FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK TESTA DIG SJÄLV 3.1 GRUNDBOK saltvatten Saltvatten är det vatten på jorden som innehåller så mycket salt att det inte går att använda som dricksvatten. Vattnet i haven är saltvatten och det är 97,3 % av vattnet på jorden. sötvatten Sötvatten kallas det vatten som innehåller väldigt lite salt. Det finns i inlandsisar och glaciärer, i grundvatten, i sjöar och floder och i atmosfären och är 2,7 % av vattnet på jorden. grundvatten Grundvatten är vatten som har runnit ner genom marken och samlats i underjordiska bassänger. ytvatten Vattnet i åar, sjöar och hav kallas för ytvatten. 1. Vi kan köra båtar och fartyg för att transportera varor och människor över vatten. Men vatten kan transportera värme också. Om inte Golfströmmen tog med varmt vatten från Västindien skulle det inte gå att bo i Norden. Dessutom behövs vatten inne i levande organismer för att transportera olika ämnen. 2. Se diagrammet på sidan 82. Saltvatten 97,3 %, is 2,1 %, flytande sötvatten 0,6 %. 3. Vatten är viktigt i kroppen därför att det är ett bra lösningsmedel. Andra ämnen kan lösas i vattnet och transporteras till rätt ställe så att de kan reagera med varandra. Det är viktigt, för utan kemiska reaktioner kan vi inte leva. Nästan 70 % av människokroppen består av vatten. 4. Det finns flera olika svar beroende på hur man räknar. Kroppen förbrukar ungefär 1,5 liter vatten varje dygn. Men om man räknar med det vatten som behövs för hygien, tvätt och disk blir det 200 liter. Och om vi tar med allt vatten som behövs för att tillverka produkter som vi behöver (mat och annat) blir det 6 000 liter vatten varje dag. 5. I Afrika och Asien finns det för lite vatten till jordbruket och för lite vatten att dricka. Vattenbristen gör att det blir matbrist. Klimatförändringarna leder till extremt väder: extrem torka och extrema översvämningar. De förstör skördarna, men översvämningarna kan också sprida farliga sjukdomar. För att fattiga länder ska kunna få tillräckligt med rent vatten behövs det pengar för att bygga vattenverk där man kan rena ytvatten så att det kan användas som dricksvatten, och avloppsreningsverk där man kan rena avloppsvatten så att det inte sprider sjukdomar. En ny metod att ge alla människor rent dricksvatten är att avsalta havsvatten. Vatten är så viktigt att konkurrensen om vattnet ibland leder till krig mellan människor. TESTA DIG SJÄLV 3.2 GRUNDBOK ytspänning Ytspänning kallas en kraft som verkar mellan vattenmolekylerna i en vattenyta och håller ihop dem så att ytan blir som en tunn, seg hinna. polär molekyl En molekyl där laddningarna är ojämnt fördelade så att molekylen får en positivt laddad och en negativt laddad sida är en polär molekyl. opolär molekyl En molekyl där laddningarna är jämnt fördelade och det inte finns någon positiv eller negativ sida är en opolär molekyl. kapillärkraft Kapillärkraft är en kraft som gör att vatten dras upp i ett smalt rör, till exempel ett glasrör, sprickor i marken eller rör inne i växterna. Kapillärkraften beror på att de polära vattenmolekylerna dras till polära molekyler i rören. Utan kapillärkraften skulle växterna inte kunna suga upp vatten. 1. Molekylformeln för vatten är H2O. (Se molekylbilden på sidan 85.) 2. Se den övre bilden på sidan 86. Vattenmolekylen ser ut som ett V. Den sida där syreatomen sitter är lite mer negativt laddad, och den sida där väteatomerna sitter är lite mer positivt laddad. Förskjutningen av laddningarna gör att vattenmolekylerna sitter ihop med varandra i ett nätverk. 3. Både socker och vatten består av polära molekyler. Det gör att socker kan lösa sig i vatten. Man kan likna det vid att sockermolekylerna och vattenmolekylerna tar varandra i hand. Matoljan däremot består av opolära molekyler. När de hamnar i vatten håller de sig för sig själva och vill inte ta tag i vattenmolekylerna.
4. Se den övre bilden på sidan 88. Is är lättare än vatten. Det beror på att när vattenmolekylerna stelnar till is lägger de sig i ett glest mönster, och det gör att det inte får plats lika många vattenmolekyler i en liter is som i en liter vatten. Det som väger något i isen är vattenmolekylerna, och eftersom det inte finns lika många vattenmolekyler i isen som i vattnet blir isen lättare. Om isen var tyngre än vattnet skulle sjöarna börja frysa nerifrån botten. Då kanske hela sjön skulle frysa till is på vintern och då skulle allt liv i sjön dö. TESTA DIG SJÄLV 3.3 GRUNDBOK vattnets kretslopp Se bilden på sidan 90. vattenånga Vattenånga är en genomskinlig gas av vattenmolekyler som vi inte kan se. 1. Om vattenmolekylerna bara gick runt i vattnets kretslopp och växlade mellan att vara vattenånga, flytande vatten och is skulle vi kunna dricka samma vatten som dinosaurierna. Men så är det inte, för atomerna i vattenmolekylerna deltar i kemiska reaktioner och byggs om. Ett exempel är fotosyntesen världens viktigaste reaktion där vattenmolekylerna används för att bilda sockermolekyler. När vi äter sockret förbränner vi det. Atomerna i sockermolekylerna byggs om och då bildas det bland annat vattenmolekyler igen. Men det är inte samma vattenmolekyler som användes när sockret bildades. TESTA DIG SJÄLV 3.4 GRUNDBOK vattenverk I vattenverket renas vattnet innan vi använder det som dricksvatten, till matlagning, hygien, tvätt och disk det vill säga vattnet som kommer ut ur kranarna kommer från ett vattenverk. hårt vatten Vatten som det finns mycket kalciumjoner, magnesiumjoner och järnjoner i kallas för hårt vatten. avhärdning När man tar bort de hårda jonerna från hårt vatten kallas det avhärdning. Det behövs eftersom hårt vatten gör att tvättmedel och diskmedel fungerar sämre, och att det blir kalkavlagringar. reningsverk I reningsverket renas vattnet efter att vi har använt det. 1. Om inte vattnet renas kan det vara farligt att använda. Det kan finnas bakterier och parasiter i det. 2. Vattnet är smutsigt när vi har använt det. Eftersom en del av smutsen kan vara farlig för djur och växter i vattendragen som avloppsvattnet kommer ut i måste vi rena avloppsvattnet. Dessutom kan smutsigt avloppsvatten sprida sjukdomar som människor också kan drabbas av. 3. Se bilden högst upp på sidan 94. Steg 1 grovfiltrering: slam och vattenväxter tas bort. Steg 2 flockning: småpartiklar och bakterier tas bort med en gelé. Steg 3 sandfiltrering: sanden filtrerar bort föroreningar. Steg 4 bakteriedödande medel: klor eller ozon dödar bakterier som finns kvar. 4. Se bilden högst upp på sidan 94. Steg 1 mekanisk rening: först filtreras stora föroreningar bort och sedan får uppslammat material sjunka till botten. Steg 2 biologisk rening: bakterier äter upp föroreningar med kolatomer. Till slut är bakterierna så många att de sjunker till botten som slam. Steg 3 kemisk rening: man tillsätter ämnen som reagerar med fosfater och tungmetaller så att man lättare kan ta bort dem FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger det inte på naturvetenskap. Ett annat sätt är att tänka efter om det går att visa med en naturvetenskaplig undersökning om påståendet är sant eller falskt. I så fall bygger det på naturvetenskap. En och samma person kan i ett och samma påstående både säga vad han eller hon tycker och ge en motivering eller förklaring till varför det är så. Då får man kolla om det går att visa med en naturvetenskaplig undersökning om motiveringen eller förklaringen är sann eller falsk. 1. 1 D Ett reningsverk renar vattnet efter att vi har använt det. 2 A Kapillärkraften gör så att växter kan suga upp vatten. 3 B Ett vattenverk renar vattnet innan vi använder det. 4 C Ytspänningen gör att vattenytan liknar en seg hinna.
2. a) C ska bort. A, B och D har med vattnets kretslopp att göra. b) C ska bort. A, B och D innehåller sötvatten. 3. A är falskt. Innan grundvattnet hamnar långt ner i marken filtreras det genom grus och sand. Sådan filtrering tar bort föroreningar väldigt effektivt, så grundvatten behöver ofta inte renas alls innan vi använder det. B är sant. C är falskt. Mer än 97 % av vattnet på jorden är saltvatten. D är sant. 4. När vattnet blir kallare rör sig vattenmolekylerna saktare. Till slut stelnar de i ett fast mönster. Det är det som vi kallar is. Där ligger vattenmolekylerna längre ifrån varandra än de gör i flytande vatten. Därför finns det inte lika många vattenmolekyler i en liter is som i en liter vatten. Det är vattenmolekylerna som väger något i vattnet och isen, och eftersom det inte finns lika många vattenmolekyler i is som i vatten blir isen lättare än vattnet. (Isen har alltså lägre densitet.) Det gör att isen flyter ovanpå vattnet. Om inte is var lättare än vatten skulle en sjö börja frysa nerifrån botten. Då skulle nästan alla djurarter som lever i sjön dö på vintern, och eftersom de inte får några ungar skulle de försvinna helt och hållet från jorden. 5. B 6. Hygienen blir bättre och då är det mindre risk att människorna får diarré och andra sjukdomar. Dessutom luktar det mindre äckligt, och miljön vid bostäder och arbetsplatser blir bättre. 7. Hugo har fel. För det första är det inte alls säkert att regnvattnet är rent. Föroreningar kan lösa sig i regnvattnet och komma ner i mark, sjöar och hav. För det andra tänker Hugo inte alls på att avloppsvattnet innehåller väldigt mycket smuts och bakterier, och att de kan göra människor och djur sjuka och skada växter om vattnet går ut i sjöar och hav utan att renas. 8. a) D:s påstående kan bevisas naturvetenskapligt i sin helhet. A gör egentligen två påståenden. Det första påståendet säger att vattnet från vattenverken gör folk sjuka ofta. Det går att bevisa naturvetenskapligt. Det andra påståendet säger att det är säkrare att dricka vatten på flaska. För att det andra påståendet ska gälla måste det första påståendet vara sant. A förutsätter att det första påståendet är sant utan att ha bevisat det. Påståenden av den här typen är vanliga i reklam och debatter. Man måste vara medveten om det och vara kritisk mot vad som sägs. C säger först vad hon tycker, och ger sedan en motivering till varför hon tycker så. Motiveringen går att bevisa naturvetenskapligt. B säger bara vad han tycker. b) Obs! Metoderna som vi ger är bara exempel. Försök gärna tänka ut andra sätt. D: 1. Låt en person bara dricka flaskvatten under en vecka och se efter hur mycket avfall det blir. 2. Låt sedan samma person bara dricka kranvatten under en vecka och se efter hur mycket avfall det blir. A: 1. Bestäm vad som menas med ofta, till exempel att varje vattenverk i genomsnitt drabbas vart femte år. 2. Ta reda på hur många gånger vattenverken verkligen drabbats. 3. Jämför värdena i 1 och 2 och se om det är ofta som vattenverken gör människor sjuka. C: C:s motivering är egentligen ganska självklar. Men för att visa hur mycket energi som går åt kan man göra så här: 1. Ta reda på energiförbrukningen för transport av flaskvatten 20 mil med lastbil och 3 kilometer med personbil. (Sträckorna är valda som exempel.) 2. Ta reda på hur många liter vatten lastbilen och personbilen transporterar. 3. Räkna ut hur mycket energi som går åt för en liter vatten. 4. Be kommunen tala om hur mycket energi som går åt för att pumpa ut en liter vatten till din vattenkran. 5. Jämför siffrorna i 3 och 4. c) Här tänker vi inte ge något korrekt svar, utan det är fritt fram för dig att tycka till och ta ställning. (Möjligen kanske vi tycker att du inte ska säga att B:s påstående är viktigare än de andra.) 9. Med vattencertifiering menas att tillverkarna skriver på förpackningen hur mycket vatten som har gått för att tillverka en produkt. 10. Vi ger några förslag på diskussionsunderlag.
För dig: Vattnet får inte göra dig sjuk när du dricker det eller använder det i matlagning, och det måste lukta och smaka gott. För en kemist: Vattnet får bara innehåller vattenmolekyler, det vill säga det ska vara destillerat vatten. Om en kemist använder vatten som lösningsmedel vid ett kemiskt experiment kan han eller hon få felaktiga resultat om det till exempel finns salt i vattnet. Salterna kan göra att det blir andra kemiska reaktioner än kemisten hade tänkt. Samma sak gäller vid tillverkning av till exempel läkemedel. När vatten används som lösningsmedel får det inte finnas något annat än vattenmolekyler i det. För en fiskare: Fisken som fiskaren fångar måste vara frisk för att den ska gå att sälja. Därför måste vattnet där fisken lever vara rent. Det får inte finnas gifter eller föroreningar i det. Rent vatten är alltså inte alls samma sak för olika människor. Du skulle knappast vilja dricka vattnet som fiskaren tycker är okej för fisken. Och fiskaren själv skulle inte vilja dricka fiskens vatten. Men du skulle heller inte vilja dricka det destillerade vattnet som kemisten använder, för alldeles rent vatten utan salter och löst koldioxid smakar helt enkelt inte gott. Tyvärr betyder rent vatten olika saker i olika delar av världen. Vi i Sverige ställer betydligt högre krav på vattnet vi använder än vad människorna i länder med vattenbrist kan göra. Det är mycket orättvist. FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK TESTA DIG SJÄLV 4.1 GRUNDBOK syra Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. bas Baser är ämnen som kan ta bort det sura från syror. neutral lösning En neutral lösning är en lösning som varken är sur eller basisk. Den har ph-värdet 7. neutralisation Reaktionen när en syra och en bas tar ut varandra kallas för neutralisation. svag syra En svag syra är en syra som inte är väldigt sur, till exempel citronsyra. stark syra En stark syra är en syra som är väldigt sur. frätande Ett ämne som är frätande kan förstöra och lösa upp många andra ämnen, till exempel vår hud och våra tänder. indikator En indikator är ett ämne som byter färg när det kommer i kontakt med syror eller baser. lackmus Lackmus är ett exempel på en indikator. Lackmus är röd i sur lösning, violett i neutral lösning och blå i basisk lösning. lackmuspapper Lackmuspapper är pappersremsor som är indränkta med lackmus. ph-skalan ph-skalan är en sifferskala som talar om hur sur eller basisk en lösning är. ph-papper Se bilden längst ner på sidan 106. ph-papper är pappersremsor som är indränkta med flera olika indikatorer. Därför kan de visa många fler färger än lackmus och tala om noggrannare vilket ph-värde en lösning har. ph-mätare En ph-mätare är en mätare som kan mäta ph-värdet exakt. Man doppar ner en stav i lösningen och så visas ph-värdet i en ruta på mätaren. 1. Det finns syror i frukt och bär, och i filmjölk och ättiksgurka (inlagd gurka). 2. Du ska genast skölja med mycket, mycket vatten om du spiller en stark syra på handen. 3. En indikator är ett ämne som byter färg beroende på ph. Därför kan man använda en indikator för att tala om vilket ph-värde något har. Hur exakt resultat man får beror på vilken sorts indikator man använder. Några exempel på indikatorer är BTB, lackmus och fenolftalein. Om man vill mäta ph mycket exakt räcker det inte med indikatorer. Då måste man använda en ph-mätare. 4. Se bilden längst ner på sidan 106. Sura ämnen har ph under 7, neutrala ämnen har ph 7 och basiska ämnen har ph över 7.
5. ph-värdet i blodet måste vara 7,40. Om det ändras mer än några hundradelar påverkas molekylerna. De kan få en annorlunda form och då går de kemiska reaktionerna i kroppen för långsamt. Då kan man bli medvetslös och om man inte får behandling kan man dö. TESTA DIG SJÄLV 4.2 GRUNDBOK vätejon En vätejon är en positivt laddad jon med formeln H+. Det är vätejonerna som gör att en lösning blir sur. koncentrerad syra En koncentrerad syra innehåller minimalt med vatten. utspädd syra Utspädd syra är koncentrerad syra som man har blandat med vatten. stark syra Om man blandar en stark syra med vatten delas alla syramolekyler upp i vätejoner och negativa joner. svag syra Om man blandar en svag syra med vatten är det bara en del syramolekyler som delas upp i vätejoner och negativa joner. saltsyra Saltsyra har formeln HCl och är en stark syra. salpetersyra Salpetersyra har formeln HNO3 och är en stark syra. svavelsyra Svavelsyra har formeln H2SO4 och är en stark syra. 1. Se bilden längst ner på sidan 108. När man löser upp en syra i vatten bildas det vätejoner och negativa joner. 2. Det som avgör hur sur en lösning blir är hur många vätejoner den innehåller. Och antalet vätejoner beror i sin tur på om syran är en stark eller svag syra, och om den är koncentrerad eller utspädd. 3. Några svaga syror är citronsyra som finns i citroner och läsk, mjölksyra i filmjölk och ättiksyra i senap, ketchup och vinäger TESTA DIG SJÄLV 4.3 GRUNDBOK hydroxidjon En hydroxidjon är en sammansatt negativ jon med formeln OH-. svag bas När man löser upp en bas i vatten rycker molekylerna i basen åt sig vätejoner från vattenmolekylerna så att det bildas hydroxidjoner i lösningen. När basen är svag är det bara en del av molekylerna i basen som rycker åt sig vätejoner. stark bas En stark bas är byggd av en hydroxidjon och en positiv jon. När man löser upp en stark bas hamnar hydroxidjonerna i den starka basen direkt i lösningen. natriumhydroxid Natriumhydroxid är en stark bas och har formeln NaOH. Den kan göra så att fett blir tvål. ammoniak Ammoniak är en svag bas med formeln NH3. Den är en färglös gas med stickande lukt. ammoniumjon Ammoniumjonen har formeln NH4 +. Det är en sammansatt jon som bildas när gasen ammoniak löses i vatten. Då plockar en del ammoniakmolekyler åt sig vätejoner från vattnet. kalkning Kalkning är ett sätt att motverka försurning av mark och sjöar. I marken och sjöarna finns det vätejoner som har kommit ner med surt regn. När man kalkar strör man ut mald kalksten från ett flygplan. Kalkstenen är basisk. Den innehåller hydroxidjoner som kan neutralisera vätejonerna. 1. Det finns baser i rengöringsmedel, bakpulver och medel mot halsbränna. 2. Vi använder baser för att motverka syror till exempel när vi kalkar försurad mark och försurade sjöar, och när vi använder Samarin och Novalucol mot halsbränna. 3. ph-skalan är ett mått på hur många vätejoner eller hydroxidjoner det finns i en lösning. Om ph-värdet är lågt finns det många vätejoner, och om ph-värdet är högt finns det många hydroxidjoner. 4. Koncentrationen av vätejoner är högre i juicen än i kaffet. Varje steg nedåt på
ph-skalan betyder att det blir 10 gånger fler vätejoner. Här är skillnaden två steg, så det finns 10 gånger 10, det vill säga 100 gånger fler vätejoner i juicen än i kaffet. TESTA DIG SJÄLV 4.4 GRUNDBOK supersyra Supersyror är syror som är så starka att de kan tvinga ämnen som inte är baser att ta upp vätejoner. Därför kan man använda dem för att åstadkomma speciella kemiska reaktioner. 1. Svante Arrhenius sa att syror är ämnen som bildar vätejoner i vatten och att baser är ämnen som bildar hydroxidjoner i vatten. 2. Arrhenius upptäckte joner och han förutsade att koldioxidutsläppen skulle leda till klimatförändringar. 3. Lavoisier trodde att det är syreatomer som gör syror till syror, för han hade upptäckt att det finns syreatomer i många syror. Arrhenius sa att syror är ämnen som bildar vätejoner i vatten. Brønsted sa att syror vill lämna ifrån sig vätejoner och baser vill ta upp dem. FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger det inte på naturvetenskap. Ett annat sätt är att tänka efter om det går att visa med en naturvetenskaplig undersökning om påståendet är sant eller falskt. I så fall bygger det på naturvetenskap. En och samma person kan i ett och samma påstående både säga vad han eller hon tycker och ge en motivering eller förklaring till varför det är så. Då får man kolla om det går att visa med en naturvetenskaplig undersökning om motiveringen eller förklaringen är sann eller falsk. 1. C och E 2. a) C ska bort. A, B och D innehåller baser. b) B ska bort. A, C och D innehåller syror. 3. A är sant. B är sant. C är sant. D är sant. E är falskt. Det är vätejonerna som är det viktiga i syror, och ett exempel på en stark syra som inte innehåller någon syreatom är saltsyra (HCl). 4. a) Vätejonerna och hydroxidjonerna slår sig samman till vattenmolekyler. b) I luftföroreningar finns det gaser, till exempel kvävedioxid och svaveldioxid, som bildar syror när de blandas med vatten. Syrorna kan falla ner till markytan som surt regn. Det skadar livet i marken och i sjöar och åar. Man kan använda mald kalksten för att ta bort syran. Kalksten är en bas, och hydroxidjonerna i basen neutraliserar vätejonerna i syran. Problemet med surt regn har vi alltså hittat en tillfällig lösning på. Men det är värre att halten koldioxid i luften ökar. Koldioxiden löser sig i havsvatten. Då sjunker ph-värdet i haven och det är farligt för allt som lever där. Det här problemet är svårt att lösa, för det finns inga möjligheter att kalka allt havsvatten. Kalken räcker inte. 5. B 6. a) Hon har fel. Även om vattnet kommer ur kranen är det en kemisk förening, och alltså en sorts kemisk tillsats. Och gurkan och rödbetorna är byggda av kemiska föreningar, så de är också kemiska. Det är faktiskt så att det inte finns någonting i hennes produkter som inte är kemiska föreningar. b) Ordet ättiksyra låter kemiskt. Hon skulle inte ha verkat trovärdig om hon först hade sagt att det inte fanns några kemiska tillsatser i hennes produkter, och sedan att de innehöll ättiksyra. 7. B, C och D kan bevisas med en naturvetenskaplig metod. B och C innebär samma sak gurkan och rödbetorna möglar inte därför att ättiksyran är ett konserveringsmedel. Så här kan man visa det naturvetenskapligt: 1. Gör i ordning två glasburkar. I den ena ska det vara vatten blandat med ättiksyra (ett annat namn är ättika), i den andra ska det bara vara vatten. 2. Lägg i några gurkskivor i de båda burkarna. 3. Ställ in burkarna i kylen. 4. Se efter i vilken burk som gurkskivorna möglar först.
D kan man bevisa med en liknande metod: 1. Gör i ordning fyra glasburkar. I två av dem ska det bara vara vatten, och i de andra två ska det vara vatten blandat med ättiksyra. 2. Lägg i några gurkskivor i en av burkarna med bara vatten och i en av burkarna med vatten+ättiksyra. 3. Lägg i några skivor skalad rödbeta i en av burkarna med bara vatten och i en av burkarna med vatten+ättiksyra. 4. Ställ in burkarna i kylen. 5. Se efter en gång i veckan om gurkan eller rödbetorna blir mjukare. 8. Kommentar: Den här frågan har blivit felaktig i första tryckningen av boken, i materiellistan behövs även en pasteurpipett. a) Häll lite saltsyra i en tom bägare och droppa i indikator och se efter vilken färg det blir. Häll sedan lite natriumhydroxid i en tom bägare, droppa i indikator och se efter vilken färg det blir. b) Mät upp 0,5 deciliter utspädd saltsyra i en tom bägare. Droppa i indikator. Mät sedan upp 0,5 dl utspädd natriumhydroxid i en annan bägare. Häll i hydroxiden i bägaren med syra. Om saltsyran och natriumhydroxiden är lika mycket utspädda, så har du nu fått en ganska neutral lösning. Se efter vilken färg den har. Om den har den sura färgen, är lösningen inte neutral utan sur. Då droppar du långsamt i mer natriumhydroxid med en pipett. Rör om mellan varje droppe, tills lösningen får en färg som varken stämmer med syra eller bas. Se efter vilken färg det är. Om blandningen i stället har fått den basiska färgen gör du på liknande sätt men droppar i saltsyra. c) För att ta reda på vid vilka ph-värden som indikatorn har den neutrala färgen behöver du en ph-mätare. Du gör på samma sätt som i uppgift b) men precis när blandningen börjar få den neutrala färgen läser du av ph-värdet på mätaren. Sedan fortsätter du att droppa i syra eller bas, tills indikatorn börjar byta färg. Då läser du av ph-värdet igen. På så sätt kanske du får fram att indikatorn har sin neutrala färg i till exempel ph-området 6,75 till 7,10. 9. Alla levande organismer är känsliga för ph-ändringar. De kemiska reaktionerna går långsammare eller fungerar inte alls om ph inte är exakt rätt. Därför kan livet i en sjö skadas eller dö om ph blir för lågt. Vi kan rädda sjön och livet i den genom kalkning. Då tillsätter vi hydroxidjoner som kan neutralisera vätejonerna i den sura sjön.