DOKUMENT NEEEJ inte igen! 1 av 5 män sig varje 146 amelia.se
kissar på dag NÄMEN, ÄR DET VERKLIGEN SANT? VÄND amelia.se 147
Nej, men 1 av kan inte hålla Du vågar inte gå till gymmet för att du är rädd att kissa på dig på löpbandet. Du får stoppa in fingrarna i underlivet för att kunna bajsa. Du har fött barn. Det är det största i livet och du ska vara tacksam. Men förlossningsskadorna har i tysthet växt till ett folkhälsoproblem. Varför får det vara så? Och varför är vi värre drabbade än våra grannländer? AV TOVE MEYER FOTO: GETTY IMAGES l Evelina, 31, fick sitt första barn för några månader sedan. Vid förlossningen kom inte hela moderkakan ut, och efter några dagar fick hon början till en infektion i livmodern. Evelina tyckte att det kändes konstigt i underlivet och hon tjatade till sig en undersökning. Hon fick veta att det var trasigt där nere. Det känns som jag har en stor tampong som skaver och är på väg ut, eller som någon beskrev det på nätet ett köttägg som jag måste försöka hålla inne. Exakt vilken skada hon har fått gav gynekologen inget tydligt svar på. Hon sa att jag kunde återkomma om ett år om det fortfarande kändes konstigt, då kanske jag skulle kunna få Evelina, 31: Om det här är så jäkla vanligt, varför ska man då skämmas och ha ångest? tid för en operation. Men en operation gav inga garantier. Jag började gråta och kände mig så hjälplös. Det Evelina har stört sig mest på i efterhand är all bristande information om vilka skador en förlossning kan tänkas ge. Allt har jag googlat mig till. Om det här nu är så jäkla vanligt, varför ska man skämmas och ha ångest över det? Forskare slår larm om att förlossningsskador har visat sig vara ett globalt folkhälsoproblem och att de allvarligaste skadorna ökar även i Sverige. När man föder barn vaginalt är det vanligt att drabbas av bristningar i förlossningskanalen, i mellangården och i analöppningen. En av de vanligaste komplikationerna, som drabbar ungefär 4 000 kvinnor per år, kallas sfinkterruptur. Det innebär att man spricker från slidan till analområdet. En tredjedel av alla som drabbas får bestående men. Skadorna kan innebära livslånga inkontinensbesvär med både urin-, gas- och avföringsläckage. Många drabbas även av försvagad stödjevävnad i underlivet, hemorrojder, ett fördärvat sexliv och i värsta fall social isolering. Det känns som ett köttägg jag ska hålla inne Inom förlossningsvården råder det till viss del olika meningar om hur man kan undvika skador, och under de senaste åren har en del läkare och barnmorskor haft olika förklaringar till varför skadorna har ökat. Vissa menar att det beror på övervikt hos kvinnan, flitigare användning av sugklocka eller att de idag genomförs färre klipp av mellangården, medan andra pekar på barnmorskans roll. I Finland använder man sig av ett visst handgrepp som innebär att barnmorskan håller emot i mellangården med händer eller varma handdukar när barnets huvud pressas ut. Vissa läkare och barnmorskor menar att det går att förebygga svåra bristningar på det sättet. Skydd av mellangården var standard i Sverige på 1960-talet, men runt 1980-talet och framåt användes även en metod som gick ut på att barnmorskorna guidade den födande kvinnan 148 amelia.se
DOKUMENT/ Förlossningsskador 5 kvinnor tätt På fint språk kallas det sfinkterruptur. med enbart ord och att hon själv fick välja i vilken position hon ville föda. 1998 gjorde man en jämförelse mellan Åbo i Finland och Malmö sjukhus, och risken att få en allvarlig bristning var tretton gånger högre i Malmö. Idag använder ändå de flesta sjukhusen i Sverige metoder för att skydda mellangården. Trots att många läkare och barnmorskor anser att det minskar risken för bristningar kunde Socialstyrelsen 2009 inte hitta nog med vetenskapliga bevis. Ett särskilt grepp räddade mellangården På nätet vågar man dela med sig öppet, och många vittnar om att bilden av den riktiga kvinnan är hon som föder vaginalt utan att klaga. En kvinna som fick sin dotter för några veckor sedan skriver att hon råkat ut för en total sfinkterruptur, alltså spruckit från slida till analöppning. Detta drabbar 6 7 procent av alla förstföderskor i Sverige. Hon har blivit inkontinent och avföringen rinner ur henne. Hon beskriver svårigheten med att ta till sig sin bebis när allt överskuggas av den ångest hon känner över skadorna på sin kropp. För några månader sedan uppmanade sjuksköterskan Anna-Karin Eriksson på sin blogg till ett fittuppror. Hon beskrev öppet sina besvär efter två förlossningar att hon i flera år har behövt stoppa in fingrar i underlivet för att kunna bajsa. Hon lider även av hemorrojder som blöder, och det hela har resulterat i ett förstört sexliv. Det dröjde inte länge innan kommentarsfältet fylldes av liknande historier från hundratals kvinnor. Jag visste inte ens att det fanns ett namn på det jag lider av! Rectocele heter det, framfall på bakre slidväggen. Nu har Skadorna ökar stadigt Maria Gyhagen är överläkare på kvinnokliniken i Borås och forskare på Sahlgrenska akademin. Hennes forskning visar att varannan kvinna som fött ett barn vaginalt på 80-talet tjugo år senare har urinläckage, tarmläckage eller framfall. Allvarliga förlossningsskador som bristningar har ökat stadigt de senaste 20 åren och det leder ofta i sin tur till framfall när man blir äldre. Trots att skadorna i Sverige ökar är läkarkåren över hela världen överens om att det sker en enorm underrapportering och undervärdering av skadorna. Forskningsvärlden har heller inte varit särskilt intresserad av ett problem som trots allt drabbar miljontals kvinnor globalt. Varför ska man forska på det där? är tyvärr en reaktion som jag ofta får höra från kollegor, säger Maria Gyhagen. Tio till tjugo procent av alla kvinnor i västvärlden opereras för framfall eller urinläckage under sin livstid. Men det kan vara otroligt jobbigt och genant att söka hjälp för sina problem. Många kvinnor vet inte ens vart de ska vända sig, och när man väl har sökt vård är det en helt annan personal som behandlar än den vid förlossningen. Under de senaste åren har bristen på barnmorskor, deras låga löner och stressade arbetssituation uppmärksammats flitigt i media, men om de ökade skadorna även kan bero på just detta vill Maria Gyhagen inte spekulera i. Det är en blandning av många faktorer. Vi föder allt större barn, ibland går det för fort eller i vissa fall alldeles för långsamt. amelia.se 149
forts Jag har fått höra att det inte är nån skönhetstävling där nere jag bokat tid hos en gynekolog. Anna-Karin är trött på att höra att allt är fullkomligt normalt och ser bra ut där nere, när det inte gör det. En kvinna som inte hade någon mellangård kvar fick höra att det inte är någon skönhetstävling där nere! Anna-Karin tycker att man redan i skolan ska prata om vad som kan hända när man får barn, så man själv kan ta aktiva beslut om man vill skaffa barn eller inte. Hon tycker också att den barnmorska man går hos innan förlossningen ska informera en om vilka skador man kan tänkas få. Idag finns en kultur som innebär att man klappar den blivande mamman på huvudet och säger det är bäst om du inte vet så mycket. Anna-Karin Eriksson kräver också en ordentligare efterkontroll. Om förlossningsskador börjar klassas som vårdskador istället för att som idag anses höra till normalförloppet, så skulle vi kanske se en förändring. Anna, 30, födde sitt första barn i januari och råkade ut för en total sfinkterruptur. Idag vet hon inte om hon kommer att kunna föda vaginalt igen. Hennes dotter kom ut med sin hand bredvid huvudet, och hon fick höra att det var därför hon sprack så mycket. Men jag och min sambo tyckte att barnmorskan tryckte på knappen som ökade på det värkstimulerande droppet lite väl många gånger. Vi hade känslan av att hon ville skynda på det hela för att få vår förlossning överstökad, kanske var hon stressad. Efter förlossningen opererades Anna och fick veta att hon skulle vara jätteförsiktig när hon bajsade. Hon fick absolut Anna, 30: Är det okej att i ett halvår inte veta om man får trycka lite när man bajsar? Tipset är att våga prata om det. Men nej, det räcker inte! inte trycka på. Efter varje toabesök skulle hon ställa sig i duschen och spola av sig. En läkare inom specialistmödravården skulle titta närmare på henne, men hon skulle få vänta sex månader. Sex månader är en evighet. Jag ville ha svar på mina frågor nu! Inom svensk förlossningsvård är det alltså helt normalt att gå runt ett halvår utan att veta om det är okej att trycka lite när man bajsar? Maria Gyhagen är överläkare på kvinnokliniken i Borås och forskare på Sahlgrenska akademin. Hon forskar på just förlossningsskador och tycker att kvinnor ska få kunna välja att ha sina kroppar intakta, att man ska kunna ställa frågan på mödravården vad händer när man föder barn utan att någon ska värdera eller döma en för det. Men Maria jobbar även med andra lösningar. Hon och hennes kollegor har inlett samarbeten med kollegor i Nya Zeeland och Storbritannien för att försöka spåra riskgraviditeter för att förebygga den här typen av skador. Vi kommer att skicka ut en enkät till kvinnor som inte fått barn för att se vilka problem som finns innan en graviditet. Dessutom går vi vidare med att undersöka kvinnor som fött två barn för att se hur mycket varje ny förlossning för med sig. Hon ser även andra konsekvenser av förlossningsskador än fysiskt lidande. Kvinnor betalar ett livslångt pris för sitt barnafödande, och det påverkar våra yrkesmöjligheter. Inte skulle jag sätta mig i ett styrelserum om jag riskerade att läcka avföring. Då vågar man kanske inte ens lämna hemmet. DOKUMENT/ Förlossningsskador Förlossningsskador drabbar förstås enbart kvinnor. Varannan kvinna som föder barn får men. Småbarnsmammor med läckande urinblåsa och smärtande underliv får som svar av vården att kroppen förändras när man har fått barn. Ansvaret läggs på individen istället för att samhället tar ett samlat grepp. Vi hamnar i den privata sfären där vi får veta att vi bör agera på ett visst sätt. Vi måste våga På vems agenda hade det stått om det var män som drabbades? börja prata om det. Många upplever att de inte blir tagna på allvar. Om det hade varit män som drabbats av något liknande, varannan man läcker urin, på vems agenda hade ansvaret legat då? Hade man gett dem lösningen att de måste prata om det? Sverige skänker pengar till sjukhus i Etiopien där kvinnor med förlossningsskador vårdas, medan vi här hemma lämnar kvinnor ensamma med kroppar som läcker och gör ont, med förklaringen att det inte är en skönhetstävling där nere. Okej, så nu har vi vågat pratat om förlossningsskador det är dags att samhället tar över ansvaret. l VAD TÄNKER DU GÖRA, MINISTERN? VÄND amelia.se 151
Vad gör ni åt problemet? amelia träffade socialminister Göran Hägglund och Lena Hallengren, talesperson för S i vårdfrågor, för att få svar på om det finns någon politisk åtgärdsplan. FOTO: CAMILLA SAMUELSSON Vad vi politiker kan göra är att ge vården mer resurser. Socialminister Göran Hägglund: Man räcker ju inte upp handen och säger att man läcker urin l Hur ser du som socialminister på det ökade antalet förlossningsskador? Jag vill börja med att säga att vi i Sverige har en väldigt bra förlossningsvård, både för barnet och för mamman, och det är viktigt att inte skapa mer oro än vad det finns täckning för. Men med det sagt, varje gång det går fel är ju en gång för mycket, och det finns ju säkerligen ett mörkertal när det gäller kvinnor som fått sin vardag förändrad på grund av förlossningsskador. Det här är ju inte så kul att prata om heller man räcker inte upp handen och berättar att man läcker urin, och många tror att de är ensamma med problemen. Vi måste bli bättre på att prata om det. Det är väldigt bra att kvinnor träder fram och berättar om det så här var det för mig. Vad mer kan vi göra än att bara prata om det? De som organiserar barnmorskor och gynekologer måste ta fram rekommendationer som syftar till att förebygga skadorna där det är möjligt. Man ska även följa upp dem som drabbats på ett bättre sätt. Men rent konkret, vad tar du som socialminister för ansvar? Vi har ju ständigt en dialog med den ansvariga myndigheten, som i detta fall är Socialstyrelsen, och de följer det här väldigt noga. Vissa anser att vi borde börja klassa förlossningsskador som vårdskador istället för att som idag dokumentera det som ett normalförlopp. Dokumentation är jätteviktigt i det här sammanhanget, men det är också en bemötandefråga. Vården måste pumpa den nyblivna mamman på information om hur det har varit så att man kan följa upp på Vad vi kan göra är att ge vården mer resurser ett bättre sätt. Men hur det ska klassas, det är något som politiken ska hålla tassarna ifrån. Vad vi kan göra är att ge vården mer resurser. Tror du att det hade sett likadant ut om skadorna hade drabbat män? Det kanske det inte hade gjort, men återigen tror jag nog att det handlar om att det är skämmigt att berätta om skador i den här regionen. Då är det viktigt att vården bemöter kvinnan på rätt sätt så att man vågar berätta. Så om du fortsätter vara socialminister hur kommer du jobba för att minska förlossningsskador? Vi vill utbilda fler barnmorskor och vi ökar intaget till barnmorskeutbildningen med 50 procent redan nästa år. Det ska vara tryggt att föda barn och vi ska göra det med största medicinska säkerhet. Vi behöver även mer vägledning till personalen om de metoder som är de allra bästa. 152 amelia.se
DOKUMENT/ Förlossningsskador Lena Hallengren, talesperson för Socialdemokraterna i hälso- och sjukvårdsfrågor: Barnmorskorna är för pressade l Hur ser du på de ökande problemen med förlossningsskador? Det är klart att de hänger ihop med barnmorskornas pressade arbetssituation. Hela förlossningsvården, särskilt i storstäderna, har ju kommit i fokus den senaste tiden i och med personalbristen och stressen som många barnmorskor beskriver. I Stockholm till exempel, där vi har en enorm inflyttning av personer i barnafödande ålder, måste ju vårdplatserna öka efter behov. Vi kan inte som idag gå och vänta på att marknaden ska lösa problemet. Jag har fött barn i Stockholm och i Kalmar och upplevde en stor skillnad. Hur då? Jag tyckte att jag blev mer sedd i Kalmar på den mindre kliniken och att Stockholm idag har ett industritänk kring förlossningsvården. Om ni vinner valet, vad har ni för åtgärdsplan? Vi måste utbilda fler barnmorskor, men vi måste också förbättra deras arbetsvillkor och höja deras löner. Ökade förlossningsskador är inte barnmorskornas fel, vi måste se över helheten. Rent konkret, hur kommer ni från Socialdemokraternas håll jobba för att minska förlossningsskador? Vi ska se till att barnmorskorna har de bästa förutsättningarna för att leverera en trygg vård. Vet vi att det finns bättre metoder för tryggare förlossningar ska det finnas tid att sprida den kunskapen, och vi ska inte bara göra som vi alltid har gjort. Det finns en bild av att det är helt ofarligt att föda barn, men vi måste redan på mödravårdscentralen ge kvinnan och hennes partner information. Har man en komplicerad graviditet ska man få individuellt anpassad vård vid förlossningen. Vi vill rikta resurserna mot fler specialister där det verkligen behövs. Det ska inte vara så att man som gravid ska gå och oroa sig för hur förlossningen ska bli, om någon ska ha tid att ta hand om en på bästa sätt. De är bäst i klassen Finland är det land i Norden med minst antal svåra bristningar, så kallade sfinkterrupturer. 2007 publicerades en studie där man kartlade just ändtarmsskador i de nordiska länderna. I Danmark, Norge och Sverige låg skadorna runt 3 4 procent. Detta jämfört med Finland där enbart 0,6 procent skadades. Finland har en lång tradition av att använda en viss typ av handgrepp för att skydda mellangården när barnet tränger ut. Vissa anser även att det kan bero på att man i Finland genomför klipp av mellangården oftare. I Frankrike anses en förslappad bäckenbotten och läckande urinblåsa inte något som kvinnor ska behöva acceptera och leva med. Där är det vanligt att förlossningsläkaren skriver en remiss till en tränare, som under tio träffar tar sig en titt på kvinnans underliv och guidar henne igenom olika övningar för att stärka upp bäckenbotten. Dessutom är detta något som franska försäkringskassan står för. En personlig tränare för underlivet helt enkelt. Katarina Woxnerud är naprapat i Som tur är finns det i alla fall bra appar. grunden men jobbar idag som bland annat föreläsare inom träning och hälsa. Katarina startade appen Mammamage för att guida nyblivna mammor till att bygga upp kroppen igen på rätt sätt. Hon tycker att det finns en enorm okunskap till och med bland vårdpersonal. En kvinna kom till mig och sa att kisset bara rann ur henne när hon reste sig upp. Hon hade ingen aning om vart hon skulle vända sig med sina problem. Katarina ser hela kroppen som ett hus där allt hänger samman. Efter en förlossning måste man bygga upp de inre mag- och bäckenmusklerna från grunden igen, och det kan man göra med rätt typ av träning. Men många kniper alldeles för starkt och helt fel. Katarina Woxnerud vill att barnmorskorna redan under graviditeten ger rätt information om hur man ska träna för att förebygga bäckenbottenskador. ÄR DU DRABBAD? MEJLA TILL: red@amelia.se OCH BERÄTTA! amelia.se 153