Problemdrickande i familjen och ungdomars alkoholkonsumtion: modereras sambandet av villkor i skolan?

Relevanta dokument
Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa.

Stockholmsenkäten urval av stadsövergripande resultat

Skolelevers drogvanor Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland

SAMMANFATTNING AV ELEVERS DROGVANOR STOCKHOLMSENKÄTEN TABELLER OCH GRAFER. StockholmsEnkäten 2004 /Sammanfattning av elevers drogvanor 1

Ojämlikhet i levnadsvillkor och hälsa

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Livsstilsstudien rapport

tobak alkohol - narkotika

En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.

Stockholmsenkäten Stockholms län 2018

Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol

Ungdomars drogvanor 2016

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012

Skola Drogvanor Urval av resultat från Ung i Värmland

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

1 av 63. Stockholmsenkäten 2018 Nacka

Drogvaneundersökning år Jämtlands gymnasium årskurs 2

Stockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Skola Hälsa Drogvanor Urval av resultat från Ung i Värmland

Skola Hälsa Drogvanor Urval av resultat från Ung i Värmland

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Stockholmsenkäten 2014

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Stockholmsenkäten 2014

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

DROGVANOR BLAND UNGDOMAR - CAN- UNDERSÖKNINGEN 2019

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun.

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011

Hur mår barn och unga i Skåne?

Drogvaneundersökning 2018

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning 2018

[217] Handlingsplan för hälsofrämjande och förebyggande arbete riktat till barn och unga i Täby kommun SOCIAL OMSORG

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

KOMMUNJÄMFÖRELSER. DROGVANEUNDERSÖKNING 2018 Gymnasiet åk 1

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Stockholmsenkäten Upplands Väsby kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun

Stockholmsenkäten Upplands Väsby kommun

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Stockholmsenkäten Danderyds kommun

Stockholmsenkäten Danderyds kommun

Stockholmsenkäten Danderyds kommun

Drogvaneundersökning 2019

Stockholmsenkäten 2014

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet Västernorrlands län

Stockholmsenkäten 2014

Redovisning av resultat från 2006 års Stockholmsenkät

Drogvaneundersökning 2015

Stockholmsenkäten 2016 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert

Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Förebyggande psykosocialt arbete på Carl Wahren Gymnasium

ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING. Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004

Ungdomsenkäten Marie Haesert

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

Stockholmsenkäten 2012

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Stockholmsenkäten 2014

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85

Stockholmsenkäten 2014

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Växelvis boende och barns upplevelse av stress

Drogvaneundersökning gymnasiet åk

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Ragunda kommun

Kultur- och fritidskansliet

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län och föräldrars möjlighet att spela roll

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

Skolelevers drogvanor 2015 Jämtland Härjedalen. Foto: Jabiru/Mostphotos

Bättre folkhälsa genom skolframgång

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2

Stockholmsenkäten 2018

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Skolelevers drogvanor 2007

Transkript:

Problemdrickande i familjen och ungdomars alkoholkonsumtion: modereras sambandet av villkor i skolan? Gabriella Olsson, Sara Brolin Låftman och Bitte Modin Sonads nätverksmöte i Stockholm 17-18 september 2018

Betydelsen av skolans villkor för svenska ungdomars psykiska ohälsa Projektledare: Bitte Modin Finansiärer: Vetenskapsrådet, Forte, Formas, Vinnova Projektperiod: 2015-2018 Institutionen för folkhälsovetenskap Ylva B Almquist Sara Brolin Låftman Mia Granvik Saminathen Isabelle Holmin von Saenger Jannike Kjellström Gabriella Olsson Joacim Ramberg Viveca Östberg Stephanie Plenty (SOFI) Kristiina Rajaleid (Stressforskningsinstitutet) Julia Sandahl (Kriminologiska institutionen) Torbjörn Åkerstedt (Stressforskningsinstitutet)

Lärarenkäten Registerdata från Skolverket Skolnivå Skolans organisation Ledarskap Samarbete och samsyn Klimat och kultur (etos) Lärares arbetsvillkor Stress Tidsanvändning Krav och kontroll Skolsegregation Elevsammansättning Elevnivå Psykisk hälsa Skolprestationer Stöd från lärare Mobbning + Alkoholkonsumtion Gambling Etc. Stockholmsenkäten

Stockholmsenkäten (SE)

Lärarenkäten (LE)

SELE: antal svarande elever och lärare 2014 2016 Högstadiet Högstadiet Gymnasiet Antal elever (SE) 5122 5635 6129 Antal lärare (LE) 1104 1200 1251 Antal skolor 81 88 58 Svarsfrekvens elever 78%, svarsfrekvens lärare 54-58%

Bakgrund till denna studie Problemdrickande i familjen är en riskfaktor för alkoholkonsumtion i ungdomen och senare i livet (se t ex Latendresse m fl 2008; Vermeulen-Smit m fl 2012; Karlsson m fl 2016) Familjen en central kontext för ungdomar, men även andra sammanhang är av betydelse, inte minst skolan.

School effectiveness ( framgångsrika skolor ): I sina studier av skolor i 1970-talets London fann Rutter m fl (1979) att vissa egenskaper i skolor har betydelse för elevers prestationer och beteenden, oberoende av elevens bakgrund: Positiv och uppmuntrande lärandemiljö Starkt ledarskap Höga förväntningar Struktur och ordning Engagemang och stöd bland lärare Goda relationer med elever och föräldrar Skolans etos Gemensamma värderingar och normer som gensomsyrar en skola och som manifesterar sig i hur lärare och elever relaterar till och interagerar med varandra

En hög grad av school effectiveness är kopplat till bl a: högre skolprestationer (Saminathen m fl 2018) en lägre förekomst av mobbning (Låftman m fl 2017; Modin m fl 2017) en högre grad av upplevt lärarstöd (Ramberg m fl 2018a) en lägre förekomst av skolk (Ramberg m fl 2018b) en lägre grad av rökning och droganvändning (Aveyard m fl 2004; Bonell m fl 2007) De flesta tidigare studier har fokuserat på huvudeffekter av school effectiveness Men det är också möjligt att school effectiveness kan buffra mot negativa faktorer som finns utanför skolan

Syfte Att studera sambandet mellan problemdrickande i familjen och ungdomars alkoholkonsumtion, och att undersöka om detta samband modereras av school effectiveness i termer av skolors grad av elevfokus. School effectiveness (elevfokus) Problemdrickande i familjen Ungdomars alkoholkonsumtion

Data Skolnivå Registerinformation om skolor från Skolverket n=9198 elever i åk 9 fördelade över 159 skolenheter (2014 och 2016) Elevnivå

Beroende variabel School effectiveness (elevfokus) Problemdrickande i familjen Ungdomars alkoholkonsumtion

Hur ofta dricker du vid ett och samma tillfälle alkohol motsvarande minst: 18 cl sprit (en halv kvarting) eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl? Dricker inte alkohol Aldrig Ytterst sällan Någon gång per år Någon gång i månaden Ett par gånger i månaden Någon gång i veckan 4,5%

Oberoende variabel (individnivå) School effectiveness (elevfokus) Problemdrickande i familjen Ungdomars alkoholkonsumtion

Tycker du att någon i din familj dricker för mycket alkohol? Ja 10,1% Nej 81,5% Vet inte 8,4%

Oberoende variabel (skolnivå) School effectiveness (elevfokus) Problemdrickande i familjen Ungdomars alkoholkonsumtion

På den här skolan anstränger sig lärarna för att ge positiv återkoppling på elevernas prestationer Lärarna har höga förväntningar på elevernas prestationer Lärarna på den här skolan tar sig tid med eleverna även då de vill prata om annat än det som rör undervisningen På den här skolan behandlas eleverna med respekt Stämmer precis/stämmer ganska bra/stämmer varken bra eller dåligt/ Stämmer ganska dåligt/stämmer inte alls Cronbach s alpha = 0,75 Index 4-20 (högre värden = starkare elevfokus) Medelvärdet för samtliga lärare på en skola = mått på skolans grad av elevfokus Medelvärden på skolnivå skiljer sig mellan 12,4 och 19,7

Elevfokus (medelvärde på skolnivå) 12,4 19,7 Skolor med svagt elevfokus Skolor med medel elevfokus Skolor med starkt elevfokus 32,7% 33,3% 33,9%

Kontrollvariabler Elevnivå Kön Familjestruktur Föräldrars universitetsutbildning Migrationsbakgrund Skolnivå % elever med högskoleutbildade föräldrar Lärartäthet (antal heltidsanställda lärare per elev) Information från Stockholmsenkäten Information från Skolverket

Statistisk metod Flernivåanalys: logistisk regression Cross-level interactions Skolnivå School effectiveness (elevfokus) Elevnivå Problemdrickande i familjen Ungdomars alkoholkonsumtion

Resultat

Sambandet mellan problemdrickande i familjen och ungdomars alkoholkonsumtion Alla 4,5 Problemdrickande i familjen Nej 3,7 Vet inte 7,7 Ja 8,7 Andel elever som konsumerar alkohol ett par gånger i månaden eller oftare (%)

Sambandet mellan problemdrickande i familjen och ungdomars alkoholkonsumtion (n=9198) Oddskvot 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 1 (ref) 2,25*** 2,27*** Nej Vet ej Ja ***p<0.001

Skiljer sig sambandet mellan problemdrickande i familjen och ungdomars alkoholkonsumtion utifrån skolans grad av school effectiveness (elevfokus)? Interaktion mellan problemdrickande i familjen och skolans grad av elevfokus är statistiskt signifikant (p<0.05). Interaktionen indikerar att sambandet mellan problemdrickande i familjen och egen alkoholkonsumtion är svagare bland elever som går i skolor med ett starkt elevfokus, jämfört med elever som går i skolor med ett svagt elevfokus.

Sambandet mellan problemdrickande i familjen och ungdomars alkoholkonsumtion, efter skolors grad av elevfokus Nej Vet ej Oddskvot 4 3,66*** Ja 3,5 3 2,5 2,96*** 2,59*** 2,22*** 2 1,5 1,42 1,69* ***p<0.001 *p<0.05 1 0,5 1 (ref) 1 (ref) 1 (ref) Skolor med svagt elevfokus Skolor med medel elevfokus Skolor med starkt elevfokus

Slutsatser Det finns ett samband mellan problemdrickande i familjen och ungdomars alkoholkonsumtion Sambandet är starkare i skolor med ett svagt elevfokus och svagare i skolor med starkt elevfokus. School effectiveness (elevfokus) Problemdrickande i familjen Ungdomars alkoholkonsumtion

Resultaten kan tolkas som att egenskaper hos skolor kan motverka negativa faktorer utanför skolan (här: problemdrickande i familjen) En slutsats är att en skolmiljö som kännetecknas av positiv återkoppling, höga förväntningar, engagemang och stöd kan vara fördelaktig inte bara för elevers skolprestationer utan även för en hälsosam utveckling.

Tack för att ni lyssnade! sara.brolin.laftman@su.se