna året är mycket värdefull för fortsatt uppströmsarbete inom organisationen. 15 (20)

16 Forskning och utveckling NSVA bedriver forskning och utvecklingsarbete inom Sweden Water Research AB som är en gemensam satsning tillsammans med VA Syd och Sydvatten. Syftet är att de tre ägarna och deras organisationer ska vara bra rustade inför kommande utmaningar och krav. Dessutom väntas kompetensförsörjningen i regionen stärkas. All forskning och utveckling som bedrivs ska vara relaterad till de tre ägarnas behov och i syfte att stärka den framtida kompetensförsörjningen i regionen på olika sätt. Det är också viktigt att personalen på NSVA ges möjlighet att delta i utvecklingsarbete på olika nivåer samt att det arrangeras träffar för utbyte av erfarenheter med andra som har liknande arbetsområden. Kopplingen mellan den forskning och utveckling som planeras och bedrivs inom Sweden Water Reseaerch och NSVA är mycket viktig. Dessutom blir det allt mer påtagligt hur viktig 16 (20)

17 roll specialisterna på NSVA har i detta arbete som innebär att vara länken mellan den dagliga verksamheten och den forskning och utveckling som ska bedrivas. Under året har ett antal aktiviteter genomförts i syfte att försäkra oss om att rätt projekt genomförs inom forskningsbolaget och NSVA samt att vi uppdaterar vår personal om senaste nytt: NSVAs specialister och medarbetare har deltagit på nationella och internationella konferenser Specialisterna träffar forskning och utvecklingsansvarig kontinuerligt under året för planering och samordning Personal från NSVA deltog på SWR-dagen NSVAs personal har deltagit i flera olika projekt som pågår inom Sweden Water Research Anställning av två industridoktorander med fokus på uppströmsarbete och mikroföroreningar har genomförts Projekt med aktivt deltagande från NSVA Uppströmsarbete Inom NSVA bedrivs ett aktivt uppströmsarbete på flera håll för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen till miljön eller till avloppsledningsnätet. För att förstärka och bidra till utveckling av detta arbete startades under året ett industridoktorandprojekt inom området. Projektet väntas genera ett systematiskt och holistiskt synsätt på uppströmsarbete inom hela det VA tekniska området. Det betyder att fokus inte bara är på avloppsvatten utan även dagvatten och dricksvatten ska inkluderas. NSVAs personal har dessutom aktivt deltagit i utvecklingsprojekt som syftar till att förbättra och utveckla ny teknik för att geografiskt koppla samman användning av olika kemikalier till vårt verksamhetsområde. Läkemedelsrening Våra reningsverk är inte konstruerade för vare sig nedbrytning eller avskiljning av läkemedelsrester eller andra svårnedbrytbara organiska ämnen. Effektiv reduktion av dessa ämnen förutsätter kompletterande reningsmetoder. Reduktionsnivåerna för olika mikroföroreningar hänger ihop med reningsverkens processutformning. Det är därför viktigt att utvärdera olika tekniker i olika kontexter, att utreda vilka kompletterande reningsmetoder som passar till olika verk och varför. Under året har fortsatta pilottester och försök i laboratorieskala därför genomförts. I Tyskland och Schweiz finns idag ett antal fullskaleanläggningar i drift för reduktion av olika mikroföroreningar och det är viktigt att följa den utvecklingen. I år har sammanfattning av förra årets studieresa till Schweiz och Tyskland publicerats och finns nu tillgänglig på Svenskt vattens hemsida. Statusbedömning av ledningsnät I ett samarbete mellan forskare, näringsliv och VA- och fjärrvärmebolag utvecklar och testar vi fem nya metoder och tekniska lösningar för att statusbedömma ledningsnätet med metoder som inte kräver att ledningar grävs upp. Vi identifierar dessutom vilka data som 17 (20)

18 behöver samlas in, utöver de som kommer från de nya metoderna. Vi sammanför därefter data från de nya metoderna med data som ledningsägarna redan samlar in samt extern data som är relevant för ledningens skick, till exempel grundvatten, trafikmängder eller nederbörd. Målet är sedan att skapa en statusbedömningstjänst som visuellt visar för ledningsägaren precis var en nedgrävd ledning är försvagad så att förebyggande underhåll kan ske. NSVA deltar mycket aktivt i detta projekt då ledningar som ska bytas också analyserar och testas inom ramen för projektet. Mätning - Övervakning - Uppföljning Under året har fortsatt arbete pågått med installation av fler mätare och uppgraderingen av övervakningssystemet med tillhörande moduler. Ett nytt och modernare system ger stora möjligheter, men belyser också tidigare brister på standardisering och avsaknad av data. Just detta har vi därför fortsatt arbetat med under året. Vi samlar in mycket data från våra anläggningar och vår verksamhet med hjälp av systemet och den lagras i en databas. Utmaningen är fortsatt att standardisera formen på all data och på ett enkelt sätt generera relevanta rapporter som kan användas för uppföljning och förbättringsarbete i verksamheten. Future City Flow Genom fler mätpunkter, korrekt data och möjlighet att koppla samman informationen från en och samma databas öppnas möjligheterna för att utnyttja alla vår information på ett bättre sätt. Det gör vi inom Future City Flow. För att förstärka kunskapen ytterligare inom området mätning, modellering och styrning av våra avloppsledningsnät, åkte en delegation från NSVA till Aarhus för att lära av dem som ligger längst framme i världen på detta område. Under året har vi i ett konsortium tillsammans med Gryaab, Göteborg Kretslopp och Vatten, DHI, CactusUtilities, Lunds Universitet, 4IT AB, WIN, VA Syd och SMHI vidareutvecklat arbetet med modellering och optimerad styrning. Syftet är att vi ska kunna styra våra avloppsvattensystem bättre så att vi kan minska källaröversvämningar och bräddningar. Planen är att starta med en pilot i Helsingborg och en i Göteborg. Inom Future City Flow ska vi dessutom utveckla ett informations- och beslutsstödsystem som kan beskriva sammanhangen mellan aktion och verkan på ett tydligt och pedagogiskt sätt. Beslutsstödsystemet ska vara applicerbart i små och stora städer, men vi börjar testa i pilotskala i Göteborg. Internet of things (IoT) sakernas internet Öresundskraft har i år skapat en av åtta IoT-hubbar i Sverige med bas i Helsingborg och fokus på infrastruktur. Våra VA-system är självklart en viktig del av stadens infrastruktur och NSVA deltar därför i denna IoT-hub. Kan vi dessutom förbättra övervakningen och styrningen med hjälp av bättre data och smartare lösningar så ska vi självklart ta det till oss. Inom ramen för projektet har även ett IoT forum skapats som ska vara det nätverk där kunskapsutbyte och samverkan i dessa frågor framöver kan hanteras gemensamt. RECO LAB Testbädden RECO LAB skapas i direkt anslutning till en toppmodern utvecklingsanläggning intill stadsförnyelseområdet H+ som blir ihopbyggd med Öresundsverkets nya överbyggnad. Den ska vara en öppen, fysisk och virtuell testmiljö och mötesplats för privata och offentliga aktörer tillsammans med akademin. Där kommer nya tekniska lösningar och tjänster inom 18 (20)

19 vatten, energi och avfall utvecklas i förbindelse med att ett unikt sorterande avlopps- och avfallssystem installeras. Detta ger möjligheter för hållbara processer och lösningar för NSVAs alla kommuner och för framtidens städer på många andra platser. Testbädden ska vara klar 2019 och kommer att drivas av NSVA tillsammans med Helsingborgs stad, och Nordvästra Skånes Renhållning (NSR) och Öresundskraft i samarbete med många andra lokala och regionala partners. Examensarbeten Under 2015 slutfördes ett examensarbete i samverkan med Lunds Universitet och NSVA. Hellborg Lapajne, madelaine (2016). Gråvatten som resurs i den hållbara staden värmeåtervinning från avloppsvatten i Helsingborg. 19 (20)

20 Anläggningsnumme Mätpunkt Period Mottagare Flöde Parameter Värde Ev.anm. Enhet Typ Ev. Ursprung Metod BerakningMatMetod Utslapps UtslappsP PunktNor unktostko dkoordin ordinat at Parameternamn Bil 1,2 eller RP Kommentar ED År ER In Maxgvb pe Totalt - C SSC Maximal genomsnittlig veckobelastning av BOD som ligger till grund för tillståndsgiven anslutning, enhet pe SNFS ED ÅR ER In Ansl.pers st Totalt - E Anslutning, antal personer. ED ÅR ER In Ansl.pe-tot pe Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Anslutning totalt, personekvivalenter m.a.p. BOD7. ED ÅR ER In P-tot kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO :2005 Fosfor och fosforföreningar, som P ED ÅR ER In N-tot kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO mod Kväve och kväveföreningar, som N ED ÅR ER In NH4-N kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11732, mod Ammonium som kväve ED ÅR ER In BOD kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn ED ÅR Vatten Ut QV 121, m3/år Totalt - M OTH, Flödesmätning mha skibord Vattenflöde (Vattenföring) normalt + bräddning ut ur verket i 1000 m3/år SNFS ED ÅR Vatten Ut P-tot 21 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO : Fosfor och fosforföreningar, som P SNFS ED ÅR Vatten Ut N-tot kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO mod Kväve och kväveföreningar, som N SNFS ED ÅR Vatten Ut NH4-N kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11732, mod Ammonium som kväve SNFS ED ÅR Vatten Ut BOD kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn SNFS ED ÅR Vatten Ut COD-Cr kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS mod, ampullmetod Kemisk syreförbrukning SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut P-tot 0,2 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO : Fosfor och fosforföreningar, som P SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut N-tot 17,1 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO mod Kväve och kväveföreningar, som N SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut NH4-N 5,3 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11732, mod Ammonium som kväve SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut BOD7 2,9 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut COD-Cr 15,9 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS mod, ampullmetod Kemisk syreförbrukning SNFS ED ÅR Slam INOM SlamT-arv 17,748 - t TS/år Totalt - M WEIGH Slam (torrsubstans) från avloppsreningsverk. ED ÅR Slam INOM TS-tot 25 - % Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Torrsubstans total i slam från avloppsreningsverk ED ÅR Lager INOM SlamT-arv 17,748 - t TS/år Totalt - M WEIGH Slam (torrsubstans) från avloppsreningsverk ED ÅR Slam-Halt Ut P-tot mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Fosfor och fosforföreningar, som P SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut N-tot mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, NTOT-NDK, SS Kväve och kväveföreningar, som N SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut NH4-N mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, St. Methods 18th 4500B+E Ammonium som kväve SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut ph 6,6 - ph Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ph SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut GF-tot 59,1 - % Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Glödgningsförlust SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Cd 1,2 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Kadmium och kadmiumföreningar, som Cd SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Cr 28 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Krom och kromföreningar, som Cr SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Cu mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Koppar och kopparföreningar, som Cu SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Hg 0,64 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS ISO 16772, utg 1 Kvicksilver och kvicksilverföreningar, som Hg SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Ni 18 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Nickel och Nickelföreningar, som Ni SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Pb 18 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Bly och blyföreningar, som Pb SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Zn mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Zink och zinkföreningar, som Zn SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Nonylfenol 0,89 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, GC/MS Nonylfenol ED ÅR Slam-Halt Ut PAH 0,24 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, GC-MS PAH-Polycykliska aromatiska kolväten, summa 6 föreningar ED ÅR Slam-Halt Ut PCB 0,013 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, GC-ECD Polyklorerade bifenyler, summa 7 föreningar