public serviceredovisning Kunskap när du vill, där du vill 2011 Public ServiceRedovisning 2011 1
INNEHÅLL Vd har ordet: Utopi och realitet 4 1. public serviceredovisningen 2011 5 1.1 Disposition 5 2. Ett kunskapshus i tiden 8 2.1 Uppdrag 8 2.2 Strategi 8 2.3 Arbetsprocesser 9 2.4 Uppföljning och utvärdering 9 2.5 Organisation 10 3. Sändningar i radio och tv 2011 11 3.1 Sändningar i radio fördelade på kanaler 11 3.2 Sändningar i tv fördelade på kanaler 12 3.3 Utbildningsprogram och folkbildande program i UR:s utbud 12 3.4 Sändningar i radio och tv fördelade på utbildningsområde 12 3.5 Ämnesfördelning för sändningar i radio och tv 13 3.6 Insatser för svenska språket 14 3.7 Arbetet med programetiska frågor 14 3.8 Granskningsnämndens granskning av UR:s program 15 4. Barn och unga 16 4.1 Förskola 16 4.2. Radio- och tv-program för förskolan 16 4.3 Grundskolan och gymnasieskolan 17 4.4 Radio- och tv-program för grundskolan 17 4.5 Radio- och tv-program för gymnasieskolan 19 5. Högskola och universitet 21 5.1 Radio- och tv-program för högskola och universitet 21 5.2 Radio- och tv-program för lärarfortbildning och -utbildning 22 6. Vuxenutbildning och folkbildning 23 6.1 Radio- och tv-program för vuxenutbildning och folkbildning 23 6.2 Radio- och tv-program för studieförbund och folkhögskolor 24 7. Mångfald 25 7.1 Mångfald i utbudet 25 7.2 Spegling av hela landet 28 2 Public ServiceRedovisning 2011
8. Minoriteter och personer med funktionsnedsättningar 29 8.1 Nationella minoriteter och andra minoritetsspråk 29 8.2 Dialog och samverkan med minoriteter 31 8.3 Personer med funktionsnedsättningar 32 8.4 Syntolkning 33 8.5 Teckenspråk 33 8.6 Tillgängliggörande insatser 33 8.7 Dialog och samverkan med personer med funktionsnedsättningar 34 9. Användbarhet ska genomsyra allt UR gör 35 9.1 Behovsanalyser och kontaktarbete 35 9.2 Mediepedagogiskt arbete och kommunikation 36 10. Användning av UR:s program 38 10.1 Lyssnandet på UR:s program i Sveriges Radios kanaler 38 10.2 Tittandet på UR:s program i SVT1, SVT2 och SVTB 39 10.3 Tittandet i Kunskapskanalen 41 10.4 Användning av UR:s program efter sändning 41 10.5 Undersökningar rörande lärares användning och attityder 43 11. Tillgänglighet och distribution 45 11.1 Sändningar i radio och tv 45 11.2. Text-tv 46 11.3. Ur.se 46 11.4 UR Play 47 11.5 Kunskapskanalen.se 47 11.6. Utlåning och digital distribution i slutna nätverk 47 11.7 Trycksaker och texter 48 11.8 Försäljning av programkopior 48 12. Ekonomi och resurser 49 12.1 Medelsanvändning 49 12.2. Resursanvändning 50 12.3. Utomståendes medverkan och andra samarbeten 52 12.4. Samarbete inom public service 53 12.5 Personalutveckling 54 12.6 Sidoverksamhet 56 13. Utbildning och folkbildning i framtiden 57 13.1 Barn och unga i fokus 57 13.2 Stöd till dem som riskerar att lämnas utanför 58 13.3 Ökad tillgänglighet 58 13.4 Övergripande inriktning 2012-2014 58 14. Revisorsintyg 59 Public ServiceRedovisning 2011 3
VD HAR ORDET: UTOPI OCH REALITET! Svenska Akademien har haft sin högtidliga sammankomst i 225 år. Men denna har aldrig sänts i tv. UR har försökt övertyga akademien om att hela folket borde få se denna gnistrande föreställning i snille och smak. Den 20 december 2011 lyckades det. Då sände UR Samtiden äntligen högtidssammankomsten direkt i Kunskapskanalen. Utopi blev realitet. Det är mycket omöjligt som blivit möjligt för UR det år som gått. Vi hade en dröm att förbättra vår närvaro på nätet. Det är där det händer nu. Utan att överge UR:s väl fungerande distribution via mediecentraler och fysiska kopior ville vi öka tillgängligheten i förhållande till lärare och elever. Det kräver nya tekniska lösningar, mer pedagogik och ny metadatataggning för att passa utbildningens behov. Det kräver inte minst mer pengar till upphovsmännen för att programmen ska kunna ligga kvar öppet på nätet. Det är det UR har kallat att befria utbildningsprogrammen. En svårförverkligad utopi för ett litet public service-företag med begränsade medel. Med extra medel ur rundradiofonden, med hängivna medarbetare i ett kreativt företag, är UR i full färd med att realisera drömmen om att väsentligen förbättra förutsättningarna för det svenska utbildningsväsendet. Över 11 000 utbildningsprogram på ur.se är en nationell skatt när den kommer till användning. Som framgår av denna public serviceredovisning är UR på god väg. Användningen av våra program fortsätter att öka kraftigt. Vi vinner uppskattning och uppmärksamhet för många programsatsningar. Vi vidgar våra samarbeten och förbättrar produktiviteten. UR:s nya Kunskapshus står färdigt och våra ambitioner om ett nytt sätt att arbeta öppet och projektorienterat håller på att bli en realitet. UR inledde året med att förverkliga Sex på kartan, en stor satsning på sex och samlevnadsundervisning för elever och lärare på högstadiet, med radio, tv, webb och böcker. Vi drömde om att lyfta fram fritidspedagogerna, en eftersatt yrkesgrupp, och gjorde tv-serien Friare kan ingen vara. Vi synliggjorde de pedagogiska förebilderna i radiodokumentärserien Lärarrummet och fortsatte arbetet med en akademiskt förankrad resurs i hur man använder medier i undervisningen för landets alla lärarstudenter: Didaktikens verktyg. Vi lyfte fram arabiskan i en roadmovie, Rena rama arabiskan, och försökte bygga en bro mellan hörande och icke hörande i Drömtårtan och mycket mer. Med Världens bästa skitskola gjorde UR en väl researchad och gestaltad genomgång av vad som blivit av det som en gång var en världsledande skola. Serien blev en väldig framgång, men än återstår en del för att Sverige ska bli en utbildningsnation i världsklass UR har uppfyllt uppdraget att sända radio- och tv-program och att skapa användning för våra utbildningsprogram under 2011. Men vi har många drömmar kvar. Vi skulle kunna göra mer för alla dem som riskerar att hamna utanför. Barnkulturen behöver stärkas. Kunskapsutbudet för unga skulle kunna förbättras. Tänk om UR kunde göra en helt ny Kunskapskanal för och av unga!? Utopier kan bli realiteter. Inget är omöjligt. Här är årets public serviceredovisning. Erik Fichtelius Vd Sveriges Utbildningsradio AB 4 Public ServiceRedovisning 2011
public serviceredovisningen 2011 Varje år ska UR följa upp och redovisa hur uppdraget, som är fastställt av riksdag och regering och finns beskrivet i sändningstillstånd och anslagsvillkor samt i radio- och tv-lagen, har fullgjorts. Detta gör UR, liksom Sveriges Radio och SVT, i den så kallade public serviceredovisningen. 1 1.1 Disposition UR:s public serviceredovisning 2011 tar sin utgångspunkt i UR:s uppdrag som det är formulerat i sändningstillstånd och anslagsvillkor. Redovisningen utgår från de utbildningsområden som sändningstillståndet indelar UR:s verksamhet i: förskola, grundoch gymnasieskola, högskola och vuxenutbildning. Dessutom tar den avstamp i UR:s strategi. Under 2011 har UR inte lanserat några nya permanenta programtjänster eller tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten eller den kompletterande verksamheten. Under året har UR inte heller lanserat några tjänster på försök. I syfte att göra UR:s public serviceredovisning än mer transparent och tydlig, har dispositionen förändrats i jämförelse med 2010 års redovisning. Kapitel 2: Ett kunskapshus i tiden I detta kapitel redogörs för UR:s strategi, arbetsprocesser, uppföljning och utvärdering samt organisation under 2011. Kapitel 3: Sändningar i radio och tv 2011 I detta kapitel lyfts utbudet fram och sändningsvolymer redovisas utifrån olika perspektiv. Det handlar om hur sändningarna har fördelat sig på olika kanaler: Sveriges Radios P1, P2, P3 och P4, och SVT1, SVT2 och SVTB, samt Kunskapskanalen. Den sända volymen i radio och tv fördelad på respektive utbildningsområde redovisas. Här redovisas ämnesfördelningen i den totala sändningsvolymen i radio och tv under 2011. I detta kapitel redovisas också UR:s insatser för svenska språket samt UR:s arbete med programetiska frågor och granskningen av UR:s program. Programexempel samt ämnesfördelningen av programmen inom utbildningsområdena under 2011 redovisas inom ramen för respektive utbildningsområde, i kapitel 4 (Barn och unga), 5 (Högskola och universitet), 6 (Vuxenutbildning och folkbildning) och 8 (Minoriteter och personer med funktionsnedsättningar). Kapitel 4: Barn och unga I detta kapitel redovisas hur totalsändningsvolymen i radio respektive tv fördelade sig på ämnen i förskola, grundskola och gymnasiet under 2011. Exempel på program sända 2011 ges fördelat på förskolan, de olika årskurserna i grundskolan samt på gymnasieskola. Här beskrivs också webbens utformning för detta utbildningsområde. Utbudet för barn och ungdomar som tillhör de språkliga eller etniska minoriteterna, liksom för barn och ungdomar som har teckenspråk som förstaspråk, redovisas i kapitel 8. Kapitel 5: Högskola och universitet I detta kapitel redovisas hur totalsändningsvolymen i radio respektive tv fördelade sig på ämnen i högskola och universitet under 2011. Exempel på program sända 2011, bland annat i Kunskapskanalen, ges fördelat på högskola och universitet samt lärarfortbildning och -utbildning. Här beskrivs också webbens utformning för detta utbildningsområde. Kapitel 6: Vuxenutbildning och folkbildning I detta kapitel redovisas hur totalsändningsvolymen i radio respektive tv fördelade sig per ämne i vuxenutbildning och folkbildning under 2011. Exempel på program sända 2011, bland annat i Kunskapskanalen, ges fördelat på vuxenutbildning och folkbildning samt studieförbund och folkhögskolor. Här beskrivs också webbens utformning för utbildningsområdet. Public ServiceRedovisning 2011 5
PUBLIC SERVICEREDOVISNINGEN 2011 Kapitel 7: Mångfald Nytt för årets public serviceredovisning är att mångfaldsperspektivet beskrivs i ett eget kapitel. Här berörs och redovisas olika aspekter på mångfald i utbudet, såsom sändningarna i radio och tv fördelade på produktionstyperna egenproduktion, samproduktion, utlägg och förvärv, i såväl förstasändningar som repriser och återutsändningar 2011. Här redovisas antalet sända timmar program av europeiskt ursprung, program framställda av oberoende europeiska producenter samt svensk produktion av den totala sändningsvolymen i tv 2011. Här beskrivs också hur UR har uppfyllt uppdraget som handlar om spegling av hela landet, samt hur UR säkerställer att program av produktionsbolag uppfyller public servicekraven. Kapitel 8: Minoriteter och personer med funktionsnedsättningar I detta kapitel redogörs för programverksamheten som rör nationella och andra minoriteter samt personer med funktionsnedsättningar, enligt samma modell som i redovisningen för utbildningsområdena i kapitel 4 6. Antalet sända timmar på de nationella minoritetsspråken samt teckenspråk redovisas. Här redovisas fördelningen av antalet sända timmar i radio och tv för nationella och övriga minoriteter samt personer med funktionsnedsättningar fördelat på förstasändningar samt återutsändningar och repriser. Exempel på program sända i radio och tv för de nationella minoriteterna och personer med funktionsnedsättningar 2011 ges. Här redovisas också UR:s dialoger med dessa grupper. Avslutningsvis redogörs för de tillgängliggörande insatser UR har gjort i fråga om svensktextade program, hörbarhet och på webben. Här beskrivs också webbens utformning för grupperna. Kapitel 9: Användbarhet ska genomsyra allt UR gör En förändring som har gjorts i årets public serviceredovisning, är att redovisningen av kontakter och mediepedagogiska insatser (användbarhet), som i 2010 års redovisning låg i anslutning till varje utbildningsområde, nu har fått ett eget kapitel. Här redovisas UR:s arbete med behovsanalyser och kontaktarbete, samt det mediepedagogiska arbetet och kommunikationen med UR:s målgrupper. Redovisningen av kontakterna tar sin utgångspunkt i utbildningsområdena förskola, grundskola och gymnasieskola, lärarutbildning och lärarfortbildning, vuxenutbildning, folkbildning respektive högskola. med respektive utbildningsområde. Här redogörs för det genomsnittliga tittandet på UR:s radioprogram i Sveriges Radios kanaler, samt för UR:s tv-program i SVT1, SVT2 och SVTB fördelat på utbildningsområdena. Även Kunskapskanalens veckoräckvidd redovisas. Nytt för i år är en redovisning av UR:s mest sedda enskilda program i SVT respektive SVTB under 2011. I kapitlet redovisas också uppspelningarna i UR Play respektive i de slutna nätverken, samt antalet lån av UR-program från mediecentralerna för 2011. Kapitlet avslutas med en redogörelse för en rad undersökningar rörande lärares användning av och attityder till UR:s material. Kapitel 11: Tillgänglighet och distribution En annan förändring är att kapitlet om tillgänglighetsoch distributionsfrågor har flyttats längre bak i redovisningen. Här redovisas UR:s olika distributionsvägar som kompletterar varandra och gör att användarna når UR och UR:s programverksamhet. Här beskrivs hur överenskommelser kring sändningstider i Sveriges Radio respektive SVT upprättas, samt hur UR:s och SVT:s överenskommelse angående sändningarna i Kunskapskanalen sker. UR:s text-tv, webbplatsen ur.se, UR Play och kunskapskanalen.se beskrivs. Ett avsnitt behandlar utlåning och digital distribution i slutna nätverk, med fokus på upphovsrätter. Kapitel 12: Ekonomi och resurser I detta kapitel redovisas medelsanvändningen för avgiftsverksamheten, och resursanvändningen fördelad på produktionsvolymer i radio och tv. Dessutom redovisas produktionskostnader fördelade på olika utbildningsområden, kostnaderna för UR:s verksamhet för nationella minoriteter och andra minoritetsspråk samt kostnaderna för UR:s verksamhet för och om personer med funktionsnedsättningar. Här återfinns också redovisningen av snittkostnader per sänd, producerad och egenproducerad timme i radio respektive tv, samt UR:s kostnader för utomståendes medverkan och andra samarbeten. Kapitel 13: Utbildning och folkbildning i framtiden I det avslutande kapitlet beskrivs UR:s planer i fråga om det fortsatta arbetet med att rikta särskild uppmärksamhet åt tillgängligheten till och kunskapen om programmen. Tre områden lyfts fram: barn och unga, de som riskerar att hamna utanför samt ökad tillgänglighet ( Befria utbildningsprogrammen ). Avslutningsvis beskrivs UR:s övergripande inriktning 2012 2014. Kapitel 10: Användning av UR:s program Användningen av UR:s program lyfts i årets public serviceredovisning fram i ett eget kapitel, medan användningen i redovisningen 2010 redovisades ihop 6 Public ServiceRedovisning 2011
PUBLIC SERVICEREDOVISNINGEN 2011 UR:s public serviceredovisning ska vara utformad i enlighet med UR:S anslagsvillkor 2011 punkt 18: UR ska årligen följa upp och redovisa hur uppdraget fullgjorts. Redovisningen avseende 2011 ska senast den 1 mars 2012 ges in till Kulturdepartementet samt Myndigheten för radio och tv. Samtliga verksamhets- och programområden ska redovisas i rapporten. UR ska tydligt redovisa sina kontakter med olika delar av utbildningsväsendet. Till rapporten ska fogas en redovisning av eventuella sidoverksamheter som UR har bedrivit. UR ska, i samarbete med SVT och SR, ta fram konkreta uppföljningsbara resultatmått baserade på tillstånds- och anslagsvillkor. Resultatmåtten bör utformas så att de ger väsentlig information om uppdraget och förmedlar viktiga erfarenheter av verksamheten. UR ska på olika sätt stimulera en fortlöpande offentlig diskussion om verksamheten. UR ska redovisa och kommentera hur resultaten har utvecklats med avseende på volym, kostnader och intäkter samt nyckeltal som visar effektivitet och produktivitet. Samarbets- och effektiviseringsåtgärder ska rapporteras i redovisningen. UR ska utveckla arbetet med att mäta och redovisa olika indikatorer på kvaliteten och särarten i programutbudet. Programstatistiken ska utformas så att jämförelser blir möjliga över tid. Redovisningen ska uttrycka olika programkategoriers andel av den totala sändningstiden, när olika programtyper sänds samt resursförbrukningen för respektive kategori. Redovisningen ska även avse omfattningen av tittande och lyssnande och publikens reaktioner samt företagets planer för kommande år. UR ska redovisa hur det säkerställs att all verksamhet uppfyller de krav som ställs på företaget i sändningstillstånd och anslagsvillkor. UR ska redogöra för vilka nya programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten som har lanserats under året. Detta gäller oavsett om tjänsterna har anmälts för godkännande enligt punkt 10 eller inte. För de tjänster som har lanserats på försök ska det anges hur lång försökstid som har planerats för dessa. Public ServiceRedovisning 2011 7
ETT KUNSKAPSHUS I TIDEN 2 Under 2011 stod Kunskapshuset färdigt på Förrådsbacken. Husets yttre speglar ett modernt företag med ny organisation, effektivare arbetssätt och ökade möjligheter för samarbeten inom public servicebolagen. 2.1 Uppdrag UR utgör, tillsammans med Sveriges Radio och SVT, svensk public service. Företagen ägs av Förvaltningsstiftelsen som ska främja deras oberoende. Stiftelsen utser respektive företags styrelse som ansvarar för och fattar beslut om verksamhetens allmänna inriktning. Styrelsen utser i sin tur företagets vd. UR:s nuvarande vd, Erik Fichtelius, tillträdde 2009. UR:s uppdrag är fastställt av riksdag och regering och finns beskrivet i sändningstillstånd och anslagsvillkor. Verksamheten omfattas av radio- och tv-lagen. Verksamhetsåret 2011 är det andra året i tillståndsperioden som sträcker sig till och med 2013. UR:s programverksamhet ska prioritera utbildningsområdena förskola, grund- och gymnasieskola, vuxenutbildning inklusive folkbildning, och högskola inklusive lärarfortbildning. Enligt sändningstillståndet ska programverksamheten syfta till att förstärka, bredda och komplettera de utbildningsinsatser som görs av andra inom dessa områden. UR ska ha 2.2 A UR:s STRATEGI 2010 2013 Vision Med kvalitet och generositet bidrar UR till utbildning i världsklass. Mission UR gör publicistiskt oberoende och angelägna program som ger kunskap och lust att lära så att alla kan verka i samhället. ÖVERGRIPANDE MÅL UTBUD Vårt utbud utmanar och utbildar ANVÄNDNING Användbarhet genomsyrar allt vi gör MEDARBETARE UR har kompetenta medarbetare och dynamisk arbetsmiljö VERKSAMHET UR behärskar hela produktionskedjan Uppdrag MÅLTAL FRAMGÅNGSFAKTORER STRATEGISK INRIKTNING ett brett utbud med stor mångfald och kvalitet som speglar hela landet. Det betyder variation i produktionsformer och med särskilt ansvar för målgrupper som barn och unga, personer med funktionsnedsättningar, språkliga och etniska minoriteter med särställning för de nationella minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib. Användarna av UR:s programverksamhet, särskilt inom utbildningsväsendet, ska ges möjligheter att framföra synpunkter och önskemål gällande programverksamheten. UR har ett särskilt uppdrag att ha en dialog med personer med funktionsnedsättningar och språkliga och etniska minoriteter. UR ska koncentrera sina insatser till utbildningsområdena samt därutöver tillhandahålla ett utbud av folkbildningsprogram. Programutbudet som helhet ska präglas av folkbildningsambitioner. Det innebär att UR har såväl ett utbildnings- som folkbildningsuppdrag med ett utbud som riktar sig till publik och användare i lärandets olika miljöer. 2.2 Strategi I juni 2010 fastställde UR:s styrelse en övergripande strategi för 2010 2013. Strategin består av en vision och mission samt fyra strategiska områden. Under 2011 har strukturen för strategiska nyckeltal och aktiviteter utvecklats vidare. Nollmätning har genomförts inom några områden i slutet av året för att ligga till grund för utvecklad strategisk uppföljning. Strategin har visualiserats i form av Kunskapshuset där UR:s uppdrag utgör grunden och visionen är taket. Däremellan återfinns de fyra områdena utbud, användbarhet, medarbetare och verksamhet. Husmetaforen kopplar även till det nybyggda, fysiska hus där UR nu är lokaliserat. UR är ett företag i allmänhetens tjänst med särskilt ansvar inom vissa specifika områden. Detta gör att samhällsansvarsperspektivet för UR inte bara inbegriper hur (hållbar utveckling), utan också vad vi gör inom ramen för utbudet. Det särskilda ansvaret för specifika områden upprätthålls och utvecklas inom ramen för ordinarie årsplanearbete. 8 Public ServiceRedovisning 2011
ETT KUNSKAPSHUS I TIDEN Utvecklingen sker i dialog med intresseorganisationer. Under 2011 har en strategi för samhällsansvar inklusive hållbar utveckling tagits fram och en miljöplan inom ramen för denna beslutats. Arbetet med hållbar utveckling utgår från FN:s principer i Global Compact. Detta arbete sker integrerat i verksamheten. En plan med mål och aktiviteter för varje område ska genomföras och följas upp. 2.3 Arbetsprocesser Under 2011 har en tydligare processorientering införts. Årsplaneprocessen styr verksamheten både gällande produktion och användning. Processen utgår från UR:s uppdrag, strategi och behoven inom utbildningsområdena och innefattar en rad moment under en tvåårsperiod, vilket innebär att arbetet sker parallellt med flera år i fokus på en och samma gång. Årsplanen fastställs av vd och det operativa 2.3 A Processflöde UR LEDA OCH STYRA EKONOMI PERSONAL STRATEGI OCH KOMMUNICERA PLANERA ÅRSPLANEPROCESSEN Uppdrag samhälle Behov pedagog, elev, utbildningsorg. PRODUCERA för vuxna, unga och barn Nytta pedagog, elev, utbildningsorg. Nytta samhälle TEKNIK OCH DISTRIBUERA ansvaret ligger sedan på respektive avdelningschef. Arbetsprocesserna dokumenteras i inriktningsbeslut, uppdrag, verksamhetsplaner, projektbeställningar och i projektplaner som följs upp i tertialrapporter. 2.4 Uppföljning och utvärdering Under 2011 har en strategi och plan tagits fram för UR:s utvärderingsarbete de närmaste åren. Arbetet ska ge underlag för att utifrån olika perspektiv och aspekter värdera UR:s verksamhet utifrån uppdraget i sändningstillstånd, anslagsvillkor och strategi. Syftet med utvärderingsarbetet är att det ska ligga till grund för såväl rapportering utifrån de återrapporteringskrav UR har som för utvecklings- och förbättringsarbete. UR:s utvärderingsarbete består av två genrer med följande olika syften: Utvärderingar av (summativa) granskande, uppföljande, retrospektiva studier där slutsatser och kontroll av utfall görs utifrån intentioner och uppdrag. Utvärderingar för (formativa) olika studier och arbetssätt som sätter fokus på det interna arbetet, där syftet är att resultaten ska användas för kvalitetsutveckling och ligga till grund för framtida inriktning på arbetet. UR undersöker regelbundet, i samarbete med SCB, lärares medievanor och användning av UR:s program. Allmänhetens kännedom om och attityd till UR I det utvecklingsarbete kring kommunikation och marknadsföring som UR har prioriterat under 2011 har en varumärkesundersökning gjorts 1. Syftet med studien var att få en bild av hur kännedomen om UR ser ut hos allmänheten (18 74 år), hur allmänheten uppfattar UR generellt och specifikt kopplat till vissa värdeord av de som faktiskt lyssnar och tittar på UR:s produktioner. Vidare ställdes frågor om hur allmänheten kommer i kontakt med UR och om hur de uppfattar Kunskapskanalen. Webbenkäten besvarades av totalt 2 008 respondenter ur Yougov:s internetpanel. Så gott som samtliga tillfrågade svarade att de känner till UR (97 %) och två tredjedelar uppgav att de känner till UR:s verksamhet väl. Totalt sett är det 70 % som har uppgett att de nyttjar UR minst någon gång per år, varav drygt 30 % flera gånger per år. Undersökningen visar inte på några markanta skillnader mellan kvinnor och män. Bland allmänheten är det främst 60 74-åringar som oftare tittar/ 1 Undersökningen utfördes av Yougov i december 2011. Public ServiceRedovisning 2011 9
ETT KUNSKAPSHUS I TIDEN lyssnar på UR:s programutbud, medan 18 29-åringar har lägst nyttjandefrekvens. Det framkommer att en persons utbildningsnivå påverkar kännedomen om UR; de med högre utbildningsnivå känner i större utsträckning väl till UR:s verksamhet, och är också mer positiva till utbudet. Personer som är verksamma inom utbildningsväsendet är också en grupp som både känner till och nyttjar UR i högre utsträckning än andra. En majoritet av respondenterna är uttalat positiva till UR (65 %) medan endast var tionde är uttalat negativ. De som är positiva har angett att UR:s produktioner är bildande och intressanta, att de är informativa och ger värdefull kunskap och att de är av god kvalitet, trovärdiga samt lättillgängliga. Den positiva inställningen till UR ökar med stigande ålder, är något högre för kvinnor än män och mycket hög bland personer som arbetar med utbildning. Det finns också ett samband mellan graden av nyttjande och inställning: ju mer man har uppgett att man nyttjar UR, desto mer positivt inställd är man. Nästan hälften (46 %) uppger att de tittar på Kunskapskanalen månatligen och drygt var fjärde person gör det varje vecka. Även här är 60 74-åringar överrepresenterade, liksom de som arbetar inom utbildningsväsendet. 2.5 Organisation Den 1 oktober justerades UR:s organisation för att skapa bättre förutsättningar för kvalitet och effektivitet i verksamhet, planering och uppföljning. En ny planeringsavdelning ansvarar för planering och uppföljning av den interna verksamheten. Programverksamheten är uppdelad i två programavdelningar inriktade mot barn och unga respektive vuxna. Projektutvecklarna, som har till uppgift att föra dialog och kartlägga behoven inom utbildningsområdena, fördes närmare programverksamheten och webbredaktörerna samlades till enheten Interaktiva medier som sorterar under IT/Teknik. Strategiavdelningen slogs ihop med Kommunikationsavdelningen för att uppnå ökad samordning och helhetssyn. Huvuddelen av UR:s verksamhet bedrivs från Stockholm. Ett mindre antal medarbetare är placerade i Malmö, Göteborg och Sundsvall. 2.5 organisationsschema PROGRAM: BARN OCH UNGDOM Barn Ungdom och språk Redaktionell produktionsplanering PROGRAM: VUXEN Inköp och samproduktioner Folkbildning och högskola Lärarprogram och radio UR Samtiden PLANERING Metadata och tablå Kunskapskanalen IT/TEKNIK Studio och distribution Produktion Interaktiva medier STRATEGI OCH KOMMUNIKATION Samhälle och strategi Information och press Marknad och pedagogik EKONOMI PERSONAL 10 Public ServiceRedovisning 2011
SÄNDNINGAR I RADIO OCH TV UR har ett uppdrag att sända radio- och tv-program. Den tekniska kvaliteten på sändningarna ska vara hög och sändningarna ska utformas på ett sådant sätt att de inte endast kan tas emot av en begränsad del av allmänheten. Sändningstillståndet innebär rätt att i hela landet sända program med utnyttjande av Sveriges Radios och SVT:s sändningsutrymme, enligt överenskommelser som träffas bolagen emellan. 3 UR strävar efter att finnas där användarna befinner sig. UR:s radioprogram sänds i Sveriges Radios kanaler P1, P2, P3 och P4 samt i den digitala radion DAB. UR:s tv-program sänds i SVT:s kanaler SVT1, SVT2, SVTB och i Kunskapskanalen. Vissa program sänds också vidare i den krypterade kanalen SVT World. I UR:s årsplaneprocess slås fast hur många timmar som ska produceras och sändas. I årsplanen bestäms även vad och hur mycket som ska göras för respektive målgrupp inom varje utbildningsområde. Här avgörs också omfattningen av produktionen för nationella minoriteter och på andra minoritetsspråk samt för personer med funktionsnedsättning. I processen tas även webbsatsningar och eventuella samarbeten med. Årsplaneprocessen fastställer vilket eller vilka ämnen som ska prioriteras samt lämplig produktionstyp. För planeringen av repriser och återutsändningar svarar en central tablåplanering. De färdiga programmen metadatamärks för såväl uppföljningsoch redovisningsändamål som för att möjliggöra och underlätta användning inom de olika utbildningsområdena efter sändning. 3.1 Sändningar i radio fördelade på kanaler I radio har sändningstiden minskat jämfört med 2010 eftersom UR sänt färre timmar per vecka i kanalen P2. I P3 och P4 Riks har antalet sända timmar ökat något. I nya sändningsöverenskommelser med Sveriges Radio förväntas UR:s totala antal sändningstimmar öka. Utöver de 315 timmarna redovisade nedan har UR sänt 686 timmar i UR Elva, den digitala radion, DAB. Dessa timmar är enbart återutsändningar och repriser. I tabellerna nedan redogörs för UR:s sändningar i radio fördelat på kanaler respektive förstasändningar, återutsändningar och repriser 2011. 3.1 A Sändningar i radio fördelade på olika kanaler (tim/år) Radio 2010 2011 P1 79 81 P2 114 49 P3 30 45 P4 Riks 119 140 Totalt 342 315 3.1 B Sändningar i radio fördelade på förstasändning samt återutsändning och repriser (tim/år) Radio 2010 2011 Förstasändning 189 230 Återutsändning och repriser 153 85 Totalt 342 315 Public Public ServiceRedovisning ServiceRedovisning 2011 2011 11
SÄNDNINGAR I RADIO OCH TV 3.2 Sändningar i tv fördelade på kanaler Under 2011 har en ökning av sändningsvolym skett i och med att UR har tagit nya sändningstider i anspråk i Kunskapskanalen. För övriga kanaler är förändringarna små jämfört med tidigare år. Av totalvolymen som visas i tabellen nedan har 302 timmar även parallellsänts i SVT World. Såväl förstasändningarna som repriserna av dessa har ökat under 2011. Detta är ett resultat av en ökad produktionsvolym 2011. I tabellerna nedan redogörs för hur den sända volymen fördelade sig mellan kanalerna 2011. 3.2 A Sändningar i tv fördelade på kanaler (tim/år) Tv 2010 2011 SVT1 45 49 SVT2 598 592 Kunskapskanalen 2 624 2 963 SVTB 133 137 Totalt 3 400 3 741 3.2 B Sändningar i tv fördelade på förstasändningar samt återutsändningar och repriser (tim/år) Tv 2010 2011 Förstasändning 820 901 Återutsändningar och repriser 2 580 2 840 Totalt 3 400 3 741 3.3 Utbildningsprogram och folkbildande program i UR:s utbud UR har i uppdrag att sända och producera såväl utbildnings- som folkbildningsprogram. UR ska enligt sändningstillståndet koncentrera sin programverksamhet till utbildningsområdena, vilket betyder att en större andel av programmen ska vara avsedda för den organiserade utbildningen inom ramen för det formella utbildningsväsendet samt för det organiserade lärandet inom folkbildningen. UR:s programutbud ska i likhet med Sveriges Radios och SVT:s som helhet präglas av folkbildningsambitioner. Under 2011 har UR fortsatt att göra en översyn av begreppet utbildningsprogram. För hela UR:s utbud gäller att programmen ska ha en pedagogisk ambition. Produktionerna ska genomsyras av användbarhet. För samtliga program gäller att de katalogiseras, beskrivs och metadatamärks för att göras sökbara. Alla UR:s program mäts i tittande och lyssnande. Rättighets- och distributionskravet för ett UR-program är minst sändningsrätt och rättighet att ligga i UR Play. Program för utbildningsväsendet ska dessutom: vara relevanta för vald målgrupp, vara relevanta för gällande läroplan, kursplan eller motsvarande, ha relevant elev-, student- eller lärarstöd, vara framtagna i dialog med användarna. UR:s målsättning har länge varit att till övervägande delen sända program avsedda för den organiserade utbildningen inom ramen för det formella utbildningsväsendet samt för det organiserade lärandet inom folkbildningen. Under 2011 var andelen 69 %. UR ingår i den granskning av det svenska tv-utbudet som sedan 1998 årligen genomförs av Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet (JMG) på uppdrag av Myndigheten för radio och tv. I JMG:s senaste granskningsrapport, som avsåg 2010, skriver man att UR:s programutbud består till cirka tre fjärdedelar av program som riktar sig direkt till utbildningsväsendet och Andelen utbildningsprogram har ökat över tid. 3.4 Sändningar i radio och tv fördelade på utbildningsområde UR:s programutbud är indelat i något av följande fyra utbildningsområden: förskola, grund- och gymnasieskola, högskola och vuxenutbildning. I tabellerna nedan redogörs för UR:s totala antal sändningar respektive förstasändningar i radio och tv fördelade på utbildningsområden. 3.4 A Sändningar i radio och tv fördelade på olika utbildningsområden (tim/år) radio tv Utbildningsområde 2010 2011 2010 2011 Förskola 36 14 53 71 Grund- och gymnasieskola 100 126 419 423 Högskola 146 21 1 304 1 543 Vuxenutbildning 60 154 1 624 1 704 Totalt 342 315 3 400 3 741 12 Public ServiceRedovisning 2011