KATETERASSOCIERAD URINVÄGSINFEKTION

KATETERASSOCIERAD URINVÄGSINFEKTION EN LITTERATURSTUDIE FELICIA ANDERSSON ELIN NILSSON Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet Januari 2016 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö

KATETERASSOCIERAD URINVÄGSINFEKTION EN LITTERATURSTUDIE FELICIA ANDERSSON ELIN NILSSON Andersson, F & Nilsson, E. Kateterassocierad urinvägsinfektion. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2016. Bakgrund: En av de vanligaste skadorna som drabbar patienter som är inlagda på sjukhus är vårdrelaterade infektioner. Tidigare undersökningar har visat att kateterassocierad urinvägsinfektion är bland de vanligaste vårdrelaterade infektionerna. Detta är ett problem som kan ge ett ökat lidande hos patienten och en skapa en förlängd vårdtid. Syfte: Att undersöka vilka faktorer i omvårdnaden som påverkar frekvensen av urinvägsinfektion hos patienter med kateter. Metod: Litteraturstudie med en sammanställning av elva vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: I resultatet av litteraturstudien framkom sex teman: val av kateter, följsamhet till hygienrutiner, steril tvätt eller tvål och vatten, position av kateterpåsen, kateterbehandlingens längd och pågående antibiotikabehandling. Det visades att det var viktigt att följa de hygienrutiner som var utarbetade. Att placera kateterpåsen i rätt position gav signifikanta skillnader för utveckling av kateterassocierad urinvägsinfektion. Resultatet av val av kateter visade sig vara olika där bland annat Nitrofuralkateter visade sig ge skillnad. Vilka medel som användes till tvätt av periuretrala området visade inte ha signifikanta skillnader i utvecklingen av kateterassocierad urinvägsinfektion. När det kommer till användning av antibiotika så visade det sig att det gav en påverkan på kateterassocierad urinvägsinfektion om antibiotikan är insatt tidigt och då på grund av annan infektion. Konklusion: Omvårdnadsfaktorer som påverkar frekvensen av kateterassocierad urinvägsinfektion spelar roll i hur sjuksköterskan hanterar omvårdnaden kring patienter med kateter. Det är därför viktigt att sjuksköterskan ständigt håller sig uppdaterad kring de riktlinjer och den forskning som sker kring detta ämne. Nyckelord: Faktorer, Kateter, Litteraturstudie, Omvårdnad, Urinvägsinfektion. 2

CATHETER-ASSOCIATED URINARY TRACT INFECTION A LITERATURE REVIEW FELICIA ANDERSSON ELIN NILSSON Andersson, F & Nilsson, E. Catheter-associated urinary tract infection. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points. Malmo University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2016. Background: One of the most common injuries suffered by patients who are hospitalized are healthcare associated infections. Previous studies have shown that catheter-associated urinary tract infections are among the most common nosocomial infections. This is a problem that can cause increased suffering of the patient and create an extended time in hospital. Purpose: To examine which factors in the care that affected the frequency of urinary tract infection in patients with catheter. Method: Literature study with a compilation of eleven scientific articles with quantitative approach. Results: In the results of the literature study emerged six themes: choice of catheter, adherence to hygiene, sterile wash or soap and water, the position of the catheter bag, catheter duration of treatment and ongoing treatment with antibiotics. It shows that it was important to follow the hygiene procedures that were drafted. Placing the catheter bag in position yielded significant differences for the development of catheter-associated urinary tract infection. The result of the choice of catheter was found to be different where, among other things Nitrofuralkateter proved to pro-vide the difference. Which cleansers used to wash the genital area did not have significant differences in the development of catheter associated urinary tract infection. When it comes to the use of antibiotics, it turned out that it gave an impact on catheter-associated urinary tract infection if the antibiotic is prescribed early and because of a another infection. Conclusion: Nursing Factors affecting the rate of catheter-associated urinary tract infection plays a role in how nurses manage nursing care around patients with urinary catheter. Therefore, it is important for the nurse to constantly keep updated about the guidelines and the research done on this topic. Keywords: Catheter, Factors, Literature review, Nursing Care, Urinary tract infection. 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Kateterisering och material 5 Urinvägsinfektion 6 Omvårdnad 7 Problematisering 8 SYFTE 9 METOD 9 Sökord 9 Litteratursökning 10 Urval 11 Kvalitetsgranskning 12 Analys 12 RESULTAT 13 Val av kateter 13 Följsamhet till hygienrutiner 13 Steril tvätt eller tvål och vatten 14 Position av kateterpåsen 14 Kateterbehandlingens längd 15 Pågående antibiotikabehandling 15 DISKUSSION 16 Metoddiskussion 16 Resultatdiskussion 17 KONKLUSION 20 FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE 21 REFERENSER 22 BILAGA 26 4

INLEDNING Kateterassocierad urinvägsinfektion är ett problem som kan ge ett ökat lidande hos patienten och en förlängd vårdtid. Kateterisering är en vanlig medicinsk åtgärd och vi som blivande sjuksköterskor har ett ansvar vad det gäller omvårdnaden vid kateterskötsel. Därför väcktes intresset för att vidare fördjupa oss inom området och undersöka om det finns några faktorer i omvårdnaden vi kan påverka för att minska frekvensen av kateterassocierad urinvägsinfektion. BAKGRUND Den vanligaste skadan som drabbar patienter som är inlagda på sjukhus är vårdrelaterade infektioner (Socialstyrelsen, 2014). En tredjedel av dessa skulle kunna undvikas med goda hygienrutiner. År 2013 var det 74 procent av hälso- och sjukvårdspersonalen som följde korrekta klädregler och hygienrutiner (a a). Vårdhandboken används av allt fler kommuner, landsting och regioner som nationella metoder och riktlinjer i omvårdnaden (Vårdhandboken, 2015). I denna finns beskrivet kvalitetssäkrade metodanvisningar och arbetsmetoder för att underlätta det dagliga arbetet, minska vårdrelaterade skador och ge effektivare vårdprocesser. I Vårdhandboken (2015) anges det att omvårdnad ska göras i samråd med patienten. Riktlinjer för god handhygien och på hur en urinvägskateter ska administreras på kvinna respektive man finns angivna på Vårdhandboken (2015). Innan en urinvägskateter ska sättas in ska patienten tvättas runt det periuretrala området för att minska risken för att en infektion uppstår. Kvinnan ska tvättas framifrån och bak för att undvika att föra bakterier till urinröret och blygdläppar ska tvättas då de bildar ett naturligt veck. På mannen ska ollonet tvättas med tillbakadragen förhud som ska dras tillbaka efteråt, även penis och pung ska tvättas. Vidare anges det att tvålrester ska sköljas bort och huden ska torkas torr (a a). Trots dessa rutiner tyder forskning på att kateterassocierad urinvägsinfektion är bland de vanligaste vårdrelaterade infektionerna (Leblebicioglu m fl, 2013; Boman & Wikström, 2014). Ökningen av antibiotikaresistenta bakteriestammar har inneburit att det har blivit svårare att hitta lämplig antibiotika för att bekämpa dessa infektioner (Booth, 2014). Katetrisering och material Vanliga indikationer på katetrisering är för att ha kontroll på urinflödet vid till exempel operation eller vård av svårt sjuka patienter och även vid instillation, insprutade av läkemedel i urinblåsa som cytostatika vid blåscancer (Boman & Wikström, 2014). En annan indikation kan vara urinretention som kan uppstå på grund av ett avflödeshinder vid prostatahyperplasi (Malmberg, 2012). Även inkontinens kan i undantagsfall vara en indikation på kateterisering (Björkman & Karlsson, 2008). Kateterisering av urinvägarna är en läkarordination och blir nödvändigt då patienten inte längre kan tömma sin urinblåsa som tidigare (a a). Det finns tre metoder som man kan tömma urinblåsan på, när personens egen förmåga är nedsatt. Kvarliggande kateter leder från urinrörsmynningen upp till urin- 5

blåsan och är inneliggande en kortare eller längre period. Intermittent kateterisering innebär att man tappar sig själv flera gånger om dygnet (a a). Den tredje metoden är suprapubis kateter som leder urinen från urinblåsan ut via en kirurgiskt skapad gång i magen (Payne, 2014). Längden på urinvägskatetern anpassas efter patientens kön, kroppskonsultation och hur länge den ska ligga kvar (Björkman & Karlsson, 2008). Kvinnor har kortare urinrör än män därför finns det olika typer av katetrar där längden skiljer sig åt (Boman & Wikström, 2014). Hos kvinnor är den kvarliggande katetern cirka 20-26 centimeter lång. Ibland behövs en längre kateter om kvinna till exempel har grova lår då en för kort kateter kan skava mot låren. Till män används katetrar som är 40-45 centimeter. Grovleken på katetrarna varierar och benämns med den franska beteckningen Charriere (Ch) som anger kateterns omkrets i millimeter där en Ch motsvarar ungefär en tredjedels millimeter (a a). Storlekarna Ch 12-22 används till vuxna och för att lättare urskilja grovleken på katetrarna används ett färgsystem (a a). Materialet varierar och det finns silikon-, latex- och plastkateter. Latexkatetern har tre olika beläggningar: hydrogelbeläggning, silikonbeläggning, hydrogelbeläggning med silverlegering. Silverlegeringens syfte är att minska risken för vårdrelaterade infektioner. Hydrogelbeläggningens syfte är att absorbera vätska och tillsammans med fukten bildas en hal yta som minskar friktionen och minskar risken för skador i urinröret (Björkman & Karlsson, 2008). Silikonkatetern och latexkatetern kan ligga kvar i upp till 12 veckor. De katetrar som är av plast är mer lämpliga för intermittent katetrisering (a a). Det finns även två typer av kateterspets. Den vanligaste är Nélaton och har en mjukt rundad spets med två hål. Den andra typen är Tiemann som har en böjd och avsmalnande spets, vilken används då ett hinder måste forceras långsamt till exempel vid uretrastriktur, prostatahyperplasi och blåshalsskleros (a a). Urinvägsinfektion Kvinnorna löper större risk att drabbas av urinvägsinfektion vilket beror på längden på urinröret. Urinrörsmynningen är på kvinnor belägen närmare anus där det finns bakterier som ökar risken för urinvägsinfektion (Fohlman, 2013; Boman & Wikström, 2014). Män som har drabbats av prostatahyperplasi har en ökad risk att drabbas av urinretention som i sin tur ökar risken för urinvägsinfektion (Fohlman, 2013). Utveckling av urinvägsinfektion kan också bero på ärftliga faktorer och nyligen genomgången urinvägsinfektion (Altman, 2010). Urinvägsinfektion innebär förekomst av bakterier i urinen och infektioner i urinvägarna. Urinvägsinfektionen beror oftast på tarmbakterier som invaderar urinröret och kan vara asymtomatisk. Det finns nedre urinvägsinfektion, cystit som är inflammation i urinblåsan (Fohlman, 2013). De vanligaste symtomen vid nedre urinvägsinfektion är täta urinträningar och sveda efter miktion. Vid övre urinvägsinfektion, pyleonefrit, som är en njurbäckeninflammation, tillkommer feber, ryggvärk, illamående, kräkning och allmänpåverkan (a a). Diagnosen ställs med hjälp av urinsticka och urinodling. Mängden bakterier i ett flytande prov uttrycks ofta som kolonibildande enheter (CFU) per milliliter (Ericsson & Ericsson, 2011). Det diagnostiseras som urinvägsinfektion när mängden bakterier i urinen uppmäts till minst 10 3 CFU/ml. När symtom uppges och växt av E.coli eller Staphylococcus saprophyticus förekommer, räknas 10 3 CFU/ml som 6

gräns för urinvägsinfektion hos kvinnor. Vid symtom och växt av andra urinvägspatogener är gränsen 10 4 CFU/ml urin hos kvinnor. Hos män är gränsen oavsett bakterie 10 4 CFU/ ml urin (Ericsson & Ericsson, 2011). Kateterassocierad urinvägsinfektion Urinvägsinfektion som har uppkommit vid kateterbehandling benämns på engelska som Catheter associated urinary tract infection - CAUTI (Leblebicioglu m fl, 2013). Vårdrelaterad urinvägsinfektion har ett samband med kateterbehandling (Björkman & Karlsson, 2008). De patienter som är mest utsatta för risken att utveckla vårdrelaterad urinvägsinfektion är: äldre, kvinnligt kön, diabetes, behandlas med immunsupprimerande läkemedel eller har ett dåligt allmänt tillstånd (a a). Kateterassocierad urinvägsinfektion är ofta asymtomatiska, till skillnad från vanliga urinvägsinfektioner. Ibland uppstår dock symtom som sveda från urinröret, blod i urinen och feber (Boman & Wikström, 2014). Bakterierna kan ta sig in i blåsan på olika sätt. Kontaminering av katetern vid insättningen är en av infartsvägarna. En annan är i samband med byte av urin-uppsamlingspåsen då bakterierna kan ta sig in på insidan av katetern. Bakterier kan också sprida längs kateterns utsida (Boman & Wikström, 2014). När bakterierna är tillräckligt många bildas en biofilm och bakterierna omsluts av ett slemlager som utsöndrar polysackarider. Denna biofilm gör att kroppens immun-system har svårare att bekämpa infektionen och bakterierna blir mindre känsliga för antibiotika och de kan spridas vidare i urinvägarna (a a). Diagnosen ställs och behandlingen görs på samma sätt som vid urinvägsinfektion som inte är kateterassocierad, det vill säga genom urinsticka och urinodling och med antibiotika som behandling. Vid kateterbehandling är det även viktigt att det på ett eller annat sätt tillförs mycket vätska till kroppen, oralt eller intravenöst. Den kvarliggande katetern ska bytas ut efter en till två dagar efter antibiotikabehandlingen har påbörjats. Sjuksköterskan ska informera patienten vilka symtom han eller hon ska vara uppmärksam på (Boman & Wikström, 2014). Komplikationer Infektion i urinvägarna som inte behandlas kan medföra att bakterierna sprider sig till blodbanan och ger en urosepsis, blodförgiftning. Det händer att urosepsis uppkommer som första symtom vid urinvägsinfektion (Fohlman, 2013). Sepsis är ett livshotande tillstånd som utan snabba åtgärder kan leda till allvarliga komplikationer (a a). Omvårdnad Sjuksköterskans arbete utförs utifrån de sex kärnkompetenserna som är: personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik (Leksell & Lepp, 2013). Nedan beskrivs de tre kärnkompetenser som anses relevanta för denna studie. Personcentrerad vård används för att personen ska stå i centrum för vården (Leksell & Lepp, 2013). Personer med ohälsa ska inte beaktas enbart utifrån hälsotillståndet utan ska beaktas utifrån de resurser patienten besitter. Sjuksköterska har som uppgift att ta till vara på det friska hos patienten och se hela människan. Patienten ska ha möjlighet att själv fatta ett beslut utan att sjuksköterskans värderingar och övertygelse påverkar (Leksell & Lepp, 2013). En kateterbehandling är djupt identitetskränkande för många patienter och är något sjuksköterskan bör vara 7

medveten om (Björkman & Karlsson, 2008). Även i val av material på katetern kommer personcentrerad vård in då överkänslighet och vävnadsirritation kan uppstå. Därför ska valet av material anpassas efter patienten och även hur länge katetern beräknas vara inneliggande (Björkman & Karlsson, 2008). Sjuksköterskan ska visa en trovärdighet inom sitt yrke och ge den vård som lämpar sig efter patientens behov. Resultatet blir att patienten blir tillfredsställd och delaktig i vården samt att patienten känner sig sedd, bekräftad och respekterad (Leksell & Lepp, 2013). Personcentrerad vård innebär även att förhindra lidande och arbeta för ett värdigt och lugnt avslut av livet och göra detta med hänsyn till patientens kulturella bakgrund, ålder, kön och sociala villkor. I målsättningen ingår även att patienten och närstående skall känna trygghet så att de kan vara delaktiga i vården och upplever respekt (a a). Sjuksköterskan måste alltid vara lyhörd för patientens känslor kring bärande av katetern (Björkman & Karlsson, 2008). Evidensbaserad omvårdnad bygger på att vård- och omsorgspersonal arbetar på ett sådant sätt som det finns vetenskaplig grund för (Leksell & Lepp, 2013). För att det ska kunna genomföras behövs systematiska litteraturstudier som bygger på vetenskapliga studier. Personalen bör regelbundet läsa dessa för att få ny kunskap. Målet med evidensbaserad omvårdnad är att främja patientens hälsa och väl-befinnande, förhindra vårdrelaterade infektioner genom beprövande omvårdnads-åtgärder (a a). Säker vård innebär att patienten ska skyddas från att få en vårdskada, det vill säga en skada som skulle kunna ha förhindrats med lämpliga åtgärder (Leksell & Lepp, 2013). Sjuksköterskan ska arbeta på ett sätt så att patienten inte drabbas av någon vårdskada, det kan dock vara svårt att skilja på om en vårdskada har uppkommit eller om det är en komplikation av en behandling (a a). Genom att följa riktlinjerna för katetrisering kan en vårdskada undvikas och där med en säker vård bedrivas. (Björkman & Karlsson, 2008). Det finns en lagstiftning i Sverige, patientsäkerhetslagen som bygger på vårdgivarens skyldigheter att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete (Leksell & Lepp, 2013). Det är hälso- och sjukvårdens ansvar att använda korrekt handhygien vid undersökning, vård och behandling eller annan direktkontakt med patienter (Socialstyrelsens föreskrift om basal hygien, 2007:19). Detta för att begränsa risken för vårdrelaterade infektioner och bedriva en säker vård. Korrekt handhygien innebär att händer och armar ska vara utan klockor och smycken (Socialstyrelsens föreskrift om basal hygien, 2007:19). Alkoholbaserat handdesinfektionsmedel skall användas direkt före och efter alla direktkontakter med patienterna och även före och efter att handskar har använts. Är händerna synligt orena ska de tvättas med vatten och flytande tvål innan de desinfekteras, de ska innan desinfektion även vara torra. Då risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material finns ska skyddshandskar användas. Dessa ska direkt efter ett arbetsmoment tas av och ska mellan olika arbetsmoment också bytas ut för att undvika att bakterier sprids vidare (a a). Problematisering Kateterassocierad urinvägsinfektion ansågs redan 2005 som den vanligaste vårdrelaterade infektionen (Topal m fl, 2005) och är fortsatt en komplikation i vården 8

(Fink m fl, 2012). Inga stora förändringar tycks ha skett över tid. Att risken att drabbas av urinvägsinfektion ökar vid katetersättning är känd sedan tidigare men det finns ett behov av att finna strategier för att undvika detta (Leblebicioglu m fl, 2013). Genom att söka kunskap om skötsel av urinvägskateter vill författarparet utveckla sin kunskap och undersöka om sjuksköterskor med olika omvårdnadsåtgärder kan minska frekvensen av kateterassocierade urinvägsinfektioner. SYFTE Att undersöka vilka faktorer i omvårdnaden som påverkar frekvensen av urinvägsinfektion hos patienter med kateter. METOD En litteraturstudie syftar till att integrera forskningsbevis för att sammanfatta tidigare forskning (Polit & Beck, 2010). Därför valdes en litteraturstudie som metod för denna kandidatuppsats. Willman m fl (2011) rekommenderar att planering och sökningar utförs enligt fyra moment: identifiera resurser, identifiera relevanta källor, avgränsa forskningsproblem och fastställa huvuddragen i sökningen samt utveckla en sökväg för varje söksystem (a a). En bibliotekarie anlitades som resurs för en genomgång av lämpliga databaser vilket Willman m fl (2011) rekommenderar. Sökningar av vetenskapliga studier genomfördes i data-baserna PubMed och CINAHL. PubMed är främst inriktad på medicinsk forskning och har tidskrifter inom medicin och omvårdnad (a a). CINAHL är inriktad på omvårdnad och riktar sig till sjuksköterskor (Polit & Beck, 2010). Sökord För att få en korrekt översättning av de utvalda sökorden användes Karolinska Institutets biblioteks hemsida, vilket är rekommenderat vid osäkerhet vid översättning från svenska till engelska (Willman m fl, 2011). Varje sökord kontrollerades i databasens ord- och definitionslista för att kontrollera att rätt sökord användes i rätt databas. För att identifiera de sökord som ansågs lämpliga för litteratursökningen användes population, område och resultat (POR) för att avgränsa forskningsfrågan och precisera sökorden (Willman m fl, 2011). Populationen är patienter med kateter, område är omvårdnadsfaktorer som påverkar och resultatet är urinvägsinfektion, se tabell 1 Population Område Resultat Patienter med kateter Urinvägsinfektion Omvårdnadsfaktorer som påverkar Catheter Urinary tract infections Nursing care Tabell 1. Population, område och resultat 9

För att problemställningens olika delar ska beröras bör kriterierna vara utformade efter syftet (Willman m fl, 2011). En avgränsning gjordes utifrån inklusionskriterierna vid sökningen av studierna. Detta för att specificera sökningen och urvalet. Kriterier för inkludering användes för att fokusera litteratursökningen till en mängd relevanta artiklar som går att hantera (a a). För att undvika publiceringsbias bör litteratur sökas från flera olika källor och kombineras med olika sökord och indexord (Willman m fl, 2011). Inledningsvis genomfördes provsökningar och den slutgiltiga sökningen växte fram efterhand. Ämnesord- och fritextsökning kombinerades. Ämnesordsökningen gjordes för att minska bruset i sökningen och få fler relevanta artiklar för just litteraturstudiens område och fritext för att öka bruset och vidga sökningen (a a). För att kunna gör en systematisk sökning efter vetenskapliga artiklar är det inte tillräckligt att enbart använda ett sökord (Willman m fl, 2011). Ord som kombinerar söktermer på olika sätt kallas Booleska sökoperatorer, de förenar och separerar termer på ett nästan matematiskt sätt (a a). Vid rätt kombination hjälper de till med att ringa in rätt sökområde samtidigt som det avgränsar till relevant område utifrån syftet. Varje sökord söktes först var för sig. Därefter skapades ett sökblock för varje sökord. Söktermerna söktes med den booleska söktermen OR och mellan sökblocken användes den booleska söktermen AND. Trunkering innebär att en asterisk placeras framför och/eller bakom ett ord för att få olika variationer och ändelser av ordet (Forsberg och Wengström, 2013) och användes för att få sökbredd. Olika filter användes för att ytterligare specificera sökningen och avspegla inklusionskriterierna (Willman m fl, 2011). Litteratursökning Litteratursökningen gjordes gemensamt av författarparet när sökstrategin hade utvecklats och relevanta sökord hade identifierats. Inklusionskriterierna var: - Kvantitativa studier - Studier som innefattar endast urinvägskatetrar - Studier på engelska - Studier med gratis fulltext via Malmö högskolas bibliotek - Studier som efter kvalitetsgranskning visar på medel eller hög kvalité PubMed Ämnesorden i PubMed är MeSH-termer och står för Medical Subjekt headnings (Willman m fl, 2011). De MeSH-termer som användes för det relevanta syftet var urinary catheters, urinary tract infections och nursing care. Orden som användes i fritext var catheterization, catheter*, urinary tract infections. Abstrakt, engelska och 10 år valdes som filter därefter gav sökningen totalt 240 träffar, se tabell 1. 10

Tabell 2. Sökblockstabell PubMed Söknr Sökord Antal träffar Sökblock #1 Catheterization 218650 #2 Catheter* 253271 #3 Urinary catheters [MeSH] 254 #4 Urinary catheter 13534 #5 #1 or #2 or #3 or #4 299291 Catheter #6 Urinary tract infections [MeSH] 39725 #7 Urinary tract infections 50489 #8 Urinary tract infection 57150 #9 #6 or #7 or #8 57150 Urinary tract infection #10 Nursing care 580582 Nursing Care #11 #5 and #9 and #10 448 Filter 10 years, Abstract, English 240 CINAHL Ämnesorden i CINAHL är Major Headings (MH) (Willman m fl, 2011) och urinary tract infections användes. I fritextsökningen användes catheterization, catheter*, urinary catheters, urinary tract infection* och nursing care. De filter som lades på för att begränsa var abstrakt, engelska och 2005-2015. Sökningen gav 198 träffar, se tabell 2. Tabell 3. Sökblockstabell CINAHL Söknr Sökord Antal artiklar Sökblock #1 Catheterization 13386 #2 Catheter* 32244 #3 Urinary catheter 2318 #4 #1 or #2 or #3 32244 Catheter #5 Urinary tract infection* 6479 #6 Urinary tract infection [MH] 125082 #7 #5 or #6 125082 Urinary tract infection #8 Nursing care 71127 Nursing care #9 #4 and #7 and #8 490 Filter 10 years, Abstract, English 198 Urval Av de studier som framkom vid litteratursökningen granskades samtliga titlar. Studier som handlade om venkatetrar och som är inriktade på ett specifikt sjukdomstillstånd exkluderades. Studier som inte fanns tillgängliga med gratis fulltext genom Malmö högskolas biblioteks databaser exkluderades. Utifrån relevanta titlar som passade in på litteraturstudiens syfte valdes abstrakt ut och lästes var och en för sig. Därefter diskuterades relevansen gemensamt och fjorton artiklar valdes ut för kvalitetsgranskning. Enligt Willman m fl (2011) bör sökningen kompletteras genom manuella sökningar utifrån valda artiklars referenslistor. De utvalda fjorton studiernas referenslistor synades för att utesluta att det har missats relevanta studier för litteraturstudien. Sju studier eftersöktes genom fritextsökning på titel. Efter att ha läst abstractet på de sju studierna exkluderades fem eftersom de inte passade in på syftet. Totalt valdes sexton studier ut för kvalitetsgranskning, se tabell 3. 11

Tabell 4. Urvalstabell Databas datum PubMed 151110 CINAHL 151110 Sökblock Filter Antal artiklar Catheter AND Urinary tract infection AND Nursing care Catheter AND Urinary tract infection AND Nursing care Manuell sökning English, abstract, 10 years English, abstract, 2005-2015 Antal lästa titlar Antal lästa abstract Antal granskade artiklar Antal använda artiklar 240 240 47 8 6 198 198 38 6 3 PubMed 7 7 7 2 2 151116 Total 445 445 92 16 11 Kvalitetsgranskning För att undersöka studiernas vetenskapliga kvalité används en granskningsmall som ett verktyg (Willman m fl, 2011). För att kvalitetsgranska studierna användes Willman m fl (2011) granskningsprotokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativmetod. Kvalitén på studierna kunde ha tre nivåer, hög, medel eller låg kvalitet. Där hög kvalitet innebar att majoriteten av punkterna fanns med i studien och låg innebar avsaknad av flertal punkter. Granskningsmallen frågande efter: redovisad bortfallsanalys, tydligt beskriven metod, representativt urval och tydliga huvudfynd. En gemensam genomgång gjordes av protokollet så att protokollet tolkades på samma sätt. Därefter gjordes kvalitetsgranskningen var för sig, detta för att det material som kommer fram från två eller flera granskare som sammanbinder sina tolkningar av materialet ger större tyngd (a a). Materialet från vardera författares granskning diskuterades gemensamt och jämfördes och ett resultat framkom. Vid den gemensamma granskningen av artiklarna höll fem studier låg kvalitet och exkluderades. Elva studier höll medel eller hög kvalitet och inkluderades i litteraturstudien. Dessa studier sammanställdes i en artikelmatris där huvudfynden presenteras, se bilaga 1. Analys Med inspiration från Forsberg och Wengström (2013) analyserades resultatet från de elva studierna. Innehållsanalysen genomfördes i fem steg där steg ett innebar att texten lästes igenom och analyserades ett flertal gånger för att få en bild av materialet och en grundläggande uppfattning bildades. Steg två innebar att förstå innehållet och lyfta de olika uppgifterna som svarade på syftet. Resultatet i studierna som var relevant till litteraturstudien markerades i färg. Nästa steg var en kombination av steg tre och fyra och innebar att sammanställa datan till kategorier. Den markerade texten skrevs ner på lappar och delades in grupper med likande innebörd. Dessa grupper samlades i sex större övergripande teman och redovisas i resultatdelen. 12

RESULTAT Syfte var att undersöka vilka faktorer i omvårdnaden som påverkar frekvensen av urinvägsinfektion hos patienter med kateter. Resultatet efter analys av elva studier redovisas som sex övergripande teman. I analysen ingick åtta interventionsstudier varav tre var randomiserade kontrollerade studier. De andra tre var prospektiva observationsstudier. Studierna är från Italien, Taiwan, Kina, Frankrike, USA, Korea, Brasilien, Storbritannien, Turkiet och Japan. I tio av elva studier ingick kvinnor och män, i den elfte var kvinnor en av inklusionskriterierna. Studiepopulationen varierade från 94 till 6394 deltagare. I tio av studierna genomfördes undersökningarna på sjukhus och en inom hemsjukvården. Val av kateter Om det har någon inverkan på kateterassocierad urinvägsinfektion och katetermaterialet råder delade meningar. Inga signifikanta skillnader kunde påvisas mellan både manliga och kvinnliga patienter i en studie från Japan som använde latexkateter med silver-legering jämfört med patienter med latexkateter med silikonbeläggning (Tsuchida m fl, 2006). Inga signifikanta skillnader kunde heller påvisas mellan val av storlek på kateterns diameter, större än 8 Ch och mindre än 16 Ch, och utveckling av kateterassocierad urinvägsinfektion i samma patientgrupp (a a). I en studie med kvinnliga patienter (medelålder 59 år) från Storbritannien undersöktes förekomst av kateterassocierad urinvägsinfektion mellan olika typer av katetrar och antal kateterdagar. Resultatet visade att de som behandlades med Nitrofuralkateter hade minskad förekomst av kateterassocierad urinvägsinfektion jämfört med de som fick en polytetrafluoroethylen kateter (minskar friktionen i urinröret) (p < 0,02) (Pickard m fl, 2012). Dock fanns ingen signifikant skillnad mellan antalet kateterdagar med silverlegeringskateter jämfört med de som hade latexkateter eller mellan de med Nitrofuralkateter kontra latexkateter, oberoende av kön och ålder (a a). Följsamhet till hygienrutiner I fem av elva studier visade det sig att de olika riktlinjer som utarbetats gav skillnad i huruvida urinvägsinfektion uppstod eller ej (Marra m fl, 2011; Kachare m fl, 2014; Elpern m fl, 2009; Tsuchida m fl, 2006; Barbadoro m fl, 2015). God handhygien minskade signifikant förekomsten av kateterassocierad urinvägsinfektion (p<0,05) jämfört med de som inte tvättade händerna före kateterskötsel i en grupp på 555 kirurgipatienter i en studie från USA (Kachare m fl, 2014). I en interventionsstudie i två faser genomförd i Brasilien visade resultatet att om insättning av kateter gjordes sterilt och tvättningen av peruritrala området gjordes med 2 % klorhexidinsprit minskade antalet kateterassocierade urinvägsinfektioner (Marra m fl, 2011). Utöver bättre hygienrutiner som att alltid använda en ny kateter för varje nytt försök ingick i fas 2 en daglig utvärdering av behovet av katetern, antibakteriell beläggning på katetern samt månadsvis återkoppling av följsamheten kring riktlinjerna. Efter fas två minskade risken signifikant för att utveckla en kateter associerad urinvägsinfektion både på intensivvårdsavdelning (p<0,001) och på vårdavdelning (p<0,014) hos både män och kvinnor (a a). 13

Elpern med flera (2009) genomförde en intervention på en medicinsk intensivvårdsavdelning i USA med daglig utvärdering av indikationer för kateterbehandling samt att avlägsna katetern då indikationer inte längre fanns för kateterbehandling. Signifikanta skillnader påvisades i minskning av kateterassocierad urinvägsinfektion jämfört med före interventionen (p<0,001) då ingen daglig utvärdering utfördes (Elpern m fl, 2009) Att inte tvätta underlivet dagligen ökade signifikant risken för utveckling av kateterassocierad urinvägsinfektion (p<0,001) på ett allmänsjukhus (Tsuchida m fl, 2006). Om kateterisering sker i operationssal eller på akutavdelning visades ingen signifikant ökad risk för att utveckla kateterassocierad urinvägsinfektion. Jämfört med om katetern sattes på vårdavdelning eller cystoskopirum där signifikant skillnad uppvisades (p<0,05) för utveckling av kateterassocierad urinvägsinfektion på ett sjukhus i Italien (Barbadoro m fl, 2015). Patienter som hade haft kateterbehandling vid tidigare vårdtillfälle och fått det igen vid nuvarande vårdtillfälle hade ingen ökad risk för att utveckla kateterassocierad urinvägsinfektion. Jämfört med de som tidigare inte haft kateter vid tidigare vårdtillfälle, detta framkom i en studie genomförd i Frankrike (Crouzet m fl, 2007). Vid byte av urinvägskateter inom fyra dagar ökade risken signifikant att utveckla en kateterassocierad urinvägsinfektion (p<0,005). Risken att utveckla kateterassocierad urinvägsinfektion var inte signifikant efter fyra dagar (a a). Steril tvätt eller tvål och vatten I tre av elva studier påvisades ingen skillnad mellan vilka medel som det periuretrala området tvättas med och utveckling av kateterassocierad urinvägsinfektion (Cheung m fl, 2008; Jeong m fl, 2010; Tsuchida m fl, 2006). I observationsgruppen från Kina blev studiedeltagarna tvättade med sterilt vatten vid det periuretrala området (Cheung m fl, 2008). Det gav ingen ökad risk för att utveckla kateterassocierad urinvägsinfektion jämfört med den interventionsgrupp som tvättades med sterilt rengöringsmedel. Inga signifikanta skillnader visades efter 7 eller 14 dagar hos studiedeltagarna som var både kvinnor och män med medelåldern 80,8år (a a). Att tvätta de periuretrala området med vattenlösligt klorhexidin jämfört med povidon jod (desinfektionsmedel) gav ingen signifikant skillnad (Tsuchida m fl, 2006). Det fanns heller ingen signifikant skillnad, hos kvinnor, mellan att tvätta med tvål och vatten jämfört med hudrengörande skum, 10 % providon jod lösning och natriumklorid 9 mg/ml efter en vecka, två veckor och fyra veckor på en intensivvårdsavdelning i Korea (Jeong m fl, 2010). Position av kateterpåsen När ett så kallat halvöppet system används, då påsen är tömbar, minskas risken signifikant att få en kateterassocierad urinvägsinfektion i jämförelse med ett slutet system (p<0,013) (Tsuhida m fl, 2006). Två studier visade att kateterpåsens läge och placering hade betydelse för utvecklingen av kateterassocierad urinvägsinfektion. I studien av Tsuhida m fl (2006) visade att de sjukhus i Japan där andelen kateterassocierad urinvägsinfektion var lägre var följsamheten till följande rutiner högre: kateterpåsen position under patientens urinblåsa, kateterpåsen inte vidrörde golvet och kateterslangen inte var knickad i jämförelse med de sjukhus där följsamheten till rutinerna inte var lika hög (p<0.001). Resultatet från Kachare m fl 14

(2014) visade att använda fixeringsanordning för kateterpåsen och att påsen inte vidrörde golvet samt att kateterslangen inte böjdes minskade förekomsten av kateterassocierad urinvägsinfektion jämfört med i observationsgruppen (p<0,003). Kateterbehandlingens längd Längden av kateterbehandlingen visade sig ge en ökad risk för att utveckla kateter associerad urinvägsinfektion (Barbodoro m fl, 2015; Chen m fl, 2013; Crouzet m fl, 2007; Kachare m fl, 2014, Temiz m fl, 2012). I en studie från Italien, där studiegruppen till största del var män, framkom det att om katetern satt inne i fyra dagar eller längre ökade risken signifikant för att utveckla en kateterassocierad urinvägsinfektion (p<0,05) (Barbodoro m fl, 2015). Ökat antal kateterdagar visade signifikanta skillnader att ökar risken för att utveckla kateterassocierade urinvägsinfektion (p<0,02) (Kachare m fl, 2014). Även en studie gjord på ett sjukhus i Turkiet visar signifikanta skillnader där längre kateterbehandlingen pågår, ökar risken att utveckla kateterassocierad urinvägsinfektion (p<0,005) hos patienter där större delen var kvinnor (Temiz m fl, 2012). Enligt Crouzet m fl (2007) är det inte signifikant att utveckla en kateterassocierad urinvägsinfektion innan fyra dagar efter kateterisering, dock ökade risken efter fyra dagar (p<0,002) hos både kvinnor och män. I Chen m fl (2013) studie gjordes en intervention i Taiwan där i interventionsgruppen fick en påminnelse att ta bort katetern efter sju dagar. Det ledde till att onödiga katetrar togs bort och risken att drabbas av kateterassocierad urinvägsinfektion minskade signifikant (p< 0,009) jämfört med kontrollgruppen som inte hade någon påminnelse på att ta bort kateten. Det ledde till incidensen av kateterassocierad urinvägsinfektion minska med 79 % på 1000 kateterdagar (p<0,03). Pågående antibiotikabehandling Att genomgå antibiotikabehandling före och efter kateterbehandlingen på grund av annan infektion minskar risken för att utveckla kateterassocierad urinvägsinfektion (Crouzet m fl, 2007; Temiz m fl, 2012). (Crouzet m fl, 2007). Användning av antibiotika före och under behandlingen med kateter på ett universitetssjukhus med 59 avdelningar i Frankrike att de visade signifikanta skillnader att risken minskade för kateterassocierade urinvägsinfektion som utvecklades inom fyra dagar efter kateterisering (p<0,013). Dock visade det inga signifikanta skillnader på en kateterassocierad urinvägsinfektion som utvecklades fyra dagar efter kateterisering (a a). Enligt Temiz m fl (2012) visade det signifikanta skillnader att tidig antibiotikabehandling minskade risken för utveckling av kateterassocierad urinvägsinfektion hos både kvinnor och män på en intensivvårdsavdelning. (p<0,022). 15

DISKUSSION Litteraturstudien diskuteras gentemot relevant litteratur och forskning. Metoddiskussion Litteraturstudiens styrkor och svagheter och vald metod diskuteras. Planering I en litteraturstudie sammanställs resultat från flera studier. Detta valdes som metod för att svara på syftet då en empirisk studie inte kunde genomföras på grund av tidsbegränsningen. Litteraturstudien planerades och genomfördes inspirerad av Willman m fl (2011). Detta ses som en styrka då litteratursökningen var organiserad och tydligt beskriven. Den tematiska analysen som innebar att planeringen genomfördes med få och konkreta steg gjordes enligt Forsberg och Wengström (2013) och anses vara en styrka då det framtagna resultatet höll sig nära grundmaterialet. För att precisera sökorden användes POR detta för att få fram studier som svarade på syftet. Detta ses som en styrka då irrelevanta studier sållades bort (Willman m fl, 2011). Inklusionskriterier Inklusionskriterier används för att välja ut studier som passar in på litteraturstudiens syfte. Kvantitativ ansats valdes eftersom att det ansågs lämpligast då syftet bygger på att får fram effekten av en åtgärd respektive vad som händer utan åtgärd (Willman m fl, 2011). Det ses som en styrka att det framkom relevant resultat i förhållande till syftet. För att säkerhetskälla en hög kvalitet inkluderades endas studier med medel och hög kvalitet vilket stärker litteraturstudiens resultat. Styrka är att båda författarna behärskar engelska vilket minskat risken för tolkning- och översättningsfel. Att endast använda studier som är på engelska och att endast inkludera studier som var tillgängliga med gratis fulltext via Malmö högskola ses som en svaghet då relevanta studier kan ha missats. Sökord och litteratursökningen PubMed och CINAHL var databaser som användes vid sökningen till litteraturstudien vilket ses som en styrka då båda databaserna riktar sig mot sjuksköterskans huvudområde, omvårdnad (Willman m fl, 2011). För att översätta sökorden korrekt användes Karolinska Institutets biblioteks hemsida. Detta styrker litteraturstudiens resultat då översättningen av sökorden blir korrekt till databaserna (a a). Vid sökningen kombinerades fritextsökning och ämnesord för öka sensitiviteten och avgränsa sökningen vilket ökar trovärdigheten i det slutliga resultatet. Vid sökningen användes de booleska söktermerna AND och OR för att kombinera söktermerna. Att den booleska söktermen NOT uteslöts ses som en styrka då NOT kan utesluta studier som hade varit relevanta för syftet (a a). Styrka ses i att sökningen kompletterades med manuella sökningar utifrån de elva studiernas referenslistor. Hur sökningen har genomförts är tydligt beskriven och kan återskapas av andra vilket ses som en styrka i litteraturstudien. Vid sökningarna i databaserna lästes samtliga titlar vilket ses som en styrka då det minskade risken för att relevanta studier missades. Dock kan studier med missvisade titel felaktigt ha sållats bort vilket kan ses som en svaghet. 16

Urval Studierna som inkluderades var publicerade mellan 2005-2015 vilket ansågs som en styrka då resultatet är färskvara och ständigt behöver uppdateras. De inkluderade studierna i litteraturstudien var från Italien, Taiwan, Kina, Frankrike, USA, Korea, Brasilien, Storbritannien, Turkiet och Japan vilket ger en stor bredd och ses som en styrka. Ytterligare en styrka med litteraturstudien är att samtliga studier har olika författare och varje studie har mer än en författare vilket minskar risken att författarnas egna värderingar framkommer i resultatet (Willman m fl, 2011). Kvalitetsgranskning Willmans m fl (2011) granskningsmall för kvantitativa studier användes vid granskningen av samtliga studier och frågorna i granskningsmallen ansåg vara relevanta till litteraturstudien. Att samma granskningsmall användes för samtliga studier anses som en styrka för resultatet i litteraturstudien. Vid granskningen av kvalitén på studierna användes inget poängsystem då det enligt Willman m fl (2011) menar att olika delar i väger olika tungt i granskningen och kan ge en falsk uppfattning av kvalitén på studien. Granskningsmallen analyserades gemensamt av författarna för att säkerhetsställa att protokollet tolkades på samma sätt. Detta minskar risken för feltolkningar och gav en likande bedömningen av studierna och ses som en styrka. Granskningen utfördes sedan var för sig och diskuterades och jämfördes sedan och ett resultat framkom. Detta för det anses som en styrka då material som granskas av två eller fler granskare ger större tyngd (a a). Att det framkom studier som efter granskningen höll låg kvalité anses som en styrka eftersom författarparet då inte uteslutit någon artikel förrän man efter granskning ansett att den inte innehöll de krav som den bör. Att det vid granskningen framkom studier som höll låg kvalitet ses som en styrka då författarparet har hittat studier som har låg, medel och hög kvalitet. Författarparet visar då en förståelse för granskningsmallen och att en överbedömning av studiernas kvalité inte har skett. En modifiering av granskningsmallen gjordes inte och det ses som en styrka eftersom granskningsmallen frågor är framtagna att ta ut de relevanta från studierna (Willman m fl, 2011). Författarparets oerfarenhet av att granska studier kan dock ses som en svaghet. Analys Analysen utfördes med inspiration från Forsberg och Wengström (2013). Materialet lästes igenom ett flertal gånger för att få en djupare förståelse och det anses som en styrka då bilden av studien blir mer omfattande. Genom tematisering bearbetades materialet djupgående. Det ses som en styrka att det gjordes först enskilt och därefter gemensamt då författarna lägger tyngden på olika faktorer. Författarparet har under arbetets gång gått tillbaka till grundmaterialet för att säkerhetsställa att studiernas resultat stämmer överens med framtagna teman och kategorier. En svaghet är att författarparet har liten erfarenhet av att utföra innehållsanalyser samt att författarparet inte var bekanta med Forsberg och Wengströms (2013) innehållsanalys. Författarparet har dock under analysen varit väl pålästa om hur analysen bör genomföras. Resultatdiskussion I följande text kommer en diskussion kring resultatet framföras. Resultatet påvisade att det är ett flertal faktorer som påverkar frekvensen av kateterassocierad urinvägsinfektion. 17

Följsamhet av riktlinjer Resultatet visar att riktlinjer kring hygienen spelar en stor roll. Detta styrks i en studie av Booth (2014) där det pekas på att åtgärder som god handhygien kan ha en betydande effekt. Det styrks också i en studie av Leblebicioglu m fl (2013) som visar att användning av handskar, införsel med steril teknik med steril utrustning visar att risken för kateterassocierad urinvägsinfektion minskar. Trots litteraturstudiens resultat gällande vikten att följa hygienrutiner finns det andra studier som visar att all vårdpersonal inte har fått utbildning i steril teknik och kompetensen som finns uppdateras mer sällan än en gång om året (Fink, 2012). En studie av McNulty m fl (2005) visar också tecken på att trots att sjukvårdspersonalen har en formell utbildning när det gäller urinkatetervård och dess infektionsrisker och därmed bör ha god kunskap om korrekt hygien, är det fortfarande så att all vårdpersonal inte följer samtliga riktlinjer. Detta gäller främst handhygienen. All vårdpersonal tvättade till exempel inte händerna varken innan eller efter dem tömt kateterpåsen (McNulty m fl 2005). I resultatet framkommer vikten av daglig rengöring av det periuretrala området hos patienter med kvarliggande kateter. I en studie genomförd av Mody m fl, (2010) visade det sig att alla sjuksköterskor inte var medvetna om detta. Att sjuksköterskan arbetar utefter de riktlinjer som finns på arbetsplatsen och att kontinuerligt ha utbildningar för uppdatering av ny och gammal kunskap ses därför som en viktig del. Detta går hand i hand med en av sjuksköterskans kärnkompetenser, evidensbaserad vård (Leksell & Lepp, 2013). Risken att utveckla kateterassocierad urinvägsinfektion visade sig i litteraturstudiens resultat öka när katetern sattes på cystoskopirum och vårdavdelning. Någon mer ingående information kring varför det var så framkommer ej och detta är något som kräver vidare forskning. Det finns studier som styrker litteraturstudiens resultat där samtliga pekar på att i de fall där kateterslangen är knickad, om kateterpåsens placering är över urinblåsan läge och om kateterpåsen vidrör eller placeras på golvet så ökar risken för kateterassocierad urinvägsinfektion (Conway & Larson, 2011; Leblebicioglu, 2013). Att katetersystemet hålls slutet har bekräftats minska risken för kateterassocierad urinvägsinfektion (Conway & Larson, 2011). Dessa faktorer är något som sjuksköterskan bör ha kunskap om för att säkerställa god och säker vård som bygger på forskning, där säker vård och evidensbaserad vård kommer in som är två av de sex kärnkompetenserna (Leksell & Lepp, 2013). Val av kateter Resultatet tyder på att det inte fanns några skillnader mellan valet av material på katetern för utvecklingen av kateterassocierad urinvägsinfektion. Conway (2010) anger dock att det finns riktlinjer som förespråkar silverlegering eller antimikrobiella katetrar vilket talar emot litteraturstudiens resultat. Björkman & Karlsson (2008) anger att silverlegeringen finns för att minska risken för infektion vilket också talar emot resultatet i litteraturstudien. I den japanska studien påstås det att vid användning av silverlegeringskateter följde vårdpersonalen inte hygienrutinerna lika noga då personalen antog att detta inte behövdes. Därav att det i resultatet inte blir någon skillnad på vilken typ av kateter som används. 18

I resultatet framkom det att nitrofuralkateter minskade förekomsten av urinvägsinfektion. Nitrofuralkateter kräver att katetern byts ut oftare och att katetern medför obehag hos patienten (Nicolle, 2014). Valet av katetermaterial bör övervägas och anpassa efter patienten. Silverlegeringskateter bör användas till patienter med sämre immunförsvar då resultatet tyder på att den minskar risken för kateterassocierad urinvägsinfektion. Nitrofuralkateter bör endast användas med ett noga övervägande av för- och nackdelar. Dock behövs det mer forskning för att kunna dra en slutsats om katetermaterialet minskar risken för kateterassocierad urinvägsinfektion. Det framkom även i resultatet att kateterns storlek inte hade någon betydelse på utvecklingen av kateterassocierad urinvägsinfektion. Detta styrks av Conway (2010) men som ändå rekommendera att använda den minsta katetern i största möjliga mån. Även i denna situation får man tänka på patientens behov och indikationen för kateterbehandlingen för att kunna välja en lämplig kateterstorlek och det sker i samråd med läkaren. Använd vatten och tvål I litteraturstudien framkom det att det inte var någon skillnad på att tvätta med tvål och vatten eller andra sterila medel. Detta bekräftas i Carapeti m fl (1994) som menar att en icke steril tvätt och en steril tvätt ger samma förekomst av kateterassocierad urinvägsinfektion. Blodgett (2009) anger också att rengöring vid urinrörsmynningen minst en gång om dagen oberoende om det görs med vatten eller sterila lösningar minskar risken för kateterassocierad urinvägsinfektion, detta styrker resultatet i litteraturstudien där det framkom att daglig tvätt av periuretrala området minskade risken för kateterassocierad urinvägsinfektion. Det spelade ingen roll vilken lösning man tvättade med. Det har heller ingen betydelse om hur tvättningen genomfördes samt hur stort område som tvättades. Denna evidensbaserade kunskap bör användas av sjuksköterskan för att kunna utföra en säker vård. Regelbunden utvärdering av behov Resultatet i litteraturstudien tyder på att beroende på hur länge kateten var inneliggande visade sig ha en betydande effekt för att utveckla kateterassocierad urinvägsinfektion eller inte. Detta bekräftas i Leblebicioglu m fl (2013) som betonar vikten av att avlägsna urinvägskatetern tidigt. För att en patient ska kunna få en kateter måste indikationerna vara tydliga och korrekta i och med att kateterbehandling ökar risken för att utveckla en urinvägsinfektion (a a). Kateterbehandling får inte ske på grund av arbetsbrist eller bekvämlighet utan ska ha tydliga och korrekta indikationer (Sørbye & Gune, 2012). Sørbye & Gune (2012) och El-Mazny m fl (2014) bekräftar resultat där de menar att borttagning av onödiga urinvägskatetrar motverkar att onödiga komplikationer uppstår. Därför är det också viktigt att regelbundet utvärdera behovet av katetern då obefogade katetrar kan ge onödiga urinvägsinfektioner detta styrks i Fink m fl (2012) där ett påminnelsesystem användes för att ta bort obefogade katetrar. Det är viktigt att man som sjuksköterska ser hela patienten och att i ett palliativt skede får katetern användas för bättre livskvalité. I Hakvoort (2011) anges det att intermittent kateterisering minskar förekomsten 19

av kateterassocierad urinvägsinfektion eftersom katetern inte finns kvar i blåsan mer än fem minuter. Detta är ett alternativ istället för inneliggande kateter och enligt författarparet borde användas oftare för att minska risken för kateterassocierad urinvägsinfektion. Restriktiv antibiotikabehandling Litteraturstudiens resultat tyder på att antibiotikabehandling minskade risken för att utveckla en kateterassocierad urinvägsinfektion. Som nämndes i bakgrunden finns det stora problem med att antibiotikaresistens utvecklas runt om i världen och det blir allt svårare att bekämpa infektionerna (Booth, 2014). Det ger ett ökat lidande att drabbas av urinvägsinfektion men konsekvensen av att använda antibiotika kan bli att antibiotikaresistens utvecklas och det är en allvarlig komplikation som är svårbehandlad. Därför kan sjuksköterskan istället arbeta utifrån en säker och evidensbaserad vård för att minska risken för uppkomst av kateterassocierad urinvägsinfektion. Som sjuksköterska ska man skydda patienten mot onödig användning av antibiotika (Nazarko, 2011). Antibiotika ska användas restriktivt och endast ges vid behov. Det finns även rekommendationer att antibiotika endast ska ges vid symptomgivande urinvägsinfektioner (a a) Vilket också styrker att antibiotika inte ska ges i ett förebyggande syfte. Antibiotika bekämpar inte bara infektionen utan kan ge en rad biverkningar som diarré, illamående och kräkningar vilket medför ett ökat lidande hos patienten (Ericson & Ericson, 2011). Viktigt att tänka på som sjuksköterskan är att äldre människor löper större risk att drabbas av biverkningar (Nazarko, 2011). Som sjuksköterska ska det noga övervägas om patienten är i behov av antibiotika. Även om litteraturstudien tyder på samtidig antibiotikabehandling minskar förekomst av kateterassocierad urinvägsinfektion tas det inte upp andra konsekvenser för patienten som biverkningar samt resistensutveckling. KONKLUSION Samtliga faktorer som framkom som tema i resultatdelen kan omsättas till olika omvårdnadsåtgärder och är viktiga att ta i beaktning. De viktigaste aspekterna i omvårdnaden kring katetrar är att följa givna riktlinjer som finns anpassade för patientgruppen på avdelningen. De riktlinjer och indikationer för kateterbehandling ska ständigt utvärderas och därmed ifrågasättas varför patienten har sin kateter. Detta för att så snabbt som möjligt kunna avlägsna katetern när behovet inte längre finns. En felaktig position av kateterpåsen är också bidragande faktor till ökad frekvens av kateterassocierad urinvägsinfektion. Behovet av antibiotikabehandling vid urinvägskateter bör alltid ifrågasättas. Det finns en viss oklarhet i om hur val av katetermaterial och med vilket medel periuretrala området rengörs med påverkar utvecklingen av kateterassocierad urinvägsinfektion. Trots resultatet som visar att storleken på kateterns diameter inte påverkar uppkomsten av kateterassocierad urinvägsinfektion anser författarparet att detta är ett område där kunskapen är bristfällig och vill därför utveckla detta kunskapsområde i framtiden. 20