public serviceredovisning

Transkript

1 public serviceredovisning 2012 en kunskapsbank för utbildning Public ServiceRedovisning

2 VD HAR ORDET: UR HÅLLER SINA LOVNINGAR! Man ska hålla sina lovningar, sade 7-åringen i vår närhet strängt. Det har UR gjort. Det går bra för UR har helt enkelt varit ett gott år för utbildningsprogrammen inom public service. Omslagsbilden är hämtad ur UR:s tv-serie Kom som du är. Serien vänder sig till förskoleklass årskurs 3 och syftet är att skapa en diskussion om fördomar och intolerans. Vad uppfattar vi som olikt? Och hur olika oss tillåter vi andra människor att vara? Foto: Mattias Bardå. Foto: Johan Bergmark UR lyckades genomföra föresatsen att befria utbildningsprogrammen. Över utbildningsoch folkbildningsprogram ligger nu fritt tillgängliga på nätet på UR.se. De är metadatamärkta utifrån de svenska läro- och kursplanerna. Bara detta är unikt. Det gör att var och en kan skapa sig en egen kunskapskanal på nätet utifrån intressen och bildningsbehov. Denna stora kunskapsbank på nätet ger möjligheter och alternativ till att förbättra den svenska utbildningen. UR.se gjordes om i början på året för att tydligt vända sig till utbildningen. UR fick särskilda medel ur rundradiokontot 2012 för att klarera rättigheter och ordna infrastrukturen för att tillgängliggöra programmen på nätet. Anslagsmedlen var ettåriga långsiktigt måste det fria tillgängliggörandet på nätet av utbildningsprogrammen säkras så att lärare, elever, studenter och föräldrar enkelt kan få tillgång till dem skulle UR satsa på naturvetenskap för unga, på retorik, juridik, värdegrund, psykisk ohälsa och på kunskap om Kina. UR skulle förstärka det intellektuella innehållet i Nobelprisbevakningen och stödja universitet och högskolor i att tillgängliggöra föreläsningar i sändning och på nätet. UR skulle göra program i dialog med användarna inom hela utbildningsväsendet och folkbildningen och i dialog med minoriteter och funktionshindrade. UR håller sina lovningar. Fatta katastrofen vår temasatsning i sändning och på nätet i form av ett nytt sätt att lära fysik, kemi, biologi och matematik har väckt internationell uppmärksamhet. Mattesatsningen för de yngre fortsatte med Blomma blad, en miljard. Radioserien i historia och religion för förskoleklass årskurs 3, Tro och väsen, vann internationella priser och för mellanstadiet radiodramatiserade vi ungdomsromanen Sms från Soppero som behandlar temat att vara ung same i dag. Högstadiet och gymnasiet fick nya program i juridik i och med serierna Justitia och Brott och straff. Jonas löfte, programserien om bipolär sjukdom och missbruk, har berört många och föreläsningar om adhd hör till det som lockat flest tittare till UR Samtiden i Kunskapskanalen. Jubileumsåret för Raoul Wallenberg uppmärksammades med många timmars tal och seminarier, även detta i Kunskapskanalen. Radioserien Bildningsbyrån om Kina har ökat kunskapen om detta väldiga rike liksom tv-serien Kina om Kina. I samverkan med folkbildningen gjorde UR programsatsningen De bortkopplade för att synliggöra de över en miljon svenskar som inte använder internet. Landets alla sjätteklassare har kunnat tävla i talekonst i Retorikmatchen. UR arbetar vidare för spridningen av kunskap och bildning, för vetande och engagemang i demokratisk anda. UR kommer under 2013 att arbeta med det kanske viktigaste av allt, grundläggande färdigheter i läs- och skrivförståelse. UR vill stärka public services hårda kärna av utbildning och information för hela folket. UR ska fortsätta att hålla sina lovningar. Erik Fichtelius Vd Sveriges Utbildningsradio AB 2 Public ServiceRedovisning 2012 Public ServiceRedovisning Public ServiceRedovisning

3 INNEHÅLL VD HAR ORDET: UR HÅLLER SINA LOVNINGAR 3 1. PUBLIC SERVICE-REDOVISNINGEN Disposition 7 2. EN KUNSKAPSBANK FÖR UTBILDNING Uppdrag Strategi Arbetsprocesser Organisation SÄNDNINGAR I RADIO OCH TV Sändningar i radio fördelade på kanaler Sändningar i tv fördelade på kanaler Utbildningsprogram och folkbildande program i UR:s utbud Sändningar i radio och tv fördelade på utbildningsområden Ämnesfördelning för sändningar i radio och tv Insatser för svenska språket Arbetet med programetiska frågor Granskningsnämndens granskning av UR:s program BARN OCH UNGA Förskola Radio- och tv-program för förskolan Grundskola och gymnasieskola Radio- och tv-program för grundskolan Radio- och tv-program för gymnasieskolan HÖGSKOLA OCH UNIVERSITET Radio- och tv-program för högskola och universitet Radio- och tv-program för lärarfortbildning och -utbildning VUXENUTBILDNING OCH FOLKBILDNING Radio- och tv-program för vuxenutbildning och folkbildning Radio- och tv-program för studieförbund och folkhögskolor MÅNGFALD Mångfald i utbudet Spegling av hela landet MINORITETER OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Nationella minoriteter och andra minoritetsspråk Dialog och samverkan med minoriteter Personer med funktionsnedsättning Syntolkning Svenskt teckenspråk Tillgängliggörande insatser Dialog och samverkan med personer med funktionsnedsättning ANVÄNDBARHET SKA GENOMSYRA ALLT UR GÖR Dialog med publik och användare ANVÄNDNING AV UR:S PROGRAM Lyssnandet på UR:s program i Sveriges Radios kanaler Tittandet på UR:s program i SVT1, SVT2 och Barnkanalen Tittandet i Kunskapskanalen Användning av UR:s program efter sändning Undersökningar om kännedom, attityd och användning TILLGÄNGLIGHET OCH DISTRIBUTION Sändningar i radio och tv Text-tv UR.se UR Play Kunskapskanalen.se Utlåning och digital distribution i slutna och öppna nätverk Särskilda medel för ökat tillgängliggörande under Försäljning av programkopior EKONOMI OCH RESURSER Medelsanvändning Resursanvändning Utomståendes medverkan och andra samarbeten Samarbete inom public service Personalutveckling Sidoverksamhet Lansering av nya permanenta programtjänster MED BEHOVEN I FOKUS Behov i utbildningen ökad digitalitet Behov hos barn och unga kreativitet, rörlighet och kommunikation Behov hos personer med funktionsnedsättning och nationella minoriteter ett demokratiskt uppdrag Behov i folkbildningen alternativa vägar till kunskap revisorsintyg 66 4 Public ServiceRedovisning 2012 Public ServiceRedovisning

4 public serviceredovisningen 2012 Varje år ska UR följa upp och redovisa hur uppdraget, som är fastställt av riksdag och regering och finns beskrivet i sändningstillstånd och anslagsvillkor samt i radio- och tv-lagen, har fullgjorts. Detta gör UR, liksom Sveriges Radio och SVT, i public serviceredovisningen Disposition UR:s public serviceredovisning 2012 tar sin utgångspunkt i UR:s uppdrag som det är formulerat i sändningstillstånd och anslagsvillkor. Redovisningen utgår från de utbildningsområden som specificeras i sändningstillståndet: förskola, grund- och gymnasieskola, högskola och vuxenutbildning. Dessutom utgår den från UR:s strategi. Nya tabeller för 2012 redovisar andelen av UR:s egenproduktion av all nyproduktion för barn och unga i radio och tv respektive UR:s utbud av nyheter för barn och unga. Kapitel 2: En kunskapsbank för utbildning I detta kapitel redogörs för UR:s uppdrag, strategi, arbetsprocesser samt organisation under Kapitel 3: Sändningar i radio och tv I detta kapitel lyfts utbudet fram och sändningsvolymer redovisas utifrån olika perspektiv. Det handlar om hur sändningarna har fördelat sig på olika kanaler: P1, P2, P3 och P4, och SVT1, SVT2 och Barnkanalen, samt Kunskapskanalen. Den sända volymen i radio och tv fördelad på respektive utbildningsområde redovisas. Här redovisas ämnesfördelningen i den totala sändningsvolymen i radio och tv under I detta kapitel redovisas också UR:s insatser för svenska språket samt UR:s arbete med programetiska frågor och granskningen av UR:s program. Programexempel samt ämnesfördelningen av programmen inom de olika utbildningsområdena under 2012 redovisas i respektive kapitel: i kapitel 4 (Barn och unga), 5 (Högskola och universitet), 6 (Vuxenutbildning och folkbildning) och 8 (Minoriteter och personer med funktionsnedsättning). Kapitel 4: Barn och unga I detta kapitel redovisas hur totalsändningsvolymen i radio respektive tv fördelade sig på ämnen i förskola, grundskola och gymnasiet under Exempel på program sända 2012 ges fördelat på förskolan, de olika årskurserna i grundskolan samt på gymnasieskolan. I årets redovisning finns två nya tabeller: andelen av UR:s egenproduktion av all nyproduktion för barn och unga i radio och tv respektive UR:s utbud av nyheter för barn och unga under Utbudet för barn och ungdomar som tillhör de språkliga eller etniska minoriteterna och personer med funktionsnedsättning, liksom för barn och ungdomar som har svenskt teckenspråk som förstaspråk, redovisas i kapitel 8. Kapitel 5: Högskola och universitet I detta kapitel redovisas hur totalsändningsvolymen i radio respektive tv fördelade sig på ämnen i högskola och universitet under Exempel på program sända 2012, bland annat i Kunskapskanalen, ges fördelat på högskola och universitet samt lärarfortbildning och -utbildning. Kapitel 6: Vuxenutbildning och folkbildning I detta kapitel redovisas hur totalsändningsvolymen i radio respektive tv fördelade sig per ämne i vuxenutbildning och folkbildning under Exempel på program sända 2012, bland annat i Kunskapskanalen, ges fördelat på vuxenutbildning och folkbildning samt studieförbund och folkhögskolor. Kapitel 7: Mångfald I mångfaldskapitlet berörs och redovisas olika aspekter på mångfald i utbudet, såsom sändningarna i 6 Public ServiceRedovisning 2012 Public ServiceRedovisning Public ServiceRedovisning

5 PUBLIC SERVICEREDOVISNINGEN 2012 PUBLIC SERVICEREDOVISNINGEN 2012 radio och tv fördelade på produktionstyperna egenproduktion, samproduktion, produktionsutlägg och förvärv, i såväl förstasändningar som repriser och återutsändningar Här redovisas antalet sända timmar program av europeiskt ursprung, program framställda av europeiska självständiga producenter samt svensk produktion av den totala sändningsvolymen i tv Här beskrivs också hur UR har uppfyllt uppdraget som handlar om spegling av hela landet, samt hur UR säkerställer att program av produktionsbolag uppfyller public service-kraven. Kapitel 8: Minoriteter och personer med funktionsnedsättning I detta kapitel redogörs för programverksamheten som rör nationella och andra minoriteter samt personer med funktionsnedsättning, enligt samma modell som i redovisningen för utbildningsområdena i kapitel 4 6. Antalet sända timmar på de nationella minoritetsspråken och svenskt teckenspråk redovisas. En nyhet i 2012 års redovisning är att sändningsvolymen i tv på svenskt teckenspråk redovisas fördelat på skolämnen. Här redovisas dessutom fördelningen av antalet sända timmar i radio och tv för nationella och andra minoriteter samt personer med funktionsnedsättning fördelat på förstasändningar samt återutsändningar och repriser. Även åldersindelningen på svensk-teckenspråkiga program redovisas, samt ges programexempel på syntolkade program sända under Exempel ges på program sända i radio och tv 2012 för nationella och andra minoriteter och personer med funktionsnedsättning. Här redovisas också UR:s dialoger med dessa grupper. Avslutningsvis redogörs för de tillgängliggörande insatser som UR har gjort i fråga om teckenspråk, svensktextade program, syntolkning, god hörbarhet och på webben. Kapitel 9: Användbarhet ska genomsyra allt UR gör I detta kapitel redogörs för processerna kring UR:s arbete före och efter produktion (projektutveckling och mediepedagogik) i form av behovsanalyser, kontaktarbete och kommunikationen med utbildningsväsendets olika delar. Avslutningsvis summeras de kontakter som UR har haft med utbildningsväsendet inom ramen för projektutveckling och mediepedagogik under Kapitel 10: Användning av UR:s program I detta kapitel redogörs för det genomsnittliga tittandet på UR:s radioprogram i Sveriges Radios kanaler fördelat på utbildningsområdena, samt för UR:s tv-program i SVT1, SVT2 och Barnkanalen fördelat på utbildningsområdena. I kapitlet redovisas också UR:s mest sedda enskilda program i SVT respektive Barnkanalen under 2012, uppspelningarna i UR Play, UR.se respektive i de slutna nätverken, samt antalet lån av UR-program från mediecentralerna för Även Kunskapskanalens veckoräckvidd redovisas. Kapitlet avslutas med en redogörelse för en rad undersökningar rörande UR: en enkät om allmänhetens kännedom och attityd till UR, en annan om lärares medieanvändning av och attityd till UR samt en tredje om svenska lärares medievanor och användning av UR:s produktioner. Kapitel 11: Tillgänglighet och distribution I detta kapitel redovisas UR:s olika distributionsvägar som kompletterar varandra och gör att användarna får tillgång till UR och UR:s programverksamhet. Här beskrivs hur överenskommelser kring sändningstider i Sveriges Radio respektive SVT upprättas, samt hur UR:s och SVT:s överenskommelse angående sändningarna i Kunskapskanalen sker. UR:s text-tv, webbplatsen UR.se, UR Play och kunskapskanalen. se beskrivs. Ett avsnitt behandlar utlåning och digital distribution i slutna nätverk, med fokus på upphovsrätter. Här beskrivs också verksamheten kring ökat tillgängliggörande av program under Kapitel 12: Ekonomi och resurser I detta kapitel redovisas medelsanvändningen för avgiftsverksamheten och resursanvändningen i form av produktionsvolymer i radio och tv fördelade på produktionstyper. Dessutom redovisas produktionskostnader fördelade på olika utbildningsområden, kostnaderna för UR:s verksamhet för nationella minoriteter och andra minoritetsspråk samt kostnaderna för UR:s verksamhet för, om och med personer med funktionsnedsättning. Här återfinns också redovisningen av snittkostnader per sänd, producerad och egenproducerad timme i radio respektive tv, samt UR:s kostnader för utomståendes medverkan och andra samarbeten. Även samarbeten inom public service redovisas liksom UR:s sidoverksamhet. Kapitel 13: Med behoven i fokus I det avslutande kapitlet beskrivs UR:s planer i fråga om det fortsatta arbetet med att koncentrera sin programverksamhet till utbildningsområdet och därtill erbjuda ett utbud av folkbildningsprogram. Fyra områden lyfts fram: ökad digitalitet i utbildningen, barns och ungas kunskapsuppbyggnad, stärkt dialog med personer med funktionsnedsättning och nationella minoriteter samt folkbildningen som ger alternativa vägar till kunskap. UR:S PUBLIC SERVICEREDOVISNING SKA VARA UTFORMAD I ENLIGHET MED UR:S ANSLAGSVILLKOR 2012 PUNKT 18: UR ska årligen följa upp och redovisa hur uppdraget fullgjorts. Redovisningen avseende 2012 ska senast den 1 mars 2013 ges in till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) samt Myndigheten för radio och tv. Samtliga verksamhets- och programområden ska redovisas i rapporten. UR ska tydligt redovisa sina kontakter med olika delar av utbildningsväsendet. Till rapporten ska fogas en redovisning av eventuella sidoverksamheter som UR har bedrivit. UR ska, i samarbete med SVT och SR, ta fram konkreta uppföljningsbara resultatmått baserade på tillstånds- och anslagsvillkor. Resultatmåtten bör utformas så att de ger väsentlig information om uppdraget och förmedlar viktiga erfarenheter av verksamheten. UR ska på olika sätt stimulera en fortlöpande offentlig diskussion om verksamheten. UR ska redovisa och kommentera hur resultaten har utvecklats med avseende på volym, kostnader och intäkter samt nyckeltal som visar effektivitet och produktivitet. Samarbets- och effektiviseringsåtgärder ska rapporteras i redovisningen. UR ska utveckla arbetet med att mäta och redovisa olika indikatorer på kvaliteten och särarten i programutbudet. Programstatistiken ska utformas så att jämförelser blir möjliga över tid. Redovisningen ska uttrycka olika programkategoriers andel av den totala sändningstiden, när olika programtyper sänds samt resursförbrukningen för respektive kategori. Redovisningen ska även avse omfattningen av tittande och lyssnande och publikens reaktioner samt företagets planer för kommande år. UR ska redovisa hur det säkerställs att all verksamhet uppfyller de krav som ställs på företaget i sändningstillstånd och anslagsvillkor. UR ska redogöra för vilka nya programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten som har lanserats under året. Detta gäller oavsett om tjänsterna har anmälts för godkännande enligt punkt 10 eller inte. För de tjänster som har lanserats på försök ska det anges hur lång försökstid som har planerats för dessa. En särskild redogörelse ska lämnas för vilka satsningar som gjorts på att öka tillgängliggörandet av program ur UR:s arkiv. 8 Public ServiceRedovisning 2012 Public ServiceRedovisning

6 En kunskapsbank för utbildning 2 EN KUNSKAPSBANK FÖR UTBILDNING 2.3 PROCESSFLÖDE UR Uppdrag I och med 2012 gick UR in i det tredje och näst sista året i innevarande tillståndsperiod med fortsatt uppdrag att producera och sända utbildningsprogram för radio och tv var också året då Public service-kommittén lämnade sitt betänkande kring förutsättningarna för radio och tv i allmänhetens tjänst inför en ny tillståndsperiod 1. UR:s organisation justerades under 2012 ytterligare för att skapa bättre förutsättningar för kvalitet och effektivitet i verksamhet, planering och uppföljning. Analysera Utifrån behov och mål inom utbildningen Producera Utbildningsprogram för barn, unga och vuxna 2.1 Uppdrag UR utgör, tillsammans med Sveriges Radio och SVT, svensk public service. Företagen ägs av Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB som ska främja deras oberoende. Stiftelsen utser respektive företags styrelse som ansvarar för och fattar beslut om verksamhetens allmänna inriktning. Styrelsen utser i sin tur företagets vd. UR:s nuvarande vd, Erik Fichtelius, tillträdde UR:s uppdrag är fastställt av riksdag och regering och finns beskrivet i sändningstillstånd och anslagsvillkor. Verksamheten omfattas av radio- och tvlagen. Verksamhetsåret 2012 är det tredje och näst sista året i innevarande tillståndsperiod. I juni 2011 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté med uppdrag att analysera förutsättningarna för radio och tv i allmänhetens tjänst och lämna förslag till de förändringar som behöver göras inför nästa tillståndsperiod som inleds den 1 januari UR ska bedriva verksamhet inom utbildningsområdena förskola, grund- och gymnasieskola, vuxenutbildning inklusive folkbildning samt högskola inklusive lärarfortbildning och utifrån det prioritera verksamheten till utbildningsområdet. Enligt sändningstillståndet ska programverksamheten syfta till att förstärka, bredda och komplettera de utbildningsinsatser som görs av andra inom dessa områden. UR ska ha ett brett utbud med stor mångfald och kvalitet som speglar hela landet. Det betyder variation i produktionsformer och särskilt ansvar för målgrupper som barn och unga, personer med funktionsnedsättning och språkliga och etniska minoriteter med särställning för de nationella minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib. Användarna av UR:s programverksamhet, särskilt inom utbildningsväsendet, ska ges möjligheter att framföra synpunkter och önskemål gällande programverksamheten. UR har ett särskilt uppdrag att ha en dialog med personer med funktionsnedsättning och språkliga och etniska minoriteter. Publicera Sända och tillgängliggöra utbudet samordnat i kanalerna Nytta UR ska koncentrera sina insatser till utbildningsområdet samt därutöver tillhandahålla ett utbud av folkbildningsprogram. Programutbudet som helhet ska präglas av folkbildningsambitioner. Det innebär att UR har såväl ett utbildnings- som ett folkbildningsuppdrag med ett utbud som riktar sig till publik och användare i lärandets olika miljöer. 2.2 Strategi I juni 2010 fastställde UR:s styrelse en övergripande strategi för Strategin består av en vision, Med kvalitet och generositet bidrar UR till utbildning i världsklass, och en mission, UR gör publicistiskt oberoende och angelägna program som ger kunskap och lust att lära så att alla kan verka i samhället, samt fyra strategiska områden: utbud, användning, medarbetare och verksamhet. Den strategiska inriktningen i planen uppdateras i en rullande treårsperiod. Samhällsansvar För UR är samhällsansvar centralt, både i uppdraget och eftersom UR är ett företag i allmänhetens tjänst. Detta är formulerat i en övergripande strategi som har två delar: utbudet och hållbar utveckling. En miljöplan implementerades under 2012 med långsiktiga mål och uppföljning. Ett särskilt miljöråd inrättades. En miljöbelastningsanalys görs årligen sedan Under 2012 påbörjades ett arbete inom området mänskliga rättigheter för att säkerställa kompetens och mångfald i arbetet, detta som en strukturerad fortsättning på Zebra-projektet (om likabehandling i radio och tv) som avslutades under Arbetsprocesser UR:s verksamhet styrs av årsplaneprocessen både gällande produktion och användning. Processen utgår från UR:s uppdrag, strategi och behoven inom utbildningsområdena och innefattar en rad moment under en tvåårsperiod, vilket innebär att arbetet sker parallellt med flera år i fokus samtidigt. Årsplanen fastställs av vd och det operativa ansvaret ligger sedan på respektive avdelningschef. Arbetsprocesserna dokumenteras i inriktningsbeslut, uppdrag, verksamhetsplaner, projektbeställningar och i projektplaner som följs upp i tertialrapporter. 2.4 Organisation Under 2012 utvecklades organisationen vidare. En strategichef tillsattes i syfte att under 2013 etablera en självständig strategiavdelning med huvudansvar för strategisk verksamhetsutveckling och administrativt stöd. I slutet av året rekryterades en publiceringschef med ansvar att utveckla tablå- och utbudsplanering på samtliga plattformar, ett arbete som även detta inleds Illustration 2.4 visar hur UR:s organisation såg ut under UR:S STRATEGI Vision Med kvalitet och generositet bidrar UR till utbildning i världsklass. Mission UR gör publicistiskt oberoende och angelägna program som ger kunskap och lust att lära så att alla kan verka i samhället. ÖVERGRIPANDE MÅL UTBUD Vårt utbud utmanar och utbildar ANVÄNDNING Användbarhet genomsyrar allt vi gör MEDARBETARE UR har kompetenta medarbetare och dynamisk arbetsmiljö VERKSAMHET UR behärskar hela produktionskedjan 2.4 ORGANISATION Program: Barn och ungdom Barn Ungdom och språk Redaktionell produktionsplanering planering Metadata och tablå Kunskapskanalen Strategi och Kommunikation Samhälle och strategi Information och press Marknad och pedagogik Uppdrag VD MÅLTAL FRAMGÅNGSFAKTORER Program: Vuxen Inköp och samproduktioner Folkbildning och högskola Lärarprogram och radio UR Samtiden IT/teknik Studio och distribution Produktion Interaktiva medier ekonomi personal STRATEGISK INRIKTNING 1 Nya villkor för public service (SOU 2012:59). 10 Public ServiceRedovisning Public ServiceRedovisning 2012 Public ServiceRedovisning

7 SÄNDNINGAR I RADIO OCH TV SÄNDNINGAR I RADIO OCH TV 3.2 Sändningar i tv fördelade på kanaler Under 2012 har en ökning av sändningsvolym skett i och med att UR har tagit nya sändningstider i anspråk i Kunskapskanalen. Under 2012 sände UR timmar, vilket var 57 % av den totala sändningsvolymen i Kunskapskanalen (55 % 2011). Även i Barnkanalen har antalet sända timmar ökat. För övriga kanaler är förändringarna små jämfört med tidigare år. Av totalvolymen som visas i tabell 3.2 A och 3.2 B har 368 timmar även vidaresänts i SVT World. Såväl förstasändningarna som repriserna har ökat under Detta är ett resultat av en något större produktionsvolym under året. I tabellerna nedan redogörs för hur den sända volymen fördelade sig mellan kanalerna. 3 UR har ett uppdrag att sända radio- och tv-program. Den tekniska kvaliteten på sändningarna ska vara hög och sändningarna ska utformas på ett sådant sätt att de inte endast kan tas emot av en begränsad del av allmänheten. Sändningstillståndet innebär rätt att i hela landet sända program med utnyttjande av Sveriges Radios och SVT:s sändningsutrymme, enligt överenskommelser som träffas bolagen emellan. 3.2 A SÄNDNINGAR I TV FÖRDELADE PÅ KANALER (TIM/ÅR) TV SVT SVT Kunskapskanalen Barnkanalen TOTALT A SÄNDNINGAR I RADIO FÖRDELADE PÅ KANALER (TIM/ÅR) UR strävar efter att finnas där användarna befinner sig. UR:s radioprogram sänds i P1, P2, P3 och P4 samt i den digitala radion DAB. UR:s tv-program sänds i Kunskapskanalen och i SVT:s kanaler SVT1, SVT2 och Barnkanalen. Vissa program sänds också vidare i den krypterade kanalen SVT World. I UR:s årsplaneprocess slås fast hur många timmar som ska produceras och sändas. I årsplanen bestäms även vad och hur mycket som ska göras för respektive målgrupp inom varje utbildningsområde. Här avgörs också omfattningen av produktionen för nationella minoriteter och på andra minoritetsspråk samt för personer med funktionsnedsättning. I processen tas även webbsatsningar och eventuella samarbeten med. Årsplaneprocessen fastställer vilket eller vilka ämnen som ska prioriteras samt lämplig produktionstyp. För planeringen av repriser och återutsändningar svarar en central tablåplanering. De färdiga programmen metadatamärks såväl för uppföljnings- och redovisningsändamål som för att möjliggöra och underlätta användning inom de olika utbildningsområdena efter sändning. 3.1 Sändningar i radio fördelade på kanaler I radio har sändningstiden ökat något under 2012 jämfört med 2011 eftersom UR sänt fler timmar i kanalen P1. I P2, P3 och P4 Riks ligger antalet sända timmar på samma nivå som Genom nya sändningsöverenskommelser med Sveriges Radio planeras UR:s totala antal sändningstimmar öka ytterligare under Utöver de 328 timmarna redovisade nedan har UR under 2012 sänt 711 timmar i UR Elva, den digitala radion, DAB. Dessa timmar är enbart återutsändningar och repriser. I tabellerna 3.1 A och 3.1 B redogörs för UR:s sändningar i radio fördelat på kanaler respektive förstasändningar, återutsändningar och repriser. RADIO P P P P4 Riks TOTALT B SÄNDNINGAR I RADIO FÖRDELADE PÅ FÖRSTASÄNDNING SAMT ÅTERUTSÄNDNING OCH REPRISER (TIM/ÅR) RADIO Förstasändning Återutsändning och repriser TOTALT B SÄNDNINGAR I TV FÖRDELADE PÅ FÖRSTASÄNDNINGAR SAMT ÅTERUTSÄNDNINGAR OCH REPRISER (TIM/ÅR) TV Förstasändning Återutsändning och repriser TOTALT Utbildningsprogram och folkbildande program i UR:s utbud UR har i uppdrag att sända och producera såväl utbildnings- som folkbildningsprogram. UR ska enligt sändningstillståndet koncentrera sin programverksamhet till utbildningsområdet, vilket betyder att en större andel av programmen ska vara avsedda för den organiserade utbildningen inom ramen för det formella utbildningsväsendet samt för det organiserade lärandet inom folkbildningen. UR:s programutbud ska i likhet med Sveriges Radios och SVT:s som helhet präglas av folkbildningsambitioner. För hela UR:s utbud gäller att programmen ska ha en pedagogisk ambition. Produktionerna ska genomsyras av användbarhet. För samtliga program gäller att de katalogiseras, beskrivs och metadatamärks för att göras sökbara. Alla UR:s sända program mäts i tittande och lyssnande. Rättighets- och distributionskravet för ett UR-program är minst sändningsrätt och rättighet att ligga i UR Play. Program för utbildningsväsendet ska dessutom: vara relevanta för vald målgrupp, vara relevanta för gällande läroplan, kursplan eller motsvarande, ha relevant elev-, student- eller lärarstöd, vara framtagna i dialog med användarna. UR:s målsättning har länge varit att till övervägande delen sända program avsedda för den organiserade utbildningen inom ramen för det formella utbildningsväsendet samt för det organiserade lärandet inom folkbildningen. Under 2012 var den andelen 73,6 %. UR ingår i den granskning av det svenska tv-utbudet som sedan 1998 årligen genomförs av Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet (JMG) på uppdrag av Myndigheten för radio och tv. I JMG:s senaste granskningsrapport, som avsåg 2011, skriver man om UR:s utbud att det har successivt inriktat sig alltmer mot utbildningsväsendet (70 80 % under senare år). 12 Public ServiceRedovisning 2012 Public ServiceRedovisning Public ServiceRedovisning 2012

8 SÄNDNINGAR I RADIO OCH TV SÄNDNINGAR I RADIO OCH TV 3.4 A SÄNDNINGAR I RADIO OCH TV FÖRDELADE PÅ UTBILDNINGSOMRÅDEN (TIM/ÅR) RADIO 3.4 Sändningar i radio och tv fördelade på utbildningsområde UR:s programutbud är indelat i något av följande fyra utbildningsområden: förskola, grund- och gymnasieskola, högskola och vuxenutbildning. I tabellerna 3.4 A och 3.4 B redogörs för UR:s totala antal sändningar respektive förstasändningar i radio och tv fördelade på utbildningsområden. UTBILDNINGSOMRÅDE Förskola Grund- och gymnasieskola Högskola Vuxenutbildning TOTALT B FÖRSTASÄNDNINGAR I RADIO OCH TV FÖRDELADE PÅ UTBILDNINGSOMRÅDEN (TIM/ÅR) RADIO UTBILDNINGSOMRÅDE Förskola Grund- och gymnasieskola Högskola Vuxenutbildning TOTALT Ämnesfördelning för sändningar i radio och tv För att underlätta användningen har UR:s utbud sedan flera år indelats i ämnen som svarat mot undervisningens behov. En indelning efter barn- och ungdomsskolans klassiska ämnen har varit gällande eftersom det svarat mot lärarens behov. Dessa ämnen har dock på senare år kompletterats med nya begrepp som till exempel hållbar utveckling, mångfald och ett vidgat språkbegrepp, vilka alla kan sägas vara läroplansövergripande områden. För att ytterligare möta användarnas krav sker från och med 2005 dessutom en mer detaljerad metadatamärkning av UR:s utbud. Allt utbud klassificeras och registreras i dag, förutom med de klassiska skolämnena, även enligt biblioteksstandard (SABklassificering), vilket tillåter ett program att ha flera 3.5 A ÄMNESFÖRDELNING I DEN TOTALA SÄNDNINGSVOLYMEN I RADIO 2012 TV TV ämneskoder. UR börjar därmed lämna 1:1-förhållandet, det vill säga att en timmes sänt program i redovisningen bara innehåller ett ämne. I public serviceredovisningen har UR dock valt att hålla fast vid en redovisning av programutbudet i de klassiska skolämnena för att på så vis kunna beskriva ämnesfördelningen av den sända volymen. Med denna ämnesklassificering hamnar program som innehåller flera ämnen, till exempel magasinsprogrammet Cirkuskiosken som inte går att dela upp, under ämneskategorin Övrigt. En bok, en författare kategoriseras också under skolämnet Övrigt men de enskilda programmen i serien SAB-klassificeras utifrån respektive boks och programs innehåll. I tabellerna 3.5 A och 3.5 B redogörs för hur ämnesfördelningen i den totala sändningsvolymen i radio respektive tv för de klassiska skolämnena såg ut under ÄMNE A Re TIMMAR ÄMNE Ro Ö TIMMAR Engelska 23,55 romani chib 1,22 Finska 1,00 Samhälle 72,73 Franska 7,88 Samiska 2,28 Funktionshinder 50,40 Samlevnad 46,05 Historia 1,37 Spanska 6,52 Meänkieli 0,57 Svenska 35,33 Musik 10,83 Tyska 7,98 Natur & teknik 8,47 Övriga språk 1,00 Pedagogik 48,65 Övrigt 1,92 Religion 0,40 TOTALT A Ö 328, B ÄMNESFÖRDELNING I DEN TOTALA SÄNDNINGSVOLYMEN I TV 2012 ÄMNE A M TIMMAR ÄMNE N Ö TIMMAR Bild & konst 103,43 natur & teknik 422,02 Dans & teater 16,27 Pedagogik 160,54 Data & IT 10,88 Psykologi 58,00 Ekonomi & marknadsföring 90,87 religion 23,62 Engelska 66,59 romani chib 4,90 Finska 4,88 Samhälle 949,74 Franska 25,08 Samiska 6,33 Funktionshinder 85,74 Samlevnad 18,07 Geografi 76,57 Slöjd & konsthantverk 4,49 Historia 341,48 Spanska 8,97 Hälsa & vård 390,10 Svenska 155,24 Idéhistoria & filosofi 13,53 Svenska som andraspråk 9,33 Jiddisch 3,33 Teknik & teknologi 28,43 Matematik 44,04 Tyska 12,25 Media & film 37,78 Övriga språk 70,78 Meänkieli 4,83 Övrigt 501,10 Miljö 54,05 Musik 70,86 TOTALT A Ö 3 874, Insatser för svenska språket UR har ett särskilt ansvar för det svenska språket och ska beakta språkvårdsfrågor i programverksamheten. Till sin hjälp har UR och de andra programbolagen två språkvårdare. De ska föra ut kunskap om de krav som ställs på programbolagen i sändningstillståndet, arbeta för att höja den språkliga medvetenheten inom respektive företag samt bistå vid formulering av språkpolicyer. Språkvårdarna har även en rådgivande funktion gentemot medarbetarna. Det kan handla om uttal och stavning av nytillkomna ord eller utländska platser och personer. UR har en titelpolicy för program- och serietitlar som prioriterar korrekt och vårdad svenska. Vidare kvalitetsgranskas alla programbeskrivande texter utifrån olika regelverk, till exempel Svenska skrivregler och Svenska Akademiens ordlista. Svenska i utbudet UR arbetar på flera olika sätt med ämnet svenska inte minst i radioutbudet. UR har ett stort och varierat utbud av litteraturprogram i radio för barn och ungdomar med uppläsningar, dramatiseringar och författarpresentationer. Av det totala radioutbudet 2012 rörde närmare 11 % (9 % 2011) av UR:s sända program ämnet svenska. Av det totala radioutbudet för förskolan utgjorde närmare 56 % (28 % 2011) ämnet svenska och för grund- och gymnasieskolan låg motsvarande siffra på 14 % (17 % 2011). Radioskrivarklubben där barn mellan 8 och 13 år får skriva historier som gestaltas av skådespelare och tv-serien Grammatikbolaget är två exempel på produktioner inom svenska under 2012 (se vidare kapitel 4). UR producerar även material som riktar sig till kurser i svenska som andraspråk (se vidare avsnitt 8.1). 3.7 Arbetet med programetiska frågor Bestämmelserna rörande opartiskhet, saklighet, respekten för privatlivet, mediets genomslagskraft, otillbörligt gynnande och demokratiska värden i sändningstillståndet och radio- och tv-lagen är centrala för UR:s programverksamhet. Frågorna är ständigt aktuella och föremål för regelbundna diskussioner och ställningstaganden såväl inom de enskilda projekten som på redaktions- och avdelningsnivå. Frågor rörande opartiskhet, saklighet och respekten för privatlivet samt andra programetiska frågeställningar uppstår inom alla led i produktionsprocessen. Ansvaret för tolkning av sändningstillståndet och radio- och tv-lagen, samt för kontakterna med Myndigheten för radio och tv samt Granskningsnämnden för radio och tv (Granskningsnämnden) i de programetiska frågorna, ligger hos juristerna på Strategi- och kommunikationsavdelningen. Medarbetarna får kunskap om bestämmelserna på flera olika sätt. Juridikfunktionen bistår med såväl utbildningar som med rådgivning vid konkreta frågeställningar. UR genomför löpande seminarier/utbildningar riktade till olika grupper inom företaget, allt från introduktion av nya medarbetare till utbildningar i rollen att vara 14 Public ServiceRedovisning 2012 Public ServiceRedovisning

9 SÄNDNINGAR I RADIO OCH TV ansvarig utgivare, där de programrelaterade bestämmelserna är en central aspekt. Under 2012 anordnades ett programpolitiskt seminarium tillsammans med Sveriges Radio och Sveriges Television. Under 2012 utkom UR:s Public service-handbok som beskriver hur UR arbetar dels i befintliga regelverk, dels utifrån de egna publicistiska värderingarna. Handboken sammanfattar befintliga policydokument och riktlinjer som styr UR:s publicistiska beslut och arbetsmetoder. Tre lunchseminarier kring handboken, varav ett ägnat språkvård, hölls för UR-medarbetare under hösten Granskningsnämndens granskning av UR:s program Granskningsnämnden är ett särskilt beslutsorgan inom Myndigheten för radio och tv. Granskningsnämnden granskar i efterhand om UR:s program följer sändningstillståndet och radio- och tv-lagen. Nämnden granskar program efter anmälan eller på initiativ av myndigheten. Granskningen efter anmälan ska främst avse de anmälningar vars prövning bidrar till effektiv kontroll och en god efterlevnad av sändningstillståndet och radio- och tv-lagen. Det är endast en bråkdel av UR:s alla radio- och tv-program som anmäls. De allra flesta anmälningarna leder till att programmet inte tas upp till prövning eller frias utan föredragning i nämnden. Ibland får UR yttra sig över programmet med anledning av någon eller några bestämmelser i sändningstillståndet. Under 2012 inkom 15 anmälningar avseende URprogram till Granskningsnämnden och Myndigheten för radio och tv. Det är en minskning jämfört med 2011 (då antalet anmälningar var 28). En anmälan avsåg radioprogram och en avsåg beställ-tv. Resterande anmälningar avsåg 13 tv-program. Anmälningarna berörde främst frågor om opartiskhet och saklighet men även till viss del mediets genomslagskraft och frågor om otillbörligt kommersiellt gynnande. Under året har UR inte lämnat in något yttrande till nämnden. Samtliga ärenden är avslutade. Två program har friats av nämndens vice ordförande. Resterande ärenden har myndigheten med hänvisning till sin instruktion valt att inte pröva. Genmäle och beriktigande Under 2012 inkom ingen begäran om genmäle/beriktigande till UR. Ärenden om genmäle eller beriktigande behandlas skyndsamt. Huruvida en begäran ska bifallas beslutas i samråd med ansvarig utgivare. Vid avslag av en skriftlig begäran om genmäle lämnas skriftlig information om skälen till avslaget samt information om berörd persons möjlighet att anmäla ärendet till Granskningsnämnden. Beriktigande görs även om/när en redaktion själv upptäcker att en felaktig uppgift lämnats i ett program. UR ska koncentrera sin programverksamhet till utbildningsområdet och ska erbjuda ett varierat utbud av program av hög kvalitet för och med barn och unga. Programmen ska på barns och ungdomars egna villkor förmedla nyheter och fakta samt kulturella och konstnärliga upplevelser från olika delar av Sverige och världen. UR ska ha en omfattande nyproduktion och egen produktion av program för barn och unga. UR ska särskilt utveckla programverksamheten för de äldre barnen och ungdomarna. BARN OCH UNGA UR:s uppdrag att producera utbildningsprogram bidrar till barns och ungas kunskapsutveckling. Medier stärker lärandet för alla, då de erbjuder fler aspekter än tal och text och kan ofta vara särskilt värdefulla för barn och elever i behov av särskilt stöd. I detta kapitel beskrivs UR:s programverksamhet för barn, äldre barn och unga med exempel på produktioner som sändes Andelen av UR:s egenproduktion av all nyproduktion för barn och unga i radio och tv under 2012 (där även nationella minoriteter ingår) redovisas i tabell 4 A uttryckt i producerade timmar. Observera att programutbudet som är specifikt för nationella minoriteter samt personer med funktionsnedsättning redovisas i kapitel 8. 4 A ANDELEN EGENPRODUKTION AV ALL NYPRODUKTION FÖR BARN OCH UNGA 2012 (TIM/ÅR) TOTAL VARAV TOTAL VARAV NYPRODUKTION EGENPRODUKTION NYPRODUKTION EGENPRODUkTION RADIO RADIO TV TV BARN 38,7 35,4 89,3 71,3 UNGA 62,0 25,0 85,1 46,3 TOTAL 100,7 60,4 174,4 117,6 4 I tabell 4 B redovisas andelen nyheter i timmar för barn och unga av UR:s totala utbud för barn och unga under Nyhetsutbudet för barn och unga beskrivs även med programexempel i samband med att varje årskurs redogörs för. 4 B NYHETER FÖR BARN OCH UNGA 2012 (TIM/ÅR) RADIO TV UR BEDÖMER ATT FÖRETAGET I OCH MED REDOVISNINGEN I DETTA KAPITEL VÄL LEVER UPP TILL FÖLJANDE KRAV I SÄNDNINGSTILLSTÅNDET: UR ska sända ljudradio- och tv-program (UR:s sändningstillstånd, 1 ). UR ska även fortsättningsvis koncentrera sin programverksamhet till utbildningsområdet. UR ska därutöver tillhandahålla ett utbud av folkbildningsprogram. Programverksamheten ska bedrivas inom utbildningsområdena barn- och ungdomsutbildning samt högskole- och annan vuxenutbildning och inriktas på att förstärka, bredda och komplettera de insatser som görs av andra på dessa områden (UR:s sändningstillstånd, 9 ). Programutbudet ska som helhet präglas av folkbildningsambitioner (UR:s sändningstillstånd, 9 ). UR har ett särskilt ansvar för svenska språket och dess ställning i samhället. Språkvårdsfrågor ska beaktas i verksamheten. UR ska tillhandahålla ett mångsidigt utbud av program av hög kvalitet på det svenska språket (UR:s sändningstillstånd 10 ). BARN 0 8,5 UNGA 6,5 0 TOTAL 6,5 8,5 4.1 Förskola UR:s verksamhet på förskoleområdet tar sin utgångspunkt i läroplanen för förskolan. Produktionen omfattar radio, tv samt insatser på webben för barn från tre år till förskoleklass. Utbudet ska kunna nå barnen både hemma och i förskolan. Både utbildningsprogram och folkbildningsprogram sänds för målgruppen. Den största delen av utbudet avser svenska och kretsar kring läsfrämjande, ord- och begreppsförståelse. Produktionen inom detta område är huvudsakligen koncentrerad till radio och handlar formmässigt om uppläsningar, dramatiseringar, intervjuer, musik för och med barn samt reportage. Även värdegrundsfrågor är viktiga i förskolans verksamhet och utgör en del av UR:s grundutbud för målgruppen. UR sänder också program inom ämnena naturvetenskap och matematik för att möta målgruppens behov. 16 Public ServiceRedovisning 2012 Public ServiceRedovisning Public ServiceRedovisning

10 BARN OCH UNGA BARN OCH UNGA 4.2 Radio- och tv-program för förskolan UR:s förskoleprogram sändes under 2012 i Bolibompa i Barnkanalen kl på torsdagar, inom programramen Cirkuskiosken. Radioprogrammen sändes i P4 under rubriken Barnradion kl varje dag. Nedan ges programexempel och i tabell 4.2 A och 4.2 B redogörs för ämnesfördelningen av den totala sändningsvolymen i radio respektive tv för förskolan. Språkutveckling Under 2012 sändes Cirkuskiosken för förskolan med avsikten att bredda barns ordförråd. Att lyssna på sagor är ett sätt att stärka barns språkutveckling. UR sänder varje år radioprogram under namnet Småsagor som består av uppläsningar av bilderböcker för barn i 3 8 års ålder. En typisk småsaga innehåller musik och ljudeffekter för att skapa de bilder som finns i den fysiska boken och locka fram inre bilder hos lyssnarna. Under 2012 sändes En stjärna vid namn Ajax av Ulf Stark, Allan och Udo av Minna Lindeberg, Snäll av Gro Dahle samt Mustafa och stormen av Jöns Mellgren. Barnens berättarklubb är en annan, återkommande radioserie som sändes under Barn i förskoleåldern berättar själva sina egenhändigt påhittade historier som dramatiseras och läses in av professionella skådespelare. Natur och teknik Inom förskolan arbetar man ofta med natur. Under 2012 nyproducerade, paketerade, bearbetade och sände UR äldre UR-material under samlingsnamnet 4.2 A ÄMNESFÖRDELNING AV TOTALSÄNDNINGSVOLYMEN I RADIO FÖR FÖRSKOLAN 2012 Nära Natur. Namnet syftar på barnens upptäckter i den närliggande naturen såsom sniglar, maskar och så vidare sändes den animerade tv-serien Skrutt samlar höst. Radioserien Djurljud sändes för att få barn att börja lyssna på och uppmärksamma de ljud som finns i naturen. När läroplanen för förskolan reviderades 2010 höjdes kraven på pedagogers naturvetenskapliga arbete. Under 2012 sändes tv-serien Tiggy testar som bygger på utförande av experiment där matematik vävs ihop med naturvetenskapliga ämnen. Alla experiment utgår från material som finns i miljön på en förskola. Samhällskunskap Material som länge har efterfrågats från förskolan är program om olika yrken. Under 2012 sändes tvserien Drömyrket som besöker fjorton olika arbetsplatser valda utifrån barns drömyrken. Webb för förskolebarn UR:s webbutbud för barn samlades under 2012 på UR.se/barn. Där finns ett flertal pedagogiska spel och program samlade och enkelt tillgängliga. Under 2012 arbetade UR för att göra samtliga barnprogram ännu lättare att hitta för barnmålgruppen på alla digitala plattformar, genom att varje barnprogram i UR:s utbud representeras av en bild och en kortare text. Bilden är extra tydlig och förklarande eftersom barnmålgrupperna kanske inte kan läsa titlarna. Den pedagogiska webbplatsen Cirkuskiosken, där leken och barns lust att utforska och lära är i fokus, riktar sig i huvudsak till förskolebarn. ÄMNE A R TIMMAR ÄMNE S Ö TIMMAR Finska 1,00 Samlevnad 1,00 Meänkieli 0,57 Svenska 11,42 Musik 0,83 Övriga språk 1,00 Natur & teknik 4,22 Romani chib 0,37 TOTALT A Ö 20, B ÄMNESFÖRDELNING AV TOTALSÄNDNINGSVOLYMEN I TV FÖR FÖRSKOLAN 2012 ÄMNE A R TIMMAR ÄMNE S Ö TIMMAR Finska 1,67 Samhälle 1,17 Funktionshinder 1,67 Samiska 0,63 Jiddisch 3,33 Samlevnad 1,87 Matematik 3,70 Svenska 6,98 Meänkieli 1,67 Övriga språk 14,17 Natur & teknik 10,73 Övrigt 37,58 Romani chib 1,67 TOTALT A Ö 86, Grundskola och gymnasieskola UR:s verksamhet för grundskolan och gymnasieskolan tar sin utgångspunkt i styrdokumenten inom utbildningsområdena. Utbudet omfattar radio, tv samt insatser på webben för förskoleklass årskurs 9 och gymnasiet, vilket motsvarar åldrarna UR bidrar med sin flermediala inriktning till olika gestaltningsformer såsom ljud, bild och text. Programutbudets utformning kan växla med avseende på längd och form, från återkommande längre serier till enstaka korta program, och utbudet består av allt från dramaserier till dokumentärer, animationer och nyheter. Programmens syfte är att locka till lust att lära genom att inspirera eleverna, och programmen kompletteras med material på UR.se i form av lärarhandledningar, applikationer och webb. Program inom moderna språk och engelska är en central verksamhetsgren för denna målgrupp och hör till UR:s mest använda programkategorier. 4.4 Radio- och tv-program för grundskolan Grundskolans och gymnasieskolans kärnämnen utgör en naturlig utgångspunkt för UR:s utbud för målgruppen. Vid sidan om kärnämnena sände UR under 2012 program inom områdena entreprenörskap och trafikkunskap. Nedan ges programexempel och i tabell 4.5 A och 4.5 B redogörs för ämnesfördelningen av den totala sändningsvolymen i radio och tv för grund- och gymnasieskolan. Förskoleklass årskurs 3 För de lägsta årskurserna sände UR program inom svenska, engelska, trafik, natur, religion, historia, matematik och livskunskap. Utbudet utgick från ett barnperspektiv med syfte att spegla barnens tankar, vardag och verklighet. Många av serierna var flermediala och präglades i hög grad av barnmedverkan. Programmen sändes i Barnkanalen och i P4. Engelska Grundskolan börjar med engelska i lågstadiet och i kursplanen är målen för lågstadiet satta högre än tidigare. Under 2012 sände UR tv-serien The Game samt radioserien Meka med engelska där innehållet och språknivån är anpassat till de nya kraven. Trafikkunskap Enligt läroplanen ska grundskolan utbilda barn och unga i trafiksäkerhet. Material kring detta har länge efterfrågats av lärare och 2012 sände UR tv-serien Gatsmart, där elever uppmuntras att reflektera över och analysera sin egen säkerhet i trafiken där de bor. Serien inspirerades av Trafikverkets projekt om barns inflytande på samhällsplanering. Produktionen hade hjälp av Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF) som tittade igenom serien samt hade idéer om lärarhandledning. Historia och religion I tv-serien Mytologerna samt radioserien Tro och väsen möts ämnen som historia och religion, där historier berättas om olika väsen från den gamla folktron såsom troll, jättar och vättar. Tro och väsen vann pris i kategorin Drama för barn på Prix Ex Aequo 2012 en internationell, årlig festival för radiodramatik för barn och unga, som anordnas i Slovakien. Matematik UR har under ett antal år gjort program i avsikt att bredda matematikundervisningen och har i dag serier i ämnet från förskolan till gymnasiet. För årskurs 2 3 sändes tv-serien Blomma, blad, en miljard som visar hur man kan förenkla division och subtraktion. Tv-serien Kapten Balans och tidsmaskinen tar upp begrepp som veckodagar, årstider, digitalklockan och skottår. Serien kompletterades av en radioserie under rubriken Kusin vaken som också tar upp tidsbegreppen. Livskunskap Värdegrund och samlevnad är ett viktigt område där UR kontinuerligt producerar och sänder program för att möta behov och efterfrågan. För förskoleklass årskurs 3 sändes tv-serierna Hotell Kom som du är, vars syfte är att skapa diskussion om fördomar och intolerans, och Elias och de stora frågorna där filosofiska ämnen som död, tid, rättvisa, vänskap och ensamhet tas upp. Liknande frågeställningar lyfts i radioserien Kånkan, där barn i målgruppen intervjuas. Programmen är tänkta att användas som underlag för vidare diskussion och reflektion kring livskunskapsfrågor. Eget skapande Att inspirera och stärka barns förmåga inom det egna skapandet är en viktig del av UR:s uppdrag. Under 2012 sändes tv-serien Västerby för årskurs 3, en serie som vill inspirera till att skapa i olika konstformer. Serien ingick även i UR:s retoriksatsning med fokus att anpassa budskap efter mottagare. Årskurs 4 6 För årskurserna 4 6 koncentrerades utbudet till svenska, läs- och skrivutveckling, engelska, NO och samhällskunskap. Tv-serierna för årskurs 4 6 sändes under 2012 i Barnkanalen. Radioprogrammen sändes i P4 lördagar kl Svenska/Läs- och skrivutveckling och retorik Barns delaktighet är en viktig aspekt inom UR:s barnproduktioner. Förutom att barn ska synas i programmen är det viktigt att lyfta fram och ge inspiration till deras eget skapande. För årskurs 4 6 sändes 2012 serien Radioskrivarklubben på temat eget skapande. I Radioskrivarklubben skriver barn mellan 8 och 13 år historier som gestaltas av skådespelare. I anslutning till de dramatiserade texterna reflekterar barnen över sina historier och sitt skrivande. I serien finns specialskriven 18 Public ServiceRedovisning 2012 Public ServiceRedovisning

11 BARN OCH UNGA BARN OCH UNGA musik från elever på Musikhögskolan i Stockholm. Ämnet svenska kompletterades 2012 med två satsningar, varav en inom retorik där barn och unga ges verktyg för att kunna göra sig hörda. Satsningen innehöll program från förskoleklass årskurs 3 upp till gymnasiet och kompletterades med lärarfortbildning. Tv-serien Kom ketchup sändes i tio delar för förskoleklass årskurs 3 och för årskurs 4 6 sändes tv-serien Tungan rätt i mun och radioserien Retorikmatchen. Retorikmatchen är en tävling mellan sjätteklassare från hela Sverige. I 2012 års tävling deltog 32 skolklasser. Hela tävlingen sändes i P4 medan finalen sändes i Barnkanalen. Grammatikbolaget var en tv-serie som genom sång och humor ville visa att grammatik och ordklasser kan vara roligt, även denna serie för årskurs 4 6. Under 2012 sändes Barnens romanpris som en samproduktion mellan Sveriges Radio och UR. Förutom sändningar i P4 klipptes programmen om i en kortare version för utlåning till skolorna. Engelska Under 2012 satsade UR särskilt mycket på engelska för mellanstadiet. För årskurs 6 sändes den bildsatta radioserien Modern Ghost Stories Junior. För årskurs 4 6 gjordes även radioserierna My Secret Land, där barn i åldrarna 9 15 år berättar om sitt hemland och My favourite song, där barns favoritlåtar presenteras. För tv inköptes den engelska dramaserien Lockie Leonard och sändes med engelsk text. Naturorienterande ämnen I tv-serierna Du mår som du äter och Här har du din mat undersöks vad det är vi äter och hur det påverkar oss och vår miljö. Programmen som sändes under året är tänkta att användas i undervisning om hälsa, biologi och hållbar utveckling. En radioserie som sändes 2012 inom ämnet biologi och kroppen var Radiolabbet, som på ett ljudligt sätt tar upp de olika sinnena hörsel, syn, doft och känsel. Tv-serien Struten har nyfikna frågeställningar som Kan man göra kläder av spindeltråd? och Fryser inte pingvinerna om fötterna? för att skapa intresse kring vetenskap och dess metoder. Serien sändes Inom området hållbar utveckling sände UR 2012 Earth Savers, en inköpt programserie där man genom animerade dokumentära intervjuer följer personer från hela världen som på olika sätt försöker rädda jorden. Nyheter för barn Ett samarbetsprojekt mellan UR och SVT är Lilla Aktuellt skola för årskurs 4 6, där syftet är att skapa sammanhang och kontext till det som har hänt i nyhetsflödet under den gångna veckan. Nyhetsprogrammet sändes en gång i veckan under skolterminerna För det samlade nyhetsutbudet för barn och unga, se tabell 4 B. Samhällskunskap En radioserie producerad utifrån den nya läroplanens krav på att skapa förståelse för de olika nationella minoriteterna är Sms från Soppero som sändes under Den bygger på ungdomsromanen med samma namn. Inom ämnet samhällskunskap sändes också inköp, såsom den holländska dokumentären En klänning till Anuschka som tar upp ämnet barnfattigdom i västvärlden. Årskurs 7 9 Utbudet för årskurserna 7 9 kretsade under 2012 kring samhällsorienterande ämnen, juridik, NO, samlevnad, svenska och moderna språk. Samhällsorienterande ämnen Inom årskurs 7 9 lyfts juridik i den nya läroplanen, Lgr 11, inom ämnet samhällskunskap. Därför satsade UR på juridikprogram för både årskurs 7 9 och gymnasiet. Program om det svenska rättssystemet har länge varit efterfrågade av lärare. För denna målgrupp sändes under 2012 tv-serien Justitia, där man följer autentiska rättsfall från brott till rättegång och dom, i form av dramatiseringar kompletterades tv-serien Ensamkommande flyktingbarn, UR:s satsning kring asylpolitik, med Ensamkommande flyktingbarn dokumentär. För att stärka programmens användning gjordes under 2012 ett längre lärarfortbildande program, Barn i krig till dig som pedagog, där läraren får tips om hur man kan jobba kring temat segregation och flyktingpolitik. Naturorienterande ämnen Under 2012 avslutades ett projekt där UR under flera år har rådgjort med, och fått synpunkter av, ämnesdidaktiska experter, referensgrupper av elever och NOlärare. Resultatet blev satsningen Fatta katastrofen: fyra dokumentärer, en interaktiv webbplats på UR.se samt ett pedagogprogram. Dokumentärserien sändes 2012 och ger faktakunskap och samhällskontext till olika katastrofer såsom jordbävningar och även teman som svält tas upp. UR sände även inköpta program inom NO-området och samproducerade en rad tv-program, som Fysikens universum och Klimat lösningar för framtiden samt gjorde ett programövertagande på reportage från Vetenskapens värld i SVT. Sex och samlevnad Under 2012 sände UR flest antal timmar radio (45,05 timmar) inom ämnet samlevnad (se även tabell 4.5 A) vilket hänger ihop med att UR under året sände Hångla som är ett radioprogram som handlar om hur det är att vara tonåring. Målet är att vägleda och stötta målgruppen i deras funderingar om sex och samlevnad, men också kring identitetsskapande frågor. Serien samsändes 2012 i anslutning till P3:s satsning kring sex för äldre ungdomar, Ligga med P3. Svenska Inom ämnet svenska sändes 2012 tv-serien Helt blackout, en del av UR:s stora retoriksatsning. Satsningen innehöll program från förskoleklass årskurs 3 till gymnasiet samt lärarfortbildning. Serien handlar om fyra personer med talskräck som med hjälp av en KBTpsykolog försöker bli av med sin rädsla att framträda inför andra. Moderna språk Under 2012 fortsatte UR satsningen på moderna språk. De största moderna språken prioriterades: engelska, franska, spanska och tyska. Under 2012 sände UR flera nyproducerade radio- och tv-serier i engelska och moderna språk. Radioteaterserien 301 dagar sändes på tre språk, där förståelsen och inlärningen förstärks av bildspel och textning. Syftet är att komma åt vardagsspråket och kulturmöten och programmens utformning bygger på diskussioner med lärare och elever samt utgår från läroplanen. För tv sändes Mitt Madrid samt Mitt Paris, där tittarna får följa en tonåring från respektive land som berättar om sin hemstad. Nyheter på moderna språk UR sände nyheter för årskurs 7 9 under 2012 på språken franska, spanska, engelska samt tyska. Nyheterna vill, förutom språkkunskaper, ge en kultur- och samhällsförståelse för respektive land. Nyhetsprogrammen Qué Pasa? (spanska), Newsreel (engelska), Nachrichten auf Deutsch (tyska) och Nouvelles en Français (franska) är språkligt anpassade för målgruppen. Samtliga serier sändes varannan vecka under såväl vår- som höstterminen och varje språkserie hade varsin nyårskrönika. För det samlade nyhetsutbudet för barn och unga, se tabell 4 B. Webb för grundskolan För de lägre stadierna i grundskolan är utbudet samlat på UR.se/Barn med såväl program som interaktiva övningar. UR.se anpassades efter de nya läroplanerna med skolämnesindelning och kopplingar direkt till kursplanerna. Utöver en tydligare målgruppsinriktning producerades också för årskurs 8 webbplatsen Fatta katastrofen, som syftar till att öka intresset för naturvetenskapliga ämnen via en spännande spelmiljö där eleverna kommer vidare i spelet genom att ta reda på fakta. Även Klara livet en applikation som handlar om hur barn och unga kan hantera psykisk ohälsa vidareutvecklades under året. På UR.se skapades 2012 även ett antal ingångar inom språkområdet: svenska, svenska som andraspråk, engelska, moderna språk samt modersmål och minoritetsspråk. Elever och lärare kan där finna spel, övningsmaterial, länkar till programmen samt arbetsblad att användas i klassrummet. 4.5 Radio- och tv-program för gymnasieskolan UR har i uppdrag att särskilt utveckla programverksamheten för de äldre barnen och ungdomarna, vilket under 2012 resulterade i att utbudet för gymnasieskolan utvecklades inom ämnena samhälle/ekonomi/ entreprenörskap, litteraturhistoria, språk och livskunskap. Programmen som sänds inom ramen för UR Samtiden och En bok, en författare lämpar sig också väl för äldre ungdomar, men har högskola och universitet som primär målgrupp. Nedan ges programexempel och i tabellerna 4.5 A och 4.5 B redogörs för ämnesfördelningen av den totala sändningsvolymen i radio och tv för grund- och gymnasieskolan. Samhällsorienterande ämnen Under 2012 sände UR flest antal timmar tv (83,08 timmar) inom ämnet samhälle (se även tabell 4.5 B) vilket hänger ihop med att UR under året sände flera tv-serier inom ämnet. En av de stora satsningarna för gymnasiet under 2012 var reality-tv-serien Idéfabriken, som riktades mot det nya ämnet entreprenörskap, i enlighet med Lgr 11. I serien får nio ungdomar under en vecka utveckla en idé, från tanke till färdigt företag, med hjälp av experter inom entreprenörskap. De får lära sig hur man gör en hållbar budget, vilket gör att serien även kan användas inom ämnet ekonomi. Ytterligare en serie som skapades utifrån läroplanens direktiv om juridik var tv-serien Brott och straff. Till skillnad från tv-serien Justitia (som sändes för årskurs 7 9) som handlar om konkreta brott, tar Brott och straff upp och jämför det svenska rättssystemet med andra rättssystem som finns i världen. Litteratur Under 2012 sändes en fortsättning på den stora tvsatsningen Hej litteraturen! som startade redan 2010, men nu med fokus på August Strindberg, då 2012 var Strindbergsåret. Tv-programmen Hej litteraturen! Strindberg kompletterades med radiopjäser av Strindberg samt lärarhandledningar. Programmen fungerar även att användas utifrån läroplanen för årskurs 7 9. Moderna språk Inom ämnet språk sände UR under 2012 flera samproduktioner samt köpte in ett antal program för gymnasiet. En stor del av inköpen sändes under samlingsnamnet Kortfilmsklubben. Här återfinns kortare filmer på språk som spanska, franska, tyska och engelska. UR sände även inköpta filmer på de nationella minoritetsspråken. Livskunskap Inom ämnet livskunskap gjorde UR under 2012 samproduktioner kring temat våld. Dansteaterföreställningen Topboy en huliganberättelse sändes, en föreställning som tar upp de medverkandes egna upplevelser från tonåren gällande fotbollsvåld. Efter programmet sändes ett 5-minuters studiosamtal för 20 Public ServiceRedovisning 2012 Public ServiceRedovisning

12 BARN OCH UNGA pedagoger på temat samt om hur produktionen är ämnad att användas. Även föreställningen Förorten brinner om segregation sändes och kompletterades med ett studiosamtalsprogram. I tabell 4.5 A och 4.5 B redovisas ämnesfördelningen av totalsändningsvolymen i radio respektive tv för grund- och gymnasieskolan. När det gäller UR:s utbud av nyheter för barn och unga är de klassificerade i enlighet med skolämnesindelningen. På radiosidan ryms de inom skolämnena Engelska, Franska, Spanska och Tyska, och på tv-sidan inom ramen för ämnet Samhälle (Lilla Löpsedeln/Lilla Aktuellt skola). 4.5 A ÄMNESFÖRDELNING AV TOTALSÄNDNINGSVOLYMEN I RADIO FÖR GRUND- OCH GYMNASIESKOLAN 2012 ÄMNE A R TIMMAR ÄMNE S Ö TIMMAR Engelska 23,55 Samhälle 1,00 Franska 7,88 Samiska 2,28 Funktionshinder 1,00 Samlevnad 45,05 Historia 1,37 Spanska 6,52 Musik 10,00 Svenska 18,92 Natur & Teknik 4,25 Tyska 7,98 Religion 0,40 Övrigt 1,92 Romani chib 0,85 TOTALT A Ö 132,97 Högskola och universitet UR ska koncentrera sin programverksamhet till utbildningsområdet. Programverksamheten ska bedrivas inom utbildningsområdena barn- och ungdomsutbildning samt högskole- och annan vuxenutbildning och inriktas på att förstärka, bredda och komplettera de insatser som görs av andra på dessa områden B ÄMNESFÖRDELNING AV TOTALSÄNDNINGSVOLYMEN I TV FÖR GRUND- OCH GYMNASIESKOLAN 2012 ÄMNE A M TIMMAR ÄMNE N Ö TIMMAR Bild & konst 4,33 natur & teknik 39,35 Engelska 61,88 Psykologi 1,32 Finska 2,67 religion 4,83 Franska 25,08 romani chib 1,33 Funktionshinder 13,40 Samhälle 83,08 Geografi 5,58 Samiska 2,47 Historia 14,65 Samlevnad 0,50 Hälsa & vård 10,15 Spanska 8,97 Idéhistoria & filosofi 4,75 Svenska 47,95 Matematik 9,74 Svenska som andraspråk 9,33 Media & film 10,50 Teknik & teknologi 0,50 Meänkieli 3,17 Tyska 11,08 Miljö 6,62 Övriga språk 12,13 Musik 2,95 Övrigt 3,67 TOTALT A Ö 401,98 UR BEDÖMER ATT FÖRETAGET I OCH MED REDOVISNINGEN I DETTA KAPITEL VÄL LEVER UPP TILL FÖLJANDE KRAV I SÄNDNINGSTILLSTÅNDET: Programverksamheten ska bedrivas inom utbildningsområdena barn- och ungdomsutbildning samt högskole- och annan vuxenutbildning och inriktas på att förstärka, bredda och komplettera de insatser som görs av andra på dessa områden. (UR:s sändningstillstånd, 9 ). UR ska erbjuda ett varierat utbud av program av hög kvalitet för och med barn och unga. Programmen ska på barns och ungdomars egna villkor förmedla nyheter och fakta samt kulturella och konstnärliga upplevelser från olika delar av Sverige och världen. UR ska ha en omfattande nyproduktion och egen produktion av program för barn och unga. UR ska särskilt utveckla programverksamheten för de äldre barnen och ungdomarna. UR ska ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos barn och ungdomar som tillhör språkliga eller etniska minoritetsgrupper, liksom till barn och ungdomar som har teckenspråk som första språk (UR:s sändningstillstånd, 11 ). UR ska tillhandahålla ett mångsidigt utbud av program av hög kvalitet på det svenska språket. (UR:s sändningstillstånd 10 ) För högskola och universitet sänder UR program som: stöder de studerande i olika högskolekurser, speciellt distanskurser, stöder lärosätenas arbete med den tredje uppgiften, det vill säga vetenskapsinformation och samverkan med det omgivande samhället samt medverkar till att en bred allmänpublik får tillgång till den kunskap som finns inom högskolor och universitet UR använder begreppet lärarfortbildning som ett samlingsnamn för arbetet mot lärarutbildningarna samt insatser för fördjupning och fortbildning av yrkesverksamma lärare. I detta kapitel beskrivs UR:s programverksamhet för högskola och universitet med exempel på sända produktioner I avsnitt 5.1 beskrivs radio- och tv-programmen för högskola och universitet och i avsnitt 5.2 beskrivs utbudet för lärarfortbildning och -utbildning. I tabellerna 5.2 A och 5.2 B redogörs för ämnesfördelningen av den totala sändningsvolymen i radio och tv för högskola, universitet inklusive lärarfortbildning och utbildning. Programutbudet för nationella minoriteter samt personer med funktionsnedsättning återfinns i kapitel 8, vilket innefattar program för högskolan inom dessa områden. 5.1 Radio- och tv-program för högskola och universitet Under 2012 gjorde UR en större programsatsning på temat Kina i både radio och tv och fortsatte sin fleråriga satsning inom temat psykisk ohälsa. UR Samtiden etablerade sig ytterligare som en fast och viktig del av UR:s utbud med högskola och universitet som primär målgrupp. Högskoleprogrammen sändes i Kunskapskanalen, SVT1 och SVT2 samt i P1 och P4. Kinas kultur och invånare Under 2012 gjorde UR en genomgripande och flermedial satsning på Kina och dess kultur och invånare inom flera olika utbildningsområden, där högskolan utgjorde ett. För högskolan sändes radioserien Bildningsbyrån Kina som behandlar dagens och gårdagens Kina via ämnen som kinesisk historia, kultur, hälsa, sjukvård, skola, familj, arbetsmarknad och ekonomisk utveckling. Barnaministeriet Barnaministeriet producerades i halvtimmesversioner för högskolan. Programmet går på djupet i barns och ungas vardagsliv i Sverige. Programmen görs i dokumentär stil och tar upp frågor som är svåra för föräldrar och lärare att hantera. Samhälle Efter tre hyllade säsonger i radio flyttade Pop och politik in i tv-studion. Under 2012 sändes sex halvtimmar där den moderna historien presenteras genom ett musikaliskt filter. Psykisk ohälsa Inom ramen för UR:s fleråriga och flermediala satsning på psykisk ohälsa sände UR under 2012 Jonas löfte, en dokumentär tv-serie om skådespelaren Jonas Indes personliga kamp för att hålla sig till livets ljusare sida. I tv-dokumentären Psykakuten får tittarna följa arbetet på en psykakutmottagning. UR Samtiden och Ted Talks Under 2012 fortsatte UR Samtiden samarbetet 22 Public ServiceRedovisning 2012 Public ServiceRedovisning Public ServiceRedovisning

13 HÖGSKOLA OCH UNIVERSITET HÖGSKOLA OCH UNIVERSITET med högskolor och universitet, bland annat genom att filma några av de främsta forskare och föreläsare som universiteten kan presentera vid särskilt upplagda föreläsningsdagar: Lundaforskare föreläser samt KI-forskare föreläser. För andra året i rad sände UR Samtiden Nobelföreläsningar 2012 pristagarnas egna föreläsningar samt enskilda föreläsningar om fysik-, kemi- och medicinpriserna. UR Samtiden sände också flera föreläsningsserier som framför allt riktade sig mot lärare i naturvetenskap och matematik och som erbjuder såväl ämnesspecifik som pedagogisk fortbildning: Matematik i kubik och Luft tar också plats NO i skolan. UR Samtiden uppmärksammade dessutom 100-årsminnet av August Strindbergs död respektive Raoul Wallenbergs födelse med en rad föreläsningar. Under 2012 förvärvade och sände UR Samtiden 60 föreläsningar inspelade av högskolor och universitet (år 2011 var det 54 stycken). UR sände också valda föreläsningar (49 stycken) från TED Talks i Kunskapskanalen med ett spann mellan allt från Afghanistan till ostron naturens egna reningsverk via funktionsnedsättningar och den arabiska våren. Inköp och samproduktioner Under 2012 sände UR ett utbud av inköpta program och samproduktioner för högskolan. Som exempel kan nämnas ämnesområdet hälsa i Kunskapskanalen, rymmande dokumentärer inom hälsa, vård och medicin för användning inom vårdutbildningar: Guru lurifax, Öl är billigare än terapi och Systrarna i Red Light District. Inom ramen för EBU-projektet Why Poverty? sände UR, i samarbete med SVT, en internationell samproduktion i form av åtta dokumentärer om fattigdom ur olika perspektiv. Programmen sändes på AV-tid och distribuerades också via webben. UR sände dessutom inköpta dokumentärer på temat under Webb för högskola och universitet Under 2012 har ett fokusarbete pågått för att kartlägga behoven och ta reda på hur UR.se kan utformas för att blir mer aktuell och relevant för högskolestudenter och pedagoger. Det har bland annat resulterat i en tydligare ingång för några högskoleprogram, bland annat socionom-, sjuksköterske- och juristutbildningen. Projektet fortsätter under Radio- och tv-program för lärarfortbildning och -utbildning På lärarfortbildningsområdet bidrar UR med enskilda program och serier med didaktiskt fokus eller ämnesfokus. UR producerar och sänder även program i radio och tv som tar upp aktuella skolfrågor samt speglar och bidrar till utbildningsdebatten. Under 2012 sände UR flera serier för lärarutbildning och -fortbildning. I P1 och P4 sändes Skolministeriet, Lärarrummet och Retorik. I Kunskapskanalen, SVT1 och SVT2 sändes de lärarfortbildande serierna Pedagogens retorik, Barn utan papper, Gränssprängarna, Prata arabiska och Helt normalt. Retorik Med radioserien Retorik fortsatte UR:s målgruppsövergripande satsning inom retorikämnet (ämnet svenska). Lärarfortbildningsprogrammen behandlar konsten att tala och övertyga samt hur språket förändras med nya sociala medier. Pedagogens retorik var en lärarfortbildande tv-satsning som skildrade fyra lärare, från lågstadiet till gymnasiet, i en kurs i pedagogisk retorik med Tina Kindeberg, docent i både retorik och pedagogik. Skolans utveckling För lärare fortsatte UR 2012 att sända de två radiomagasinen Skolministeriet och Lärarrummet. I produktionen av Skolministeriet, som bevakar aktuella skolfrågor, använder sig redaktionen av en statistiskt representativ lärarpanel för att stämma av vad lärare anser i de aktuella frågorna. Skolministeriet samarbetade under 2012 med Sveriges Radios Kaliber i tre program. Psykologi Som en del av UR:s flermediala och fleråriga satsning på psykisk hälsa som spänner över flera utbildningsområden, däribland lärarfortbildning, sändes tv-serien Helt normalt. Barn och samhälle I syfte att ge lärare en ökad förståelse för vad papperslösa flyktingbarn i Sverige kan ha för traumatiska upplevelser med sig från hemlandet, sände UR tv-serien Barn utan papper. I tv-serien När barnet blev barn skildrades barnets historia utifrån ett barnperspektiv. Arabiska för modersmålslärare För att inspirera modersmålslärare i arabiska till ett ökat samarbete och integrationsarbete med övriga skolan samt för att stärka professionalismen genom samtal om den egna verksamheten, sände UR tv-serien Prata arabiska. Dessa lärarfortbildande program är en del i arabiskasatsningen som UR påbörjade Webb för lärarfortbildning och -utbildning Under 2012 tillkom det flera temasatsningar på UR:s webb. Bland annat konkreta tips till lärare om hur de kan arbeta med exempelvis retorik, frågor om psykisk ohälsa och källkritik samt ett tema om genrepedagogik med exempel från Rinkeby, en förort till Stockholm. Didaktikens verktyg, som lanserades under 2012, är en webbresurs kring lärande och multimodalitet för blivande och verksamma lärare, det vill säga för lärarutbildningarna. 5.2 A ÄMNESFÖRDELNING AV TOTALSÄNDNINGSVOLYMEN I RADIO FÖR HÖGSKOLA OCH UNIVERSITET 2012 ÄMNE A Sa TIMMAR ÄMNE Sv Ö TIMMAR Funktionshinder 49,40 Svenska 5,00 Pedagogik 48,65 Samhälle 45,70 TOTALT A Ö 148, B ÄMNESFÖRDELNING AV TOTALSÄNDNINGSVOLYMEN I TV FÖR HÖGSKOLA OCH UNIVERSITET 2012 ÄMNE A N TIMMAR ÄMNE P Ö TIMMAR Bild & konst 18,70 Pedagogik 148,29 Data & IT 7,15 Psykologi 49,80 Ekonomi & marknadsföring 62,82 religion 7,07 Engelska 2,51 Samhälle 511,97 Finska 0,55 Samiska 2,28 Funktionshinder 69,80 Samlevnad 15,72 Geografi 5,83 Svenska 91,66 Historia 123,57 Teknik & teknologi 17,45 Hälsa & vård 330,69 Tyska 1,17 Idéhistoria & filosofi 5,57 Övriga språk 44,48 Matematik 30,58 Övrigt 10,30 Media & film 26,27 Miljö 44,45 Musik 22,58 Natur & teknik 289,06 TOTALT A Ö 1 940,32 UR BEDÖMER ATT FÖRETAGET I OCH MED REDOVISNINGEN I DETTA KAPITEL VÄL LEVER UPP TILL FÖLJANDE KRAV I SÄNDNINGSTILLSTÅNDET: Programverksamheten ska bedrivas inom utbildningsområdena barn- och ungdomsutbildning samt högskole- och annan vuxenutbildning och inriktas på att förstärka, bredda och komplettera de insatser som görs av andra på dessa områden (UR:s sändningstillstånd, 9 ). 24 Public ServiceRedovisning 2012 Public ServiceRedovisning

14 VUXENUTBILDNING OCH FOLKBILDNING 6 Vuxenutbildning och folkbildning UR ska koncentrera sin programverksamhet till utbildningsområdet och ska utöver detta tillhandahålla ett utbud av folkbildningsprogram. Programverksamheten ska bedrivas inom utbildningsområdena barn- och ungdomsutbildning samt högskole- och annan vuxenutbildning och inriktas på att förstärka, bredda och komplettera de insatser som görs av andra på dessa områden. rade avståndet som har uppstått mellan personer som har tillgång till dator och de som inte har det. Webb för vuxenutbildning och folkbildning I och med UR.se:s nya ämnesinriktning och möjligheten att filtrera på målgrupper och ämnesord har också materialet för vuxna i lärande, inom såväl vuxenutbildning som organiserad folkbildning, stärkts under Programsatsningen Låtarna som förändrade musiken är ett exempel där webben förstärkte programmet genom exklusivt material och gav möjlighet till fördjupning i exempelvis studiecirklar. 6.2 Radio- och tv-program för studieförbund och folkhögskolor Tv-utbudet som vänder sig till den organiserade folkbildningen sänds framför allt i Kunskapskanalen samt SVT2. Under verksamhetsåret 2012 koncentrerades utbudet för studieförbund och folkhögskolor till ämnet samhälle. Kina vardagsliv och politik Inom ramen för UR:s satsning på Kina sändes 2012 Kina om Kina, en tv-serie i åtta delar om kinesernas vardagsliv och politik ur ett inifrånperspektiv. Inköpta dokumentärer Serien Världen i Kunskapskanalen internationella, inköpta dokumentärfilmer som innehåller nära och personliga skildringar av aktuella samhällsfrågor sändes under hela Bland annat den Oscarsvinnande Brännmärkt för livet om syraattacker mot kvinnor i Pakistan och Din guide till revolution som tar sin utgångspunkt i Gene Sharps bok Från diktatur till demokrati. Temakvällar Under 2012 sändes olika program under samlingsnamnet Tema en entimmes studioproduktion som resonerade kring och fördjupade sig i en specifik serie i Kunskapskanalen i anslutning till tv-serierna Matvalet, Friare kan ingen vara samt Låtarna som förändrade musiken. Skolväsendet för vuxna omfattar kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och yrkeshögskolan. UR:s insatser inom vuxenutbildningen riktar sig mot grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Målet är att bidra med material till specifika kurser samt att stimulera vuxna till fortsatta eller återupptagna studier. UR:s utbud inom vuxenutbildningen har också en folkbildande strävan. Utbudet består av produktioner för såväl radio, tv som webb. Vid sidan av programmen riktade mot vuxenutbildningen kan UR:s utbud för grund- och gymnasieskolan användas inom detta utbildningsområde. Till folkbildningen räknas den verksamhet som bedrivs i Sveriges tio studieförbund och 150 folkhögskolor. Folkbildningen är icke-formell (till skillnad från vuxenutbildningen som är formell, det vill säga undervisning som sker inom ramen för skolsystemet) och lyder inte under skollagen. Folkbildningen är fri och frivillig och når drygt 1 miljon människor årligen. De program som UR sänder i Kunskapskanalen är exempel på en folkbildande ambition med kunskapsberikande program inom flera områden. Den folkbildande ambitionen tar sig också uttryck i mer specifika satsningar anpassade för användning i studieförbundens och folkhögskolornas kurser. I detta kapitel beskrivs UR:s programverksamhet för vuxenutbildningen och den organiserade folkbildningen med exempel på sända produktioner I tabellerna 6.2 A och 6.2 B redogörs för ämnesfördelningen av den totala sändningsvolymen i radio och tv för vuxenutbildning och folkbildning. Programutbudet för nationella minoriteter samt personer med funktionsnedsättning återfinns i kapitel 8, vilket innefattar program för vuxenutbildning och folkbildning inom dessa områden. 6.1 Radio- och tv-program för vuxenutbildning och folkbildning UR:s bredaste program rent publikmässigt sändes på helger i P4. Tv-utbudet riktat till vuxenutbildningen sändes huvudsakligen i Kunskapskanalen samt i SVT2. En bok, en författare Under 2012 fortsatte UR att sända programserien En bok, en författare. Programmen innehåller halvtimmeslånga intervjuer med författare till nyutkommen facklitteratur och i Kunskapskanalen sändes ett program/en författare varje dag under vår- och hösttermin Målgruppen är lärare, studerande och ämnesintresserad allmänhet som genom programmen ska få en fördjupad bild av bokens innehåll och tankarna hos författaren. Barnaministeriet Barnaministeriet går på djupet i barns och ungas vardagsliv i Sverige. Programmen görs i dokumentär stil och tar upp frågor som är svåra för föräldrar och lärare att hantera. Under 2012 sändes Sveriges Radios frågeprogram Knattetimmen direkt efter och tog upp frågeställningar ur Barnaministeriet. De bortkopplade UR producerade och sände under 2012 tv-dokumentären De bortkopplade som Digidel använde i sitt uppdrag att verka för en ökad digital delaktighet i Sverige. Programmet behandlade det identifie- 6.2 A ÄMNESFÖRDELNING AV TOTALSÄNDNINGSVOLYMEN I RADIO FÖR VUXENUTBILDNINGEN OCH FOLKBILDNINGEN 2012 ÄMNE A-Ö TIMMAR TOTALT TIMMAR Samhälle 26,03 TOTALT A Ö 26, B ÄMNESFÖRDELNING AV TOTALSÄNDNINGSVOLYMEN I TV FÖR VUXENUTBILDNINGEN OCH FOLKBILDNINGEN 2012 ÄMNE A M TIMMAR ÄMNE N Ö TIMMAR Bild & konst 80,40 natur & teknik 82,85 Dans & teater 16,27 Pedagogik 12,25 Data & IT 3,73 Psykologi 6,90 Ekonomi & marknadsföring 28,07 religion 11,73 Engelska 2,18 romani chib 1,92 Funktionshinder 0,88 Samhälle 359,26 Geografi 65,17 Samiska 0,97 Historia 206,14 Slöjd & konsthantverk 4,49 Hälsa & vård 54,07 Svenska 11,48 Idéhistoria & filosofi 3,22 Teknik & teknologi 10,48 Media & film 1,03 Övrigt* 429,43 Miljö 5,88 Musik 46,30 TOTALT A Ö 1 445,01 *Inom skolämneskategorin Övrigt kategoriseras serien En bok, en författare. De enskilda programmen i serien SAB-klassificeras utifrån respektive boks och programs innehåll för att kunna användas i utbildningssituationer för vuxna. UR BEDÖMER ATT FÖRETAGET I OCH MED REDOVISNINGEN I DETTA KAPITEL VÄL LEVER UPP TILL FÖLJANDE KRAV I SÄNDNINGSTILLSTÅNDET: Programverksamheten ska bedrivas inom utbildningsområdena barn- och ungdomsutbildning samt högskole- och annan vuxenutbildning och inriktas på att förstärka, bredda och komplettera de insatser som görs av andra på dessa områden (UR:s sändningstillstånd, 9 ). 26 Public ServiceRedovisning 2012 Public ServiceRedovisning Public ServiceRedovisning 2011

15 MÅNGFALD 7 Mångfald I sändningstillstånden för UR, Sveriges Radio och SVT används begreppet mångsidighet om något som ska prägla programutbudet, samtidigt som ordet mångfald ofta nyttjas i diskussioner och uppföljning av verksamheten. Inom public service används begreppet mångfald dels avseende programutbudet, dels utifrån målgruppsperspektivet. 7.1 Mångfald i utbudet UR ska erbjuda ett mångsidigt och varierat programutbud för alla UR:s målgrupper. Med mångsidighet avses dels olika genrer och ämnen inom utbildningsprogrammen och dels olika produktionstyper av program avsedda för barn, unga och vuxna. Vidare handlar mångsidigheten om var programmen är producerade, i Sverige eller ute i världen. Även programmens produktionstyper egenproduktion, produktionsutlägg, samproduktion och inköp bidrar till att upprätthålla mångfalden i utbudet. Utöver mångfaldsarbetet i programutbudet arbetar UR med fokus på mångfald såväl i mediepedagogik som i dialoger och kontakt med sina användare. Andelen egenproduktion av all nyproduktion för barn och unga i radio och tv under 2012 (där även nationella minoriteter ingår) redovisas i kapitel 4, tabell 4 A, uttryckt i producerade timmar. Utvärderingar av mångfald i programutbudet UR undersöker regelbundet mångfalden i programutbudet i sändning. Det finns dock svårigheter att på ett tillfredsställande sätt kartlägga såväl minoritetsgruppers som personers med funktionsnedsättning medieanvändning och behov. Det beror på det juridiska regelverk som gäller i Sverige kring registrering av minoritetstillhörighet och funktionsnedsättning. UR arbetar därför med alternativa metoder. År 2010 påbörjades en långsiktig satsning med forskare och ett treårigt avtal har slutits med Medieoch kommunikationsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet i syfte att följa upp och granska UR:s programutbud (radio och tv) ur ett mångfaldsperspektiv. Ett analysverktyg i form av ett mångfaldsformulär används för att mäta frekvensen och bilden av olika gruppers deltagande i UR:s programutbud. Under två slumpvis valda veckor kodas samtliga UR:s sändningar i radio och tv. Totalt har sex undersökningar genomförts i syfte att få en bild av hur UR uppmärksammar frågor kring bland annat genus, nationella minoritetsspråk, nationella minoriteter och funktionsnedsättning. Resultaten utgör ett viktigt underlag för att utveckla produktionen och säkra mångfaldsperspektiven. Resultaten av mångfaldsmätningarna 2012 visar att av aktörerna i sändning var könsfördelningen så gott som helt jämn och att det kontinuerligt sker en utveckling mot allt jämnare fördelning. Den sista mätningen 2012 har en fördelning på 48 % kvinnor och 52 % män. Nationella minoriteter i programmen fluktuerar mellan mätningarna. I den första mätningen 2012 hade markanta ökningar skett avseende romer och judar såväl i antal som procentuell andel i jämförelse med I den andra mätningen hade det skett en minskning av samtliga nationella minoriteter, dock var alla representerade. När det gäller personer med funktionsnedsättning visade den första mätningen en ökning av personer med fysisk nedsättning respektive psykisk nedsättning. I den andra mätningen var det en markant minskning av dessa grupper i relation till den tidigare mätningen. Undersökningen räknar även stereotyper. Typer- na offer, hjälte, kämpe, skurk, diskriminerad, infantil och expert är de som studeras. Här visar resultaten att stereotypen experter är den största i UR:s program och att den fortsätter att förekomma i större utsträckning än tidigare. Variation i produktionstyper Enligt sändningstillståndet ska UR:s utbud ha hög kvalitet och värna det svenska språket och språkliga behov hos UR:s målgrupper. UR ska också verka för mångfald i programverksamheten genom en variation i produktionsformer. Vid sidan om en betydande egen programproduktion ska produktionsutläggningar, samarbetsprojekt och inköp av program bidra till variationen, liksom utomståendes medverkan i den egna programproduktionen. Mångfalden uppnås genom en variation av produktionstyper som beslutas inom ramen för årsplaneprocessen. Vid sidan om UR:s egna programproduktioner bidrar produktionsutläggningar, samproduktioner och inköp till denna variation, liksom en hög grad av utomståendes medverkan. I tabell 7.1 A redogörs för hur sändningsvolymerna 2012 fördelar sig mellan olika produktionstyper i UR:s sända radioutbud. Egenproduktionen dominerar i radions produktion. I Public service-kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59) konstaterar utredningen att till skillnad från utvecklingen på tvmarknaden har avregleringen på radiomarknaden inte medfört någon större marknad för fristående produktionsbolag. Utredningen säger vidare att det på radiomarknaden endast finns ett fåtal mycket små produktionsbolag som är i princip helt beroende av uppdrag från Sveriges Radio. UR instämmer i detta och kan dessutom konstatera att marknaden är än mindre när det gäller produktionsbolag som kan producera utbildningsprogram i enlighet med UR:s uppdrag för sändning i radio. UR kan därför inte uppnå en variation i produktionsformer på radiosidan på samma sätt som när det gäller tv-produktionen, helt enkelt därför att förutsättningarna för variation inte existerar på samma sätt som på tv-marknaden. På grund av språkliga barriärer finns det helt enkelt ingen internationell marknad för radioprogram. Andelen sända svenska produktionsutlägg har dock ökat något under året. Produktionsutläggen utgörs i huvudsak av språkprogram för barn och unga, men det finns också program för vuxna producerade av externa bolag. I tabell 7.1 B redogörs för hur sändningsvolymerna 2012 fördelar sig mellan olika produktionstyper i UR:s sända tv-utbud. Den sända egenproduktionsvolymen har ökat under Av produktionstyperna dominerar de egenproducerade programmen. Egenproduktionen är den största programtypen inom samtliga utbildningsområden. Av samproduktionerna är de flesta utländska och i hög grad Nordvisions- eller EBU-samarbeten. Av sänd tid återfinns de flesta samproduktionerna inom högskolan och vuxenutbildningen. De svenska samproduktionerna återfinns i huvudsak inom grund- och gymnasieskolan, genom till exempel Lilla Aktuellt skola. För produktionsutläggen gäller att alla produktionsutlägg är svenska och antalet programtitlar flest inom utbildningsområdena förskola och grund- och gymnasieskola, men i sänd programtid återfinns flest antal timmar inom vuxenutbildning och högskola. Detta sammanhänger med programmens längder, där barnprogram ofta är 5 15 minuter medan program för vuxna oftast är minuter långa. De utländska inköpen återfinns framför allt inom vuxenutbildning och högskola, men finns också i grundoch gymnasieskolan genom inköpen av språkprogram. 7.1 A SÄNDNINGAR I RADIO FÖRDELADE PÅ PRODUKTIONSTYPER (TIM/ÅR) Gemensam tabell public servicebolagen. FÖRSTASÄNDNINGAR Egenproduktion Samproduktion Varav svenska Varav utländska Produktionsutlägg Varav svenska Varav utländska Summa produktion Förvärv Varav svenska Varav utländska TOTALT Public ServiceRedovisning Public ServiceRedovisning 2012 Public ServiceRedovisning

16 MÅNGFALD MÅNGFALD REPRISER OCH ÅTERUTSÄNDNINGAR Egenproduktion Samproduktion Varav svenska Varav utländska Produktionsutlägg Varav svenska Varav utländska Summa produktion Förvärv Varav svenska Varav utländska TOTALT B SÄNDNINGAR I TV FÖRDELADE PÅ PRODUKTIONSTYPER (TIM/ÅR) Gemensam tabell public servicebolagen. FÖRSTASÄNDNINGAR Egenproduktion Samproduktion Varav svenska Varav utländska Produktionsutlägg Varav svenska Varav utländska Summa produktion Förvärv Varav svenska Varav utländska TOTALT Säkerställandet av att program av produktionsbolag uppfyller public servicekraven UR säkerställer att produktionsprocessen och programinnehållet i program från produktionsbolag uppfyller public servicekraven. Detta ingår i upphandlingsprocessen. Uppföljning och kontroll sker underhand av producerat material. Inför ett produktionsutlägg upprättar UR ett avtalsunderlag, bland annat innehållande programbeskrivning, budget och produktionsplan. UR utser en intern projektledare med uppgift att följa och kontrollera produktionsprocessen. I produktionsplanen säkerställs att UR bereds möjlighet att granska och godkänna manuskript samt producerat och grovredigerat material. I rollen som ansvarig utgivare granskar och godkänner UR:s redaktionschefer det färdiga programmet. Avtalsunderlaget utgör villkor för produktionsbolagets uppdrag och resulterar i ett avtal. Program av europeiskt ursprung och program framställda av självständiga europeiska producenter i tv samt svensk produktion I 5 kapitlet 7 i radio- och tv-lagen ställs kravet att mer än hälften av tv-utbudet ska vara av europeiskt ursprung. Vidare ska minst 10 % av sändningstiden i tv eller programbudgeten bestå av program av europeiskt ursprung som framställts av självständiga producenter. Andelen europeisk produktion av UR:s sända volym 2012 ökade något i förhållande till Program framställda av självständiga europeiska producenter ökade också, främst genom att förvär- ven ökade under Av de sända timmarna från de europeiska och självständiga producenterna är hela andelen framställd under den senaste femårsperioden. Av EU:s 27 medlemsländer fanns 9 länder representerade förutom Sverige i UR:s förstasändningar Därutöver återfanns annan europeisk produktion från Norge i utbudet samt program från det med EBU associerade Israel. UR tillämpar samma regelverk för inköpt europeisk produktion som för inhemsk egenproduktion avseende publicering i UR Play, vilket innebär att inköpta program är tillgängliga för allmänheten i UR Play i sex månader i anslutning till sändning. Programmen finns dessutom att tillgå för utbildningsväsendet via slutna nätverk och på UR.se under längre tid. Utbudet i UR Play, UR.se och i de slutna nätverken speglar därmed i stort UR:s sända utbud. Det kan dock noteras att det finns enstaka program där rättighetsinnehavaren valt att inskränka publicering på internet. Av den totala sändningsvolymen timmar i tv 2012 utgjordes timmar av svensk produktion. Den svenska produktionen är program på svenska språket, program med artister och andra medverkande verksamma i Sverige och program som innehåller verk av upphovsmän verksamma i Sverige. Undantaget är den del av den svenska produktionen som görs på andra språk än svenska, det vill säga UR:s utbud på minoritetsspråken och på de moderna skolspråken. UR lever med dessa resultat väl upp till kraven i radio- och tv-lagen. I tabell 7.1 C och 7.1 D redogörs för andelen timmar från europeiska och självständiga producenter av UR:s totala utbud för tv under REPRISER OCH ÅTERUTSÄNDNINGAR Egenproduktion Samproduktion Varav svenska Varav utländska Produktionsutlägg Varav svenska Varav utländska Summa produktion Förvärv Varav svenska Varav utländska TOTALT Utomståendes medverkan Utomståendes medverkan i egna produktioner spelar en viktig roll för UR:s radio- och tv-utbud. Medverkande förekommer i princip i samtliga produktioner. Typen av medverkande varierar med programinriktning. I gestaltande berättelser och dramatiseringar är andelen medverkande författare, skådespelare och musiker stor. Det innebär att en högre grad av upphovsrätter är kopplade till dessa produktioner. Det är i utbudet för förskola och ungdomsskola som denna författar-, skådespelar- och musikermedverkan är som störst. På samma sätt rymmer produktionen för vuxenutbildning, högskola och lärarfortbildning högre grad av medverkan från pedagoger och experter. 7.1 C PROGRAM AV EUROPEISKT URSPRUNG I TV EUROPEISK TOTAL VARAV TIMMAR AV ANDEL SÄNDA PRODUKTION SÄNDNINGSVOLYM TV EUROPEISKT URSPRUNG TIMMAR AV EUROPEISKT URSPRUNG ÅR TIMMAR % 90 % 93 % RESPEKTIVE PROCENTANDEL 7.1 D PROGRAM FRAMSTÄLLDA AV EUROPEISKA SJÄLVSTÄNDIGA PRODUCENTER I TV EUROPEISKA TOTAL VARAV TIMMAR ANDEL SÄNDA SJÄLVSTÄNDIGA SÄNDNINGSVOLYM TV PRODUCERADE AV TIMMAR AV PRODUCENTER EUROPEISKA EUROPEISKA SJÄLVSTÄNDIGA SJÄLVSTÄNDIGA PRODUCENTER PRODUCENTER ÅR TIMMAR %* 19 % 23 % RESPEKTIVE PROCENTANDEL *2010 redovisade UR självständig europeisk produktion enbart som andel av program med europeiskt ursprung. Beräknat på den totala sändningstiden skulle 2010 års resultat bli 19 %. 30 Public ServiceRedovisning 2012 Public ServiceRedovisning

17 MÅNGFALD 7.2 Spegling av hela landet UR:s program ska enligt sändningstillståndet utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet tillgodoser skiftande förutsättningar och intressen hos befolkningen i hela landet. UR:s spegling av hela landet utgår från utbildningsuppdraget och innebär att regionala och lokala perspektiv återfinns i utbudet och i verksamhetens aktiviteter, såväl i dialoger och kontakter som i uppsökande verksamhet. UR ska spegla samhällets mångfald och innefatta breda sociala kategorier som kön, könsidentitet, ålder, etnicitet, klass, funktionsnedsättning, trosuppfattning och sexuell läggning. Under 2012 fortsatte UR att dokumentera och formalisera dialoger inom olika områden. UR träffade representanter över hela landet för fyra av de nationella minoriteterna vid fyra separata möten. UR hade också två möten med representanter från Specialpedagogiska skolmyndigheten samt ytterligare ett där ledningsgrupperna informerade om varandras verksamheter och planerade för framtida samarbeten. UR:s kommunikation med respektive målgrupp bidrar till en förståelse för hur mångfalden ska speglas i produktionen. I första hand är det UR:s projektutvecklare och mediepedagoger som för dessa samtal och utifrån det preciseras behov och krav i projektbeställningarna och resultat och erfarenheter följs upp och dokumenteras. UR sprider i den mån det är möjligt inspelningar till olika delar av landet och till olika miljöer samt låter medverkande från hela landet finnas med i produktionerna. En stor del av UR:s radioutbud produceras utanför Stockholm vid de regionala kontoren i Sundsvall, Malmö och Göteborg. UR Samtiden strävar efter att spegla det mångkulturella Sverige i valet av evenemang och föreläsare, och det gäller även platsen för inspelning. UR Samtiden sände under 2012 från universitet och högskolor på följande orter: Enköping, Göteborg, Jönköping, Karlskoga, Karlstad, Lindesberg, Linköping, Lund, Malmö, Norrköping, Tällberg, Umeå, Uppsala, Västerås och Örebro. Mediecentraler finns i ett stort antal kommuner från norr till söder i hela landet och har nära kontakt med enskilda skolor, förskolor och vuxenutbildningen. UR träffar kontinuerligt och årligen mediecentralerna i olika konstellationer. Bland annat arrangerades en UR-dag i Stockholm i januari Redan under 2011 startade UR ett samarbete med ett nätverk av skolor, så kallade UR-skolor, för att skapa förståelse för implementeringen av läroplanerna och för att få ett så representativt underlag av skolor som möjligt. Under 2012 utökades samarbetet till att innefatta ett antal UR-förskolor (förskola, förskoleklass årskurs 6 och särskolan) i storstäder och glesbygdskommuner, från Malmö till Pajala. Syftet var att etablera en lärande och långsiktig dialog med lärare och elever i dessa förskolor. Minoriteter och personer med funktionsnedsättningar UR har, i likhet med Sveriges Radio och SVT, särskilda uppdrag när det gäller nationella och andra minoriteter samt personer med funktionsnedsättning. De tre public servicebolagen får sinsemellan fördela ansvaret för olika slags insatser som rör verksamheterna för båda dessa grupper. UR ska ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos barn och ungdomar som tillhör språkliga eller etniska minoritetsgrupper, liksom till barn och ungdomar som har svenskt teckenspråk som första språk. Minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib ska inta en särställning. 8 UR BEDÖMER ATT FÖRETAGET I OCH MED REDOVISNINGEN I DETTA KAPITEL VÄL LEVER UPP TILL FÖLJANDE KRAV I SÄNDNINGSTILLSTÅNDET OCH RADIO- OCH TV-LAGEN: UR ska erbjuda ett mångsidigt programutbud. Hög kvalitet och nyskapande form och innehåll ska utmärka programverksamheten (UR:s sändningstillstånd, 9 ). UR ska erbjuda ett mångsidigt utbud som speglar de olika kulturer som finns i Sverige och innehåller program från olika delar av världen (UR:s sändningstillstånd, 13 ). Mer än hälften av utbudet av tv-program ska vara av europeiskt ursprung. Vidare ska minst tio procent av sändningstiden i tv eller programbudgeten bestå av program av europeiskt ursprung som framställts av självständiga producenter (radio- och tv-lagen, 5 kap. 7 ). I detta kapitel beskrivs UR:s programverksamhet på minoritetsspråken samt för, om och med nationella och andra minoriteter och för, om och med personer med funktionsnedsättning under Nationella minoriteter och andra minoritetsspråk Den mångfald av kulturer och språk som finns i Sverige ställer krav på utbildningsprogrammen i radio och tv. UR:s policy för de nationella minoritetsspråken är att utbudet ska produceras på respektive språk, för och med samt i mindre utsträckning om den enskilda gruppen. Samiska, finska, meänkieli och romani chib ska inta en särställning, men under 2012 sände UR även tv-program på jiddisch. UR ska även producera program för andra minoriteter inom de reguljära ämnesområdena på lätt svenska. Den mångfald av kulturer och språk som finns i Sverige ställer krav på utbildningsprogrammen i radio och tv. UR strävar efter att göra utbudet så tillgängligt som möjligt för människor med annan språklig bakgrund. Det sker genom versionering (berättarröst) eller textning på andra språk av det reguljära utbudet i tv. UR versionerar till minoritetsspråk med utgångspunkt i ett färdigproducerat program där den svenska berättarrösten översätts och sedan läses in på det nya språket. Programmen används i modersmålsundervisningen. Radio- och tv-program på minoritetsspråk och svenskt teckenspråk UR har ett flerårigt perspektiv i planeringen av insatser för de nationella minoritetsspråken. Under en tillståndsperiod sänder UR program på alla nationella minoritetsspråk men fokuserar på olika språk under olika år. Eftersom UR:s program finns tillgängliga på landets mediecentraler samt via slutna nätverk under lång tid efter sändning, byggs det år från år upp ett lager för distribution till olika samhällsoch utbildningsinstitutioner. Detta lager tas med i planeringen av utbudet och gör det möjligt för UR att prioritera satsningar i utbudet ett givet år. I fråga om verksamhet för språkliga och andra minoriteter får Sveriges Radio, SVT och UR sinsemellan fördela ansvaret för olika slags insatser, som även omfattar svenskt teckenspråk. Programbolagen gör årligen 32 Public ServiceRedovisning 2012 Public ServiceRedovisning Public ServiceRedovisning

18 MINORITETER OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR MINORITETER OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Produktioner om en enskild grupp syftar till att synliggöra minoritetsgruppens livsvillkor och möjligheter i enlighet med regeringens intentioner. Programmen för de nationella minoriteterna sänds med regelbundenhet på särskilda sändningstider. De kompletteras av material på UR.se och UR:s text-tv-sidor. Kostnadsandelen för nationella minoritetsspråk överenskommelser som lämnas in till Kulturdepartementet och bolagen koordinerar sinsemellan utbudet av minoritetsspråk för olika målgrupper, vilket redovisas i respektive bolags public serviceredovisning. Under 2012 sände UR på samtliga minoritetsspråk som anges i sändningstillståndet och även på jiddisch. I tabell 8.1 A redovisas antalet sända timmar på de nationella minoritetsspråken samt teckenspråk under Tabellen har tagits fram i samarbete med Sveriges Radio och SVT och eftersom UR:s uppdrag är att sända utbildningsprogram, och inte vare sig nyheter för vuxna eller drama/kultur, redovisar UR inga sända timmar inom dessa båda genrer. UR:s programutbud för nationella minoriteter ämneskodas med respektive språk som viktigaste referens, eftersom programmens främsta syfte är att användas språkutvecklande. Därför återfinns till exempel program för samisktalande barn tänkta att användas i skolan under ämnet samiska. (Se ämnestabellerna i kapitel 4, tabellerna 4.2 B och 4.5 B.) 8.1 A ANTALET SÄNDA TIMMAR PÅ DE NATIONELLA MINORITETSSPRÅKEN SAMT SVENSKT TECKENSPRÅK 2012 Gemensam tabell public servicebolagen. Sändningar 2012 Finska Meänkieli Samiska Romani chib SV. Teckenspråk SUMMA minoritetsspråk ra Tv Ra Tv Ra Tv Ra Tv Ra Tv ra Tv Nyheter för vuxna Totalt Varav förstasändning DRAMA/KULTUR Totalt Varav förstasändning SAMHÄLLE/UTBILDNINGSPROGRAM Totalt 18,00 18,00 Varav förstasändning 2,50 2,50 BARN OCH UNGA Totalt 1,00 4,54 0,57 4,84 0,95 3,11 1,22 3,00 14,25 3,74 29,74 Varav förstasändning 1,00 2,98 2,17 0,33 1,05 1,67 3,17 1,33 11,04 ALLT UTBUD Totalt 1,00 22,54 0,57 4,84 0,95 3,11 1,22 3,00 14,25 3,74 47,74 Varav förstasändning 1,00 5,48 2,17 0,33 1,05 1,67 3,17 1,33 13,54 var 43 % av den totala resursinsatsen för nationella minoriteter och andra minoritetsspråk under 2012 (se Ekonomi och resurser, kap. 12). Sammantaget innebär detta att de nationella minoritetsspråken kan sägas inta en särställning inom ramen för UR:s insatser för nationella minoriteter och andra minoritetsspråk. 8.1 B SÄNDNINGAR AV PROGRAM FÖR NATIONELLA OCH ANDRA MINORITETER I RADIO OCH TV (TIM/ÅR) RADIO Förstasändning Återutsändning och repriser TOTAL SÄNDNING TV Förstasändning Återutsändning och repriser TOTAL SÄNDNING C SÄNDNINGsvolymen i radio och tv per utbildningsområde (TIM/ÅR) RADIO UTBILDNINGSOMRÅDE Förskola Grund- och gymnasieskola Högskola Vuxenutbildning TOTALT TV Radio- och tv-program på minoritetsspråken samt för/med/ om nationella minoriteter UR ska beakta språkliga och andra minoriteters intressen. Minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib ska inta en särställning. Under 2012 sände UR program för dessa nationella minoriteter och sände även program på jiddisch. Nedan redogörs för respektive språkområde. Inom varje område lyfts exempel fram på det som UR sände under 2012 för, med och om grupperna och på språken. Samiska/samer UR sände 2012 program på nord-, syd- samt lulesamiska. För förskoleklass årskurs 3 sändes i radio en rad Småsagor som versionerades till nordsamiska (uppläsning av bilderböcker) och som efterföljde 2011 års Småsagor på syd- och lulesamiska. För tv dramatiserades Pernilla Stalfelts bok Lokvargen för förskolan och versionerades till sydsamiska och för förskoleklass årskurs 3 sändes Sagor i nattmössan på lulesamiska. Mer lulesamiska kunde höras i radioserien Giehto Tjärrováres för gymnasieskolan, som handlade om det gamla bostället Luovvaluokta i Norrbotten. UR sände under 2012 en rad olika program om det samiska språket och den samiska kulturen. En radiodramatisering av ungdomsromanen Sms från Soppero sändes på svenska för grundskolans årskurs 4 6 och handlar om 13-åriga Agnes som lär sig samiska i smyg. Samma tema, att vara ung same i dag, tas upp i radiodokumentären Barnaministeriet Renskötarens dotter och i det lärarfortbildande radiomagasinet Skolministeriet Samerna nekas hemspråk. För tv sände UR Samtiden från Samiska veckan i Umeå i mars 2012 samt visade Lika rättigheter och samma möjligheter Samers kultur, språk och traditioner för högskolan där två unga kvinnor berättar om sin samiska identitet. UR:s stora tv-satsning inom folkbildning, En bok, en författare Jakten på den försvunna samiska dansen, lägger fram bevis för att det verkligen har funnits en samisk danstradition. Finska/sverigefinnar För förskolan sändes under 2012 fyra Småsagor i radio som versionerades till finska (uppläsning av bilderböcker) och för tv versionerades och sändes 20 avsnitt av Pinos dagbok. Tv-serien Sagor i nattmössan sändes för grundskolans förskoleklass årskurs 3 i finsk versionering och vill inspirera barn att upptäcka böckernas och berättelsernas fantastiska värld. Jakten på språket finska sändes för årskurs 7 9 och undersöker varför finska blev ett av Sveriges officiella minoritetsspråk. UR Samtiden sände program för högskolan som på olika sätt skildrar sverigefinnar. Det är inte ett privilegium att tala och värna sitt eget språk, det är en rättighet är budskapet i Lika rättigheter och samma möjligheter Sverigefinnarna och skolan. I tre delar av En finne i garderoben diskuteras sverigefinnarnas situation i Sverige, den nya medvetenheten bland unga sverigefinnar och public service-mediernas relation till det finska språket. Meänkieli/tornedalingar För förskolan sändes under 2012 fyra Småsagor i radio som versionerades till meänkieli och för tv versionerades och sändes 20 avsnitt av Pinos dagbok. Versioneringen av tv-serien Leta svamp meänkieli sändes för grundskolans förskoleklass årskurs 3. Jakten på språket meänkieli sändes för årskurs 7 9 med historiebeskrivningen om hur och varför minoritetsspråket meänkieli är ett direkt resultat av kriget mellan Sverige och Ryssland UR Samtiden sände för högskolan Lika rättigheter och samma möjligheter Vi tornedalingar, två halvtimmesprogram om den tornedalska identiteten och kampen om att få in minoritetsspråket meänkieli i skolundervisningen. Romani chib/romer På romani chib sändes Asfaltsdjungel romani chib, en lättsam tv-serie om biologi, djur och natur i städer för årskurs 4 6. Jakten på språket romani chib sändes för årskurs 7 9 och tar upp hur romani chib kom till Sverige. UR sänder också varieteter på romani chib. På varieteten kelderash sändes radioserien Småsagor för förskoleklass årskurs 3. För tv versionerades och sändes 20 avsnitt av Pinos dagbok under 2012 till varieteten romani arli för förskolan. Versionering till varieteten kaale gjordes av tv-programmen Leta svamp romani chib/kaale för grundskolans förskoleklass årskurs 3. För högskolan sändes radioserien Bildningsbyrån integration där ett av programmen, Jag ville bli advokat!, behandlar romernas skolsituation i Sverige. Romernas situation skildras i en rad olika seminarier och samtal som UR Samtiden sände Inom ramen för Lika rättigheter och samma möjligheter sändes två program som diskuterar den romska minoritetens integration, identitet och rättigheter samt det nätverk för romska frågor som sedan 2012 finns i riksdagen. I Romska kvinnor i Europa En kamp på två fronter förs samtal om romernas situation i Europa och Sverige med 2012 års Anna Lindh-pristagare, Fana Delija och Fatima Naza, som med sin organisation Center for Roma Initiatives arbetar för romska kvinnors rättigheter i Montenegro. Jiddisch/judar För förskolan sändes tv-serien Pinos dagbok jiddisch och för årskurs 7 9 sändes tv-programmet Jakten på språket som berättar att innan jiddisch blev ett av Sveriges nationella minoritetsspråk talades det av miljoner innan det nästan utrotades med judarna under andra världskriget. 34 Public ServiceRedovisning 2012 Public ServiceRedovisning

19 MINORITETER OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR MINORITETER OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Webb för nationella och andra minoriteter Under 2012 förbättrades sökfunktionaliteten på UR.se, vilket gör det enklare att sortera program på något av de nationella minoritetsspråken och dess varieteter. Textningsfunktionen i UR Play förbättrades och i januari 2013 kommer funktionen att fungera på alla plattformar. Radio- och tv-program för ämnet svenska som andraspråk För grundskolans förskoleklass årskurs 3 sände UR Allti Kartong svenska som andraspråk, en tvserie i åtta delar om roboten Allti Kartong. Under 2012 sände UR för årskurs 7 9 Tre berättelser som består av tre kortfilmer om kärlek, äventyr och utanförskap som inspirerats av litterära klassiker. Till varje kortfilm hör ett program som behandlar den litterära genre som inspirerat respektive film. Serien vill, inom ramen för ämnet svenska som andraspråk, inspirera till eget berättande och skapande. Radio- och tv-program på och om andra minoritetsspråk Arabiska är ett av de största språken inom modersmålsundervisningen i dag. Trots detta finns väldigt lite material för lärare att tillgå och det är svårt att hitta program som passar både målgrupp och språknivå. Men UR kunde under 2012 sända ett flertal tvprogram på arabiska i de olika produktionsformerna egenproduktion, produktionsutlägg och inköp. För förskolan versionerades Pinos dagbok till arabiska i 20 avsnitt samt tio egenproducerade delar av Musiken har landat. Tv-serien Nan wa Lili, tänkt primärt för förskolebarn i åldern 3 6 år, består av korta animerade program som bland annat tar upp de arabiska bokstäverna och siffrorna. I åtta halvtimmar av Rena rama arabiskan (för högskolan) skildras ett levande språk vars influenser finns djupt rotade i europeisk kultur. Det lärarfortbildande Prata arabiska vill inspirera modersmålslärarna i arabiska till samarbete och integrationsarbete med övriga skolan och därigenom stärka den egna verksamheten. Båda tv-serierna sändes under Varje år sänder UR versioneringar på olika minoritetsspråk för användning inom modersmålsundervisningen. Tanken är att programmen ska kunna användas i språkutvecklande syfte, på minoritetsspråket/modersmålet i kombination med svenska. Programmen innehåller såväl berättarröst som textning på minoritetsspråket, allt för att förstärka språkinlärningen. För förskolan sändes 2012 i radio Småsagor somaliska samt tv-serien Pinos dagbok på kinesiska, kurdiska, serbiska, somaliska och tigrinja. 8.2 Dialog och samverkan med minoriteter UR har i uppdrag att ha en dialog med de nationella minoriteterna, särskilt samer, romer, tornedalingar och sverigefinnar. Sedan 2008 har UR en särskild koordinator med uppdrag att ansvara för genomförandet av dialogmöten en gång per år. Uppdraget ingår numera i UR:s samhällsansvarsstrategi. UR träffade under året dialog- och samverkansgrupperna, ett möte med respektive grupp. Nationella minoriteter UR söker i dialogerna kunskap i frågor som påverkar den långsiktiga planeringen av verksamheten för att tillgodose dessa gruppers behov, samt stimulera till användning av UR:s produkter. Ett omfattande kontakt- och nätverksarbete pågår som innefattar att aktivt befinna sig i sammanhang där gruppernas frågor diskuteras, att medverka i flertalet nätverk och att ta del av den forskning som pågår. Dialog- och samrådsgrupperna utgör en samverkansform som bygger på legitimering, förtroendeskapande och en kontinuerlig och förutsättningslös dialog för att generera en grund för konkreta samtal. Kontakterna tar sin utgångspunkt i den handlingsplan som upprättades vid inledningen av föregående tillståndsperiod och inspelen införlivas i UR:s årsplaneprocess. I grupperna sitter representanter från respektive nationell minoritetsgrupp med kompetens och erfarenhet inom utbildnings-, kultur- och språkfrågor. Grupperna och UR:s programchefer, som är ansvariga för utbudet, samlas kontinuerligt för att diskutera behov, önskemål och användningsmönster. Under 2012 fortsatte UR dialogen med representanter från de samiska, romska, tornedalska och finska grupperna. Exempel på vad dialogerna ger förutom kunskap om respektive parters verksamhet och villkor är gruppernas möjlighet att uppmärksamma aktuella utbildningsbehov. Att UR främst satsar på språkutvecklande produktioner för förskolan och identitetsfrågor för de äldre barnen och ungdomarna, är konsekvenser av dialogerna fick UR en förfrågan om att ingå med bland annat sagor, spel och produktioner i Sverigefinska ungdomsförbundets satsning på unga, blivande/nyblivna föräldrars aktiva språkval. Material ska delas ut i ett antal finska förvaltningskommuner för att informera om nyttan med att kunna flera språk, om rätten att använda sitt minoritetsspråk samt praktiska verktyg för att komma igång med sitt språköverförande. Projektet pågår Även samarbetsprojektet Språkpolitik 5.1 i Almedalsveckan var en följd av samarbetet med dialoggrupperna. För första gången samlades de nationella minoriteterna till ett gemensamt seminarium och kulturevenemang. UR bidrog med kunskap och stöd genom hela arbetsprocessen, från planeringen till att delta i debatten om rätten till sitt språk. Andra minoriteter Det kontaktarbete UR har med andra minoriteter fokuserar på att aktivt befinna sig i sammanhang där mångfald, flerspråkighet, modersmål och svenska som andraspråk diskuteras, medverka i olika nätverk och ta del av aktuell forskning. Exempel på nätverk är LiSA (Riksförbundet Lärare i svenska som andra- språk) och Megafonen, en organisation som vill stärka ungdomars politiska delaktighet och inflytande i Järva. UR hade åtta formella möten i dessa sammanhang. UR har också kontinuerliga kontakter med Nationellt centrum för svenska som andraspråk, möten med modersmålslärare via Skolverkets Tema Modersmål, med mera. Under 2012 deltog UR i Media4us, ett projekt stöttat av Europeiska integrationsfonden för utomeuropeiska länder. Åtta länder deltog. Projektet syftade till att förstärka nätverk och dialog mellan journalister och det civila samhället (föreningar och organisationer), men främst till att stötta genom bland annat föreläsningar om media och journalistik och en grundläggande utbildning i text, bild och ljud för unga i förorten. 8.3 Personer med funktionsnedsättning UR förhåller sig till behoven hos personer med funktionsnedsättning på olika sätt under hela arbetsprocessen från förarbetet inför ett program, i produktionen samt i förhållande till användningen. UR arbetar med behovsanalyser, programmens ljudmix, webbtjänster samt information på lätt svenska och textning av program. Insatser för ökad tillgänglighet kan vara specialiserade för olika typer av funktionsnedsättningar. UR:s policy utgår från att personer som inte hör så bra, inte ser så bra, inte läser så bra samt de som inte förstår så bra ska ges goda möjligheter att ta del av utbudet. Målgrupper med definierad funktionsnedsättning som befinner sig i konkret undervisning såsom tvåspråkiga specialskolor för elever med hörselnedsättning, men också särskolan och särvux, är särskilt viktiga för UR. I fråga om program om och för personer med funktionsnedsättning får Sveriges Radio, SVT och UR sinsemellan fördela ansvaret för olika slags insatser. Radio- och tv-program för/om/med personer med funktionsnedsättning Under 2012 sände UR en rad program för, om och med barn och ungdomar med intellektuella och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I radioserien Vilken tur! som vänder sig till förskoleklass årskurs 3, berättas fem historier med kärlek som tema bland barn som lever med fysisk funktionsnedsättning såsom hörselskada, ryggmärgsbråck och plexusskada. För årskurs 4 6 sändes en inköpt barndokumentär från Norge, Megafon, där 10-åriga Eva berättar för sin klass att hon har adhd. UR:s radio- och tv-serier inom vuxenutbildning, högskola och lärarfortbildning tog löpande upp frågor kring personer med funktionsnedsättning under Mifforadio, som har sänts sedan 2009, skildrar samhället utifrån de attityder och begränsningar i tillvaron personer med funktionsnedsättning kan ha. Samtliga reportrar har en intellektuell funktionsnedsättning. För högskolan producerade och sände UR under 2012 två omfattande tv-serier om psykisk ohälsa. Infernoporträtt skildrar i fyra program människors personliga erfarenheter av psykiska sjukdomar, psykvården och anhörigas perspektiv. I Jonas löfte följer UR skådespelaren och författaren Jonas Inde som berättar om sitt alkoholmissbruk, sitt självmordsförsök och sin bipolära sjukdom. Ytterligare tv-program på samma tema för högskolan som UR sände 2012 var Miffo-tv (dokumentärserie om programledarna i Mifforadio), Radio Totalnormal om gänget på den prisbelönta närradiostationen, Måla livet med Downs syndrom, Tema: Psyket samt Sex, lögner och svenskt teckenspråk. Inom genren En bok, en författare skildras olika slags funktionsnedsättningar som Tourettes syndrom, Downs syndrom och ryggmärgsförlamning. UR Samtiden har under 2012 spelat in och sänt sju arrangemang uppdelade på 35 föreläsningar på temat personer med funktionsnedsättning. 8.3 A SÄNDNINGAR AV PROGRAM FÖR OCH OM PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING I RADIO OCH TV (TIM/ÅR) RADIO Förstasändning Återutsändning och repriser TOTAL SÄNDNING B SÄNDNINGSVOLYM AV PROGRAM FÖR OCH OM PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING I RADIO OCH TV PER UTBILDNINGSOMRÅDE (TIM/ÅR) RADIO UTBILDNINGSOMRÅDE Förskola Grund- och gymnasieskola Högskola Vuxenutbildning TOTALT TV TV 36 Public ServiceRedovisning 2012 Public ServiceRedovisning

20 MINORITETER OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR MINORITETER OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR 8.4 Syntolkning UR fortsätter att syntolka program. Syntolkning innebär att programmen förses med en berättarröst som förklarar vad som händer i rutan. Under året sändes tre syntolkade serier inom NO-ämnena: Doktor NO för årskurs 4 6, Kemi nästa för årskurs 4 6 och Madelens matmyter för årskurs Svenskt teckenspråk UR fortsätter att teckenspråksbearbeta produktioner för barn och unga. Bearbetningen innebär att originalprogrammen görs i en ny version på svenskt teckenspråk. Det handlar alltså om en nyinspelning där befintligt programmaterial kompletteras. Den 8.5 ÅLDERSINDELNING PÅ SVENSKT TECKENSPRÅKIGA PROGRAM FÖRDELAT PÅ TIMMAR 2012 Målgrupp animerade tv-serien för förskolan, Pinos dagbok, har tidigare versionerats till flera språk och 2012 även till svenskt teckenspråk som sändes. Andra delen av Drömtårtan för förskoleklass årskurs 3 återknyter bekantskapen med Bagaren och assistenten Ellen som får beställningar på de mest konstiga tårtor. Serien vill stimulera till teckenspråk och riktar sig såväl till barn med hörselnedsättning som till hörande som kan bara lite teckenspråk. I tabell 8.1 A redovisas antalet sända timmar på de nationella minoritetsspråken samt svenskt teckenspråk 2012 (14,25 timmar). Hur UR:s svenskt teckenspråkiga volym i radio och tv fördelades på åldersgrupper redovisas i tabell (timmar) Förskola 1,67 Förskoleklass årskurs 3 10,83 Årskurs 4 6 0,25 Årskurs 7 9 1,50 TOTALT 14,25 UR Samtiden sände 2012 flera föreläsningar från den internationella konferensen Den döva hjärnans hemlighet arrangerad av SDR (Sveriges Dövas Riksförbund) och konferensen Hörsel begränsningar och möjligheter, där ledande forskare inom hörselområdet ger en inblick i den senaste forskningen inom bland annat audiologi och hörselteknik. Versionering När UR versionerar till teckenspråk kan det göras på olika sätt: På UR.se finns en kurs i svenskt teckenspråk som successivt utökas med ord och fraser. Teckenspråkswebben är en av de mest välbesökta webbplatserna för vuxna och ungdomar på UR.se. De som kan enstaka tecken kan nu få lära sig fraser, dialog och grammatik. Vid sidan av undertextning i samband med tv-sändningarna förses alla program med textfiler användbara vid streaming och dvd-produktion. I tabell 8.6 redovisas antalet sända timmar med svensk undertext respektive undertext på andra språk Hörbarhet Arbetet med hörbarhet är en central del av UR:s tillgängliggörande insatser. UR arbetar med utgångspunkt i företagets hörbarhetspolicy som beskriver lämplig hantering av ljudinspelning, mix och bearbetning inom radio-, tv- och webbproduktion för att bereda samtliga lyssnare/tittare bästa möjlighet till förståelse av utbudet. Policyn betonar särskilt kraven på hörbarhet/tydlighet hos personer med funktionsnedsättning. Den tar även upp behovet av kontinuerlig fortbildning av personalen för att höja medvetenheten och kompetensen inom området. Tillgänglighet på webben I framtagandet av nya UR.se har tillgänglighetsanpassningen varit central. Under 2012 arbetade UR kontinuerligt med anpassning av webben i kod, design samt text- och bildhantering genom att följa rekommendationer från WAI (Web Accessibility Initiative). UR anlitade extern kompetens i arbetet för att säkerställa att UR.se följde WAI:s rekommendationer och förbättrade sajten kontinuerligt för att uppnå nivån AA på tillgänglighetsskalan WCAG Dialog och samverkan med personer med funktionsnedsättning UR har ett omfattande kontaktarbete som innefattar att aktivt befinna sig i sammanhang där gruppernas frågor diskuteras, att medverka i nätverk och att ta 8.6 ANTAL SÄNDA TIMMAR MED svensk UNDERTEXT ANTAL SÄNDA TIMMAR MED SVENSK UNDERTEXT ANTAL SÄNDA TIMMAR TEXTADE PÅ ANDRA SPRÅK Redovisades ej Andelen svensktextade timmar av UR:s totala sändningsvolym i tv 2012 var 93,4 %. del av den forskning som pågår. Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, är en central samverkanspart. Under 2012 träffade UR ledningsgruppsrepresentanter för SPSM vid två möten för ökad kunskap om målgrupperna och deras behov. UR:s och SPSM:s ledningsgrupper har därefter träffats för att diskutera samarbeten och beröringspunkter som har upptäckts när det gäller SPSM:s respektive UR:s utbud. Tillsammans med Handikappförbunden (f.d. HSO) genomförde för sjätte året i rad Sveriges Radio, SVT och UR en kompetenshöjande heldagskonferens med temat Barn, unga och normalitet där UR stod som värd. En inspelad dokumenterande sammanfattning av seminariet finns på UR.se med svensk teckenspråkstolkning samt undertextning. Inför produktioner med innehåll riktat till målgrupper med funktionsnedsättning samlas i regel referensgrupper med adekvat kompetens för att få större förståelse för målgruppen och för att diskutera utbildningsinnehåll. Den pågående planeringen inför satsningen för sexualundervisningen i särskolan samlade en sådan grupp av lärare, forskare och intresseorganisationer som RFSL och FUB Teckenspråkstolkning en teckenspråkspresentatör (tolk) tecknar det som sägs i programmen. Tolken är synlig i bild i en mindre del av rutan. Teckenspråkig programledare ett helt nytt bildmanus skrivs. För att tittaren ska kunna hänga med fryses bilden och programledaren berättar vad som hänt i föregående eller kommande avsnitt. Hörande kan följa teckenspråket genom röstpålägg och kan i bästa fall identifiera de olika tecknen. Programmet kan även med fördel undertextas som extra stöd för exempelvis hörselskadade. Utöver versioneringar till svenskt teckenspråk görs svensk teckenspråkig produktion. Det innebär ett originalmanus på teckenspråk med främst teckenspråkiga medverkande. En svensktalande röst läggs på i efterhand, och programmet kan med fördel undertextas som extra stöd för exempelvis hörselskadade. 8.6 Tillgängliggörande insatser Textade program Som ett led i UR:s strävan att tillgängliggöra programutbudet för personer med funktionsnedsättning sänds UR:s tv-program med svensk undertext. Textsättning är ett stöd för bland annat personer med hörselnedsättning. Det vanligaste är att tittaren själv väljer om programmet ska åtföljas av en svensk undertext genom så kallad dold undertext via text-tv. Sedan hösten 2011 svensktextar UR all nyproduktion utom direktsändningen Lilla Aktuellt skola och språkprogrammen som av pedagogiska skäl sänds textade på sitt respektive språk eller helt otextade, liksom program som sänds på teckenspråk. Dessa program sänds dock i regel också i en svensktextad version vid annat tillfälle. UR BEDÖMER ATT FÖRETAGET I OCH MED REDOVISNINGEN I DETTA KAPITEL VÄL LEVER UPP TILL FÖLJANDE KRAV I SÄNDNINGSTILLSTÅNDET: UR ska beakta språkliga och etniska minoriteters intressen. Verksamheten ska vara ett prioriterat område. Tillgängligheten ska förbättras. Minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib ska inta en särställning. UR ska ha en dialog med de berörda grupperna. I fråga om verksamhet för språkliga och etniska minoriteter får UR, SVT och SR sinsemellan fördela ansvaret för olika slags insatser (UR:s sändningstillstånd, 14 ). UR ska ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos barn och ungdomar som tillhör språkliga eller etniska minoritetsgrupper, liksom till barn och ungdomar som har teckenspråk som första språk (UR:s sändningstillstånd, 11 ). UR ska beakta behoven hos personer med funktionsnedsättning. Ambitionsnivån när det gäller möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att tillgodogöra sig UR:s utbud ska höjas och tillgängligheten förbättras i syfte att arbeta mot det långsiktiga målet att hela utbudet görs tillgängligt för alla medborgare. Tillgängligheten till program för barn och unga ska prioriteras särskilt. UR ska fortsatt prioritera god hörbarhet, bl.a. genom att vid utformningen av sändningarna beakta att bakgrundsljud kraftigt kan försämra möjligheten för personer med hörselnedsättning att ta del av utbudet. Detta gäller särskilt för ljudradiosändningar. Program ska även produceras för speciella målgrupper. UR ska ha en dialog med de berörda grupperna. I fråga om program om och för personer med funktionsnedsättning får UR, SVT och SR sinsemellan fördela ansvaret för olika slags insatser (UR:s sändningstillstånd, 12 ). 38 Public ServiceRedovisning 2012 Public ServiceRedovisning