Miljörapport 2017 Öresundsverket Helsingborg

Transkript

1 Miljörapport 2017 Öresundsverket Helsingborg

2 INNEHÅLL 1. Verksamhetsbeskrivning... 4 Organisation... 4 Verksamhetsområde... 5 Öresundsverket... 5 Ledningsnät... 8 Allmänt om ledningsnätet... 8 Sanerings-/åtgärdsplan Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Tillsynsmyndighet h. NFS 2016: Kontrollprogram Kontrollprogram Tillståndsgiven och faktisk produktion Gällande villkor i tillstånd Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m Utsläppskontroll Bräddning vid anläggning Bräddning i ledningsnät Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Elförbrukning Ersättning av kemiska produkter mm Förbrukning av kemiska produkter

3 13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Forskning och utveckling Allmänt NSVA Processgrupp Forskning och utveckling Projekt med aktivt deltagande från NSVA under Verksamhetsledningssystem Uppströmsarbete Bilaga 1 - Verksamhetsområde Bilaga 2 Inkommande och utgående Öresundsverket Bilaga 3 Metaller, inkommande och utgående Öresundsverket Bilaga 4 Slamanalyser Öresundsverket Bilaga 5 Bräddning i ledningsnät Bilaga 6 Emissionsdeklarationen, bräddning från reningsverket

4 1. Verksamhetsbeskrivning 5 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 500 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvar för anläggningen utgår från VD och är via avdelningschefen för Avloppsrening delegerat till driftchefen Håkan Lindqvist. NSVAs organisation redovisas nedan. 4

5 Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar Helsingborgs stad och tätorter enligt bilaga 1. Antalet anslutna personer är idag ca Öresundsverket Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Verket 1, cirka 1,5 km från Helsingborgs centrum. Närmaste granne är Helsingborgs hamn och Västhamnsverket. Öresundsverket Reningsprocessen Reningsprocessen omfattar grovrening, mekanisk rening i parallella försedimenteringsbassänger, biologisk fosfor- och kväverening i aktivslam samt slutsedimentering med efterföljande 2-mediafilter. Vattnet passerar först gallerstationen för borttagande av fasta föroreningar som papper, tops, trasor m.m. Därefter pumpas vattnet in till reningsverket, som högst kan ca m 3 /h pumpas in. Däremot begränsas verket av att en optimal belastning på biosteget som ligger mellan och m 3 /h, för att slamflykt ska undvikas. När avloppsvattnet pumpats in till reningsverket passerar det ett luftat sandfång där grus och andra tunga partiklar avskiljs. Vid flöden som överstiger biostegets kapacitet leds resterande vattenmängd till ett utjämningsmagasin på ca m 3. Vatten som leds till utjämningsmagasinet tillsätts automatiskt järnklorid för kemisk fällning av fosfor. Detta vatten leds sedan tillbaka in i reningsverket när flödestoppen är över och kapacitet i verket finns tillgänglig. Skulle verket inte klara av att ta emot det utjämnade vattnet, går vattnet med i utgående ledning tillsammans med utgående vatten. 5 I försedimenteringsbassängerna avskiljs primärslam. Dessutom används försedimenteringsbassängerna för hydrolys av organiskt material - primärslamhydrolys. Det innebär att långa organiska föreningar bryts ner till kortare och för mikroorganismerna mer lättillgängliga föreningar.

6 Galler Inlopp Rötkammare Kontrollrum Sandfång Slamhantering Verkstad Filter Försedimentering Utjämning Slutsedimentering Biosteg Slutsedimentering I efterföljande aktivslamanläggning sker biologisk avskiljning av fosfor och kväve i olika zoner. I den första anaeroba zonen tar mikroorganismer upp lättnedbrytbart organiskt material som bildats i föregående hydrolyssteg och släpper samtidigt fosfor. En totalt större mängd fosfor tas sedan upp i de luftade zonerna vilket ger ett nettoupptag av fosfor. Kväve avskiljs genom fördenitrifikation där mikroorganismer i luftade zoner omvandlar ammonium till nitrat som sedan recirkuleras och i en syrefri zon omvandlas till kvävgas. Simultant med fosfor- och kvävereningen konsumerar mikroorganismer organiskt material (BOD) vilket därmed avlägsnas från vattnet. För att kunna bibehålla en viss slamhalt i aktivslamanläggning samt för att återföra den bildade nitraten från de luftade zonerna, recirkuleras slam tillbaka från slutsedimenteringen. Efter det biologiska steget separeras vattnet från bioslammet i slutsedimenteringsbassängerna. Vattnet får slutligen passera ett sandfilter av typen 2-mediafilter. Det renade vattnet leds ut i Öresund, ca 450 meter från stranden på ca 20 meters djup. Slambehandling Primärslam från försedimenteringen och överskottslam från den biologiska reningen förtjockas i separata förtjockare. Förtjockning av bioslammet sker i två gravitationsförtjockare där polymer tillsätts. Dessutom tillsätts järnklorid till primärslamförtjockaren i syfte att minska halten svavelväte i rötgasen. Både primär- och bioslam leds sedan vidare till rötkammaren där organiskt material bryts ner anaerobt och biogas produceras. Slammet från rötkammaren avvattnas slutligen i en slamskruvpress, även en centrifug finns tillgänglig för extra stöttning. För bättre avvattning tillsätts polymer. Avvattnat slam lagras i containers för vidare omhändertagande. Dekantatet från förtjockarna, rejektvatten från centrifugen och spolvatten från filtren återförs till reningsverket före inloppspumparna. 6

7 Nedan redovisas en processbild över Öresundsverket. Externslam Mängden mottaget externslam flödesregistreras för varje fordon. Alla fordon som lämnar externslam har en egen tagg som vid tömning kopplas till en flödesmätare. Slammet lämnas på Öresundsverket, före gallren och blandas där med inkommande vatten. Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar görs löpande. NSVA har arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har tagit fram. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som NSVA arbetar med för perioden

8 Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I Helsingborg finns 859 km spillvattenförande ledningar, varav 106 km 12 % är kombinerade ledningar. Ungefär 65 % av ledningarna saknar dokumentation gällande ledningsmaterial men erfarenheten är att den största delen av ledningarna består av betong och lergods. De flesta ledningarna är lagda mellan talet. Ca 13 mil är lagt innan 1950-talet varav de äldsta är från 1920-talet. Underhållsspolning utförs kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsaka skador i fastigheter eller dylikt. I entreprenaden ingår vecko-, månads- och kvartalsspolning. Sanerings-/åtgärdsplan Det finns tre saneringsplaner för Helsingborg: 1. Saneringsplan för avloppsledningsnätet i centrala Helsingborg (dec 1994). 2. Saneringsplan för Helsingborgs ytterområden, norra linjen mellan Utvälinge-Ödåkra (feb 2003, uppdaterad dec 2016). 3. Saneringsplan för Helsingborgs ytterområden, södra linjen, Mörarp, Rydebäck, Gantofta, Påarp, Bårslöv, Vallåkra (feb 2007). Saneringsprojekten nedan följer uppgjord åtgärdsplan för att avlasta reningsverket i Helsingborg med tillskottsvatten. Det sker ett kontinuerligt arbete med uppdatering av saneringsplaner och framtagande av nya åtgärdsplaner. Här ges tidplanerna för uppdatering av saneringsplanerna: Centrum: (åtgärder sker idag inom Furutorpsgatans avrinningsområde fram till 2019 samt Tågaborgs avrinningsområde). Södra Linjen: (idag sker arbete i Vallåkra och utredning kring Påarp). Åtgärder på ledningsnätet Under 2017 har åtgärder utförts som kan påverka tillskottsvattnet till Öresundsverket. Vad gäller åtgärder för att minska mängden tillskottsvatten har fokus de senaste åren legat på Furutorpsgatans avrinningsområde. Enligt kartdatabasen framgår det att: meter spillvattenledning har nyanlagts meter dagvattenledning har nyanlagts. 600 meter spillvattenledning har renoverats med relining. 350 meter spillvattenledning har renoverats genom omläggning. 8

9 Nedan ges en sammanställning av de främsta åtgärderna på spillvattenledningsnätet i Helsingborg under Projektnamn Åtgärd Typ* Längd (m) Helsingborg Gärdesgatan Renoverad S 67 Helsingborg Sockengatan Relining S 73 Helsingborg Grönkullagatan Relining S 525 Helsingborg Prins Kristians gata Renoverad S 247 Helsingborg Prins Kristians gata Nyanläggning D 353 Helsingborg Andesitgatan Nyanläggning S 258 Helsingborg Andesitgatan Nyanläggning D 262 Helsingborg Aspavägen Nyanläggning S 1487 Helsingborg Nyvångsgård Nyanläggning S 312 Helsingborg Kullavägen Nyanläggning S, D 2985 Helsingborg Gammelgård Nyanläggning S 270 Helsingborg Domkyrkovägen Nyanläggning S 405 Helsingborg Christinelund, Domsten Nyanläggning S 3115 Helsingborg Kopparmöllegatan Renoverad S 35 Helsingborg Röglevägen Renoverad S 237 * S = Spillvatten, D = Dagvatten, K =Kombinerad 9

10 2. Tillstånd 5 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Koncessionsnämnden Grundtillstånd Koncessionsnämnden Slutliga villkor Länsstyrelsen Ändrade villkor 3. Anmälningsärenden beslutade under året 5 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. NSVA dok. Ärende/Beslutet avser Besluts- Datum namn myndighet HE 17/ Driftstörningsrapporter och kompletterande uppgifter gällande havererad returslampump, anläggning Lst HE 17/00002 Anmälan om omkopplingsarbete dagvatten vid H+ samt brädd MF HE 17/ Anmälan om omkopplingsarbete dagvatten vid H+ samt brädd MF HE 17/ Anmälan till Miljöförvaltningen, omläggning av dagvattenledning MF HE 16/ VB: Ang driftstörning byte av blåsmaskiner. Lst HE 17/ VB: tillsyn HE 17/00204 Protokoll från tillsynsbesök av Öresundsverket Lst HE 17/ Tillynsbesök - angående höga fosforvärden 2016 Lst

11 HE 17/ Renoveringsarbete linje 3, Öresundsverket Helsinborg Lst HE 17/ Uppdatering om slamläget på Öresundsverket Lst HE 17/ Renoveringsarbete linje 3 ÖV, Avslut anmälan om renovering (dnr ) Lst HE 17/ Kompletterande information/åtgärdsplan ang. förhöjda halter av fosfor i utgående vatten Lst HE 17/ Högt fosfor på Öresundsverket Lst HE 17/ Renoveringsarbete linje 3 ÖV Lst HE 17/ Strömavbrott Öresundsverket Lst HE 17/ Information om höga fosforhalter, Öresundsverket Helsingborg Lst HE 17/ Lägesrapport Öresundsverket Lst HE 17/ Renoveringsarbete linje 3, Öresundsverket Helsingborg Lst HE 17/ Komplettering till inlämnad anmälan om luktreducerande åtgärder (Dnr ) Lst HE 17/ Bräddningar ledningsnät Helsingborg MF HE 17/ Fråga om prioriterade vattendrag vid ev brädd MF HE 17/ Bräddning i Välabäck - slukhålet MF HE 17/ Bräddning i Välabäck - slukhålet MF HE 17/ Bräddning i Välabäck - slukhålet MF HE 17/ Bräddning i Välabäck - slukhålet MF HE 17/ Bräddning i Välabäck - slukhålet MF HE 17/ Bräddning i Välabäck - slukhålet (pumpstationer) MF HE 17/ Begäran om uppgifter i ärende om bräddningar (slukhålet) MF HE 17/ Bräddning i Välabäck - slukhålet MF

12 HE 17/ Bräddning i Välabäck - slukhålet MF HE 17/ Bräddning i Välabäck - slukhålet, Förslag mötestid MF HE 17/ Slam från bräddningar (slukhålet) MF HE 17/ NSVA - ledningsraset (slukhålet) MF HE 17/ Bräddning i Välabäck - slukhålet MF HE 17/ Bräddning i Välabäck - slukhålet MF HE 17/ Bräddning i Välabäck - slukhålet MF HE 17/ Slukhålet, Bräddning - tvingats stänga Stureholms pumpstation MF Lst Länsstyrelsen, MF Miljöförvaltningen i Helsingborg 5. Tillsynsmyndighet 5 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne. 5 h. NFS 2016:6 5 i. SNFS 1994:2 Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna. Kommentar: Övriga uppgifter gällande utsläpp av avloppsvatten som ska redovisas se SMP-Hjälp (Hur gör jag?/verksamhetsutövare/avloppsreningsverk) Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, NFS 2016:6 Ja Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Ja 12

13 Kontrollprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av ALcontrol. Provpunkt Prov* Parameter Utgående vatten 1 dp/v BOD7(ATU), N-tot, NH4-N Utgående vatten 1 vp/v CODCr, P-tot Utgående vatten 1 vp/månad Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, As, Ag, Sn, Cr 6+, Na, SO4 Utgående vatten 12mp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, As, Ag, Sn, Cr 6+, Na, SO4 Inkommande vatten 1 dp/v BOD7(ATU), N-tot, NH4-N Inkommande vatten 1 vp/v CODCr, P-tot Inkommande vatten 12 mp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, As, Ag, Sn, Cr 6+, Na, SO4 Avvattnat slam 12 mp/år ph, TS, GR, GF, P-tot, N-tot, NH4-N, CaO, K, Ca, Co, Mg, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg, Ag, Sn, As, Bi, Mo, Na, S, Au Nonylfenol, PCB (7 föreningar), PAH (6 föreningar) cyanid fri, cyanid total Inkommande vatten 2 sp/år Screening VOC, SVOC Organiska föroreningar Bräddvatten **1 dp/d BOD7(ATU), N-tot, NH4-N, P-tot CODCr, P-tot, Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr, Ni * dp=dygnsprov, vp=veckprov, bp=blandprov och sp=stickprov ** Uttas när det bräddas Kontrollprogram Recipient för det renade avloppsvattnet är Öresund. Recipientkontrollen samordnas av Öresunds Vattenvårdsförbund (ÖVF) där Helsingborgs stad är medlem. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Öresunds vattenvårdsförbund. Rapporter finns att hämta på förbundets hemsida, under Rapporter Helsingborgs kommun har ett eget kustkontrollprogram, detta arbete görs av miljöförvaltningen i Helsingborg. Provtagning görs kontinuerligt och sammanställs i rapport vart annat år. Rapporter finns att hämta på 13

14 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 5 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Dimensionerande belastning Utfall 2017 Enhet % av kapacitetstak Anslutning, medeldygn pe (70 g BOD7/pe*d) 98 Flöde, medeldygn m 3 /d 81 Flöde, medeltimme m 3 /h 70 BOD7, årsmedel kg/d 94 N-tot, årsmedel kg/d 76 P-tot, årsmedel kg/d Gällande villkor i tillstånd 5 7 Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar 1. Verksamheten skall, såvida inte något annat föreskrivs i detta beslut, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen ansökt i ärendet. Villkor uppfyllt. Reningsverket har drivits i huvudsak efter lämnad beskrivning. 2. Det utbyggda reningsverket skall vara färdigt att tas i drift senast den 1 december Villkor uppfyllt. 14

15 3. Utbyggnaden av avloppsreningsverket m m skall ske med målsättningen att begränsa resthalterna i det renade avloppsvattnet till högst 10 mg BOD7/l och till högst 0,3 mg totalfosfor/l, allt räknat som månadsmedelvärden, och till högst 8 mg totalkväve/l räknat som årsmedelvärde. Vidare skall målsättningen vara att syrgasmättnaden i utgående avloppsvatten skall överstiga 80 %. Villkor uppfyllt. Målsättningen vid utbyggnaden i början av 90-talet är ersatt med uppdaterade utsläppsvillkor för verksamheten. 4. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med teknisktekonomiskt rimliga insatser. Villkor uppfyllt. NSVA driver verket med miljömässigt tekniskt- och ekonomiskt rimliga insatser. 5. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Villkor uppfyllt. NSVA har en mobil anläggning inom verksamheten. 6. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. Villkor uppfyllt. NSVA bedriver ett kontinuerligt uppströmsarbete med personal som har det som sin huvuduppgift. 7. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grundoch dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Ett förslag till fördjupad saneringsplan skall utarbetas och inges till länsstyrelsen senast den 1 januari Villkor uppfyllt. NSVA:s lednings och projektavdelning jobbar ständigt med detta, se vidare beskrivning av ledningsnät och saneringsplan i avsnitt Verksamheten vid avloppsreningsverket får inte förorsaka för omgivningen besvärande lukt. Villkor uppfyllt. Inga luktklagomål har under året lämnats till NSVA. Under 2018 påbörjas byggnationen för att täcka över stora delar av verket, i syfte bl.a. att minska lukt till omgivningen. 9. Buller från avloppsreningsverket skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db(a) dagtid (kl 07-18), 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) och 40 db(a) nattetid (kl 22-07) utomhus vid bostäder. Villkor uppfyllt. Några bullermätningar har inte utförts. Det är långt till bostäder och NSVA har inte fått klagomål på buller. 15

16 10. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får ej överstiga följande värden: BOD7 : 10 mg per liter som månadsmedelvärde och riktvärde samt som kvartalsmedelvärde och gränsvärde. Mätvärdena för fosfor (årsmedel 0,36 mg/l) har varit strax över riktvärdet (årsmedel 0,30 mg/l) men klarat gränsvärdet. I övrigt är villkoren uppfyllda, se vidare avsnitt 10. N-tot : 10 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde P-tot: T.o.m. år 2008 gäller 0,4 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde samt fr.o.m. den 1 januari ,3 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde samt 0,5 mg per liter som årsmedelvärde och gränsvärde om biologisk fosforrening tillämpas. Om kemisk fosforrening tillämpas varaktigt gäller totalfosforhalten 0,3 mg per liter som månadsmedelvärde och riktvärde samt kvartalsmedelvärde och gränsvärde. Med gränsvärde avses ett värde som ej får överskridas. Med riktvärde avses ett värde, som om det överskrids, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet hålls. 16

17 8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av 5h-5i och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Värden till följd av villkor redovisas där så är möjligt i SMP:s emissionsdel. Utsläppskontroll Mätvärdena för fosfor har varit strax över riktvärdet men klarat gränsvärdet. Med anledning av att mätvärdet för fosfor är över riktvärdet skickades en skrivelse med åtgärdsplan till Länsstyrelsen Övriga mätvärden har klarat utsläppsvillkoren. Öresundsverket har drivits med biologisk fosfor- och kväverening under hela året. Vid problemen med de höga fosforvärdena minskade funktionen i de biologiska reningstegen och järnkloriddosering skedde för att åtgärda de höga fosforhalterna. Ytterligare information finns i Kompletterande information till Länsstyrelsen angående förhöjda halter av fosfor i utgående vatten på Öresundsverket i Helsingborg juni 2017 som skickades till Länsstyrelsen Felaktigt prov Enligt Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2016:6 krävs 12 veckoprov per år. Decembers veckoprov har inte använts då det inte är representativt. Dels gick kvicksilverflaskan sönder under frakten och dels har labbet (Alcontrol, rapport ) använt förhöjda detektionsgränser (fel rapporteringsgräns) för övriga metaller. Vi har istället använt månadsprovet för december som tas parallellt med veckoprovet. Månadsprovet visade ingen avvikelse. Detta rapporterades till Länsstyrelsen i mail Nedan presenteras grafer med uppföljning av utsläppsvillkor. Graferna är ej flödesviktade varför det kan finnas viss variation. Tabeller över utsläppskontrollen finns i bilaga 2, 3, 4 och 6. Nedan presenteras grafer med uppföljning av utsläppsvillkor. För beräkningar se bilaga

18 18

19 Bräddning vid anläggning Totalt har m 3 bräddat från Öresundsverket under året. Bräddningen ingår i graferna ovan Bräddning i ledningsnät Totalt har m 3 bräddats i ledningsnätet, se bilaga 5. Slukhålet upptäcktes att en spillvattenkammare på 8 meters djup hade gått sönder i norra delarna av Helsingborg. I samband med detta bräddade spillvatten från ledningsnätet. Undersökningar (provtagning och bottenfaunaundersökning) visar inga eller mycket små skador på miljön. Detta beror dels på mycket höga flöden under denna tid och att det var kallt. Miljöförvaltningen i Helsingborg kontaktades omgående. När det gäller bräddningarna så har vi mätning på tiderna när brädd skett men ingen direkt flödesmätning. I tabellen nedan redovisas de bräddningar som orsakats av ledningshaveriet. Pumpstation Avstängd, brädd fr o m Åter i drift Bräddad tid (timmar) Uppskattad volym (m³) Kommentar En pump har kört: 1/12 3,3 h Väla bäck 24/11 kl 17:28 8/12 kl 23: Ca /12 3,7 h 7/12 20,9 h 8/12 24 h Ödåkra 25/11, kl 09:20 6/12 kl 21: Ca Brädd genom magasin Välinge 28/11 kl 12:00 6/12 kl 21: Ca Rögle (Sk Damm) 24/11 kl 14:50 7/12 kl 22: Ca 450 Periodvis brädd från magasinet. 19

20 Stensminne 24/11 kl 24:00 26/11 kl 16: Ca 260 Brädd genom magasin Brädd från gropen (ledningsraset) 24/11 24/11 10 Pumpning Pålsjöbäcken innan avledning mot spillvattennätet 9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 5 9. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Under 2017 har samtliga avloppspumpstationer försetts med bräddgivare som är on-line kopplade mot övervakningssystemet. Detta genererar en automatisk bräddrapport inom vilket tidsintervall man önskar. Övriga underhållsinsatser har genomförts enligt gällande reinvesteringsplan. 20

21 10. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar Orsaken till förhöjda fosforhalter (se även punkt 8) Renovering av en försedimenteringsbassäng har ökat belastningen på övriga försedimenterings-bassänger. Detta har orsakat två olika problem. Dels har en del VFA spolats bort vid hög belastning vid regn. Dels har en av de bassänger som varit i drift stundtals läckt in slam till biosteget. Detta har lett till höga slamhalter i två av reningsverkets fyra linjer för biologisk rening, bland annat med ökad flytslambildning som följd. För att minska slamhalten och slamåldern har då överskottsslamuttaget ökats. Detta har lett till att vi succesivt har dränerat biosteget i dessa två linjer på fungerande slam och ersatt det med primärslam som troligen innehållit högre halter inert material. Detta har lett till minskad funktion i den biologiska fosforreningen. Den akuta åtgärden var att tillsätta järnklorid, vilket hade mycket god effekt på fosforreningen. Åtgärder för att komma i normal drift bestod av att: - de nyrenoverade försedimenteringsbassängerna åter togs i drift -friskt slam ympades från andra linjer för att få igång den biologiska aktiviteten - automationsförändringar genomfördes för att flödesstyrda doseringen av järnklorid i samtliga linjer med förfällning. Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. 21

22 11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar Elförbrukning Under året har det förbrukats kwh el. Nedan visas nyckeltalen för elförbrukning jämfört med inkommande flöde. År Mottagen mängd spillvatten Elförbrukning m 3 /år kwh/år kwh/m , , , , , , ,35 Ett stort och omfattande utbyte av blåsmaskiner har genomförts på Öresundsverket vilket förväntas spara ca 30% energi i det processteget, den installerade effekten har kunnat minskas från 915 kw till 650 kw. 22

23 12. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under 2017 redovisas nedan. Produktnamn Mängd ton/år Användning Järnklorid Pix ,7 Polymer Zetag 60,8 Slamavvattning Polymer Flowpam Slamavvattning Polymer Flowpam ,75 Fällning i utjämningsmagasin och motverka svavelväte i gasen. Skumdämpare Afranil F 0,4 Motverka skum i rötkammare Smörjfett 0,432 Maskinunderhåll Olja (liter) 40 Maskinunderhåll Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system EcoOnline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att kolla i följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG, bilaga X. För kvalitetsbedömning av spillvattnet på Öresundsverket används reagenser som kan innehålla utfasnings- och riskminskningsämnen. Dessa reagenser är nödvändiga för den interna driftkontrollen och uppföljningen av reningsprocessen. De här produkterna kommer inte att ersättas. Vid användning, förvaring och avfallshantering följs de angivna instruktioner i säkerhetsdatabladen. I verkstaden används 4 produkter som innehåller utfasningsämnen. De här produkterna kommer att behållas tills en bättre ersättare hittas. 23

24 13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Under 2017 har 3070 ton TS slam hämtats av NSVAs entreprenör. Slammet har främst använts för spridning på jordbruksmark men även för jordtillverkning. Under 2017 har följande avfall lämnats till Suez 9,6 ton Brännbart avfall 293,3 ton Gallerrens 3,3 ton Kontorspapper 11,4 ton Oavvattnat slam 14,5 Sorterbart avfall Under 2017 har följande avfall lämnats till NSR 30,78 ton sandfångs-sand Under 2017 har följande lämnats till Stenametall 17,76 ton Blandskrot 10,94 ton Brännbart, utsorterat 6,14 ton Träavfall, målat 0,96 ton Wellpapp 2,02 ton Elavfall osanerat 53 kg Småkemikalier 8 stycken Papplådor Under året har m 3 externslam tagits emot. Externslammet har levererats av NSR (3 541 m 3 ), Sita (196 m 3 ), Söderlindhs (285 m 3 ) och JiMa (10 m 3 ). 24

25 14. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Forskning och utveckling Allmänt VA-branschen står inför stora utmaningar framöver. Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet är ett faktum även om förändringstakten är oviss, energioptimeringsmål sätts upp och minskade utsläpp av kemikalier i vårt samhälle är ett måste. Detta är stora och svåra frågor som tar tid att förändra och anpassa VA-verksamheten utifrån. Det krävs dessutom mycket kunskap som historiskt oftast inte finns i den dagliga driftorganisationen, men som kommer att krävas nu och framöver för att hänga med och kunna bedriva professionella vattentjänster. På NSVA förbereder vi oss genom att kontinuerligt fortbilda personalen, delta i seminarium och i andras utvecklingsprojekt. Samtidigt gör vi vårt bästa för att driva och genomföra egna utvecklingsprojekt. För största möjliga utbyte samarbetar vi med många olika aktörer inom branschen och ofta i kombination med något universitet. NSVA Processgrupp På flera sätt försöker NSVA säkra de olika reningsprocesser som vi är beroende av för att klara våra utsläppskrav. NSVA har en processgrupp som inkluderar processingenjörer och processpecialister för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna arbeta med dessa frågor. Gruppen kommer från mars-18 att sitta tillsammans för att lösa problem och stötta varandra i de dagliga utmaningarna. Utrymme ges även till diskussion kring framtida utmaningar och nya projektförslag. Forskning och utveckling NSVA bedriver forskning och utvecklingsarbete inom Sweden Water Research AB som är en gemensam satsning tillsammans med VA Syd och Sydvatten. Syftet är att de tre ägarna och deras organisationer ska vara bra rustade inför kommande utmaningar och krav. Dessutom väntas kompetensförsörjningen i regionen stärkas. Den forskning och utveckling som bedrivs ska vara till nytta för NSVA och dess ägarkommuner. Verksamheten ska bidra till att bättre rusta verksamheten för kommande krav och utmaningar, stärka den framtida kompetensförsörjningen i regionen samt bidra till att NSVA blir en mer attraktiv arbetsgivare. För att dra nytta av de forskning och utvecklingsaktiviteter som bedrivs krävs ett deltagande och engagemang från medarbetarna och verksamheten. Under 2017 har detta engagemang ökat och intresset för de olika projekt som pågår är stort. NSVAs specialister har en betydande roll i att omvärldsbevaka och bidra till projektinitiativ och nya idéer till utvecklingsmöjligheter. 25

26 Under 2017 har ett antal aktiviteter genomförts i syfte att försäkra oss om att rätt projekt genomförs inom forskningsbolaget och NSVA samt att vår personal håller sig uppdaterade om vad som händer i omvärlden: NSVAs specialister och medarbetare har deltagit på nationella och internationella konferenser och mässor. Specialisterna träffar forsknings- och utvecklingsansvarig kontinuerligt under året för planering och samordning. Många från NSVA deltog på SWR-dagen. NSVAs personal har deltagit i flera olika projekt som pågår inom Sweden Water Research. Mer om pågående projekt på Sweden Water Research finns att läsa om här: Projekt med aktivt deltagande från NSVA under 2017 LÄKEMEDELSRENING NSVAs reningsverk är inte konstruerade för vare sig nedbrytning eller avskiljning av läkemedelsrester eller andra svårnedbrytbara organiska ämnen. Effektiv reduktion av dessa ämnen förutsätter kompletterande reningsmetoder. Under året har ytterligare ett projekt med pilotanläggning på Lundåkraverket starts upp. Det innebär att vi på Lundåkraveret under ca en 2 års period kommer kunna följa hur ozonering kan kombineras med biologiska processer för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester. UPPSTRÖMSARBETE Inom NSVA bedrivs ett aktivt uppströmsarbete på flera håll för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen till miljön eller till avloppsledningsnätet. Som hjälp i det arbetet används idag ett webbaserat verktyg för geografisk koppling till kemikalieanvändning runtom hos olika verksamheter. I år har ett utvecklings-och innovationsprojekt startas som har till syfte att utveckla en ny modul till det redan befintliga webverktyget. Detta förväntas underlätta uppströmsarbetet betydligt framöver för våra medarbetare. STATUSBEDÖMNING AV LEDNINGSNÄT Nya metoder för att bestämma vattenledningarnas status har testats och utvärderats under senaste åren på flera av NSVAs ledningar. Alla metoder bygger på att man ska kunna bedöma statusen på ledningarna utan att gräva upp dem. Målet är att skapa en statusbedömningstjänst som visuellt visar för NSVA som ledningsägare, precis var en nedgrävd ledning är försvagad så att förebyggande underhåll kan ske. TESTBÄDD FÖR RECILIENTA OCH SMARTA DRICKSVATTENNÄT Att utnyttja SMART teknik som tillämpas inom andra områden är framtidens melodi. Genom att NSVA är med och utvecklar och utformar en testbädd där nya tekniker kan testas, gör att vi själva snabbt kan ta till oss av det som fungerar bra. MÄTNING ÖVERVAKNING UPPFÖL JNING Under året har fortsatt arbete pågått med installation av fler mätpunkter som genererar data som samlas i en gemensam databas. Detta ger stora möjligheter till förbättring, men belyser också tidigare brister på standardisering och avsaknad av data. Just detta har vi därför fortsatt arbeta med under året. Ett flertal nya automatiska rapporter har kunnat skapas vilka underlättar uppföljningen av verksamheten betydligt. 26

27 FUTURE CIT Y FLOW Genom fler mätpunkter, korrekt data och möjlighet att koppla samman informationen från en och samma databas öppnas möjligheterna att utnyttja all vår information på ett bättre sätt. Det gör vi inom Future City Flow. Under året har vi i ett konsortium tillsammans med Gryaab, Göteborg Kretslopp och Vatten, DHI, Cactus Utilities, Lunds universitet, 4IT AB, WIN, VA Syd och SMHI vidareutvecklat arbetet med modellering och optimerad styrning. Syftet är att man kunna styra våra avloppsvattensystem bättre för att undvika bräddningar och källaröversvämningar. En pilot kommer att byggas upp i Helsingborg och en i Göteborg och en första prototyp till beslutsstödsystem kommer att presenteras till våren RECO LAB Testbädden RECO LAB skapas i direkt anslutning till en toppmodern utvecklingsanläggning intill stadsförnyelseområdet H+ som blir sammanbyggd med Öresundsverkets nya överbyggnad. Den ska vara en öppen, fysisk och virtuell testmiljö samt mötesplats för privata och offentliga aktörer tillsammans med akademin. Där kommer nya tekniska lösningar och tjänster inom vatten, energi och avfall utvecklas i förbindelse med att ett unikt, sorterande avlopps- och avfallssystem installeras. Detta ger möjligheter för hållbara processer och lösningar för NSVAs alla kommuner och för framtidens städer på många andra platser. Testbädden ska vara klar 2019 och kommer att drivas av NSVA tillsammans med Helsingborgs stad, och Nordvästra Skånes Renhållning (NSR) och Öresundskraft i samarbete med många andra lokala och regionala partners. Verksamhetsledningssystem Hela NSVAs verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO sedan början av år Omcertifiering enligt nya standard skedde i januari

28 Uppströmsarbete Det är viktigt att det vatten som avleds till reningsverket inte ger negativ effekt på reningsverkets process, slam, recipient, ledningsnät eller personalens hälsa. För att minska risken att olämpliga ämnen avleds från verksamheter och hushåll jobbar NSVA förebyggande på flera sätt. Remissinstans vid tillstånds- och anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet: NSVA har möjlighet att ställa krav på redovisning av processavloppsvattnets sammansättning och yrka på begränsningar/utsläppsvillkor för det vatten som avleds till kommunalt avloppsreningsverk. Delta vid tillsynsbesök och periodiska besiktningar hos anslutna verksamheter. Granska utsläppsrapportering/villkoruppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter: NSVA kan ställa krav på handlingsplaner vid överskridande av kraven i ABVA eller utsläppsvillkor i tillstånd. Informationskampanjer riktade till hushåll på bussar, i tidningar och på webben. Kundblad till hushåll: information om vad som får/inte får hamna i avloppet. Trots det förebyggande arbetet förekommer det störningar i processen. Störningar kan vara svåra och kostsamma att spåra, helst om de är tillfälliga. Det finns flera åtgärder som kan vara lämpliga om störningarna ger stora effekter på reningsverkets processer, bland annat information via media, information direkt till verksamheter och provtagning i nät. Vi följer trender för bland annat metaller, PAH, PCB och nonylfenol i slammet. Syftet är att identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet eller har halter som ökar. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dessa. 28

29 Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att använda sig av följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga större förändringar vad gäller användning av energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Anläggningen ligger relativt centralt i Helsigborg. Inga klagomål har inkommit under året. 29

30 Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1 - Verksamhetsområde Bilaga 2 - Inkommande och utgående Öresundsverket Bilaga 3 - Metaller, inkommande och utgående Öresundsverket Bilaga 4 - Slamanalyser Öresundsverket Bilaga 5 - Bräddning i ledningsnät Bilaga 6 - Emissionsdeklarationen, Bräddning från reningsverket

31 Bilaga 1 - Verksamhetsområde 31

32 Bilaga 2 Inkommande och utgående Öresundsverket Halter redovisas som flödesviktade medelvärden. Totala mängder är beräknade flödesviktat. Inkommande Öresundsverket År 2017 Flöde BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N- tot N-tot NH 4- N NH 4-N m 3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg Januari , , , Februari , , , Mars , , , April , , , Maj , , , Juni , , , Juli , , , Augusti , , , September , , , Oktober , , , November , , , December , , , Totalt: , , , Utgående Öresundsverket År 2017 Flöde BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N-tot N-tot NH 4- N NH 4-N m 3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg Januari , , , , , Februari , , , , , Mars , , , , , April , , , , , Maj , , , , ,05 77 Juni , , , , , Juli , , , , , Augusti , , , , , September , , , Oktober , , , November , , , December , , , Totalt: , , , , ,

33 Utgående Öresundsverket inklusive brädd År 2017 Flöde BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N- tot N-tot m 3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg NH4- N NH4-N Brädd: , , , Tot ut inkl brädd: Medel inkl brädd: 2,3 17,0 0,3585 8,7 1,67 33

34 Bilaga 3 Metaller, inkommande och utgående Öresundsverket Medelhalter redovisas som flödesviktade medelvärden. Totala mängder är beräknade flödesviktat. Metaller - Inkommande Öresundsverket År 2017 Halter Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag As m 3 µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Januari ,05 0,072 1, ,3 3,5 0,13 1,1 Februari ,05 0,08 1, ,1 3,4 0,11 1,2 Mars ,05 0,11 2, ,2 7,9 0,31 4,2 April ,12 0,075 2, ,4 5 0,12 1,4 Maj ,31 0,1 2, ,5 6,5 0,17 2,9 Juni ,05 0, ,4 11 0,22 2,2 Juli ,05 0,11 3, ,1 0,14 2 Augusti ,05 0,12 3, ,5 6,5 0,24 1,9 September ,05 0,13 4, ,1 0,28 1,9 Oktober ,05 0,11 3, ,4 5,1 0,15 1,8 November ,05 0,15 6, ,7 5,6 0,13 1,5 December ,05 0,05 2, ,8 4,1 0,05 1,3 Medel (viktat): - 0,07 0,10 3, ,6 5,8 0,2 1,9 Gråmarkerad ruta = mindre (<) än värde, halveras vid inmatning Röda siffror ovanligt höga värden Mängder Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag As m 3 kg kg kg kg kg kg kg kg kg Januari ,1 0, ,2 1,6 Februari ,1 0,11 2, ,3 4,7 0,2 1,7 Mars ,1 0,18 4, ,0 13,2 0,5 7,0 April ,2 0,11 3, ,2 7,6 0,2 2,1 Maj ,4 0,14 3, ,8 9,2 0,2 4,1 Juni ,1 0,22 5, ,2 15,8 0,3 3,2 Juli ,1 0,17 5, ,1 9,3 0,2 3,0 Augusti ,1 0,20 6, ,4 11,1 0,4 3,2 September ,1 0,22 7, ,1 10,6 0,5 3,3 Oktober ,1 0,22 6, ,7 10,1 0,3 3,6 November ,1 0,3 11, ,8 10,5 0,2 2,8 December ,1 0,1 4, ,8 8,4 0,1 2,7 Summa: ,5 2,1 66,2 1292,1 2604,0 90,8 115,7 3,4 38,3 34

35 Halter Metaller - Utgående Öresundsverket År 2017 Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag As m 3 µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Januari ,05 0,015 0, ,68 3,4 0,05 0,48 Februari ,05 0,015 0,1 24 8,7 0,52 3,2 0,05 0,41 Mars ,05 0,015 0, ,55 3,9 0,05 0,58 April ,05 0,015 0, ,25 2,9 0,05 0,56 Maj ,05 0,015 0, ,6 4,2 0,05 0,51 Juni ,05 0,015 0, ,25 4,1 0,05 0,63 Juli ,05 0,015 0, ,25 3,2 0,05 0,48 Augusti ,05 0,015 0, ,1 3,2 0,05 0,55 September ,05 0,015 0, ,4 4,3 0,05 0,66 Oktober ,05 0,015 0, ,25 2,4 0,05 0,47 November ,05 0,015 0,1 8,4 12 0,25 2,4 0,05 0,65 December* ,05 0,015 0,1 9,5 14 0,25 1,9 0,05 0,54 Medel: - 0,05 0,02 0,13 17,7 13,4 0,53 3,19 0,05 0,55 Gråmarkerad ruta = mindre (<) än värde, halveras vid inmatning * Glasflaskan för analys av kvicksilver hade gått sönder under frakt. För övriga metaller har labbet (Alcontrol,, rapport ) felaktigt använt högre detektionsgränser varför analysen inte är representativ och har tagits bort. Istället har månadsprovet för metaller och utgående vatten använts. Mängder Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag As m 3 kg kg kg kg kg kg kg kg kg Januari ,07 0,02 0, ,0 5,1 0,1 0,7 Februari ,07 0,02 0, ,7 4,4 0,1 0,6 Mars ,08 0,03 0, ,9 6,5 0,1 1,0 April ,08 0,02 0, ,4 4,4 0,1 0,9 Maj ,07 0,02 0, ,8 5,9 0,1 0,7 Juni ,07 0,02 0, ,4 5,9 0,1 0,9 Juli ,08 0,02 0, ,4 4,9 0,1 0,7 Augusti ,09 0,03 0, ,9 5,5 0,1 0,9 September ,09 0,03 0, ,4 7,4 0,1 1,1 Oktober ,10 0,03 0, ,5 4,7 0,1 0,9 November ,09 0,03 0, ,5 4,5 0,1 1,2 December ,10 0,03 0, ,5 3,9 0,1 1,1 Summa: ,0 0,297 2,5 350,8 265,3 10,4 63,2 1,0 10,8 35

36 Metaller - Utgående Öresundsverket, inklusive brädd År 2017 Mängder 2017 Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni m 3 kg kg kg kg kg kg kg Brädd ,0065 0,0078 0,5873 2,6006 8,1648 0,3638 0,2634 Total ut inkl brädd ,0 0,3 3,1 353,4 273,5 10,8 63,4 Halter 2017 Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Brädd ,23 0,27 20,37 90,21 283,21 12,62 9,14 Medel ut inkl. brädd ,28 0,29 20,50 107,93 296,62 13,15 12,33 36

37 Bilaga 4 Slamanalyser Öresundsverket Medelhalter redovisas som flödesviktade medelvärden. Totala mängder är beräknade flödesviktat. Slam Öresundsverket År 2017 Halter Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, Hg Kadmium, Cd ton ton TS % % mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS Januari ,0 22,3 72, ,52 0,75 Februari ,4 23, ,56 0,65 Mars ,6 24,3 73, ,47 0,61 April ,4 24,1 74, ,61 0,59 Maj , ,62 0,53 Juni , , ,73 0,57 Juli ,0 19,6 66, ,69 0,61 Augusti ,4 22, ,52 0,65 September ,9 23,1 67, ,48 0,6 Oktober ,4 21,7 69, ,53 0,75 November ,7 23,0 68, ,65 0,74 December ,7 19,6 70, ,84 0,81 Medel: - - 7,9 22,0 71, ,60 0,65 Halter forts Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS Nickel, Ni Silver, Ag Tenn, Sn Arsenik, As Nonylfenol PAH PCB mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS Januari ,9 14 4,8 5,9 1,7 0,039 Februari ,6 14 4,9 6,7 1,2 0,037 Mars ,7 16 5,8 6,2 0,8 0,036 April , ,4 0,94 0,028 Maj ,7 15 5,3 11 0,93 0,026 Juni ,6 13 4,7 6,1 0,51 0,024 Juli ,8 14 4,8 3,6 0,93 0,044 Augusti ,1 14 5,8 10 0,93 0,043 September ,8 14 6,00 7,6 1,2 0,037 Oktober ,8 13 6,5 7,7 0,89 0,07 November ,7 14 6,6 7,3 1,7 0,034 December , ,7 1,4 0,033 Medel: 19, ,7 20,4 1,7 14,1 5,6 6,7 1,0 0,