1
2
TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland 3
Innehåll Målsättning... 5 Policy... 5 Vad är talböcker och vad är ljudböcker?... 5 Talboksverksamheten på Gotland... 6 Ansvarsfördelning... 6 Från förskola till högskola... 8 Samarbete... 8 Marknadsföring och information... 8 Framtiden... 9 Handlingsplan 2008-2010... 10 4
TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland Talboksplanen på Gotland omfattar bibliotek inom Kultur- och fritidsnämnden, Barn- och utbildningsnämnden, Hälso- och sjukvårdsnämnden, Folkhögskolestyrelsen samt Högskolan på Gotland. Kontaktperson: Christina Svensson, Gotlands länsbibliotek christina.svensson@hgo.se Talboksplanen tar upp följande frågor: Målsättning och målgrupp Policy Vad är läshinder? Skillnaden mellan talbok och ljudbok Ansvarsfördelning talböcker Ansvarsfördelning anpassade läromedel Kompetensutveckling för bibliotekspersonal Samarbete och hur vi utnyttjar resurserna Marknadsföring Framtiden Handlingsplan Målsättning Målsättningen med talboksverksamheten inom Gotlands läns biblioteks verksamhetsområde är att personer med läshinder ska ha samma möjligheter att ta del av litteratur som alla andra brukare oavsett vilket bibliotek man vänder sig till. Policy Rätt att låna talböcker har personer med läshinder, vilket regleras i Upphovsrättslagen 17. Vad är läshinder? Läshinder innebär att man har svårt att läsa tryckt text. TPB (förkortning av Talboks- och PunktskriftsBiblioteket) anpassar tryckta böcker genom inläsningar av böcker för personer med läshinder. Det kallas talböcker och är det som de flesta personer med läshinder använder. De som behärskar punktskrift har även tillgång till punktskriftsböcker. Även e-text och taktila bilderböcker finns att låna från TPB. Ett läshinder kan bero på många olika saker. Synskada och dyslexi är de vanligaste orsakerna till läshandikapp. Även rörelsehinder, neurologisk skada eller konvalescens efter sjukdom kan göra en person förhindrad att läsa. Även den som har ett tillfälligt läshinder får låna talböcker så länge behovet finns. Vad är talböcker och vad är ljudböcker? Talböcker är inläsningar av tryckta böcker på DAISY eller kassett. Personer med läshandikapp kan låna dessa böcker från folkbibliotek, skolbibliotek och högskolebibliotek. Framställning och användning av talböcker regleras i Upphovsrättslagen 17. Ljudböcker följer samma upphovsrättsliga lagar som vanliga böcker. De är ofta kommersiella och författaren får ersättning. Ljudböcker kan lånas av alla. 5
Talboksverksamheten på Gotland Det finns en talboksgrupp bestående av bibliotekspersonal från samtliga biblioteksenheter på Gotland. I den arbetsgruppen som sammankallas av länsbibliotekarien finns representanter för Almedalsbiblioteket, distriktsbiblioteken, skolbibliotekscentralen, gymnasiebiblioteken, sjukhusbiblioteken, folkhögskolornas bibliotek och länsbiblioteket. Arbetsgruppen har under ett års tid arbetat fram ett förslag till talboksplan. På Almedalsbiblioteket finns en talboksavdelning som främst arbetar med äldre och synskadade. På Almedalsbiblioteket ansvarar två bibliotekarier för kontakten med studenter som har behov av särskilt stöd när gäller talböcker och inläsningar. Det arbetet sker i samråd med samordnaren på Högskolan. Talbokstillstånd finns på Almedalsbiblioteket och på biblioteken i Hemse, Roma och Slite samt på Skolbibliotekscentralen och Infoteket. Sävebiblioteket, Gotlands länsbibliotek, Bokbussen och Folkhögskolan har ansökt om talbokstillstånd. 2007 års statistik Bestånd talböcker Nyförvärv under 2007 Antal utlån Antal nedladdningar Lån från TPB 9 259 588 11 941 171 1290 Ansvarsfördelning Statlig nivå TPB är den myndighet som har det centrala ansvaret för läshindrade personers behov av litteratur i form av talböcker, punktskriftsböcker och elektroniska medier till godoses. TPB svarar för produktion, information och lånecentralsfunktion medan kommunerna ansvarar för utlåning till de enskilda låntagarna. TPB producerar också anpassad litteratur för studenter inskrivna på högskolor och universitet. För läromedel se vidare avsnittet Från förskola till högskola. Regional nivå Gotlands länsbibliotek ska: Stödja biblioteken i arbetet med lokal talboksplan. Anordna utbildningar inom talboksområdet med mål att all personal blir förtrogen med teknik och bemötande till personer med läshinder samt inspirera till utvecklingsarbete genom årligen återkommande Talbokens dag. Hålla kontakt med och samarbeta med regionala handikappföreningar, syncentralen och andra relevanta kommunala/regionala instanser. I samverkan med folkbiblioteks/skolbiblioteksrepresentanter hålla den gemensamma talbokspolicyn aktuell. Vara samordnare för talboksplanen. Sprida information och informationsmaterial om talböcker. Informera på nationell nivå om Gotlands arbete med talböcker. Lokal nivå Biblioteket ska ge service till biblioteksanvändare med läshinder genom: Inköp/inlån /nedladdning av talböcker 6
Att tillhandahålla DAISY-spelare för demonstration och viss utlåning Att informera om tekniken Att all personal har kompetens Informationsmaterial om olika former av läshinder Lokal medieplan/talboksplan Uppsökande insatser För grundskolans del ansvarar skolbibliotekscentralen för ovanstående. Ansvarsfördelning vad gäller talböcker för olika målgrupper: Folkbiblioteken: Allmänhet i alla åldrar Almedalsbiblioteket: Allmänhet i alla åldrar, Högskolans studenter och personal Integrerade folk- och skolbibliotek: Allmänhet i alla åldrar och elever och personal i grund- och särskola Skolbiblioteken på grundskolan via Skolbibliotekscentralen Elever och personal i grund- och särskola Gymnasiebiblioteken: Gymnasieskolan, vuxenutbildning inom SFI, grundskolenivå och gymnasiala kurser samt yrkesutbildningar Folkhögskolebiblioteken: Studeranden och personal vid folkhögskolorna Patientbiblioteken: Vårdtagare, personal och allmänhet Länsbiblioteket: Service till samtliga bibliotek 7
Från förskola till högskola vem har egentligen ansvar för anpassade läromedel i skolan? Specialpedagogiska institutet, SIT, ansvarar på nationell nivå för anpassade läromedel i förskola, grundskola, gymnasium och kommunal vuxenutbildning. TPB producerar och ansvarar på nationell nivå för kurslitteratur till utbildningar som ger högskolepoäng. För grundskolan kan man söka anpassade läromedel via skolbiblioteket eller folkbiblioteket. En del av dem finns inlagda i TPB-katalogen. Den som har förslag på nyproduktion av läromedel vänder sig direkt till SIT. TPB gör inga läromedel för de här skolformerna. Inläsningstjänst AB producerar många läromedel i DAISY-format. De gör både ljudböcker och talböcker. Vissa läromedelsproducenter ger ut en del av sina läromedel som ljudbok direkt. En förhoppning är att detta ska omfatta samtliga producenter. Bibliotekstjänst,BTJ, säljer vissa titlar som paket med bok och Daisy. Man kan använda TPB:s faktaböcker som fördjupning och komplement till inlästa läromedel. Den som läser på folkhögskola kan låna anpassad kurslitteratur ur TPB:s bestånd via sitt skolbibliotek eller folkbibliotek. För nyproduktion ska man kontakta Socialstyrelsens Institut för Särskilt UtbildningsStöd, SISUS. Kvalificerad yrkesutbildning, KY-utbildning, är en eftergymnasial utbildning. Den bygger på ett samarbete mellan arbetsgivare och olika utbildningssamordnare gymnasieskola, Komvux, högskola eller utbildningsföretag. KY-elever kan låna anpassad kurslitteratur ur TPB:s bestånd via sitt skol- eller folkbibliotek. För nyproduktion ska man kontakta Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, KY. Den som studerar på högskola eller universitet kan låna anpassad kurslitteratur genom sitt högskolebibliotek. Det går även att få utökad service genom att tala med samordnaren för funktionshindrade på högskolan. Då går det också att låna kurslitteratur via TPB-katalogen på Internet. Det går också att låna DAISY-spelare och beställa nyproduktion av obligatorisk kurslitteratur. Samarbete För att servicen ska bli fullgod krävs samarbete mellan samtliga biblioteksformer på Gotland. Varje enskilt bibliotek måste ta ansvar för att uppfylla sin biblioteksforms behov men därtill krävs samverkan. Det pågår samverkan mellan biblioteken och sjuk- och hälsovården, mellan folkbiblioteken och skolbiblioteken, mellan Syncentralen och biblioteken, mellan folkbiblioteken och folkhögskolorna samt ett gott och nära samarbete med TPB. Det krävs i framtiden även samverkan mellan folkbiblioteken och de privata utbildningsanordnarna samt de privata vårdformerna. Marknadsföring och information Information om talböcker och handhavande av DAISY-spelare och annan teknik ska kontinuerligt bedrivas av de lokala biblioteken i samverkan med länsbiblioteket. Länsbibliotekets taltidning På tal om Gotland är bibliotekens främsta redskap att nå äldre och synskadade och bör därför användas aktivt i marknadsföringen. Biblioteken samverkar med TPB och följer de nationella marknadsföringskampanjerna. Länsbiblioteket bevakar den nationella nivån och informerar alla biblioteksformer. En informationsdag/inspirationsdag anordnas varje vår för allmänhet och skolor. En seminariedag anordnas varje höst för all bibliotekspersonal. Länsbiblioteket anordnar dessa dagar i samarbete med talboksgruppen. 8
Framtiden Utbildning av bibliotekspersonal prioriteras. Inom talboksområdet finns teknik som ändras fort och det krävs stora insatser för att bibliotekspersonalen ska hänga med i utvecklingen bibliotekspersonalen ska ha tillgång till TPB:s nyhetsbrev och tidskriften Bibliotek för alla Samverkan mellan biblioteken på Gotland fortsätter att utvecklas. Detta kan ske genom länstalboksgruppen. Strömmande läsning införs: Det innebär att man läser talböcker vid datorn online. Tekniken är lätt att använda och talbokslåntagaren har alltid tillgång till talböcker. Försök pågår på TPB med strömmande läsning direkt till talbokslåntagares Daisyspelare. Talboksjour inrättas - låntagaren kan få hjälp med DAISY-spelare, mp3, minneskort mm. På plats finns tekniker, bibliotekarie och biblioteksassistent. Biblioteken vill satsa mer på snabb service, bokprat, rådgivning och att göra miljön så inbjudande som möjligt. Skyltning som väcker intresse är ett sätt att marknadsföra talboken bättre. Ny effektiv brännare bör inköpas (Kostnad 40 000 kronor) En ny svensk talsyntes, Folke, har utvecklats av TPB. Den används i nuläget för att snabbare producera litteratur till studenter. 9
Handlingsplan 2008-2010 En arbetsgrupp för talboksutveckling, marknadsföring och arbete med revidering och uppföljning av talboksplan bildas. Almedalsbiblioteket, Slite bibliotek, Roma bibliotek och Hemse bibliotek har egna talbokstillstånd. Gymnasieskolorna, SBC, bokbussen och folkhögskolan i Hemse ansöker om egna tillstånd. Varje bibliotek kartlägger behovet av talböcker till brukarna i sitt närområde. Detta ska ske genom kontakter med institutioner och handikappföreningar. Inläsning av studentlitteratur sker i samverkan mellan Högskolan på Gotland, Almedalsbiblioteket och länsbiblioteket. För att kvalitetssäkra finns en arbetsgrupp som träffas varje termin och därutöver vid behov. Varje skolenhet inom grundskola, gymnasium och folkhögskola ansvarar för att läromedel som köps in åtföljs av en inläsning på DAISY-skiva. Avtal skrivs mellan folkbiblioteken och de privata skolformerna och vårdformerna. Aktuella läsprogram installeras på alla biblioteks- och skoldatorer. Alla bibliotek har minst en talboksspelare. (Kostnad sammanlagt 100 000 kronor) Äldre talböcker gallras och ger därigenom plats för exponering och skyltning av nyförvärv. Länsbiblioteket arbetar i samverkan med samtliga bibliotek aktivt med kompetensutveckling för bibliotekspersonal och marknadsföringsinsatser för brukarna. (Kostnad 20 000 kronor/år) En referensgrupp av intresserade talbokslåntagare bildas. Länsbibliotekarien, skolbibliotekscentralen och gotlandicabibliotekarien bjuder gemensamt in till två träffar/år. (Kostnad 30 000 kronor/år) Bibliotekets egna inläsningar av gotlandicalitteratur överförs från kassettband till DAISYformat. (Kostnad 20 000 kronor) Alla gotlandicatalböcker som TPB överfört till DAISY laddas ner och införlivas med utlåningsbeståndet (material och arbetskostnad) Länsbiblioteket bekostar inläsning av 2-3 gotlandicatalböcker/år förutsatt att medel tillförs länsbibliotekets budget (Kostnad 50 000 kronor/år). 10
11
12