Tågarps avloppsreningsverk Svalöv

Transkript

1 Tågarps avloppsreningsverk Svalöv Miljörapport 2014

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL... 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 Organisation... 4 Tillsynsmyndighet... 5 Verksamhetsområde... 5 Tågarps avloppsreningsverk... 5 Ledningsnät... 9 GÄLLANDE BESLUT Anmälan Beaktande av hänsynsreglerna Anmälningsärenden EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Recipientkontroll UTSLÄPPSDATA ÅR Driftförhållanden Utsläppskontroll Bräddning vid anläggning Bräddning på ledningsnät Slamkvalitet KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Elförbrukning Hantering av rens och sand samt annat avfall UTVECKLING & PROCESSOPTIMERING Inledning MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Uppströmsarbete FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGA 1 BILAGA 2 Verksamhetsområde Emissionsdeklaration 2 (22)

3 GRUNDDEL Miljörapport för verksamhetsår: 2014 Verksamhetsutövare: NSVA, Nordvästra Skånes Vatten och avlopp AB Organisationsnummer: Anläggningens namn: Tågarps avloppsreningsverk Anläggningens nummer: Fastighetsbeteckning: Svalöv-Tågarp 3:91 Besöksadress: Kommun: Kod för huvudverksamhet: Koordinater, anläggningens mittpunkt: Kontaktperson: Godkännare av miljörapport: Järnvägsgatan, Tågarp Svalöv C N ; O (SWEREF 99 TM) Cecilia Johansson, Miljöingenjör Telefon: E-post: cecilia.johansson@nsva.se Ulf Thysell, VD Telefon: E-post: ulf.thysell@nsva.se 3 (22)

4 VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. 4 (22)

5 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Söderåsens miljöförbund. Verksamhetsområde Verksamhetsområdet, som presenteras i bilaga 1, omfattar Tågarps tätort och antalet anslutna personer är ca 386 stycken. Det nuvarande verksamhetsområdet beslutades av kommunfullmäktige i Svalövs kommun. Ingen förändring av verksamhetsområdena har skett under året. Ett förslag till VAstrategi på landsbygd har tagits fram. Detta har antagits i teknik- och samhällsbyggnadsutskottet och är nu på väg till kommunstyrelsen. Tågarps avloppsreningsverk Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Tågarp 3:91 i Svalövs kommun. Granne med avloppsreningsverket ligger bostadshus. Tågarps RV Reningsprocessen Inkommande avloppsvatten kommer till reningsverket via en brunn, därifrån rinner vattnet vidare med självfall till inloppspumpstationen. Vid höga flöden sker bräddning direkt från brunnen ut till recipient. Vid ännu högre flöden finns en nödbrädd från brunnen till recipient. Från inloppspumpstationen pumpas vattnet till rensgallret som avskiljer större föroreningar som papper, trasor, tops mm. Renset komprimeras och samlas upp en behållare som sedan transporteras bort som hushållsavfall. Rejektvatten från pressen återförs reningsverket efter gallret. 5 (22)

6 Efter den mekaniska reningen leds vattnet till försedimenteringen där större partiklar får sedimentera. Här tillsätts även fällningskemikalier för att fälla fosfor och suspenderat material. Inkommande gallerstation Biobädd Kemdosering Försedimentering Slutsedimentering Slamlager Poleringsdamm Vattnet pumpas vidare upp över biobädden som består av veckat plastmaterial. På biobäddmaterialet växer mikroorganismer som bryter ner organiskt material, tar upp näringsämnen som kväve och fosfor samt omvandlar ammonium till nitrat i viss mån. Främst är det aeroba nedbrytningsprocesser som sker i biobädden och ett jämt hydrauliskt flöde är viktigt för en god reningsprocess i biobädden. Efter hand som biofilmen tillväxer kommer slam att lossna, vilken avskiljs i efterföljande slutsedimentering. Slammet som avskiljs i slutsedimenteringen pumpas tillbaka till inloppspumpstationen. Det renade vattnet rinner via en poleringsdamm ut i Råån. Dimensionerande belastning Dimensionerande Utfall 2014 Enhet belastning Anslutning, medeldygn pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn m 3 /d Flöde, medeltimme - 8,7 m 3 /h BOD 7, årsmedel - 18 kg/d N-tot, årsmedel - 5,7 kg/d P-tot, årsmedel - 0,6 kg/d 6 (22)

7 Slambehandling Slammet som avskiljs i försedimenteringen pumpas till en slamrötdamm. Dammen dekanteras och dekantatet leds tillbaka till inloppspumpstationen. Slammet i dammen luftas en gång per kvartal för omrörning och slammet tas ut till en slamtorkbädd. I slamtorkbädden avvattnas slammet ytterligare genom att överskottsvatten avskiljs i dräneringsrör som ligger i botten av bädden. Överskottsvattnet leds till inloppspumpstationen. Allt slam från Kågeröds reningsverk går till jordtillverkning via avtal med Ragnsells. Externslam Allt externslam från Svalövs kommun töms på Lundåkraverket i Landskrona och går direkt till rötkammaren. 7 (22)

8

9 Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I hela Svalövs kommun finns 10,9 mil spillvattenledningar (varav 7,5 mil ledningar är anslutna till de fyra avloppsreningsverken i Svalöv, Kågeröd, Röstånga och Tågarp). Större delen av dem är lagda mellan och 1990-talet och de äldsta är från 1920-talet. Betong är det vanligast förekommande materialet. Fördelningen på ledningsmaterial för hela kommunens spillvattennät redovisas nedan. Spillvattennätet i hela Svalövs kommun Total längd spillvattenledning meter Ledningsmaterial Längd Andel Btg ,0% Btg-relinad ,5% Plast ,1% Övrigt ,5% Anläggningsår ,4% ,9% okänt ,5% Tågarp Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar Tågarps tätort. Antalet anslutna personer är ca 440 stycken. Det nuvarande verksamhetsområdet beslutades av kommunfullmäktige i Svalövs kommun. Ingen förändring av verksamhetsområdena har skett under året. Strategi för VA på landsbygd har antagits av kommunfullmäktige

10 Spillvattennätet i Tågarp Total längd spillvattenledning 4544 meter Ledningsmaterial Längd Andel Btg ,2% Btg-relinad ,9% Plast 263 5,8% Övrigt 96 2,1% Anläggningsår ,9% ,0% okänt 264 5,8% Omläggning och relining av ledningar minskar den allt för höga reinvesteringstakten. För att takten ska vara hållbar behöver kommunen reinvestera ca 33 miljoner i spillvattenledningsnätet under 2010-talet. Därmed avses främst renovering eller omläggning av uttjänta betongledningar med återkommande driftstörningar. Målsättning NSVA har målsättningen att minska mängden tillskottsvatten med 5 % senast Minskningen ska räknas med år 2010 som startår. Sanerings-/åtgärdsplan Ingen aktuell plan finns. NSVA planerar att ha en ny saneringsplan klar under år Åtgärder på ledningsnät år 2014 Utförda åtgärder på ledningsnät under året presenteras i följande tabell. Projektnamn Åtgärd Typ* Längd (m) Relining spillvattenledningar Tågarp Rel S 950 * S = Spillvatten, D = Dagvatten, K = Kombinerad Anläggandet av en tryckavloppsledning mellan Tågarp och Asmundtorp påbörjades under 2013 och sista delen färdigställs under En del av ledningarna är i behov av renovering pga svavelväteproblem. Tillsättning av Nutriox i ledningsnätet minimerar frätskadorna men ökar driftkostnaderna. En inventering av ledningar med svavelväteproblem måste till framledes för att på sikt omläggas alt relinas Omläggning och relining av ledningar minskar den allt för höga reinvesteringstakten. För att takten ska vara hållbar behöver kommunen reinvestera ca 33 miljoner i spillvattenledningsnätet under 2010-talet. Det skulle förutom renovering av svavelvätedrabbade ledningar till största del innebära renovering av uttjänta betongledningar med återkommande driftstörningar. 10 (22)

11 GÄLLANDE BESLUT Anmälan Tågarps avloppsreningsverk har inget tillstånd, men lämnade år 2000 in en anmälan om befintlig verksamhet. Anmälan har godkänts av kommunstyrelsen i Svalövs kommun. Kommunstyrelsen finner enligt Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, SFS 1998:899, att inlämnad anmälan avseende Tågarps avloppsreningsverk inryms inom prövningsnivå C med SNI-kod , dvs avloppsanläggning som är dimensionerad för mer än 25 men högst personekvivalenter. Inga utsläppskrav har ställts på verksamheten. Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv kemikaliehantering. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten. Under hösten 2014 har avdelning mätarverkstad, rörnät, dricksvatten och avloppsrening i NSVA gjort en ny inventering för alla kemikalier som används på anläggningar samt bilar och jobbat med att fasa ut och om möjligt ersätta de kemikalier som innehåller miljöfarliga ämnen. Vid den senaste kemikalieinventeringen som gjordes på Tågarp AVR var alla kemikalier godkända. Inga kemikalier behövde uppmärksammas. 11 (22)

12 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen av energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande om framtiden för Tågarps avloppsreningsverk har tagits under året. Verket kommer att läggas ner under Avloppsvattnet från Tågarp kommer att ledas till Lundåkraverket i Landskrona. Anläggningen ligger väldigt nära bostäder, men inga klagomål har inkommit under året. Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. Anmälningsärenden Nedan presenteras de anmälningar som lämnats in till tillsynsmyndigheten under året. Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats. Datum Anmälan SV 14/ Vitt vatten i Tågarp SV 14/ Skrivelse ang. nedläggning av Tågarps RV SV 14/ Anmälan om nedläggning av Tågarps RV SV 14/ Nedläggning Tågarp SV 14/ Anmälan om nedläggning av Tågarp SV 14/ angående anmälan om nedläggning av Tågarp SV 14/ Tågarp 3:91 - Delegationsbeslut ang. nedläggning av Tågarp ARV 12 (22)

13 EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol. Provpunkt Prov Parameter Inkommande 4 dp/år BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, NH4-N, CODCr vatten Utgående vatten 8 dp/år BOD7(ATU),CODCr,TOT-P,TOT-N,NH4-N, SS Torkat slam 1 bp/år ph, TS, TS, GF, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg 1 bp/år Nonylfenol, PCB, PAH Inkommande 2 dp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg vatten Utgående vatten 2 dp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg Inkommande vatten 2 sp/år VOC screening, SVOC screening organiska föroreningar I Tågarp finns det endast provtagare för utgående vatten. Övriga prover är stickprover Recipientkontroll Recipient för det renade avloppsvattnet är Råån. Recipientkontrollen samordnas av Rååns vattendragsförbund där Svalövs kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Ekologgruppen. Rapporten finns vanligen att hämta på förbundets hemsida. 13 (22)

14 UTSLÄPPSDATA ÅR 2014 Driftförhållanden Tågarp reningsanläggningen är mycket välskött och tack vare det så är det mestadels normalt förekommande drift- och underhållsaktiviteter på anläggningen. Vi genomför endast minimala insatser då anläggningen snart skall tas ur drift. Arbetet med att omvandla Tågarps reningsverk till en pumpstation har påbörjats. Utsläppskontroll Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. 16,0 Tågarp 2014 BOD7 (mg/l) i utgående Riktvärde, år = 15 mg/l 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 5,2 5,5 5,4 6,0 5,3 4,4 4,9 5,3 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Då anläggningen inte har några fastslagna utsläppsvillkor har NSVA satt ett internt målsättningsvärde gällande halten BOD7. Utfallet för året ligger under det internt satta målsättningsvärdet. 14 (22)

15 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 15,0 0,0 23,0 Tågarp 2014 N-tot (mg/l) i utgående 0,0 21,0 0,0 0,0 17,0 25,0 0,0 24,0 15,0 20,1 Eftersom anläggningen inte har något kvävereningssteg har inte något internt målsättningsvärde satts. 0,6 Tågarp 2014 P-tot (mg/l) i utgående Riktvärde, år = 0,5 mg/l 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 0,2 0,0 0,05 0,0 0,07 0,0 0,0 0,1 0,2 0,0 0,1 0,1 0,10 För halten P-tot har ett internt målsättningsvärde om 0,5 mg P-tot/l satts, detta har innehållits under året sånär som på en månad då det överskreds. Den höga halten berodde på ett elfel på en pump. Bräddning vid anläggning Information om bräddningsfrekvens vid verket fås genom registrering av bräddpumpens gångtid. Beräkning av bräddad volym beräknas baserat på uppgifter om bräddpumpens gångtid och kapacitet. Ingen bräddning vid anläggningen har registrerats under året. 15 (22)

16 Bräddning på ledningsnät Ingen registrering av bräddning på ledningsnätet sker. Finns inga bräddpunkter på ledningsnätet. Slamkvalitet Under året har en analys på slammet från Tågarps avloppsreningsverk utförts. Resultaten av analysen presenteras i emissionsdeklarationen. Totalt producerades under året ca 73 m 3 slam med TS-halten 11,1 %, motsvarande 8,1 ton TS. KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd, kg/år Användning PAX Förfällning Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades kwh el under året. Hantering av rens och sand samt annat avfall Totalt har ca kg rens och sand transporterats till deponi under året. Övrigt avfall förekommer endast i väldigt liten omfattning. 16 (22)

17 UTVECKLING & PROCESSOPTIMERING Inledning Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet märks redan, energioptimering pågår och minskade utsläpp av kemikalier från samhället är ett måste. Detta är stora utmaningar för VA-branschen som kräver mer kunskap, ny teknik, ökad säkerhet och ett professionellt förhållningssätt. Framförallt kommer samverkan att behövas i större utsträckning än tidigare för att möta förändringar i framtiden. Därför driver NSVA utvecklingsarbete internt samt deltar i större forsknings- och utvecklingsprojekt i nära samarbete med andra kommuner, universitet och olika aktörer inom näringslivet. Utvecklingsarbete på NSVA Övervakning och säkerhet Fortsatt arbete pågår med att installera övervakningssystemet Uniview på alla NSVAs anläggningar. I syfte att utveckla en ny version av Uniview, har ett utvecklingsprojekt i samarbete med CactusUniview genomförts på Öresundsverket. Ett riktat fokus på mätning och övervakning generellt inom hela NSVA har också accentuerats under året. En ökad mätning och automatisering av verksamheten ger NSVA möjlighet till noggrannare uppföljning. Detta resulterar i stora mängder data som ska kunna hanteras och utvärderas. För att klara av detta behövs lämpliga verktyg. NSVA arbetar därför med att ta fram ett lämpligt system som uppfyller de krav som verksamheten inom NSVA har vad gäller datasäkerhet, analysverktyg och användarvänlighet. Forskning och utveckling I år har NSVA avsatt medel för forskning och utveckling. Tillsammans med VA SYD och Sydvatten har man satsat dem i projekt inom olika områden som är viktiga för vår verksamhet. Genom ett fokuserat forsknings- och utvecklingsarbete kan NSVA delta i att ta fram lösningar för att klara sina framtida utmaningar. Det är dock mycket viktigt att vi hittar en bra länk mellan forskningen och vår dagliga verksamhet. För att länka mellan aktiviteter i forskningsbolaget och NSVAs dagliga drift träffas alla specialisterna på NSVA tillsammans med Forsknings- och Utvecklingsansvarige 4 gånger per år. Tanken är vi ska utbyta erfarenheter, träffa forskare, göra besök där pågående projekt genomförs och formulera nya idéer. Gruppen kallar sig NSVA-Water Research Specialists (WRS) och kommer att hjälpas åt att omvärldsbevaka och följa upp genomförda projekt. Under året har det genomförts många projekt inom forskningsbolaget, i några av dem har NSVA deltagit mer aktivt än i andra samtidigt som mycket internt utvecklingsarbete pågår hela tiden. Projekt Läkemedelsrening Att det finns rester av läkemedel i avloppsvatten är väl känt, men det finns ännu inga krav att rena avloppsvatten från dessa föroreningar. Det är dock att vänta denna typ av krav på vår verksamhet och därför har vi satsat på att förbereda oss på bästa sätt. Pilottester med ozon har genomförts på reningsverk inom både NSVA och VA SYD för att bättre förstå vad vi kan rena och hur ny teknik ska kunna implementeras och vad den kan komma att kosta. 17 (22)

18 Utvinning av näringsämnen ur slam Att återföra näringsämnena i slam från reningsverk är något NSVA arbetar för på olika sätt. I de fall slammet håller en hög kvalitet med låga föroreningshalter är det bra, men när det inte uppfyller kvalitetskraven behöver vi hitta andra vägar. Uppströmsarbetet är viktigt, men ibland räcker det inte. Ett sätt att möjliggöra återföring av näringsämnen tillbaka till kretsloppen är genom att utvinna det från slammet i ren form. I år har detta testats på Lundåkra reningsverk med goda resultat. Beredskapsplanering för VA-ledningsnät Genom ett samarbete mellan flera aktörer och intressenter deltar NSVA i att samla in erfarenhet som finns för att beskriva hur konsekvenser av översvämningar i urbana områden an reduceras med konkreta åtgärdsplaner. Denna typ av riktlinjer hoppas vi kan underlätta det framtida planeringsarbetet och göra det lättare för NSVA att arbeta vidare med planering av nyinvestering och reinvestering av ledningsnätet. Innovationstävling I Helsingborgs nya stadsdel H+ arbetar NSVA tillsammans med NSR för att införa ett sorterande matavfall- och avloppssystem. Detta ska ge oss möjligheter att utnyttja resurserna i avloppsvattnet och matavfallet på ett mer effektivt sätt. Mer biogas kan produceras och renare restprodukter som kan återföras till jordbruket. Nya system kräver nya innovativa lösningar och för att få fram ny teknik och nya idéer har vi gått ut med en innovationstävling. Med stöd från Vinnova genomförs tävlingen som vi hoppas ska generera nya innovationer vi kan arbeta vidare med inom H+. Övervakning och uppföljning Genom uppgradering av NSVAs övervakningssystem till ett modernare på alla NSVAs anläggningar, har vi kunnat fortsätta utveckla databasen VATT.net. I databasen kommer alla NSVAs driftdata att samlas. En samlad plats av all data ska möjliggöra att vi på ett enkelt och automatiskt sätt kan följa upp verksamheten mer rationellt. Vi kommer på ett enkelt sätt kunna plocka fram nyckeltal för verksamheten vilket gör det möjligt att följa upp och förbättra driften av verksamheten. Detta är ett arbete som går hand i hand med att förbättra mätning och övervakning av vår verksamhet. Examensarbeten Att ta emot och stötta studenter kan vara både tidskrävande och utmanande, men för det mesta mycket givande. Framför allt lär sig oftast både vi och studenterna mycket av samarbetet. Det är också ett bra sätt att lär känna personer som framöver kan bli presumtiva kandidater till nya tjänster på NSVA. I år har sju universitetsstudenter genomfört sina examensarbeten med stöda av personer på NSVA. Cavefors, Johan och Berndtsson, Therese (2014) Estimation of Methane Levels in Sewer Systems South, Nicholas (2014) Undersökning av avloppsreningslösning med biomembranreaktorteknik (MBR-teknik) och biologisk fosforreduktion på den framtida utbyggnaden av Lundåkraverket Saarvanto, Anna och Trivic, Boris (2014) Optimerad slamhantering inom NSVA för ökad biogasproduktion 18 (22)

19 Ekblad, Maja (2014) Stormwater treatment Sorption of organic biocides from paints and renders Almqvist, Didrik (2014) Evaluering av öppna dagvattensystem i Helsingborg vid kraftig nederbörd MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA:s intranät och är därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner. Uppströmsarbete Det är viktigt att det vatten som avleds till reningsverket inte ger negativ effekt på reningsverkets process, slam, recipient, ledningsnät eller personalens hälsa. För att minska risken att olämpliga ämnen avleds från verksamheter och hushåll arbetar NSVA förebyggande på flera sätt. Remissinstans vid tillstånds- och anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet: NSVA har möjlighet att ställa krav på redovisning av processavloppsvattnets sammansättning och yrka på begränsningar/utsläppsvillkor för det vatten som avleds till kommunalt avloppsreningsverk. Besöka anslutna verksamheter. Granska utsläppsrapportering/villkoruppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter: NSVA kan ställa krav på handlingsplaner vid överskridande av kraven i ABVA eller utsläppsvillkor i tillstånd. Informationskampanjer riktade till hushåll på bussar, i tidningar och på webben. Kundblad till hushåll: information om vad som får/inte får hamna i avloppet. 19 (22)

20 Trots det förebyggande arbetet förekommer det störningar i processen. Störningar kan vara svåra och kostsamma att spåra, helst om de är tillfälliga. Det finns flera åtgärder som kan vara lämpliga om störningarna ger stora effekter på reningsverkets processer, bland annat information via media, information direkt till verksamheter och provtagning i nät. Vi följer trender för bland annat metaller, PAH, PCB och nonylfenol i slammet. Syftet är att identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet eller har halter som ökar. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dessa. 20 (22)

21 BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE

22 BILAGA 2 EMISSIONSDEKLARATION Anläggningsnumme Mätpunkt Period Mottagare Flöde Parameter Värde Ev.anm. Enhet Typ Ev. Ursprung Metod BerakningMatMetod UtslappsPun UtslappsPun ktnordkoordi ktostkoordin nat at Parameternamn Bil 1,2 eller RP Kommentar ED År ER In Maxgvb pe Totalt - C SSC Maximal genomsnittlig veckobelastning av BOD som ligger till grund för tillståndsgiven anslutning, enhet pe SNFS ED ÅR ER In Ansl.pers st Totalt - E Anslutning, antal personer. ED ÅR ER In Ansl.pe-tot pe Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Anslutning totalt, personekvivalenter m.a.p. BOD7. ED ÅR ER In P-tot kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO :2005 Fosfor och fosforföreningar, som P ED ÅR ER In N-tot kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO mod Kväve och kväveföreningar, som N ED ÅR ER In NH4-N kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11732, mod Ammonium som kväve ED ÅR ER In BOD kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn ED ÅR Vatten Ut QV 76, m3/år Totalt - M OTH, Flödesmätning mha skibord Vattenflöde (Vattenföring) normalt + bräddning ut ur verket i 1000 m3/år SNFS ED ÅR Vatten Ut P-tot 6 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO : Fosfor och fosforföreningar, som P SNFS ED ÅR Vatten Ut N-tot kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO mod Kväve och kväveföreningar, som N SNFS ED ÅR Vatten Ut NH4-N kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11732, mod Ammonium som kväve SNFS ED ÅR Vatten Ut BOD kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn SNFS ED ÅR Vatten Ut COD-Cr kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS mod, ampullmetod Kemisk syreförbrukning SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut P-tot 0,08 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO : Fosfor och fosforföreningar, som P SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut N-tot 20 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO mod Kväve och kväveföreningar, som N SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut NH4-N 5,6 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11732, mod Ammonium som kväve SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut BOD7 5,2 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut COD-Cr 18,3 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS mod, ampullmetod Kemisk syreförbrukning SNFS ED ÅR Slam INOM SlamT-arv 11,1 - t TS/år Totalt - M WEIGH Slam (torrsubstans) från avloppsreningsverk. ED ÅR Slam INOM TS-tot 15,2 - % Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Torrsubstans total i slam från avloppsreningsverk ED ÅR Lager INOM SlamT-arv 11,1 - t TS/år Totalt - M WEIGH Slam (torrsubstans) från avloppsreningsverk ED ÅR Slam-Halt Ut P-tot mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Fosfor och fosforföreningar, som P SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut N-tot mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, NTOT-NDK, SS Kväve och kväveföreningar, som N SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut NH4-N mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, St. Methods 18th 4500B+E Ammonium som kväve SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut ph 6,4 - ph Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ph SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut GF-tot 56,5 - % Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Glödgningsförlust SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Cd 0,45 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Kadmium och kadmiumföreningar, som Cd SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Cr 21 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Krom och kromföreningar, som Cr SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Cu 93 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Koppar och kopparföreningar, som Cu SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Hg 0,19 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS ISO 16772, utg 1 Kvicksilver och kvicksilverföreningar, som Hg SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Ni 13 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Nickel och Nickelföreningar, som Ni SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Pb 11 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Bly och blyföreningar, som Pb SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Zn mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Zink och zinkföreningar, som Zn SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Nonylfenol 3,6 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, GC/MS Nonylfenol ED ÅR Slam-Halt Ut PAH 0,15 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, GC-MS PAH-Polycykliska aromatiska kolväten, summa 6 föreningar ED ÅR Slam-Halt Ut PCB 0,026 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, GC-ECD Polyklorerade bifenyler, summa 7 föreningar