Miljörapport 2017 Ekebro avloppsreningsverk, Bjuv

Transkript

1 Miljörapport 2017 Ekebro avloppsreningsverk, Bjuv

2 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Tillsynsmyndighet h. NFS 2016: i. SNFS 1994: Tillståndsgiven och faktisk produktion Gällande villkor i tillstånd Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Ersättning av kemiska produkter mm Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Bilageförteckning... 25

3 Tillståndspliktiga verksamheter och verksamheter som förelagts att ansöka om tillstånd 1. Verksamhetsbeskrivning 5 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 500 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen år 2017 var driftchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är avdelningschefen Pär Gustafsson. 1

4 Verksamhetsområde Vid Ekebro avloppsreningsverk behandlas avloppsreningsvatten från Bjuvs tätort samt samhällena Gunnarstorp, Billesholm och Norra Vram. Dessutom behandlas måttligt förorenade avloppsvatten från Höganäsbolagen, Svenska Nestlé (Findus) och Saint-Gobain Isover (tidigare Gullfiber AB). Totalt anslutna är ca personer. (I beslut från 1995 anges att personer är anslutna och reningsverket dimensionerat för 20000pe) Uppdaterade verksamhetsområden för vatten, spillvatten och dagvatten antogs av kommunfullmäktige i september Verksamhetsområdet presenteras i bilaga 1. Ekebro avloppsreningsverk Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Brogårda 1:12 i Bjuvs kommun. Ekebros RV Reningsprocessen På reningsverket i Ekebro renas vattnet mekaniskt, kemiskt och biologiskt. Vattnet får först passera ett galler där större föroreningar som tops, papper och trasor avlägsnas. Vattnet leds vidare till en pumpstation som även är försedd med ett nödavlopp som vid pumphaveri eller strömavbrott avleder vattnet till Bjuvbäcken. Vattnet pumpas till en förluftningsbassäng med sandfång där grus och sand avskiljs. I utflödet från denna bassäng tillsätts järnklorid för att fälla ut fosfor och BOD från vattnet, s.k. förfällning. Den utfällda fosforn separeras tillsammans med stora partiklar som jord och slam bort från vattnet i försedimenteringen. Efter försedimenteringen finns anordning för bräddavlopp i syfte att undvika översvämning. 2

5 Vattnet renas sedan biologiskt med hjälp av mikroorganismer. På Ekebro reningsverk sker detta i två olika steg och i det första steget passerar vattnet igenom två parallella biobäddar. I en biobädd växer mikroorganismerna som en biofilm och vattnet rinner ner över biofilmen och renas. I den ena biobädden växer mikroorganismerna på ytan av ett plastmaterial och i den andra på makadam. Organismerna bryter ner organiskt material och tar upp närsalter som fosfor och kväve. I biobäddarna omvandlas även ammonium till nitrat, genom så kallad nitrifikation. Efter biobäddarna leds vattnet via en mellansedimentering till det andra biologiska steget, en MBBR (Moving Bed Biofilm Reactor) för efterdenitrifikation. Här växer mikroorganismer också som en biofilm på ett bärarmaterial, men dessa bärarmaterial rör sig fritt i en bassäng under omröring som vattnet passerar igenom. Vid efterdenitrifikation omvandlas den nitrat som bildats i biobäddarna till kvävgas som lämnar vattnet upp till atmosfären. I denna process doseras en extern kolkälla (etanol) för att bakterierna ska kunna utföra arbetet. Avslutningsvis doseras ytterligare järnklorid innan vattnet passerar slutsedimenteringsbassänger för avskiljning av resterande mängd suspenderat material och fosfor. Därefter leds vattnet ut i Bjuvbäcken via två dammar som är placerade i serie. I inloppet till varje damm finns en ytluftare/pump där vattnet luftas när det kommer in i dammen. Slambehandling I samband med vattenreningsprocesserna bildas slam. Slam som separerats bort från mellan- (bioslam) och slutsedimenteringen (kemslam) leds till inloppet av reningsverket. Överskottsslam separeras sedan ut i försedimenteringen, det består då av både primär-, kem- och bioslam. Slammet avleds till slamkontrollkammaren där slammet förtjockas genom dekantering varpå det går till den anaeroba rötkammaren. I rötkammaren bryts mer organiskt material ner under anaerob nedbrytning av mikroorganismer och biogas bildas. Biogasen används här för uppvärmning av byggnader, resterande överskottsmängd förbränns i gasfacklan. Slammet förtjockas sedan i gravitationsförtjockare och avvattnas genom centrifugering varpå det lagras på en slamplatta på reningsverket. Slammet omhändertas av extern entreprenör och används som anläggningsjord. Rejektet som erhålls vid dekantering och centrifugering går till en utjämningsbassäng innan det återförs reningsverket till sandfånget. 3

6 Externslam Externslam från trekammarbrunnar och slutna tankar tillförs vattenfasen innan galler. Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2010 genomfördes en statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med för perioden

7 Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet Till Ekebro reningsverk finns 127 kilometer spillvattenledningar. Större delen av ledningarna är lagda mellan och 1980-talet och de äldsta är från 1930-talet. Betong är det vanligast förekommande materialet. I kartdatabasen har det inrapporterats nyanläggning och renovering av totalt 366 meter spillvattenledning till Ekebro reningsverk. Saneringsplan Saneringsplanen för ledningnätet som är anslutet till Ekebro reningsverk blev klar Omfattande flödesmätning gjordes inför saneringsplanen. Åtgärdsförslag i saneringsplanen var bland annat tillskottsvattenkontroll i Billesholm och Bjuv, utredning och åtgärder på spillvattenledningen längs Boserupsbäcken, förbättringar vid bräddpunkter för att förhinda inläckage och utökad mätning. Åtgärder på ledningsnätet I Mörarpsvägen, Bjuv pågår ett projekt där VA-ledningar förnyas, gatan byggs om och svackdike/regnbädd plus översvämningsyta anläggs för att minska översvämningsrisker. Det leder till minskad risk för bräddningar och källaröversvämningar vid kraftiga regn. A-ledningar byts ut i området Prästkragen, Bjuv. Det minskar tillskottsvatten till spillvattennätet. Ett 40-tal brunnar på spillvattenledningen som går längs Boserupsbäcken har inventerats och där behov fanns bytte NSVA till täta lock och tätade brunnar. Projektet pågick Det här var en prioriterad åtgärd enligt saneringsplanen och översvämningsutredningen för att minska tillskottsvatten från bäcken till spillvattenledningen planerar NSVA att utföra uppföljande kontroller på brunnarna och filma ledningen. Relining av spillvattenledning har utförts i Sjukhusvägen, Bjuv Tillskottvattenkontroll har utförts i Baldersgatan och närliggande gator i Bjuv under 2017 och arbetet fortsätter Området var ett av dem som drabbades hårt av översvämningarna Rännstensbrunnar som har varit felkopplade har kopplats om och omkompplingskrav har ställts till felkopplade fastigheter. När hela området är undersökt kommer beslut tas om vilka åtgärder som behövs på huvudledningarna. Tillskottsvattenkontroll har utförts på fastigheter och huvudledningar i delar av Billesholm under 2016 i enlighet med saneringsplanen. Åtgärder har vidtagits där felkopplingar upptäckts Bräddpunkter har funktionskontrollerats Tillstånd 5 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Tillståndsbeslut ombyggnad, omprövning villkor utsläpp Länsstyrelsen Tillståndsbeslut, ombyggnadsåtgärder, krav på kontrollprogram Länsstyrelsen Krav på prövotidsredovisning. 5

8 Länsstyrelsen Fastställande av slutgiltiga villkor. 3. Anmälningsärenden beslutade under året 5 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Dok. nr. Titel Dokumentdatum BJ 17/ Ekebro - tillsyn BJ 17/ Statusuppdatering av skrapspel på Ekeby ARV samt Ekebro ARV BJ 17/ Uppdatering skrapsspelsinspektion BJ 17/ SV: Brådskande! Begäran om stöd med anledning av EU-kommissionens krav på redovisning från Sverige enligt avloppsdirektivet Ekebro RV BJ 17/ Fosforutsläpp Ekebro ARV BJ 17/ SV: Fosforutsläpp Ekebro ARV BJ 17/ SV: Förfrågan om kompletteringar av underlag med anledning av Begäran om stöd med anledning av EUkommissionens krav på redovisningar från Sverige enligt avloppsdirektivet BJ 17/ SV: Förfrågan om kompletteringar av underlag med anledning av Begäran om stöd med anledning av EUkommissionens krav på redovisningar från Sverige enligt avloppsdirektivet BJ 17/ SV: Uppdatering skrapsspelsinspektion BJ 17/ Temporär avstängning av stenbiobädd Ekebro ARV BJ 17/ Grön fluorescerande färg på Ekebro ARV BJ 17/ Grön kontrastvätska från Ceres BJ 17/ Flödesstopp från denitrifikationen Ekebro ARV BJ 17/ Avstängd försedimenteringsbassäng Ekebro ARV BJ 17/ VB: Bräddrapportering Bjuv och Åstorp BJ 17/ Bräddningar på avloppsreningsverk i Bjuv septemberoktober BJ 17/ SV: Bräddningar på avloppsreningsverk i Bjuv september-oktober BJ 17/ Överskriden BOD7(f)-halt november månad på Ekebro ARV BJ 17/ VB: Bräddningar i Bjuv November Tillsynsmyndighet 5 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn: Söderåsens Miljöförbund 6

9 5 h. NFS 2016:6 5 i. SNFS 1994:2 Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna. Kommentar: Övriga uppgifter gällande utsläpp av avloppsvatten som ska redovisas se SMP-Hjälp (Hur gör jag?/verksamhetsutövare/avloppsreningsverk) Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 2016:6 x Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 x 7

10 Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter: Kontrollprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av ALcontrol. PROV. PUNKT PROV ANALYSER Inkommande vatten 24 dp/år BOD 7(ATU), N-tot, NH 4-N Inkommande vatten 24 vp/år P-tot, COD Cr Inkommande vatten 12 vp/år Cr, Ni, PAH6 Inkommande vatten 12 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Cr 6+, Ag, Sn Inkommande vatten 2 sp/år VOC screening, SVOC screening Organiska föroreningar. Utgående vatten 52 dp/år BOD 7(ATU), N-tot, NH 4-N, SS, NO 3-N, NO 2-N, BOD 7(ATU)(filtrerat) Utgående vatten 52 vp/år P-tot (varje vecka); COD Cr (jämna veckor). Utgående vatten 12 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Cr 6+, Ag, Sn Slutsedimentering 52 dp/år BOD 7(ATU), BOD 7(ATU)(filtrerat), COD Cr, P-tot, N-tot, NH4-N, SS. Bräddvatten ARV *1 dp/v BOD 7(ATU), P-tot, N-tot, COD Cr, NH 4-N. Avvattnat slam 4 bp/år ph, TS, Gf, Gr, P-tot, N-tot, NH 4-N, Ca, Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, K, Mg, Nonylfenol, PCB, PAH, Toluen. Under året har provtagning och analys skett enligt NFS 2016:6 med undantag för ett utgående veckoprov på P-tot. Då denna analys tidigare gjorts på dygnsproven missades detta veckoprov första veckan på året på grund av ändrade rutiner. Recipientkontroll Recipienten för det renade avloppsvattnet är Vegeån. Recipientkontrollen samordnas av Vegeåns Vattendragsförbund där Bjuvs kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från ALcontrol. Rapporten finns vanligtvis att hämta på förbundets hemsida 8

11 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 5 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Dimensionerande belastning Utfall 2017 % av kapacitetstak Enhet Anslutning, medeldygn pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn m 3 /d Flöde, medeltimme m 3 /h BOD 7, årsmedel kg/d N-tot, årsmedel kg/d P-tot, årsmedel kg/d Kommentar: Årets inkommande P-tot är enormt hög jämfört med tidigare år. Detta då vi i april hade ett inkommande veckoprov med 1500 mg/l totalfosfor. En omanalys på provet utfördes för att bekräfta halten. Även utgående halt denna vecka var högt (1,1 mg/l) och därför har vi antagit att inkommande prov stämmer. Ärendet anmäldes till tillsynsmyndighet Gällande villkor i tillstånd 5 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor 1. Om inte annat framgår av övriga villkor eller föreskrifter skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet. Mindre ändringar av anläggning eller processer får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten förutsatt att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. 2. Reningsverket skall byggas med målsättningen att begränsa resthalterna i det renade avloppsvattnet till högst 10 mg BOD7 och 0,3 mg totalfosfor per liter räknat som veckomedelvärde samt till högst 8 mg totalkväve per liter som årsmedelvärde. Kommentar Villkor uppfyllt. Inga större förändringar av processen har gjorts under året. Mindre störningar eller förändringar kommuniceras med Söderåsens miljöförbund. Villkor ej aktuellt, se villkor 15. 9

12 3. (Villkoret ändrat i tillståndsbeslut Länsstyrelsen) Det utbyggda verket skall vara färdigt att tas i drift senast den 1 mars Den närmare utformningen av avloppsreningsverkets utbyggnad liksom planerad drift under utbyggnadstiden skall före byggstart redovisas till och godkännas av tillsynsmyndigheten. 5. Byte av fällningskemikalie och andra kemikalier som tillsätts reningsprocessen skall redovisas till och godkännas av tillsynsmyndigheten. Flytande kemikalier skall förvaras inom invallad, avloppslös yta med tätt underlag. 6. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall ske i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. 7. Slam och avfall som uppkommer i reningsverkets verksamhet skall lagras och omhändertas på sätt som tillsynsmyndigheten kan godkänna. Kommunen skall arbeta för att slammet så långt möjligt skall nyttjas för jordbruksändamål. Kommunen skall senast den 1 december 1995 till länsstyrelsen redovisa en slamutredning omfattande hur slammet från reningsverket skall tas omhand. Utredningen skall godkännas av länsstyrelsen. 8. Om olägenheter t ex i form av lukt uppstår till följd av verksamheten skall kommunen efter samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att begränsa olägenheterna. 9. All producerad rötgas skall uppsamlas och förbrännas. Vid haveri eller underhållsarbeten i gasklocka, gasfackla, värme- eller elproduktionssystem skall kommunen vidta åtgärder för att förhindra utsläpp. Villkoret ej aktuellt. Villkoret ej aktuellt. Villkor ej uppfyllt. Fällningskemikelien har varit densamma under hela året. Etanol har använts som extern kolkälla under hela året. Båda dessa kemikalier förvaras i tankar som är placerade i en invallning. Polymer är ej invallad. Villkor uppfyllt. En mobil invallning för cipaxbehållare finns samt pump för dosering. Det finns också en mindre mobil enhet med dunk och pump för dosering av mindre mängder klor. Villkor uppfyllt. Slammet mellanlagras på reningsverkets slamplatta och omhändertas av extern entreprenör, Ragnsells. Hur stor del av slammet som gått till jordbruksändamål redovisas i emissionsdeklarationen. Villkor uppfyllt. Inga klagomål om lukt har inkommit för Ekebro reningsverk. Villkor uppfyllt. Gas förbränns i gasfackla. 10

13 10. Buller från reningsverket skall begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än 50 db(a) dagtid (kl 07-18), 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) och 40 db(a) nattetid (kl 22-07). Den momentana ljudnivån på grund av verksamheten får nattetid vid bostäder inte överstiga 55 db(a). Om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter skall angivna ekvivalenta värden sänkas med 5 db(a) enheter. 11. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes, att slammet inte kan återanvändas inom jordbruket eller att särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. En inventering av till reningsverket anslutna verksamheter samt deras avloppsvatten skall redovisas till länsstyrelsen senast den 1 mars Det fortlöpande industrikontrollarbetet skall redovisas i den årliga miljörapporten. 12. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av regn, grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Det fortlöpande saneringsarbetet skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporten. 13. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt fortlöpande uppnås. Vid driftstörningar i avloppsreningsverket eller i avloppsledningsnätet eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll m.m. skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening och/eller andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast underrätta tillsynsmyndigheten. Villkor uppfyllt. Inga mätningar har gjorts. De enheter som har en hög ljudnivå är pumpar som är placerade i pumpkällaren samt centrifugerna i centrifughallen. Det går inte att höra något buller alls från dessa enheter utanför reningsverkets område, än mindre vid närmsta bostad. Villkor uppfyllt. Se rubrik Uppströmsarbete under avsnitt 14. Villkor uppfyllt. Villkor uppfyllt. Söderåsens miljöförbund informeras alltid om störningar och åtgärder. 11

14 14. (Villkoret ändrat i tillståndsbeslut Länsstyrelsen) Förslag till reviderat kontrollprogram skall senast den 1 mars 1997 redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Villkor uppfyllt. 15. (Villkoret fastställt genom tillståndsbeslut Länsstyrelsen, villkoret ersätter tidigare provisoriska villkor A och B) Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får inte överstiga följande: BOD7 10 mg/l, månadsmedelvärde, riktvärde 10 mg/l, kvartalsmedelvärde, gränsvärde Totalfosfor 0,3 mg/l, månadsmedelvärde, riktvärde 0,4 mg/l, kvartalsmedelvärde, gränsvärde Totalkväve 12 mg/l, årsmedelvärde, riktvärde Villkor ej uppfyllt. Det har skett en överträdelse av riktvärdet för BOD7 som månadsmedelvärde samt en överträdelse av riktvärdet för totalfosfor som månadsmedelvärden. Se redovisade grafer under avsnittet 10 samt kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. 8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av 5h-5i och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till oc0h från anläggningen. Värden till följd av villkor redovisas där så är möjligt i SMP:s emissionsdel. Driftförhållanden Under året har rejektvattnet på verket konstaterats som en större belastningskälla än vad vi först trodde genom provtagning av rejektet under tre månader under hösten Under 2018 ska detta åtgärdas genom byte av polymer till avvattningen samt genom inköp av en ny centrifug för att ersätta de gamla, slitna centrifugerna på verket idag. Ett hot mot reningen vid Ekebros reningsverk är att verket då och då drabbas av maskinella haverier, orsakade av att verket är gammalt och slitet. Endast det nödvändigaste byts och renoveras i avvaktan på det gemensamma reningsverket, Ekevång. Utsläppskontroll Samtliga villkor efterlevdes inte år Gällande gränsvärden för reningsverket, kvartalsmedelvärde av BOD7 på 10 mg/l och kvartalsmedelvärde av totalfosfor på 0,4 mg/l har uppnåtts. Vissa riktvärden har dock överskridits under året; ett månadsmedelvärden av BOD7 samt ett månadsmedelvärden av totalfosfor. Utgående fosfor i maj månad var 0,4 mg/l på grund av enormt höga inkommande totalfosforhalter. Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. 12

15 13

16 14

17 Bräddning vid anläggning Totalt har m 3 vatten bräddats från reningsverket under året. Bräddning på ledningsnätet På ledningsnätet har det bräddat vid sex olika tillfällen, beräknat totalt till m 3. Precis innan gallret på verket har det bräddat minuter. Här sker ingen flödesmätning. 15

18 9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 5 9. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Samtliga slamskrapor och tillhörande kedjor har inspekterats. Dessa var alla i bra skick och inga åtgärder behövde utföras. Frekvensstyrning av motorerna till spolarmarna på biobäddarna har installerats för att kunna justera flödet över biobäddarna då de har olika stor kapacitet. 10. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Ett enormt utsläpp av höga halter fosfor i mitten av april månad resulterade i höga halter (1,1 mg/l) utgående totalfosfor. I och med detta startades en utredning ifall vi skulle investera i en fosfatanalysator till verket för att kunna fånga toppar som denna samt styra vår dosering av fällningskemikalie. Driftstörningen anmäldes till tillsynsmyndigheten. 16

19 11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Verksamheten planeras att på sikt läggas ner. Därför undviks nyinvesteringar. Vid reningsverket förbrukades kwh el under året. Nedan visas nyckeltalen för elförbrukningen jämfört med inkommande flöde. Anläggning År Mottagen mängd spillvatten Elförbrukning (m 3 /år) (kwh/år) (kwh/m 3 ) Ekebro RV , , , , , , ,57 17

20 12. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd, år Användning Järnklorid 294,9 ton Fällning luftat sandfång och utgående Polymer 5 ton Slamavvattning Etanol 127 m 3 Kolkälla biosteg Fosforsyra 3 m 3 Till biosteg Eldningsolja 2,5 m 3 Uppvärmning lokaler Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system EcoOnline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att kolla i följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG. För kvalitetsbedömning av spillvattnet vid Ekebro ARV, används reagenser som kan innehålla utfasnings- och riskminskningsämnen. Dessa reagenser är nödvändiga för den interna driftkontrollen och uppföljningen av reningsprocessen. De här produkterna kommer inte att ersättas. Vid användning, förvaring och avfallshantering följs de angivna instruktioner i säkerhetsdatabladen. Vid Ekebro ARV används inga produkter som innehåller ämnen som är registrerade i de valda databaserna. 18

21 19

22 13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Slam Under år 2017 har totalt 600 ton slam omhändertagets av NSVAs slamentreprenör. Slammet har använts till jordtillverkning. Ca 120 ton ligger kvar på slamplattan på reningsverkets område. Hantering av rens och sand samt annat avfall Rens går som osorterade sopor. 4,6 ton sand har transporterats till deponi. Hantering av övrigt avfall På Ekebros RV finns en avfallsstation som en extern entreprenör hämtar under året. Under år 2017 har följande hämtats: Blandskrot 2,58 ton Industriavfall för sortering 3,88 ton Brännbart grovt/överstort, till förbehandling 0,56 ton Externslam Från NSR har det transporterats totalt ton slam från trekammarbrunnar till Ekebros RV under år

23 14. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Forskning och utveckling Allmänt VA-branschen står inför stora utmaningar framöver. Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet är ett faktum även om förändringstakten är oviss, energioptimeringsmål sätts upp och minskade utsläpp av kemikalier i vårt samhälle är ett måste. Detta är stora och svåra frågor som tar tid att förändra och anpassa VA-verksamheten utifrån. Det krävs dessutom mycket kunskap som historiskt oftast inte finns i den dagliga driftorganisationen, men som kommer att krävas nu och framöver för att hänga med och kunna bedriva professionella vattentjänster. På NSVA förbereder vi oss genom att kontinuerligt fortbilda personalen, delta i seminarium och i andras utvecklingsprojekt. Samtidigt gör vi vårt bästa för att driva och genomföra egna utvecklingsprojekt. För största möjliga utbyte samarbetar vi med många olika aktörer inom branschen och ofta i kombination med något universitet. NSVA-Processgrupp På flera sätt försöker NSVA säkra de olika reningsprocesser som vi är beroende av för att klara våra utsläppskrav. NSVA har en processgrupp som inkluderar processingenjörer och processpecialister för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna arbeta med dessa frågor. Gruppen kommer från mars-18 att sitta tillsammans för att lösa problem och stötta varandra i de dagliga utmaningarna. Utrymme ges även till diskussion kring framtida utmaningar och nya projektförslag. Forskning och utveckling NSVA bedriver forskning och utvecklingsarbete inom Sweden Water Research AB som är en gemensam satsning tillsammans med VA Syd och Sydvatten. Syftet är att de tre ägarna och deras organisationer ska vara bra rustade inför kommande utmaningar och krav. Dessutom väntas kompetensförsörjningen i regionen stärkas. Den forskning och utveckling som bedrivs ska vara till nytta för NSVA och dess ägarkommuner. Verksamheten ska bidra till att bättre rusta verksamheten för kommande krav och utmaningar, stärka den framtida kompetensförsörjningen i regionen samt bidra till att NSVA blir en mer attraktiv arbetsgivare. För att dra nytta av de forskning och utvecklingsaktiviteter som bedrivs krävs ett deltagande och engagemang från medarbetarna och verksamheten. Under 2017 har detta engagemang ökat och intresset för de olika projekt som pågår är stort. NSVAs specialister har en betydande roll i att omvärldsbevaka och bidra till projektinitiativ och nya idéer till utvecklingsmöjligheter. 21

24 Under 2017 har ett antal aktiviteter genomförts i syfte att försäkra oss om att rätt projekt genomförs inom forskningsbolaget och NSVA samt att vår personal håller sig uppdaterade om vad som händer i omvärlden: NSVAs specialister och medarbetare har deltagit på nationella och internationella konferenser och mässor. Specialisterna träffar forsknings- och utvecklingsansvarig kontinuerligt under året för planering och samordning. Många från NSVA deltog på SWR-dagen. NSVAs personal har deltagit i flera olika projekt som pågår inom Sweden Water Research. Mer om pågående projekt på Sweden Water Research finns att läsa om här: Projekt med aktivt deltagande från NSVA under 2017 Läkemedelsrening NSVAs reningsverk är inte konstruerade för vare sig nedbrytning eller avskiljning av läkemedelsrester eller andra svårnedbrytbara organiska ämnen. Effektiv reduktion av dessa ämnen förutsätter kompletterande reningsmetoder. Under året har ytterligare ett projekt med pilotanläggning på Lundåkraverket starts upp. Det innebär att vi på Lundåkraveret under ca en 2 års period kommer kunna följa hur ozonering kan kombineras med biologiska processer för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester. Uppströmsarbete Inom NSVA bedrivs ett aktivt uppströmsarbete på flera håll för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen till miljön eller till avloppsledningsnätet. Som hjälp i det arbetet används idag ett webbaserat verktyg för geografisk koppling till kemikalieanvändning runtom hos olika verksamheter. I år har ett utvecklings-och innovationsprojekt startas som har till syfte att utveckla en ny modul till det redan befintliga webverktyget. Detta förväntas underlätta uppströmsarbetet betydligt framöver för våra medarbetare. Statusbedömning av ledningsnät Nya metoder för att bestämma vattenledningarnas status har testats och utvärderats under senaste åren på flera av NSVAs ledningar. Alla metoder bygger på att man ska kunna bedöma statusen på ledningarna utan att gräva upp dem. Målet är att skapa en statusbedömningstjänst som visuellt visar för NSVA som ledningsägare, precis var en nedgrävd ledning är försvagad så att förebyggande underhåll kan ske. Testbädd för recilienta och smarta dricksvattennät Att utnyttja SMART teknik som tillämpas inom andra områden är framtidens melodi. Genom att NSVA är med och utvecklar och utformar en testbädd där nya tekniker kan testas, gör att vi själva snabbt kan ta till oss av det som fungerar bra. Mätning Övervakning - Uppföljning Under året har fortsatt arbete pågått med installation av fler mätpunkter som genererar data som samlas i en gemensam databas. Detta ger stora möjligheter till förbättring, men belyser också tidigare brister på standardisering och avsaknad av data. Just detta har vi därför fortsatt arbeta med under året. Ett flertal nya automatiska rapporter har kunnat skapas vilka underlättar uppföljningen av verksamheten betydligt. 22

25 Future City Flow Genom fler mätpunkter, korrekt data och möjlighet att koppla samman informationen från en och samma databas öppnas möjligheterna att utnyttja all vår information på ett bättre sätt. Det gör vi inom Future City Flow. Under året har vi i ett konsortium tillsammans med Gryaab, Göteborg Kretslopp och Vatten, DHI, Cactus Utilities, Lunds universitet, 4IT AB, WIN, VA Syd och SMHI vidareutvecklat arbetet med modellering och optimerad styrning. Syftet är att man kunna styra våra avloppsvattensystem bättre för att undvika bräddningar och källaröversvämningar. En pilot kommer att byggas upp i Helsingborg och en i Göteborg och en första prototyp till beslutsstödsystem kommer att presenteras till våren RECO LAB Testbädden RECO LAB skapas i direkt anslutning till en toppmodern utvecklingsanläggning intill stadsförnyelseområdet H+ som blir sammanbyggd med Öresundsverkets nya överbyggnad. Den ska vara en öppen, fysisk och virtuell testmiljö samt mötesplats för privata och offentliga aktörer tillsammans med akademin. Där kommer nya tekniska lösningar och tjänster inom vatten, energi och avfall utvecklas i förbindelse med att ett unikt, sorterande avlopps- och avfallssystem installeras. Detta ger möjligheter för hållbara processer och lösningar för NSVAs alla kommuner och för framtidens städer på många andra platser. Testbädden ska vara klar 2019 och kommer att drivas av NSVA tillsammans med Helsingborgs stad, och Nordvästra Skånes Renhållning (NSR) och Öresundskraft i samarbete med många andra lokala och regionala partners Verksamhetsledningssystem Hela NSVAs verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO sedan början av år Omcertifiering enligt nya standard skedde i januari 2017 Uppströmsarbete Det är viktigt att det vatten som avleds till reningsverket inte ger negativ effekt på reningsverkets process, slam, recipient, ledningsnät eller personalens hälsa. För att minska risken att olämpliga ämnen avleds från verksamheter och hushåll jobbar NSVA förebyggande på flera sätt. Remissinstans vid tillstånds- och anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet: NSVA har möjlighet att ställa krav på redovisning av processavloppsvattnets sammansättning och yrka på begränsningar/utsläppsvillkor för det vatten som avleds till kommunalt avloppsreningsverk. Delta vid tillsynsbesök och periodiska besiktningar hos anslutna verksamheter. Granska utsläppsrapportering/villkoruppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter: NSVA kan ställa krav på handlingsplaner vid överskridande av kraven i ABVA eller utsläppsvillkor i tillstånd. Informationskampanjer riktade till hushåll på bussar, i tidningar och på webben. Kundblad till hushåll: information om vad som får/inte får hamna i avloppet. 23

26 Trots det förebyggande arbetet förekommer det störningar i processen. Störningar kan vara svåra och kostsamma att spåra, helst om de är tillfälliga. Det finns flera åtgärder som kan vara lämpliga om störningarna ger stora effekter på reningsverkets processer, bland annat information via media, information direkt till verksamheter och provtagning i nät. Vi följer trender för bland annat metaller, PAH, PCB och nonylfenol i slammet. Syftet är att identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet eller har halter som ökar. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dessa. 24

27 Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att använda sig av följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga större förändringar vad gäller användning av energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Anläggningen ligger relativt centralt i Torekov men inga klagomål har inkommit under året. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1: Versamhetsområde Bilaga 2: Inkommande och utgående Ekebro RV Bilaga 3: Metaller, inkommande och utgående Ekebro RV Bilaga 4: Slamanalyser Ekebro RV 25

28 Bilaga 1 26

29 27

30 28

31 29

32 30

33 NSVA Förklaringar till verksamhetsområden inom VA Ska normalt betala för Vatten, Spill och Dagvatten fastighet (Df) och Dagvatten gata (Dg) Här finns det helt övervägande antalet abonnenter. En fastighetsägare till en (eller flera) bostäder som har möjlighet att ta hand om dagvattnet inom fastigheten blir befriad från avgiften Df. Övriga fastigheter (t ex industrier) kan göra motsvarande. De kan också fördröja dagvattnet inom fastigheten och då få en reducering med 50 % på Df-avgiften (t ex bygga bygga en damm). Samtliga abonnenter ska betala avgiften för Dg. Däremot kan de ha egen brunn och därför inte betala för vattnet. Abonnenterna är skyldiga att koppla spillvatten och dagvatten rätt om det finns separerade ledningar. Trafikverket och Staden ska betala Dg för gator och allm platser. Ska betala för Vatten och Spill. Abonnenten får inte koppla dagvatten till stadens ledningar och det finns heller inga ledningar för att ta hand om dagvattnet från gatorna Här finns ca 13 % av småhusen. Det finns inga dagvattenledningar. Det finns goda möjligheter att ta hand om dagvattnet inom fastigheterna och det krävs inte heller några anordningar för gatorna. Dessa abonnenter får alltså en lägre fast avgift än de som har Df och Dg. Har enbart Spill och Dagvatten (Df o Dg) Finns inget sådant område i Bjuvs kommun Har enbart Spill Finns inget sådant område i Bjuvs kommun. Dagvatten från fastigheten får inte tillföras stadens spillvattenledningar. Har enbart Vatten Det finns en del områden där det endast finns vattenledningar. Dessa har lagts för att abonnenterna inte har haft tillräckligt eller dålig kvalitet på vattnet. Ska normalt betala för Vatten Spill och Dagvatten gata (Dg) Abonnenter som finns inom dessa område får inte släppa ut sitt Df i kommunens ledningar. Här har bedömts att det är fullt möjligt att ta hand om det inom egen fastighet. Kommunen har dock gjort anordningar för att ta hand om dagvattnet från gatorna varför Dg debiteras fastighetsägarna och i förekommande fall Trafikverket och Kommunen. De som har egen brunn med godkänd vattenkvalitet behöver inte betala avgift för Vattnet. Ska betala för Vatten Spill och Dagvatten fastighet (Df) Här ska normalt inte finnas några abonnenter. Undantag finns dock på Järnvägsgatan i Ekeby där några fastigheter har denna typ av anslutning. Det är viktigt att notera att Kommunen är skyldig att tillhandahålla de olika tjänster som ska finnas inom de olika verksamhetsområdena. Abonnenterna är också skyldiga att ansluta sig till spillvattnet om det finns ett verksamhetsområde för detta. Detta kan gälla även för vattnet. Bilaga 2 31

34 32

35 Bilaga 3 33

36 34

37 Bilaga 4 35