Stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad Dagvattenutredning för detaljplan för bostäder väster om Länsmansgården Uppdragsnummer 1321163.000 Bild från detaljplanområdet Koncept Göteborg 2011-09-30 Sweco Environment AB Göteborg/Västra regionen Emma Andersson, Charlotta Leissner Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Charlotta Leissner Civ. ing Telefon direkt 031-62 90 81 Mobil 0761-17 17 44 charlotta.leissner@sweco.se 1 (14)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Förutsättningar 3 1.3 Orientering 3 1.4 Markförhållanden 4 1.5 Allmänt om dagvatten 5 2 Befintlig avrinning 5 2.1.1 Södra området 5 2.1.2 Norra området 7 3 Framtida dagvattenhantering 9 3.1 Förslag till dagvattenhantering 10 3.1.1 Södra området 10 3.1.2 Norra området 11 3.2 Fördröjning och flöden 12 3.3 Reningsbehov 13 4 Kostnadsförslag 14 4.1 Ledningar 14 Bilaga 1 Befintlig avrinning Bilaga 2 Förslag till dagvattenhantering 2 (14)
1 Inledning 1.1 Bakgrund Sweco har på uppdrag av Göteborgs stads stadsbyggnadskontor utfört en översiktlig dagvattenutredning för ett detaljplanområde för bostäder väster om Länsmansgården. Befintlig avrinningssituation har studerats och ett förslag för omhändertagande av dagvatten har tagits fram. Syftet är att i ett tidigt skede studera förutsättningarna för en dagvattenhantering så att rätt områden kan avsättas för dagvattenåtgärder i detaljplanen samt minska riskerna för negativa påföljder av dagvatten på framtida fastigheter. 1.2 Förutsättningar Områdena besöktes i mars och april 2011. I svackor och diken fanns fortfarande snö kvar men höjdpartier och omkringliggande vägar var snöfria. Vid framtagandet av denna utredning har en PM från en geoteknisk utredning daterad 2011-04-01 och utförd av COWI AB använts som underlag. Gatu- och fastighetsnivåer har hämtats från Tyrèns förprojekteringen för väg och VA daterad 2011-08-22. Alla höjdangivelser i denna rapport är angivna i Göteborgs lokala höjdsystem GH 88. 1.3 Orientering Länsmansgården är beläget norr om Biskopsgården på Hisingen i Göteborg. Planområdets placering kan ses i Figur 1 nedan. I denna dagvattenutredningen har området begränsats till de ytor som kommer bebyggas. I resterande del av rapporten avses endast den del av planområdet som kommer bebyggas då det refereras till planområdet. Stadsbyggnadskontoret planerar för byggnation av friliggande mindre bostadshus. Detaljplanen innefattade i april 2011 ca 70 stycken friliggande bostadshus. Ca 40 stycken av dessa planeras i den södra delen av området och drygt 30 stycken i den norra. 3 (14)
Planområde Figur 1 Orienteringsbild av det totala planområdet. Lantmäteriet Området är ca 4,6 ha stort och marken ägs av Göteborgs stad. Områdets västra och norra sida avgränsas av en gång- och cykelväg samt naturmark. I söder och öster avgränsas området av Temperaturgatan och efter Temperaturgatans nordliga ände, av flerfamiljshus samt cykelvägar. En cykelväg delar även området i en södra och norra del, se streckad linje i Figur 1. Högsta marknivå i det södra området är ca +90 och lägsta ca +82. I det norra området varierar marknivån mellan ca +83 och ca +87, en övervägande del bedöms ligga på nivån ca +84. 1.4 Markförhållanden Längs den södra delen av områdets ytterkant är förekomsten av berg i, eller nära i dagen rik. Jordtäcket längs ytterkanten är generellt tunt och består av organisk jord enligt den geotekniska undersökningen. I de centrala delarna av södra området uppskattas jordlagret variera mellan 0 m och 2 m samt bestå av gyttja ovanpå lera. Inom det norra området består jordlagret främst av friktionsjord enligt den geotekniska undersökningen. Djupet till fastbotten eller berg varierar mellan 0,9 m och 2 m. Grundvattenförhållandet har inte undersökts inom planområdet. 4 (14)
1.5 Allmänt om dagvatten Dagvatten är ytavrinnande regn- och smältvatten. Dagvatten från detaljplanelagt område är definierat som avloppsvatten och är därmed miljöfarlig verksamhet (Miljöbalken, SFS 1998:808). Sådant avloppsvatten får inte släppas ut utan förgående rening om utsläppet inte kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljö (Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, SFS 1998:899). Undantaget från avloppsdefinitionen är dagvattenavledning som enbart görs för en viss eller för vissa fastigheter. Formuleringen enbart görs för en viss eller för vissa fastigheter har tidigare resulterat i tolkningssvårigheter, men avser enstaka fastighetsägare som genom separat ledning avleder dag- och dränvatten enbart för sina fastigheter (Lagen om allmänna vattentjänster, SFS 2006:412, förarbeten). Inrättande av ett nytt dagvattenutsläpp eller förändring av befintligt dagvattenutsläpp är anmälningspliktigt till den kommunala tillsynsmyndigheten. När utsläpp sker genom annan ledning än den kommunala VA-huvudmannens är det denna ledningshuvudman eller fastighetsägare som är ansvarig för utsläppet. Om dagvatten ansluts till den allmänna VA-anläggningen ställer VA-huvudmannen krav i förbindelsepunkt och tar betalt för hanteringen. 2 Befintlig avrinning 2.1.1 Södra området Idag letar sig det ytavrinnande vattnet i området åt olika vädersträck. Inom området finns två höjdryggar. Nederbörden som faller på höjdryggarna strömmar antingen till lågpartiet mellan ryggarna eller mot områdets ytterkanter. Se Figur 2. Lågpartiet kallas i resterande del av rapporten för sänkan. En trumma under cykelvägen som avgränsar området i väster avleder delar av ytavrinningen från planområdet till den intill liggande naturmarken, för mer detaljerad redogörelse se beskrivning av delområde C. Längs områdets västra ytterkant finns ett vägdike, se bilaga 1. Diket saknar utlopp. Längs områdets östra begränsningslinje finns två parkeringshus och en parkeringsplats. Från parkeringsplatsen, husen och Temperaturgatan leder branta slänter ner i området. Dagvattnet från angränsande Temperaturgatan avleds till en dagvattenledning i gatan och belastar inte området. Även dagvattnet från parkeringarna avleds till samma ledning via ett antal serviser. I dagsläget finns det ett mindre område som är instängt, det är beläget i område C. Med instängt områden avses ett område varifrån vatten inte kan ta sig vidare naturligt med självfall utan måste avledas via ledningar eller infiltreras. Figur 2 nedan visar hur den naturliga avrinningen sker med hänsyn till nivåkurvorna i området. 5 (14)
Södra området Figur 2. Bild över södra planområdet med delavrinningsområden enligt nivåkurvor. Delavrinningsområden är markerade med olika färger, pilarna visar vattnets flödesriktning. Nedan beskrivs avrinningen i de olika delområdena. Område A (rosa i Figur 2) är det minsta delavrinningsområdet och utgörs området mellan två höjdryggar. Nederbörden som faller på höjdryggarna strömmar längs sluttningarna och ansamlas utmed cykelvägen vid kraftig nederbörd. Område B (gult i Figur 2) avgränsas av den västra höjdryggen, cykelvägen och delavrinningsområde A. På toppen av höjdryggen förekommer berg i dagen med små mellanliggande sänkor där relativt stora tallar växer. På slänterna förekommer också bitvis berg i dagen och slänterna är övervägande bevuxna med tallar men en del sly förekommer också. Mot cykelvägen finns även några större björkar. Träden minskar i storlek ju längre norr i området man kommer. Nederbörden som faller över området strömmar längs höjdryggarnas slänter ner mot cykelvägen. Cykelvägen avvattnas till naturmarken på dess västra sida och belastar således inte planområdet. Vid kraftig nederbörd eller stor snösmältning antas vatten i viss mån strömma över cykelvägen ned i naturmarken. Område C (lila i Figur 2) utgör det största delavrinningsområdet och sträcker sig från Temperaturgatan i söder och nästan hela vägen till den cykelväg som delar planområdet i två 6 (14)
delar. Området omfattar de två höjdryggarna och den tidigare nämnda sänkan. Vattnet avleds i naturliga lågstråk ner mot sänkan och sedan vidare genom området till en lågpunkt där befintlig trumma (Ø=250) under cykelvägen är belägen. Sänkan är idag delvis instängd vilket syns på vegetationen. Vägtrumman är igensatt och i behov av underhåll. Figur 3. Delvis instängt område i område C. Foto Charlotta Leissner. Området D (grönt i Figur 2) är beläget i planområdets sydöstra hörn och avgränsas av den östra höjdryggens östra slänt, den södra parkeringsplatsen och Temperaturgatan. Nederbörd som faller över området strömmar längs sluttningarna ned till den lägsta punkten som är belägen söder om parkeringsplatsen. 2.1.2 Norra området Drygt hälften av den norra delen av planområdet är idag bebyggt. Bebyggelsen utgörs av en förskola, en tennisplan, en basketplan, en fotbollsplan samt en lekplats med omkringliggande grönområde. En väsentlig del av den bebygga ytan är asfalterad, resterande del utgörs av tak eller odlat gräs, se Figur 4 nedan. Den obebyggda delen av planområdet utgörs av skogsmark med relativt stora tallar och björkar. Vegetationen domineras av vilt gräs. Längs den västra sidan sträcker sig en höjdrygg i nord-sydlig riktning. 7 (14)
Figur 4. Vy över den norra delen av planområdet från öster. Foto Emma Andersson. Det norra området består av 6 delavrinningsområden, område E-J, se Figur 5 nedan. Endast en liten del av avrinningsområde J ingår dock i planområdet. Idag är område F delvis instängt. Eftersom den norra delen av området är bebyggt sedan tidigare finns redan ett dagvattennät anlagt, för redovisning av detta, se bilaga 1. Norra området Figur 5. Bild över norra delen av planområdet med delavrinningsområden enligt nivåkurvor. Delavrinningsområden är markerade med olika färger, pilarna visar vattnets flödesriktning. 8 (14)
Område E (vit i Figur 5) är beläget i den norra delens sydvästra hörn och utgörs av en liten lokal lågpunkt mellan cykelvägen och höjdryggen. Vid långvarig nederbörd eller kraftig snösmältning bedöms vatten ansamlas i hörnet intill cykelvägen. Område F (ljusgult i Figur 5) är det största delavrinningsområdet och består av bebyggd mark. Marken är flack med endast några enstaka lokala lågpunkter. Området har ingen naturlig marklutning vilket gör att det kan ses som ett delvis instängt område. En stor del av marken inom området består av gräs. Även område G (ljusblå i Figur 5) utgörs av bebyggd mark och nästan hela området är asfalterat eller består av andra hårdgjorda ytor. Avrinningen bedöms vara snabb och ske via rännstensbrunnar som främst är belagda vid cykelvägen i områdets södra del. Område H (röd i Figur 5) utgörs av området på den västra sidan om höjdryggen. Området består av skogsmark och en sänka sträcker sig längs cykelvägen. Ytavrinnande vatten bedöms strömma ned för höjdryggens slänt och bli stående i lågstråket längs cykelvägen innan det kan infiltreras. Inom området finns två lågpunkter där vatten bedöms bli stående. Område I (grå i Figur 5) är litet och utgörs av en asfalterad cykelväg med omkringliggande gräsparti. Området är idag instängt och avvattnas till en rännstensbrunn på det befintliga dagvattennätet. Område J (grön i Figur 5) utgörs av slänten från höjdpartiet som angränsar till planområdet i norr. Slänten är beväxt med björkar och gräs. Vattnet från området bedöms strömma i sydvästlig riktning, ned från höjdryggen och svagt väster ut till en lokal lågpunkt där det antas bli stående innan det kan infiltreras. 3 Framtida dagvattenhantering När vägar och bostäder anläggs kommer naturmark att övergå till hårdgjorda ytor och markavrinning öka. Ett dagvattensystem måste skapas för att göra det möjligt för vattnet att avrinna från fastigheterna och gatorna utan att skador uppstår på egendom till följd av översvämningar. Bra planering av höjder underlättar för fastigheterna att avleda sitt drän- och dagvatten med självfall till ledningsnätet. Färdig golvnivå på husen ska, enligt riktlinjer från Göteborg Vatten, vara minst 30 cm över marknivå i förbindelsepunkten. Göteborg Vatten har även som krav att då ett nytt område bebyggs ska 10 mm nederbörd per m 2 hårdgjord yta fördröjas. Detta för att inte öka belastningen på ledningsnät eller recipienter. Fördröjningen kan till exempel ske i makadammdiken, dagvattenkassetter eller öppna dagvattendammar med temporär och/eller permanenta vattenspeglar. Det är viktigt att undvika att skapa instängda områden i så stor utsträckning som möjligt då ett dagvattensystem anläggs. I instängda områden riskerar egendom att skadas till följd av översvämningar som uppstår vid nederbörd om ledningarna är igensatta eller går fulla. 9 (14)
3.1 Förslag till dagvattenhantering Planområdet, framför allt det södra, är som tidigare nämnts, bergigt med ett tunt jordlager. Naturliga infiltrationsmöjligheter anses därmed var små men det är möjligt att anlägga fördröjningsanordningar för dagvattnet för att minska toppflödet vid kraftiga regn. Sweco föreslår att dagvattensystemet designas som ett konventionellt ledningsnät med stora delar i slutet ledningsnät förlagt i gatan. Avrinningen från alla hårdgjorda ytor och dränvatten föreslås kopplas på dagvattenledningarna i gatan via servisledning från tomterna. Gatorna föreslås avvattnas via rännstensbrunnar som kopplas till dagvattenledningarna. Ledningssystemet föreslås vara separat för södra och norra området och mynna i fördröjningsmagasin i respektive områdes nordvästra hörn för att sedan släppas ut i naturmarken till vänster om planområdet. För beskrivning av fördröjningsmagasinen se stycke 3.2 10 (14)
Fördröjning och flöden nedan. En fördel med att ha ett dagvattennät i gatan är att underhållet av dagvattenanläggningen kan ske utan intrång på tomtark. 3.1.1 Södra området Dagvattnet från det södra området föreslås avledas från söder till norr med självfall. Där vägen har sin lågpunkt i den norra delen av området föreslås dagvattenledningarna avvika från vägen och ledas nordväst ut, förbi planerade bostäder och mynna i ett utjämningsmagasin. Utjämningsmagasinet föreslås designas med både utlopp och bräddutlopp i riktning mot cykelvägen. Dagvattnet föreslås sedan ledas till andra sidan cykelvägen via en vägtrumma. Med den planerade höjdsättningen av område kommer vattnet som inte når dagvattenledningarna söka sig till sänkan i mitten av området eller avledas mot områdets ytterkanter. För att undvika att instängda områden skapas och för att skydda befintlig bebyggelse föreslås att ett nytt dike anläggs i sänkan samt att det redan befintliga diket längs cykelvägen förstärks och förlängs. Diket längs cykelvägen bör även kompletteras med en trumma genom cykelvägen så att dagvattnet kan avledas mot naturmarken. Det nya diket föreslås få en sträckning i syd-nordlig riktning och mynna utanför områdets nordvästra hörn, se bilaga 2. För att underlätta underhållet av diket bör marken i direkt anslutning till detta avsätts till allmän platsmark. Diket föreslås korsa den väg som anläggs genom planområdet i väst- östlig riktning via en vägtrumma. Ett alternativ till att anlägga diket är att höja upp hela marknivån så att området lutar ut mot gatorna istället för in mot sänkan. Med aktuell höjdsättning av väg och mark kommer två instängda områden att skapas. Det ena är beläget vid sydöstra sidan av vägen som sträcker sig i väst- östlig riktning genom området. Det andra är beläget på den södra sidan om det södra parkeringshuset. Höjdsättningen är framtagen för att få en bra massbalans inom området. Området vid vägen föreslås avvattnas med hjälp av rännstensbrunnar. Det är viktigt att brunnarna är i fullgod funktion hela tiden för att inte området ska riskera att översvämmas med följd att hus skadas vid större regn eller snösmältning. Med föreslagen höjdsättning bedöms även slänterna från de befintliga parkeringsplatserna på områdets östra sida avvattnas mot vägen vilket ytterligare belastar rännstensbrunnarna som ska avvattna vägen. En dräneringsledning eller dike föreslås anläggas längs med slänterna för att avleda dagvattnet från slänterna. Sweco föreslår även att marksättningen ses över igen. Lågpunkten skulle kunna undvikas genom att fylla upp marken så att naturlig avrinning kan ske. Alternativt skulle gatan tvärs genom området kunna sänkas så att vattnet vid hög avrinning kan avledas mot det föreslagna diket i sänkan, det skulle dock medföra att storleken på diket blir större. Med aktuell höjdsättning utsätts flera hus för en förhöjd översvämningsrisk, hus har ringats in med en streckad för linje i bilaga 2. Området som blir instängt vid parkeringshuset planeras inte att bebyggas med några bostäder och konsekvenserna av att ytavrinnande vatten ansamlas där bedöms som små. Dock bör instängda områden undvikas i största mån, ett sätt skulle vara att fylla upp området. I den norra delen av området föreslås ett hus anläggas där marknivån idag är mycket låg. Det aktuella huset är beläget intill vägen där ledningarna föreslås avvika från vägen. Dagvattnen 11 (14)
som inte ryms i dagvattensystemet kommer naturligt strömma mot lågpunkten genom ytavrinning. För att skydda huset mot översvämningar krävs markuppfyllnad kring huset. Då marken fylls upp är det viktigt att inte instängda områden skapas i partiet bakom huset, detta gäller generellt för hela området. Huset var placering är tvivelaktig i förhållande till ytavrinngen har ringats in med en röd streckad linje i bilaga 2. 3.1.2 Norra området Det norra delområdet är mycket flackt men bedöms kunna avvattnas med självfall. Vägens högsta nivå är belägen där vägen förgrenas i två delar ca 20 meter in på området. Från den högsta punkten föreslås två dagvattenledningar anläggas, den ena med riktning norr ut och den andra med riktning öster ut för att sedan följa vägens cirkulära sträckning. Ledningarna föreslås kopplas samman i en brunn där vägen har sin lägsta nivå. Till denna brunn föreslås även en utgående dagvattenledning anslutas som avviker från vägen och mynnar i ett fördröjningsmagasin som anläggs bortanför fastigheterna i planområdets nordvästra hörn. Området som angränsar till planområdet i norr och öster är högre beläget än planområdet och ytavrinnande vatten från dessa områden kan väntas strömma ned mot planområdet. För att skydda den kommande bebyggelsen mot olägenheter till följd av ytavrinning föreslås ett avskärande dike längs delar av områdets norra sida, se bilaga 2. Ytterligare ett dike föreslås anläggas längs cykelvägen vid områdets vänstra sida. Detta för att undvika att ytavrinnande vatten blir stående vid cykelvägen. Diket föreslås få ett utlopp mot naturmarken via en trumma under cykelvägen. Området är som tidigare nämnts flackt och gräsytan mellan husen bedöms bli ett instäng med aktuell höjdsättning av väg. För att säkerställa att området inte översvämmas föreslås att en dräneringsledning anläggas från mitten av gräspartiet ut mot fördröjningsmagasinet. Alternativt kan marknivån höjas så att hela området lutar mot vägen. 12 (14)
3.2 Fördröjning och flöden Följande avrinningskoefficienter har använts vid beräkning av dagvattenflöden: - bergigt naturområde (befintlig yta) 0,25 - vägområde 0,8 - takytor 0,9 Enligt svenskt vatten publikation P90 och ett antaget z-värde på 24 blir regnintensiteten 238 l/s,ha. I Tabell 1 nedan framgår beräknade dagvattenflöden före och efter exploatering av planområdet vid ett regn med återkomsttid 10 år och varaktigheten 10 minuter, områdesnumreringen framgår av bilaga 1. I Tabell 1 redovisas även arean för varje delområde samt den effektiva arean, A red, vilket motsvarar den area som bidrar till ytavrinningen. Inom den södra delen av planområdet (delområde A-D) bedöms det tunna jordskiktet och förekomsten av berg i dagen medför att ytavrinningen påtaglig redan innan området exploateras. Trots detta beräknas utbyggnaden av området innebära att ytavrinningen ökar eftersom exploateringsgraden är hög. Avrinningen vid det norra planområdet (område E-J) beräknas endast öka något på grund av den planerade nybyggnationen eftersom stora delar av marken redan är hårdgjord. Vattnet kan dock i viss mån komma att strömma åt andra håll jämfört med idag då marknivån kan komma att ändras. Tabell 1. Beräknad avrinning från delavrinningsområdena vid ett regn med återkomsttid 10 år och varaktighet 10 minuter före och efter exploatering. Delavrinningsområde Flöde [l/s] Beteckning Area [ha] A red [ha] Före exploatering Efter Exploatering Södra A 0,04 0,01 3 3 B 0,57 0,25 34 60 C 1,59 0,74 95 176 D 0,33 0,13 20 32 Norra E 0,10 0,02 6 6 F 1,18 0,56 96 112 G 0,40 0,30 67 70 H 0,36 0,14 21 28 I 0,05 0,03 4 5 J 0,43 0,11 26 26 13 (14)
Enligt Göteborg Vattens krav på fördröjning av dagvatten från nybyggda hårdgjorda ytor ska en effektiv vattenvolym om ca 90 m 3 fördröjas från det södra området och ca 60 m 3 från det norra området. Fördröjningsmagasinen resulterar i att flödet ut från området beräknas minska med ca 20-30 l/s vid ett 10-års regn, se Tabell 2 nedan. Tabell 2. Beräknad avrinning från södra och norra området vid ett regn med återkomsttid 10 år och varaktighet 10 minuter före och efter exploatering samt utflödet från fördröjningsmagasin och fördröjningsmagasinens effektiva volym. Område Totalt flöde [l/s] Före exploatering Efter exploatering ej fördröjning Efter exploatering fördröjning Effektiv Faktiskt magasinsvolym magasinsvolym [m 3 ] [m 3 ] Södra 150 270 130 90 300 Norra 220 250 190 60 200 Fördröjningsmagasinen föreslås utformas som makadammagasin och dimensioneras för 10-års regn. Normalt kan man räkna med ca 30 % hålrumsvolym i makadamfyllningen vilket innebär att den faktiska volymen på magasinen blir ca 3 gånger större än beräknad magasinsvolym. Dagvattnet fördelas i magasinet via perforerade ledningar. Kanterna föreslås luta lätt mot mitten och utformas så att vattenytan kan stiga upp över magasinets topp med följd att en vattenspegel uppstår vid kraftiga regn. Magasinens botten bör luta svagt mot dess bortre ände där ett utlopp förläggs. Magasinen bör även förses med ett bräddutlopp för tillfällen då nederbördsintensiteten överstiger ett 10-års regn eller om magasinen sätts igen. Magasinens bottennivå bör vara belägen ovanför grundvattenytan. För att bestämma magasinens exakta utformning krävs ytterligare utredning. 3.3 Reningsbehov Planområdet kommer bebyggas med bostäder, lokalgator och en parkeringsplats. Områdets och omgivningens karaktär tyder på att föroreningsbelastningen kommer att vara låg. Dagvattnet föreslås avledas till fördröjningsmagasin innan det släpps vidare ut mot naturmarken och rening ske då vattnet uppehålls i magasinen. Den slutliga recipienten samt det omkringliggande naturområdet utgör inte ett riksintresse för naturvård eller natura 2000. Redan idag avvattnas delar av planområdet till naturmarken. Enligt uppgift från Park och Naturförvaltningen samt Miljöförvaltningen finns det dock skyddsvärda vattensalamander och grodor i Vretemosse som ligger i anknytning till planområdet. Dessa är känsliga för både ökat flöde och föroreningar. Eftersom fördröjningsmagasin föreslås bedöms inte flödet öka men för känsliga arter som vattensalamander kan en förhöjd halt av föroreningar i dagvattnet ha negativa effekter. Enligt databasen för dagvatten- och recipientmodellen StormTac är reningseffekten i ett makadamfyllda magasin upp till 80%, beroende på föroreningens karraktär. 14 (14)
Förslagsvis bör en studie avseende rening av dagvattnet utföras för området. Vid en sådan studie bedöms det vara viktigt att god dialog och full kommunikation hålls med Park och naturförvaltningen. Parkeringsplatsen som planeras inom det södra området kommer endast rymma 12 stycken parkeringsrutor. Parkeringsplatser av den storleken bedöms generellt inte behöva någon oljeavskiljare men behovet bör i detta fall utredas närmare i samband med föreslagen studie om rening av dagvattnet. 4 Kostnadsförslag 4.1 Ledningar Då sprängnings- och utfyllnadsarbeten kommer att utföras inom stora delar av området för utbyggnad av vägar och planering av tomtmarken är de svårt att bedöma kostnader för utbyggnad av dagvattenledningar och diken inom området. Den totala kostnaden för dagvattensystemet (inkl. avskärande diken, brunnar, trummor, fördröjningsmagasin och återställning av mark) bedöms dock till ca 4 miljoner kr för planområdet. 15 (14)