Funktionsprogram för pedagogiska miljöer, förskola UN/2018:63

Relevanta dokument
TJÄNSTESKRIVELSE. Policy för Konkurrensprövning i Nykvarns Kommun KS/2019:231 TJÄNSTESKRIVELSE. Kommunstyrelsen

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

PEDAGOGISKA GRUND- VÄRDERINGAR I VETLANDA KOMMUNS FÖRSKOLOR

7. Utökade lokaler för förskolan i Västerviks centralort Dnr 2017/

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Begäran om investeringsmedel för Kostenheten avseende Björkesta- och Turingeskolans tillagningskök och matsalar KS/2017:38

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Styrande principer. För skol- och förskolelokaler. Barn och utbildningsförvaltningen Beslutat i BUN (BUN )

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

Nära storstad, natur, skärgård, jobb

Rekommendation att publicera datamängder som öppna data (KSL/14/0114-4) KS/2014:413

Förvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till läsårsdata

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2016 juni 2017

TJÄNSTESKRIVELSE. Kostpolicy för Nykvarns. kommun* KS/2018:494 TJÄNSTESKRIVELSE. Kommunstyrelsen

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Ärende 15. Tillfällig förskola i Brunnsängs hage. Dnr: UN 19/05 KS 19/20

Beslut efter uppföljning för förskola

Uppräkning av programpriser för gymnasieskolan 2016 KS/2015:221

Utvecklingspedagogernas roll och funktion i arbetet med att förverkliga Förskola i Förändring. I Fjärås Gällinge pedagogiska område

Verksamhetsplan

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Riktlinjer för pedagogisk omsorg

Förskolornas arbetssätt att skapa rum i rummet

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Kvibergsskolan 4-9. SDF Östra Göteborg

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

[Nivå 1] [Nivå 2] PM Sida 0 (8) [Nivå 1] [Nivå 2]

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

MÅLBILDER FÖR LÄRMILJÖN I SKELLEFTEÅS GRUNDSKOLOR

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att anse motionen besvarad.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ängsgården

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2014

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Beslut om vallokaler för valdagen 9 september 2018 samt förtidsröstning för perioden 22 augusti till och med 9 september

Medborgarförslag om skollovsplats UN/2016:19

Kvibergsskolan F-3. Grundskolan Göteborgs Stad. Att välja förskoleklass och skola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Ägardirektiv för AB Nykvarnsbostäder KS/2015:172

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Skolutveckling i Gråbo

2.1 Normer och värden

Från ord till handling en innovativ lek- och lärmiljö i förskolan

Pedagogisk Verksamhetsidé

Välkommen till Lyngfjälls förskola

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Utbildningsnämndens arbetsutskott Utbildningsnämnden godkänner förslaget till IT-plan för Vallentuna gymnasium

Byleskolan - Ny skolbyggnad

Arbetsplan 2013/2014 Rosenhills förskola

Förskolan som mötesplats

Nytt särskilt boende för äldre KS/2018:456

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för Familjedaghemmet Borevägen

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solrosens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Vår lokala likabehandlingsplan

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Stora Skedvi förskola och skola

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Nykroppa förskola

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Verksamhetsplan

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Västanvinden 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015

Svalans Montessoriförskola Rindavägen. Danderyds kommun

Lokalprogram. Skogsgläntans förskola Nybyggnad PROGRAMHANDLING. Datum: Rev. datum:

Arbetsplan augusti 2013 juni Förskola Kållekärr och Långekärrs förskolor

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Avveckling av förskolelokaler på Duvholmsgränd 16 i Vårberg

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 10 (62)

Nya Skolorganisationen Framtiden nästa för skolan och oss på Falbygden

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

Verksamhetsplan Färentuna förskola

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Motion om att barngruppernas storlek i förskolan avviker från riktmärket

Förskolan Trollets Miljösäkring 2017 Tankar kring basmiljöer och ställningstagande

Ordinarie tillsyn 2013 Östra Grevie Montessoriförskola

Yttringe förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Broby förskola

Motionssvar om upprättande av riktlinjer för skolor och förskolors skolgårdar

UTVÄRDERING AV BARNGRUPPERNAS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING - Riktlinjer för konsekvensutredning och kontinuerlig

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

TJÄNSTESKRIVELSE. Reviderad taxa för tillsyn. enligt strålskyddslagstiftningen KS/2017:445 TJÄNSTESKRIVELSE. Kommunstyrelsen. Inte aktuellt.

Transkript:

TJÄNSTESKRIVELSE 2018-08-09 Maria Frykegård Nämndsekreterare Telefon 08 555 010 08 maria.frykegard@nykvarn.se Funktionsprogram för pedagogiska miljöer, förskola Förvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta funktionsprogram för pedagogiska miljöer, förskolor i Nykvarns kommun. Sammanfattning av ärendet Nykvarns kommun är en snabbväxande kommun. Detta dokument ska ses som ett komplement till kommunens lokalförsörjningsplan, då det är viktigt att utbyggnaden av kommunal service sker i takt med befolkningsutvecklingen samt håller en god kvalitet. TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningsnämnden Detta generella program för lokaler och utemiljöer för förskolan beskriver Nykvarns kommuns gemensamma syn på lokaler och stödjer den pedagogiska verksamheten. Programmet ska stödja, vägleda och inspirera vid ny-, om- och tillbyggnad och ska dessutom möjliggöra utveckling av moderna pedagogiska arbets- och organisationsformer. Programmet skall också underlätta processen vid upphandlingar då det utgör grunden för kravframställan. Ekonomiska konsekvenser Ny-, om- och tillbyggnad av förskolelokaler innebär kostnader för kommunen. Funktionsprogrammet kan dock medföra en mer effektiviserad byggnationsprocess utifrån att en tydlig beskrivning finns att tillgå. Effektivitet i processen medför på sikt minskade kostnader för kommunen, främst i form av personalkostnader. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-08-09 Funktionsprogram för pedagogiska miljöer, förskolan Barnkonventionskonsekvenser Funktionsprogrammet påverkar barnen i Nykvarns kommun genom att säkerställa en god kvalitet i byggnationen av förskolor. Funktionsprogrammet är framtaget ur ett barnperspektiv för att främja den pedagogiska verksamheten men också barnens hälsa genom att arkitektur, Telefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99 www.nykvarn.se 1(2)

Maria Frykegård Nämndsekreterare Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Utbildningschef Förskolechefer Akten Sylvia Krenn Tf utbildningschef TJÄNSTESKRIVELSE rumsligheter och samband mellan olika rum/lokaler bidrar till och förstärker möjligheten till trygghet och självständighet. Telefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99 www.nykvarn.se 2(2)

VISION BUDGET PROGRAM/STRATEGI PLAN/HANDLINGSPLAN POLICY TAXA/AVGIFT RIKTLINJE REGLEMENTE FÖRESKRIFT/REGEL ANVISNING/RUTIN Funktionsprogram för pedagogiska miljöer, förskola

Antagen Innehållsförteckning av kommunfullmäktige den [månad_år] Ändringar införda till och med KF, [nr/år] Ansvarig: Utbildningschef Bakgrund...2 Målbeskrivning...2 Syfte...3 Hållbar utveckling...4 Utformning...4 Tillgänglighet...5 Ytor och miljöer...6 1

Bakgrund Nykvarns kommun är en snabbväxande kommun. Detta dokument ska ses som ett komplement till kommunens lokalförsörjningsplan, då det är viktigt att utbyggnaden av kommunal service sker i takt med befolkningsutvecklingen samt håller en god kvalitet. För att underlätta varje enskilt projekt samt effektivisera och kostnandsreducera har önskemål om ett generellt program uppstått. Detta också för att säkerställa ändamålsenligheten och styra planering och utformning av lokaler och utemiljö. Detta dokument skall vara vägledande. Myndighetskrav, lagar och förordningar gällande byggnation och verksamhetslokaler skall följas. Så även andra kompletterande kommunövergripande ställningstaganden, till exempel arbetet med att främja hållbart- och miljömedvetet förhållningssätt. Målbeskrivning Målen med detta program i Nykvarns kommun är: - Att skapa en gemensam grundsyn för hur lokaler kan stödja den pedagogiska verksamheten i våra förskolor - Att optimera skollokalerna för att möjliggöra ett, över tid, flexibelt lokalutnyttjande - Att skapa lokaler som möjliggör för verksamheten att organisera sig på olika sett utifrån behov i verksamheten, både på grupp- och individnivå - Att skapa moderna pedagogiska miljöer som stödjer kommunens vision om att vara Sveriges bästa skola. I detta avseende är de pedagogiska miljöerna en nyckelfaktor. - Att utforma lokalerna så att de stödjer uppdraget, att bedriva pedagogisk verksamhet, i enlighet med gällande läroplan - Att erbjuda god arbetsmiljö för såväl barn som för personal Detta generella program för lokaler och utemiljöer för förskolan beskriver Nykvarns kommuns gemensamma syn på lokaler och stödjer den pedagogiska verksamheten. Programmet ska stödja, vägleda och inspirera vid ny-, om- och tillbyggnad och ska dessutom möjliggöra utveckling av moderna pedagogiska arbets- och organisationsformer. 2

Programmet skall också underlätta processen vid upphandlingar då det utgör grunden för kravframställan. Dessutom utgör kvaliteten på våra lärmiljöer ett signalvärde på hur vi värderar våra barn och unga. Syfte Att sammanställa Nykvarns kommuns gemensamma syn på verksamhetens pedagogiska lokaler och utemiljöer, samt att effektivisera processen i samband med ny-, om- och tillbyggnad av pedagogiska lokaler. Genom detta skapas: - Tidsvinster och ekonomisk effektivisering - Enhetlighet i utformningen av lokaler, med utgångspunkt från styrdokument och läroplaner - Enhetlighet i utformningen av utemiljöer och skolgårdar med syfte att särskilt främja barns och elevers hälsa samt möjligheter till fysisk aktivitet. - Generella och flexibla lokaler som lätt kan anpassas efter behov på individ- och gruppnivå. - Möjlighet till samverkan och samarbete inom verksamheten vilket ger effekter både på kvaliteten i undervisningen, kompetensutvecklingen samt driftskostnaderna. - Tydlighet i kommunikationen mellan beställare och leverantör men utgör också ett underlag för utformning av lokaler för förskoleverksamhet. Programmet ska kommunicera kommunens och förskoleverksamhetens värden, funktioner och målsättningar. Det ska fungera som vägvisare och det ska vara möjligt att forma förskola på olika sätt inom de ramar som tagits fram. Programmet måste ses som föränderligt utifrån att den gemensamma förståelsen av verksamhetens behov förändras. Detta gör att det är viktigt att utvärdera programmet i takt med att det används och nya lärmiljöer tillskapats. 3

Hållbar utveckling Läroplanen säger att: Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig en varsamhet till natur och miljö. I förskolan skall barn ges möjlighet att aktivt medverka till bättre miljö som bidrar till hållbarhet. Lärmiljön i förskolan ska vara hållbar i sig och bygga på sunda och i möjligaste mån, giftfria material. I det praktiska förskolearbetet skall ett hållbart förhållningssätt prägla innehållet i verksamheten så att barnen aktivt kan delta i detta arbete. Frågor att fundera vidare kring: Hur bygger vi framtidens förskolor för hållbar utveckling? Hur ser förskolan som modern arbetsplats ut? Hur bygger vi hållbara och kreativa lärmiljöer? Vad betyder hållbarhet i förskolan? Hur bygger vi trygga och stimulerande miljöer i förskola? Utformning Förskolorna i Nykvarn ska erbjuda en fysisk inne- och utemiljö som främjar de grundläggande värdena i läroplanen. Miljön skall vara begriplig och bidra till att barnen känner trygghet. Miljön skall ta sin utgångspunkt i att barn ska bli självständiga, detta kräver att miljöerna är strukturerade, varierade och tillgängliga. Den fysiska miljön ska stödja den pedagogiska verksamheten och möjliggöra samverkan. Den pedagogiska miljön i förskolan bidrar till det lärandet som sker. Arkitektur, rumsligheter och samband mellan olika rum/lokaler bidrar till och förstärker möjligheten till trygghet och självständighet. 4

Lokalerna ska främja kommunikation, samarbete och resursutnyttjande men också avskildhet, reflektion och vila. Pedagogisk verksamhet ska kunna bedrivas med olika gruppstorlekar av barn, beroende på behov och aktivitet. Verksamheten ska ha möjlighet att växla mellan lugna aktiviteter och mer rörliga och livliga. Byggnadens placering och antal våningar ska beaktas då tomten är en viktig del av verksamheten. En byggnad i två plan, eller fler, gör ett mindre avtryck på tomten och ger därmed en större gårdsyta. Frågor att fundera vidare kring: Vilka budskap ska förskolans miljö förmedla? Hur görs läroplanen synlig i den fysiska miljön? Hur skapar vi fysiska miljöer som kan stödja en föränderlig pedagogisk verksamhet? Hur skapar vi miljöer anpassade efter barnens behov? En, två eller flera plan/våningar? Tillgänglighet Den fysiska arbetsmiljön för barn och vuxna är en viktig del i likabehandlingsarbetet i förskolan. Alla ska ha samma tillgänglighet till de resurser som finns i verksamheten och den fysiska planeringen ska lägga grunden för detta. Den fysiska miljön ska stödja att barn kan självständigt. Miljön ska minska barns beroende av vuxenhjälp. o Förskolan ska vara anpassad för barn, personal och vårdnadshavare med funktionsnedsättning. o Möblering, materialåtkomst och utrustning ska vara tillgängligt för barnen. o Det ska finnas möjlighet till utblick, d v s låga fönster. o Bra akustik, rätt höjder och storlekar på möbler. Brukarperspektivet ska utgöras av barnen. o Det ska finnas ett integritetsperspektiv på skötrum och toalettutrymmen samtidigt som det ska finnas insyn. 5

Ytor och miljöer Detta dokument är i första hand inte ett lokalprogram vilket gör att det kan finnas fler rum som kan behövas i verksamheten, än de angivna i denna text. Varje förskola bör rymma 8 avdelningar/hemvister. Varje hemvist ska ha en kapacitet att ta emot ca 20 barn. Hemvisten ska innehålla två rum. Varav ett kan ses som ett mindre grupprum medan det andra bör kunna ta emot hela barngruppen och bör vara minst 35kvm så att lokalen kan användas för grundskoleverksamhet om ett sådant behov uppstår. Lämplig yta för förskoleverksamhet är en beräkning på 7-9 kvadratmeter/barn, exklusive teknikutrymmen, tillagningskök och personalrum. Varje enhet ska ha tillagningskök och matsal för måltidshantering. Enheterna ska ha en gemensam entré/kapphall.. Det kan med fördel vara flera ingångar till kapphallen. Entréen/kapphallen ska vara placerad så de angränsar till ett gemensamhetsutrymme, torg/allrum. Avdelningarna/hemvisterna placeras så att alla har tillgång till torget/allrummet. Byggs förskolan i flera plan har varje plan ett eget torg. Torget ska således vara centralt placerat och ska utgöra en inspirerande miljö som kan fylla flera funktioner, rörligare lek, fri lek, teater och rollekar. Torget ska ha stor fri golvyta med flyttbara möbler. På torgets yta bör det finnas tillgång till ateljéverksamhet, verksamhet för skapande. Byggs förskolan i flera plan bör det nedre planet vara i huvudsak för de yngre barnen. På nedre plan bör även kapphall, tillagningskök och matsal placeras. På det övre planet bedrivs verksamhet för de äldre barnen samt här finns utrymmen för personal och teknik. Lokaler i fler våningar ska ha hiss. 6

Förskolegården bör innehålla olika typer av utrustning för aktivitet. Med fördel kan delar av en förskolegård vara både kuperad och mer vild i sin karaktär. Dock ska gården vara tillgänglig för alla barn. Eftersom förskolbarn i stor utsträckning har verksamhet förlagt till utemiljön är det bra att tänka på hur gården kan snöröjas på ett bra sätt. Om tomten möjliggör, är det en fördel om matsalen kan ha direktutgång mot gården så att barn kan sitta ute och äta när så vädermässigt tillåts. Många ytor i en förskola ska kunna ställas om för olika aktiviteter, tex.för vila. Små barn sover och behöver ytor och förvaring av madrasser samt filtar och liknande. Dessa rum behöver även kunna mörkläggas. De lite äldre barnen, de som inte sover behöver utrymmen för återhämtning och vila i annan form. Varje hemvist ska ha toaletter och skötrum (skötrum för de yngre barnen) i anslutning till hemvisten. Det måste också finnas toalettutrymme och skötrum i angränsning till entrén. Toalettutrymmena är en del av förskolans lärmiljö och ska främja barnens självständighet. Detta utrymme behöver en bra balans mellan närhet till vuxna, uppsikt och intigritetsskydd. 7