Högskolan Kristianstad Kvalitetsrapport april 2015 uppföljning av 2014 års verksamhet

Högskolan Kristianstad Kvalitetsrapport april 2015 uppföljning av 2014 års verksamhet

Inledning... 2 Del 1, Högskolans interna kvalitetsarbete... 2 Högskolans interna kvalitetssäkringssystem... 3 Uppföljning av 2014, med utgångspunkt från kvalitetsstyrkorten... 4 Högskolans kursutvärderingssystem EvaSys... 6 Kvalitetssäkring av styrdokument och regelverk... 6 Övrigt kvalitetsarbete... 7 Utbildningsnämndernas kvalitetsarbete 2014... 7 Forskningsnämndens verksamhet... 8 LRC:s kvalitetsarbete under 2014... 9 Del 2, Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) nationella kvalitetsutvärderingar... 10 Utbildningar vid HKR som i skrivande stund genomgår förnyad prövning... 12 Samtliga utbildningar vid HKR som har granskats av UKÄ 2011 2014... 12 Analys av bedömarrapporterna för HKR:s utvärderade utbildningar... 13 Utmärkande drag för utbildningar vid HKR som erhållit omdömet mycket hög kvalitet... 14 Utmärkande drag för utbildningar vid HKR som erhållit omdömet hög kvalitet... 14 Utmärkande drag för utbildningar vid HKR som erhållit omdömet bristande kvalitet... 15 Regeringens förslag till nytt nationellt kvalitetsutvärderingssystem... 16 Del 3, Framtida kvalitetsarbete... 16 1

Inledning I enlighet med högskolestyrelsens beslut ska Rådet för kvalitetsutveckling (nedan kallat Rådet) till högskolestyrelsen i april avlägga en kvalitetsrapport. Föreliggande rapport är Rådets redogörelse och sammanfattning av 2014 års kvalitetsarbete. Rapporten är upplagd enligt följande: Del 1: Genomgång av det interna kvalitetsarbetet vid HKR under 2014 Del 2: Analys av UKÄ:s utbildningsutvärderingar 2011-2014 Del 3: Framtida kvalitetsarbete Del 1, Högskolans interna kvalitetsarbete Rådet har sedan 2008 till uppgift att på en övergripande nivå stödja, organisera och skapa strukturer för ett systematiskt kvalitetsarbete vid Högskolan Kristianstad. Rådet består av ordförandena i de båda utbildningsnämnderna, ordförande i forskningsnämnden (tillika vicerektor för forskning), förvaltningschefen, studentkårens ordförande och vicerektor för kvalitet (ordförande i Rådet). Under 2014 har även prorektor varit adjungerad i Rådet. Som sekreterare fungerar högskolans kvalitetskoordinator. Den sistnämnda arbetar också operativt med det övergripande kvalitetsarbetet och fungerar vid behov som en form av internkonsult. Rådets sammansättning borgar för att kvalitetsarbetet har en hög aktualitet och att samordningen i kvalitetsarbetet är god eftersom utbildningsnämnderna bland annat har det formella uppdraget att fatta beslut om former för kvalitetssäkring och uppföljning av grundutbildning och samverkan med det omgivande samhället (Högskolans Besluts- och delegationsordning, 2014-01-01). På motsvarande sätt ansvarar Forskningsnämnden för att besluta om former för kvalitetssäkring och uppföljning av forskning och forskarutbildning (Ibid). Förvaltningschefen har ett övergripande administrativt ansvar och studentkårens representation säkerställer att studentperspektivet beaktas. Fyra områden har under 2014 varit centrala i Rådets arbete: Högskolans interna kvalitetssäkringssystem Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) nationella kvalitetsutvärderingar (del 2 i denna rapport) Högskolans kursutvärderingssystem EvaSys Kvalitetssäkring av högskolans styrdokument och regelverk Därutöver har Rådet under 2014 även fungerat som referensgrupp i översynen av högskolans studieadministrativa rutiner samt i projektet angående Högskolans hantering av misstanke om vilseledande. I denna rapport vill vi också lyfta fram sammanfattande kvalitetsarbete som har bedrivits i utbildningsnämnderna, forskningsnämnden och LRC. 2

Högskolans interna kvalitetssäkringssystem Kvalitetssäkringssystemet vid Högskolan Kristianstad definieras i ett dokument som består av tre delar: a) kvalitetspolicy, b) kvalitetsstyrkort och c) kvalitetsstyrkort som en del i högskolans verksamhetsstyrning. Kvalitetsstyrkortet består av sex fokusområden. De strategiska utmaningarna inom varje fokusområde är definierade med utgångspunkt från högskolans strategidokument men i vissa fall även andra centrala styrdokument. Varje strategisk utmaning preciseras i övergripande mål och ett antal kvalitetsindikatorer som gör målen planerings- och uppföljningsbara. I styrkorten anges också vilken funktion (exempelvis programområdesansvariga, avdelningschefer eller forskningsmiljöledare) som är operativt ansvarig för respektive kvalitetsindikator samt vilken funktion som ansvarar för uppföljningen. Kvalitetsindikatorerna är medvetet formulerade på ett sådant sätt att de operativt ansvariga själva måste fastställa ett värde med utgångspunkt från vars och ens faktiska förhållanden och en bedömning av vad som är rimligt att uppnå under den aktuella planeringsperioden. Alltsedan Högskolan Kristianstads kvalitetssäkringssystem infördes 2011 har kvalitetsstyrkorten reviderats årligen. Det är en rad olika faktorer som ligger till grund för revideringarna. Exempelvis måste vi anpassa vårt kvalitetsarbete till nationellt gällande regelverk och till aktuella interna styrdokument. Därutöver kan behov av justeringar vara förorsakade av organisatoriska förändringar i verksamheten men också av att vi under året har identifierat brister i målformuleringar och indikatorer. I samband med revideringen av 2015 års kvalitetssäkringssystem, som genomfördes under hösten 2014, planerade Rådet för en genomgripande bearbetning med utgångspunkt från ett nytt strategidokument. Av olika anledningar har ett nytt strategidokument ännu inte fastställts av högskolestyrelsen. Vidare har det under 2014 även förts diskussioner kring behovet av att integrera verksamhetsplanering och kvalitetssäkring i ett gemensamt verksamhets- och kvalitetsstyrningssystem. Rådet äger inte dessa frågor och i väntan på en eventuell större förändring i högskolans planerings- och uppföljningssystem samt ett aktuellt högskoleövergripande strategidokument föreslog Rådet rektor, i januari 2015, att under 2015 vidmakthålla det nuvarande kvalitetssystemet med hjälp av dialogmöten med operativt ansvariga. Vidare föreslog Rådet en halvhalt av kvalitetssäkringssystemet. Operativt ansvariga lämnar således inte in några nya styrkort för 2015. Dialogerna kommer att ske med utgångspunkt från de mål och kvalitetsindikatorer som finns i 2014 års kvalitetssäkringssystem. 3

Uppföljning av 2014, med utgångspunkt från kvalitetsstyrkorten Nedan redovisas under 2014 inkomna samt inlämnade skriftliga uppföljningar. Inlämnade styrkort Avdelningschefer Sektionen för hälsa och samhälle avdelningar inlämnade planer för 2014 inlämnade uppföljningar 2014 Sektionen för lärande och miljö avdelningar inlämnade planer för 2014 6 6 4 4 4 3 inlämnade uppföljningar 2014 Programområdesansvariga Sektionen för hälsa och samhälle programområden inlämnade planer för 2014 inlämnade uppföljningar 2014 Sektionen för lärande och miljö programområden inlämnade planer för 2014 12 11 6 15 14 9 inlämnade uppföljningar Forskningsmiljöledare (inklusive VFU-forskningsplattformen) forskningsmiljöer inlämnade planer för inlämnade 2014 uppföljningar 2014 11 9 4 Övriga operativt ansvariga övrigt operativt inlämnade planer för inlämnade ansvariga 2014 2014 uppföljningar 2014 17 9 4 Merparten av de i styrkorten utpekade operativt ansvariga gör goda jobb och en del har framhållit betydelsen av arbetssättet som stöd för att strukturera arbetet med nulägesanalys, prioriteringar, planering men också för interna diskussioner och uppföljning. Däremot har uppföljningsrutinerna, ända sedan styrkorten infördes, fungerat mindre tillfredsställande. Det är svårt att hitta former för uppföljning som inte blir allt för arbets- och tidskrävande. En form, som har tillämpats under ett antal år, är de årliga programdialogerna mellan programområdesansvariga och högskolans ledningsråd. Denna uppföljningsform har visat sig fruktbar och har under det gångna året utvecklats till att även omfatta övriga operativt ansvariga. Därutöver genomförs liknande dialoger mellan utbildningsnämnderna och programområdesansvariga. Ambitionen från Rådets sida är att dialogformen mellan operativt ansvariga och berörda nämnder, råd och styrgrupper successivt utvecklas till praxis. Viktigt är dock att dialogerna skriftligt sammanfattas med råd och synpunkter samt identifierade behov av högskole- och/eller sektionsgemensamma åtgärder. 4

2014 års programdialoger visar att det finns flera utvecklingsområden. Nedan anges några. Alumnverksamheten måste ses över Samarbetet kring akademiska slingor bör öka Den verksamhetsförlagda utbildningen behöver utvecklas Bättre information om högskolan på engelska på nätet Ökat samarbete mellan lärosäten (Lärosäten Syd), speciellt för unga akademiska ämnen och små utbildningsmiljöer) En högre andel examensarbeten behöver kopplas till vid högskolan verksamma forskare/forskningsmiljöer Tillgodose specifika lokalbehov för lärare med nät/distansutbildning Under 2014 hölls även dialoger med alla avdelningschefer inom HGA, LRC, miljösamordnaren, studentkåren, vicerektor för samverkan tillsammans med ordföranden för Samverkansrådet samt avdelnings- och sektionscheferna. Höstterminen 2014 påbörjades även dialoger med forskningsmiljöledare vid HKR. Några noterade iakttagelser vid dialogerna med avdelningscheferna är: Svårigheter att få tillgång till information i de administrativa stödsystemen Brist på stora salar och lokaler för forskning I ledningsrådets avslutande interna diskussioner konstaterades att det finns en risk för att rollen som avdelningschefer tenderar att bli allt mer administrativ snarare än den aktiva ledningsfunktion som uppdraget avses vara. Det konstaterades också att uppdraget som avdelningschef behöver bli mer attraktivt och förenat med utbildning. I samband med sektionschefsdialogerna lyftes bland annat bemannings-, kompetens- och rekryteringsfrågor. Vid båda sektionerna finns områden som präglas av rekryteringsproblem. Kompetensförsörjning är också ett område där internrevisionen tidigare har identifierat behov av förbättringar. Båda sektionscheferna framhåller att det numera finns kompetensförsörjningsplaner. Vid Sektionen för lärande och miljö anges dessutom att man arbetar med nya strategier för kompetensförsörjningen. En annan viktig aspekt är internationaliseringen, som vid båda sektionerna är beroende av nyckelpersoner. Internationella grupper har bildats vid respektive sektion och ska utgöra fora för frågor i anslutning till internationellt arbete och utbyte såväl lärar- som studentutbyte. Vid Sektionen för hälsa och samhälle pågår en satsning för ökat samarbete mellan olika programområden, exempelvis mellan omvårdnadsmiljöerna och digital design samt mellan omvårdnadsmiljöerna, avdelningen för ekonomi och mat- och måltidskunskap. Studentkåren påtalar bland annat att studentbemanningen i programråden fortfarande är bristfällig. 5

Högskolans kursutvärderingssystem EvaSys Sedan 2008 använder HKR kursutvärderingssystemet EvaSys. Systemet används även vid andra undersökningar exempelvis inom forskningsverksamheten men även vid interna administrativa undersökningar såsom medarbetarundersökningarna och val till nämnderna. Kursutvärderingssystem har utvärderats och utvecklats flera gånger under åren. Sedan 2011 tillämpas en centraliserad utvärderingsmodell vilket innebär att alla studenter per mail eller via pappersenkäter (kursansvarig väljer form) erbjuds att utvärdera kursen via ett standardiserat frågeformulär där även kursansvariga har möjlighet att lägga till egna frågor. Numera fungerar tekniken bra men svarsfrekvensen är inte tillfredställande. Kritik har framförts om att frågeformuläret är allt för omfattande. Med anledning av detta utformades under 2014 en version innehållande 10 frågor med möjlighet för såväl programområdesansvariga som kursansvariga att lägga till egna frågor kring det som anses angeläget att utvärdera på program- och kursnivå. Efter en testomgång under våren 2014 infördes den nya centrala enkäten höstterminen 2014. En analys av svarsfrekvensen under december ger indikation om att svarsfrekvensen har ökat något. För att ytterligare underlätta för och påverka studenterna till att delta i kursutvärderingarna har Rådet initierat ett projekt i syfte att integrera kursutvärderingarna med den nu gemensamma lärplattformen itslearning som används i all undervisning. Testkörning genomförs vecka 18 och 19 (2015). Därefter kommer utvärdering att ske. Alla kursutvärderingar lagras i arkivsystemet Windream. Systemet uppfyller dock inte de krav som vi ställer på återsökningsmöjligheter. Det är angeläget att problematiken kring lagringsoch återsökningsfunktionerna utreds och löses under 2015. Kvalitetssäkring av styrdokument och regelverk Under flera år har Rådet sett ett behov av en gedigen genomgång av högskolans olika styrdokument. Rådet initierade därför under 2014 ett arbete för att dels se över styrdokumentens aktualitet, innehållsliga relevans, layout, diarieföring, arkivering och dels ta fram en hanteringsordning och rutinbeskrivning gällande styrdokument vid HKR. Större delen av detta arbete har genomförts under 2014. Arbetet har letts av högskolans registrator och arkivarie som tillsammans med ett stort antal andra medarbetare har varit involverade i översynen. Den nya strukturen med sex olika kategorier (mål och planer, regler, riktlinjer, handläggningsordning, anvisningar/manualer/vägledning samt blanketter) kommer successivt att införas och publiceras i högskolans intranät. 6

Övrigt kvalitetsarbete Mot bakgrund av Rådets sammansättning ser vi även behov av att särskilt belysa ledamöternas respektive ansvarsområde. Utbildningsnämndernas kvalitetsarbete 2014 Dialoger: Nämndernas ansvar att följa upp utbildning i enlighet med kvalitetsstyrkortet har främst hanterats genom dialoger med programområdesansvariga, då dessa en eller två i taget har bjudits in till nämndernas sammanträden. Genom dialogerna har ledamöterna fått goda insikter om utbildningarnas styrkor, svagheter och förbättringsområden som är av betydelse för nämndernas arbete. Det har dock funnits en viss svårighet med att följa upp kvalitetsstyrkortet, då nämnderna har uppfattat detta mer som en styrmodell än uppföljningsmodell. Utvärderingsresultat: Under 2014 kom utvärderingsresultaten från UKÄ på de sista utbildningarna i det system som nu upphör. Omdömen som gavs 2014 för utbildningar inom HS var hög eller mycket hög kvalitet, medan utbildningar inom LM givits omdömen enligt hela den tregradiga skalan. Sammantaget har dock goda omdömen övervägt, vilket indikerar att kvalitetsarbetet i stort har fungerat väl i alla dess led. En granskning i ett helhetsperspektiv av ett programs enskilda kurser och progressionen i utbildningen ska enligt våra egna riktlinjer ske i god tid före utvärdering av respektive utbildningsområde. Under 2014 har nämnderna dock inte arbetat med denna översyn, eftersom det kommande kvalitetsutvärderingssystemet inte har varit klart. Kursplanegranskning och behov av workshops: Nämndernas granskning av kursplaner har visat att den allmänna nivån successivt har förbättrats, särskilt i precision och tydlighet. Det finns dock fortfarande visst behov av att återuppta workshops i kursplaneskrivande. Även processen för kursplanerna har fungerat förhållandevis väl med att flertalet kursplaner har lämnats i tid, men det finns en förbättringspotential som framförallt innebär att medvetenheten behöver öka och organiseringen bli bättre inom programmen och fristående kurser, så att kursplaner och ändringar av litteratur lämnas i tid. Detta gäller också utbildningsplanerna som beslutas i nämnderna. Under året har diskussion förts om säkerställande av att samtliga lärandemål i delproven examineras. Detta är en fråga som behöver belysas för kursansvariga, lärare och examinatorer, där även andra frågor om examination och bedömningskriterier kan ingå. Det finns därför ett behov av seminarier eller workshops, som exempelvis arrangeras av LRC. (Uppgiftslämnare: Ordförande i utbildningsnämnden för Hälsa och Samhälle, Pia Andersson och Ordförande i utbildningsnämnden för Lärande och Miljö, Torgny Ottosson.) 7

Forskningsnämndens verksamhet Eftersom nuvarande forskningsnämnd i sin helhet är ny och tillträdde den 1 juli 2014 omfattar nedanstående redovisning endast nämndens arbete under andra halvåret 2014. Det är viktigt at beakta att dagens forskningsnämnd har, av rektor, fått särskilda uppdrag. Dessa omfattar: Modell for intern distribution av forskningsanslag Research Quality Assessment 2016 (RQ 16) Forskarutbildning Forskningsstrategi Nämndens sammansättning: Det är en styrka att nämndens interna ledamöter är demokratiskt valda och att det även finns två externa ledamöter. Tyvärr har de senare, av olika anledningar, begärt entledigande från sina uppdrag. Detta innebär att det kommer att bli en något decimerad nämnd med avsaknad av extern representation fram till dess att nya ledamöter har rekryterats. En annan svaghet i nämnden är att beslutsprocessen ofta blir lidande på grund av jävsförhållanden. Intern samverkan: Sekreteraren i forskningsnämnden är även sekreterare i en av utbildningsnämnderna och dessutom ingår forskningsnämndens ordförande i ledningsgruppen samt andra råd och utskott vilket innebär att grundutbildnings- och forskningsfrågor inte hanteras isolerade från varandra. När det gäller facklig samverkan har ordföranden regelbundna möten med fackliga representanter. Den omfattande fackliga samverkansprocessen medför dock fördröjningar i beslutsprocessen. Det kan konstateras att det finns ett behov av att effektivisera samverkansprocesserna och skapa en tydlig rollfördelning. Organisation/arbetsbelastning: Nämnden upprättar balansräkning över ärenden som tas upp. Frågan om forskningstid i tjänsten är i det närmste avklarad. Däremot är antalet ärenden i nämnden svåra att kontrollera. Exempel på ärenden som är svåra att planera in och bedöma arbetstid för är vetenskaplig oredlighet, registrering av arbeten i DIVA och publikationer i ej peer reviewed tidskrifter. Här kommer nämnden att arbeta vidare med systematisk planering och prioritering av arbetet. Kommunikation: Regelbundna forskningsbrev på Högskolans hemsida medverkar till att sprida information om nämndens arbete och om Högskolans forskning. Kommunikationsavdelningen är involverad i detta arbete. Dock anser nämnden att formen för meddelanden till studenter och anställda fortfarande inte är optimal. Kommunikationsområdet behöver vidareutvecklas tillsammans med kommunikationsavdelningen, bland annat med hjälp av intranätets utveckling och möten med forskare. Ekonomi: Nämnden fördelar anslag efter tilldelade resurser och följer budgetdirektiv. Dock har arbetet med forskningsbudgeten tagit mer tid än förväntat. Nämnden kan också konstatera att tid inte har funnits för att arbeta aktivt med att påverka forskare vid HKR att söka externa medel. När resursfördelningsförslaget är klart och har beslutats av högskolestyrelsen kommer nämndens arbete att bli tydligare, mer inriktat på vision. Det blir lättare att planera och prioritera men också att få utrymme för möte med forskare och informera om vilka anslag som finns att söka. 8

Resursfördelning: Nämnden har identifierat behov av en övergripande inventering av infrastruktur för forskning. Situationen är den att det saknas kunskap om forskningsinventering, såväl utrustning som kompetens hos forskande personal. (Uppgiftslämnare: Vicerektor för forskning och tillika ordförande i forskningsnämnden Rutger Persson.) LRC:s kvalitetsarbete under 2014 Kvalitetsarbetet tar sin utgångspunkt i kvalitetsstyrkortet, ett styrkort som aktualiseras flera gånger under året i syfte att hålla kvalitetsarbetet aktivt. Vissa mål och aktiviteter i kvalitetsstyrkortet förekommer också i verksamhetsplanen som ett resultat av rektors uppdrag till LRC. Undervisning i informationskompetens: Efterfrågan på lärverkstädernas olika verksamheter ökar och en viss förstärkning har skett när det gäller stödet i akademiskt skrivande och i svenska. Likaså ökar antalet förfrågningar från lärare kring bibliotekariernas undervisning i informationskompetens för studenter. Kvalitetsarbetet i biblioteksverksamheten har varit inriktat på bl.a. beståndsutveckling och e-resursernas användarvänlighet, något som har resulterat i en reviderad förvärvs- och gallringspolicy och en observationsstudie med studenter och lärare som aktörer. Vidare har under året ett arbete med kritiska vänner initierats bland de undervisande bibliotekarierna. Syftet är att utveckla undervisningen i informationskompetens och detta sätt att arbeta fortsätter under 2015. När det gäller stödet till studenter med funktionsnedsättning har ytterligare mentorer knutits till verksamheten och en guide i att undervisa tillgängligt tagits fram. Itslearning: Numera har alla lärare och studenter en yta i lärplattformen itslearning och IKTpedagoger samt högskolepedagogiska utvecklare har bedrivit en omfattande utbildningsverksamhet som förberedde lärarna för arbete i itslearning. Ett projekt kring automatisering av processer kring skapande av användarkonton, kursytor m.m. i itslearning har slutförts med lyckat resultat. Projektet har presenterats vid itslearnings årliga användarkonferens. Karriärstegen: Högskolan Kristianstad har som mål att vara nationellt erkänd för pedagogisk utveckling. För att uppnå det målet har HKR instiftat en pedagogisk karriärstege för vid högskolan verksamma lärare. Det beslutade förslaget om pedagogisk karriärstege har tagit sin utgångspunkt i strategin men också utgått från en diskussion kring hur högskolan framöver ska kunna rekrytera, behålla och utveckla goda lärarkrafter. Målet är att uppmuntra, premiera och sprida lärares erfarenheter och engagemang inom det högskolepedagogiska området såväl internt som externt. Lärare kan ansöka om att bli bedömda och inplacerade i den pedagogiska karriärstegen en gång om året. Den ansökan som lämnas in ska innehålla verifierade kvantitativa men framförallt kvalitativa beskrivningar och reflektioner kring den sökandes pedagogiska praktik och utveckling. Till stöd för utformningen av denna pedagogiska portfölj anordnas årligen en obligatorisk workshopserie. En beredningsgrupp bestående av prorektor samt fyra lärarrepresentanter bedömer ansökningarna med hjälp av externa sakkunniga och bereder ett förslag till beslut till rektor. Pilotomgången våren 2014 ansökte 11 lärare, varav två utsågs till 9

meriterade och två till excellenta lärare. Lärare som belönats förväntas ta ett särskilt ansvar för arbetet med högskolans pedagogiska utveckling. Utvecklingsbehov: Det behövs en omfattande satsning i framtiden på det digitala lärandet med medföljande pedagogik. LRC:s högskolepedagogiska utvecklare och IT-pedagoger har här en viktig roll. Som ett led i utvecklingen bör HKR skapa en pedagogisk akademi där framför allt de excellenta lärarna inom den pedagogiska karriärstegen tar plats. Tanken är att akademins ledamöter tillsammans med LRC:s pedagoger ska driva den högskolepedagogiska utvecklingen. LRCs verksamheter har uppmärksammat universell design som ett kvalitetshöjande förhållningssätt vid utformning av undervisning, webbinnehåll, informella lärmiljöer m.m. och utvecklingsbehovet är redan nu stort. VFU-utvecklingen måste fördjupas och kvalitetsaspekten i utvecklingsarbetet måste tydliggöras. En uppföljning av VFU-satsningen måste göras för att HKR ska kunna veta hur satsningen bidragit till studenternas lärande och till samverkan med omgivande samhälle. Som ett led i detta arbete bör en högskoleövergripande uppföljning göras. LRC:s forskarstöd måste utvecklas såväl i omfång som kvalitetsmässigt, inte minst inför framtida forskarutbildning vid HKR. (Uppgiftslämnare: T.f. LRC-chef Anders Håkansson, prorektor Ann-Sofi Rehnstam-Holm.) Del 2, Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) nationella kvalitetsutvärderingar Efter fyra intensiva år har nu det omdiskuterade nationella kvalitetsutvärderingssystemet av utbildningar på grund- och avancerad nivå avslutats. Totalt har över 2 000 utbildningar i landet utvärderats. Vid HKR har 28 utbildningar genomgått UKÄ:s granskningsprocess. Principen har hittills varit att de utbildningar som bedömts ha bristande kvalitet ska vidta erforderliga åtgärder och inkomma med redovisning av förändringsarbetet senast ett år efter publicerat resultat till UKÄ. För detta arbete har Rådet utvecklat en process (i likhet med den process som finns inför varje aktuell utvärdering) som ska säkerställa att arbetet planeras och genomförs inom utsatta tidsramar. En intern läsgrupp (berörd sektionschef och nämndsordförande, vicerektor för kvalitet och kvalitetskoordinator) följer arbetet och kvalitetsgranskar de dokument som ska skickas in till UKÄ. 2014 var ett synnerligen framgångsrikt år. Resultatet från 13 utvärderade utbildningar vid HKR publicerades. Speciellt bör här framhållas resultatet mycket hög kvalitet för oral hälsa (kandidat) och mat- och måltidskunskap (kandidat). Vidare bör nämnas att alla utvärderade utbildningar inom vårdområdet vid HKR erhöll resultatet hög kvalitet, speciellt anmärkningsvärt med tanke på de i övrigt bristfälliga resultaten vid många andra lärosäten. I mars 2015 gjorde Rådet en egen snabb översyn av utvärderingsläget via UKÄ:s Resultatsök. Denna jämfördes med Mats Ericsons Analys av Universitetskanslersämbetets utvärderingar av utbildningskvalitet år 2011-2014: Slutrapport, del A (Mats Ericson, Skolan för Teknik och Hälsa, KTH) 1. Översynen visar att ett relativt stort antal utbildningar, vars kvalitet bedömts 1 Ericson inhämtade sina data i oktober 2014. 10

som bristande, har lagts ned. Se vidare tabell 1. Vi har i tabell 1 kompletterat Mats Ericsons tabell med aktuellt nationellt resultat i mars 2015. Vi kan konstatera att av de utbildningar som hade bristande kvalitet i oktober 2014 har 220 blivit omvärderade till hög kvalitet. 55 utbildningar har lagts ned och 277 utbildningar med bristande kvalitet kvarstår att bedöma. Av de 55 nedlagda återfinns 25 inom teknik- och ingenjörsutbildningarna. Uppgifterna om teknik- och ingenjörsutbildningarna har hämtats från UKÄ:s hemsida i mars 2015. Tabell 2 respektive 3 redovisar resultat för HKR fram till oktober 2014. Nedan anges uppgifter om status för inlämnade respektive kommande åtgärdsredovisningar för utbildningar som har bedömts hålla bristande kvalitet. Samtliga lärosäten Tabell 1. utvärderingar i oktober 2014 Andel i procent utvärderingar i mars 2015 2 Andel i procent Bristande 552 26 % 277 13 % kvalitet Hög kvalitet 1242 59 % 1462 72 % Mycket hög 298 14 % 298 15 % kvalitet Totalt 2092 100 % 2037 100 % HKR Tabell 2. Andel i procent utvärderingar Bristande kvalitet 9 32 % Hög kvalitet 15 54 % Mycket hög kvalitet 4 14 % Totalt 28 100 % HKR (efter godkända åtgärdsplaner) Tabell 3. Andel i procent utvärderingar Bristande kvalitet 6 21 % Hög kvalitet 18 64 % Mycket hög kvalitet 4 14 % Totalt 28 100 % I Tabell 3 har följande utbildningar, efter omprövning, tilldelats omdömet hög kvalitet: - - - Engelska kandidat Engelska magister Litteraturvetenskap magister 2 Uppgifterna i denna tabell härrör inte från Mats Ericsons studie, utan är hämtade från Universitetskanslersämbetets Resultatsök den 27 mars 2015. 11

Observera att det inte går att göra en jämförelse mellan Tabell 1 och Tabell 3 utan endast mellan Tabell 1 och Tabell 2. Utbildningar vid HKR som i skrivande stund genomgår förnyad prövning: Datalogi (kandidat och magister). Åtgärdsplaner inskickade till UKÄ i oktober 2014. Kompletteringar sända till UKÄ mars 2015. Historia (kandidat). Sändes till i UKÄ i februari 2015. Utbildningsvetenskap (master). Sänds till UKÄ ht 2015. Pedagogiskt arbete (magister) Sänds till UKÄ ht 2015. Specialpedagogik (magister) Sänds till UKÄ ht 2015. Samtliga utbildningar vid HKR som har granskats av UKÄ 2011-2014 Mycket hög kvalitet Företagsekonomi kandidat Mat- och måltidskunskap kandidat Oral hälsa kandidat Psykologi magister Hög kvalitet Biologi kandidat Biologi magister Folkhälsovetenskap kandidat Företagsekonomi magister Landskapsvetenskap kandidat Omvårdnad kandidat Omvårdnad avancerad magister Personal- och arbetslivsvetenskap kandidat Psykologi kandidat Sjuksköterskeexamen yrkesexamen Specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska yrkesexamen Speciallärare yrkesexamen 12

Specialpedagogexamen yrkesexamen Sustainable water management magister Tandhygienistexamen yrkesexamen Bristande kvalitet Datologi kandidat (Åtgärdsplan inlämnad oktober 2014; kompletteringar lämnade mars 2015.) Datalogi magister (Åtgärdsplan inlämnad oktober 2014; kompletteringar lämnade mars 2015.) Engelska kandidat (Åtgärdsplan godkänd.) Engelska magister (Åtgärdsplan godkänd.) Historia kandidat (Åtgärdsplan inlämnad februari 2015.) Litteraturvetenskap magister (Åtgärdsplan godkänd.) Pedagogiskt arbete magister (Åtgärdsplan ska lämnas in oktober 2015.) Specialpedagogik magister (Åtgärdsplan ska lämnas in oktober 2015.) Utbildningsvetenskap magister (Åtgärdsplan ska lämnas in oktober 2015.) Analys av bedömarrapporterna för HKR:s utvärderade utbildningar Bedömarrapporterna från UKÄ är informativt begränsade. De utvalda självständiga arbetena har vägt tungt i bedömningen, speciellt i början av utvärderingscykeln. Senare i processen har självvärderingarna och lärosätesintervjuerna (inklusive studentintervjuerna) fått större betydelse och i bedömarrapporterna finns också allt fler referenser till dessa underlag. Kommentarerna och argumentationen för det erhållna betyget för respektive examensmål blir över tid allt mer omfattande. Detta indikerar en successiv glidning i själva systemet, även om fokus hela tiden har varit resultatinriktat, dvs. kontroll av huruvida studenterna uppnår angivna examensmål. Även om inte alla utvärderade utbildningar i dagsläget har erhållit ett slutgiltigt omdöme kan det vara värdefullt att analysera rapporterna med utgångspunkt från utbildningarnas styrkor och svagheter i avseende på måluppfyllelse inom respektive examensmål. En sådan analys kan ge indikation på om det finns några generella utbildningsrelaterade styrkor och/eller svagheter vid HKR. Nämnas bör att nedanstående analys är på en övergripande nivå. Dessutom föreligger det en viss analyssvårighet i och med att alla utbildningar inte har utvärderats utifrån samma examensmål. Den största skillnaden återfinns mellan utbildningar som leder till en generell examen och utbildningar som är reglerade i högskoleförordningen (yrkesutbildningar). Tilläggas ska också att inom varje programområde som har erhållit ett utvärderingsresultat görs noggranna analyser. Dessa ligger till grund för fortsatt utvecklingsarbete och kommenteras vid våra lärosätesinterna programdialoger. 13

Utmärkande drag för utbildningar vid HKR som erhållit omdömet mycket hög kvalitet God vetenskaplig bredd och djup samt metodkunskap. I något fall anges explicit att den vetenskapliga förankringen stärks av att det finns en tydlig koppling mellan lärarnas forskning och utbildningen och att lärarnas forskning är en naturlig del i utbildningen. Tydliga strategier för hur studenterna successivt tränas för att nå examensmålen men också för hur de utvecklar sitt akademiska språk och akademiska hantverk. Exempelvis nämns akademisk slinga, rollspel, föreläsningar i praktisk retorik och presentationsteknik samt genomtänkta övningar. Genomtänkta och varierande examinationer med fastställda tidsramar och bedömningskriterier. Utbildningarnas verksamhetsanknytning bedöms bland annat stärka studenternas förmåga att föra dialog med aktörer utanför akademin men också för att identifiera, formulera och ge förslag till lösningar av problem inom givna tidsramar. Utmärkande drag för utbildningar vid HKR som erhållit omdömet hög kvalitet I bedömarrapporter anges ofta att det är stor kvalitetsvariation mellan de granskade självständiga arbetena. Det kan finnas arbeten som håller mycket hög kvalitet samtidigt som det finns arbeten som uppvisar betydande brister. (Detta tyder på att bedömningskriterierna är underutvecklade och/eller att krav och nivå inte är föremål för diskussion i tillräckligt stor utsträckning i handledar-/examinatorgruppen.) Oklart huruvida studenterna har kunskaper inom såväl kvalitativ som kvantitativ metod. VFU-inslagen framhålls på likartat sätt som ovan men också att verksamhetsanknytningen ger bra orientering inom huvudområdets frågeställningar och aktuella forskningsfrågor. I likhet med mycket hög kvalitet noteras tydliga strategier och genomtänkt progression för hur studenterna utvecklar sina kunskaper, färdigheter och förmågor genom olika typer av övningar, uppgifter och seminarier. Detta medverkar på ett positivt sätt till att det bedöms troligt att studenterna når examensmålen. Det framhålls, men inte lika frekvent eller explicit som vid mycket hög kvalitet, värdet av tydliga bedömnings- och betygskriterier. I ett antal fall påtalas studenternas bristande förmåga att göra bedömningar utifrån etiska aspekter. I vissa fall görs dock bedömningen, med utgångspunkt från självvärdering och/eller intervjuer, att det är troligt att studenterna har förmåga att göra bedömningar utifrån såväl vetenskapliga som samhälleliga och etiska aspekter. I något enstaka fall noteras att kopplingen till internationell forskningslitteratur är svag. 14

Utmärkande drag för utbildningar vid HKR som erhållit omdömet bristande kvalitet Av de nio utbildningar som har fått omdömet bristande kvalitet har tre, efter inlämnade åtgärdsrapporter, nu uppnått hög kvalitet. Tre utbildningar har redovisat sina åtgärder till UKÄ och av dessa är två i slutfasen för bedömning. Ytterligare tre områden arbetar aktivt med att utveckla och förändra utbildningen. Det finns en stor variation när det gäller hur många av de granskade examensmålen som bedömts hålla bristande kvalitet. För en del utbildningar är det bristande kvalitet på samtliga examensmål medan några utbildningar endast har ett examensmål med bristande kvalitet. Glädjande är dock att de som har ett begränsat antal ifrågasatta examensmål har erhållit hög kvalitet på examensmål 1 dvs. att studenten ska visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Detta är ett tungt och fundamentalt examensmål. Det är oroväckande om en utbildning brister i detta mål. Ett återkommande tema är också att studenterna uppvisar brister i det akademiska hantverket med avseende på stringens, förmåga till analys och kritiskt tänkande, informationssökning, referenshantering och skrivande. Språkhantering, till exempel korrekturläsning, är i något fall ett så stort problem att det helt enkelt är svårt att läsa och förstå uppsatsen. En vidare analys, med utgångspunkt från de interna kvalitetsdialogerna och kvalitetsstyrkorten, ger indikation om att utbildningarna med bristande kvalitet ofta ingår i små och sårbara utbildningsmiljöer. Några har svårigheter att rekrytera studenter. Utbildningarna på grundnivå som har bristande kvalitet kännetecknas också av en obefintlig eller diffus koppling till en aktiv forskningsmiljö. En operativt ansvarig undrar hur HKR tänker kring de små utbildningsmiljöernas framtid och hänvisar bland annat till rekryteringssituation, resurstilldelning och utbildningsutbud. Det kan också noteras att i pågående utvecklingsarbete har det inletts ett samarbete mellan två utbildningsområden (specialpedagogik och pedagogiskt arbete/utbildningsvetenskap). Detta borgar för synergieffekter i form av bredare handledar- och examinatorkompetens och mer omfattande forskningsmiljö som knyts till utbildningen, men också en potentiellt större studentgrupp. Därutöver finns det ekonomiska synergieffekter. Som nämndes ovan har tre utbildningar med tidigare bristande kvalitet nu uppnått hög kvalitet. Med referens till bedömarrapporterna vill vi lyfta några aspekter som tycks ha haft betydelse för att uppnå hög kvalitet. Reviderade betygskriterier Lärarkonferenser Tydligare progression Mer tid till examination och fler disputerade lärare tillgängliga för examination Ny kursstruktur och skärpta formuleringar i kursplaner Ny studiehandledning för uppsatser 15

Regeringens förslag till nytt nationellt kvalitetsutvärderingssystem UKÄ:s utvärdering av utbildningar på grund- och avancerad nivå (magister- och masternivå) kommer framöver att förändras radikalt. Universitetskanslern, som våren 2014 fick regeringens uppdrag att utvärdera nuvarande utvärderingssystem, förde under 2014 dialoger med alla lärosäten, studenter och arbetsgivarrepresentanter. Det finns nu ett förslag som är ute på remiss inom högskolesektorn och andra berörda organisationer. Förslaget innebär i stora drag att varje lärosäte från och med den 1 januari 2016 själv ska ansvara för kvalitetsgranskning av utbildningar på grund- och avancerad nivå. För ändamålet måste lärosätet ha ett av UKÄ godkänt kvalitetssäkringssystem. Förutom granskning av lärosätenas kvalitetssäkringssystem ska UKÄ, enligt förslaget, även fortsättningsvis äga rätten att genomföra utbildningsutvärderingar. Initiativet till sådana kan komma från UKÄ, från regeringen men även i de fall UKÄ får indikationer om att någon utbildning har brister. UKÄ:s utbildningsutvärderingar kan riktas mot ett enskilt lärosäte men även omfatta alla lärosäten. Precis som tidigare ska UKÄ även framöver ansvara för examensrättsprövningar. Därutöver föreslås att UKÄ ska genomföra tematiska utvärderingar. Som exempel anges breddad rekrytering, internationalisering och jämställhet. UKÄ bestämmer teman men kan även agera på uppdrag av regeringen. Förslaget presenteras som ett ramförslag. Det framgår också att UKÄ, i nära samarbete med högskolesektorn, studenter och arbetslivet, ska ansvara för fortsatt utveckling och konkretisering. De extra resurser som tidigare har tillfallit utbildningar med mycket hög kvalitet kommer inte att följa med in i det nya utvärderingssystemet utan avskaffas 2016. Det förslag till nytt kvalitetssäkringssystem som UKÄ nu föreslår ska också vara kostnadsneutralt för UKÄ. Del 3, Framtida kvalitetsarbete Högskolan Kristianstad står inför stora utmaningar när det gäller kvalitetsarbetet. För det första måste vi följa och delta i utvecklingen av det nationella kvalitetssäkringssystemet. Detta kan vi göra genom aktivt deltagande i konferenser och seminarier. Parallellt måste vi utveckla vårt interna kvalitetssäkringsarbete så att det motsvarar de krav som ställs av UKÄ för ett godkänt kvalitetssäkringssystem. Vår analys av Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG) indikerar att vi redan har ett ganska gediget kvalitetsarbete. Tillsammans med vårt högskoleövergripande kvalitetssäkringssystem utgör utbildningsnämndernas olika typer av granskningar en god grund. Dock måste vi troligtvis skapa rutiner för mer heltäckande och resultatinriktade granskningar av alla våra utbildningar. Även medverkan av externa aktörer kommer förmodligen att erfordras vid dessa tillfällen. I det interna utvecklingsarbetet finns också en ekonomisk aspekt. Vi vet inte i nuläget om det kommer att tillföras några extra resurser till lärosätena för organisering och genomförande av kvalitetssäkringsarbetet. För det andra är ambitionen att inför 2016 ska verksamhetsplanering och kvalitetssäkring integreras. Detta förutsätter att det finns ett ramförslag klart i början av juni som sedan sänds på remissrunda internt i organisationen. Därefter sker ett utvecklingsarbete som, med utgångspunkt från ett nytt strategidokument och andra övergripande styrdokument, ska resultera i en konkretiserad modell för verksamhets- och kvalitetsstyrning. Viktigt i 16

sammanhanget är att det utvecklas former för administrativt stöd och uppföljningsrutiner. Arbetet kommer att drivas i projektform med arbetsgrupper, referensgrupper och styrgrupp. Rådet kommer att fungera som en referensgrupp men även vara representerad i styrgruppen.. För det tredje är det angeläget att arkiveringen av kursutvärderingar fungerar på ett tillfredställande sätt liksom återsökningsmöjligheten. För detta krävs ett utvecklingsarbete med en aktiv medverkan av IT-avdelningen. För det fjärde kommer Rådet att följa det stora administrativa utvecklingsarbetet med intresse. En ändamålsenlig och effektiv administrativ stödfunktion är av yttersta vikt för välfungerande utbildning, forskning och samverkan. Därutöver kommer Rådet även att fungera som referensgrupp i de fall projektbeställare eller projektledare så önskar. Slutligen det är viktigt att fortsätta det gedigna arbete som görs med kursplaner och kursutveckling, följa utbildningsnämndernas beslut om genomlysning av samtliga kursplaner mot utbildningsplan och examensmål, arbeta aktivt med kvalitetsförbättringar av examensarbetena, arbeta med internationalisering och hållbar utveckling, öka statusen för kursutvärderingar och fortsätta satsningen på samverkan och VFU. Den sistnämnda punkten har sedan 2006 varit HKR:s övergripande profil och med referens till regeringens utredningsdirektiv till Universitetskanslern där bland annat utbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet framhålls som en viktig aspekt framstår det som viktigt att HKR:s VFU-profil bibehålls och utvecklas ytterligare. 17