Brukarrevision. Familjeboendet Boendeverksamheten

Relevanta dokument
Brukarrevision. Utängarna Boendeverksamheten. Nominerad 2009

Granskningsrapport. Brukarrevision. Boendeverksamheten Änggårdens ungdomsboende & BIA

Granskningsrapport. Brukarrevision. Kungsladugårdsteamet Boendeverksamheten

Granskningsrapport. Brukarrevision 2016 Båtsman Hisingsgata 2 Norra Hisingen

Brukarrevision Tränings- och referensboende Nordost Måns Bryntessonsgatan Boendeverksamheten 2015

Brukarrevision. Dirigentgatan Askim-Frölunda-Högsbo SDF 2014

Granskningsrapport Brukarrevision. Storås akutboende

Brukarrevision. Länsmanstorget 1 Västra Hisingen

Brukarrevision. Kumleskärsgatan Stöd- och service boende Västra Göteborg

Stöd- och serviceboende, Björken Västra Hisingen. Brukarrevision

Brukarrevision/återrevision. Gula Villorna Boendeverksamheten

Brukarrevision Boendeverksamheten Rävebergsvägen

Granskningsrapport. Brukarrevision. Januarigatans gruppboende Östra Göteborg 2014

Granskningsrapport. Brukarrevision. Angered Storåns Ängar

Granskningsrapport. Brukarrevision. Socialkontoret Västra Hisingen ett pilotprojekt. okt-nov 2012

Granskningsrapport. Brukarrevision. Huldas hus mötesplats för hemlösa kvinnor, Boendeverksamheten

Granskningsrapport Brukarrevision. Stöd- och serviceboende Danska vägen 65D

Granskningsrapport. Brukarrevision. Boendestöd Norra Hisingen

Granskningsrapport. Brukarrevision. Daglig verksamhet Vidkärr Örgryte-Härlanda SDF

Brukarrevision Stöd- och serviceboende Myntgatan i Hallehuset Lundby SDF

Brukarrevision. Norra Ågatan Centrum SDF 2017

Granskningsrapport Brukarrevision Bergsjöhöjd Boendeverksamheten Social resursförvaltning Återrevision

Granskningsrapport Brukarrevision. Boendet Ella Boendeverksamheten

Granskningsrapport Brukarrevision Daglig verksamhet Café Kultan Norra Hisingen 2015

Granskningsrapport. Brukarrevision. Inglafiket Örgryte-Härlanda SDF 2014

Granskningsrapport. Brukarrevision 13 november Boende för intellektuellt funktionshindrade. Klareborgsgatan 11

Brukarrevision. Enekullen stöd- och serviceboende Lundby 2015

Granskningsrapport. Brukarrevision. Daglig verksamhet Kärra-Rödbo Trägruppen Kärragruppen

Brukarrevision. Daglig verksamhet Kättilsröd (samarbete med 4 H gård) Västra Hisingen Daglig verksamhet

Granskningsrapport Brukarrevision 2006

Granskningsrapport. Brukarrevision. Eldorado 2014

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Brukarrevision. Dagcenter Munkebäcken (tillhörande Vidkärrsgrupperna Härlanda SDF) Daglig verksamhet

Granskningsrapport. Brukarrevision. Angered Boendestöd

BRUKARREVISION. Göteborgsmodellen. Göteborgarnas behov ska vara vägledande för verksamhetens utveckling

Ett verktyg för brukarinflytande, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling

Ett verktyg för brukarinflytande, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad

Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är:

Brukarrevision. Göteborgsmodellen. Mer information finns på

Gruppbostad i Håbo kommun

- höja svarsfrekvensen - minst 90 % skall vara nöjda Syfte En temperaturmätning som signalerar hur våra brukare

Servicebostad i Håbo kommun

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Resultat brukarundersökning LSS boende

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Genomförandeplan. Min vilja

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Lokala värdighetsgarantier

Granskningsrapport. Brukarrevision. August Barks gata Boendeverksamheten Social resursförvaltning

Socialnämndens vision för äldre i Habo kommun

Gruppbostad. - Vad är det?

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Bilaga 1 Enkät till boende - resultat

byggstenar för att forma ett samhälle för alla 4Handikappnämndens målprogram i Karlskrona kommun Lättläst

Lidingö Specialförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår 17/18

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Utvärdering av Brukarrevision 2006 Göteborgs Stad. Lena Johansson-G, Social Resursförvaltning Christina Norman, FoU i Väst/GR

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Kundundersökning Personlig assistans

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Kvalitetsdeklarationer för. Särskilt boende. i Varbergs kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Att bo i en LSS-bostad. Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där

Medarbetarskap i Umeå kommun

Medarbetarskap i Umeå kommun. Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget

Stöd och Beroendeteamet, Partille Att ge brukaren möjlighet och verktyg till att själv styra sin framtid

Referens Västra Hisingen Medelvärde. Lägstavärde

Nöjd-Kund-Undersökning (NKU) inom särskild handikappomsorg 2009

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Redovisning av brukarundersökningar inom socialpsykiatri

KOMPASSEN. Flens kommun. Verktyg för brukarrelaterad kostnads- och resultatuppföljning

Analys av brukarundersökning i verksamhet bostad och stöd i vardagen och i verksamhet arbete och sysselsättning

Handbok. För entreprenörer

Vad tycker du? Landskrona stad. Rapport från brukarundersökning 2011 Område funktionshinder

1 Värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Tyresö kommun

Strategisk plan

LSS-bostad. för vuxna personer med funktionsnedsättning

Vi är tillgängliga Du behöver bara ringa ett samtal till individ- och familjeomsorgen för att komma i kontakt med en person som kan hjälpa dig.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Medarbetar- och ledarpolicy

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun

Vision 2030 Burlövs kommun

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm

GÖTEBORGS STAD UTFÖRARE 2013 Huvudresultat

GÖTEBORGS STAD UTFÖRARE 2013 Huvudresultat

Punkt 18: M edarbetarenkät 2015

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

LÄTTLÄST SVENSKA. Plan för att göra Uppsala bättre för personer med funktionsnedsättning

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Medarbetarenkät 2014

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Transkript:

Brukarrevision Familjeboendet Boendeverksamheten 2014

INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad de vi är till för inom verksamhetsområdena funktionshinder och boendeverksamheten tycker om verksamheten. Brukarrevisionsmetoden utgör ett komplement till metoder såsom tex. enkäter. Brukarrevisionsarbetet ska ses som en del av Göteborgs stads kvalitetsarbete. Ett brukarrevisionsteam består av fyra personer (två brukare, en närstående och en samordnare). En hel dag ägnas åt platsbesök då gruppen besöker en verksamhet och ställer frågor till brukare och personal om inflytande/delaktighet respektive bemötande. Efter intervjuerna träffas teamet för att prata ihop sig om det samlade intrycket av verksamheten. Gruppen gör en färgbedömning där verksamheten ges grönt, gult eller rött kort inom olika delområden. Några dagar senare träffar brukarrevisionsteamet brukarna och personalen för återföring då teamet delar med sig av vad de upplever att verksamheten har för styrkor respektive förbättringsområden. Den här rapporten är en sammanfattning av teamets slutsatser. Sammanfattning helhetsbedömning Familjeboendet vänder sig till barnfamiljer som står utanför den ordinarie bostadsmarknaden och målet under boendetiden är att öka förmågan till att klara ett eget boende. Syftet är att få boendereferenser för att kunna ansöka om ett kommunalt kontrakt. Boendet har ett 40-tal lägenheter som är insprängda i de nordöstra, norra och västra stadsdelarna i Göteborg. Personalen består av fem behandlingsassistenter och en gruppchef. Personalen utgår från sitt kontor i Änggården. Tio personer intervjuades varav sex av intervjuerna skedde på kontoret, en i brukarens lägenhet och tre per telefon. Av dessa tio var två stycken personal. Bemötande Brukarna är mycket nöjda med sitt boende. De känner sig välkomna och trygga och är mycket nöjda med sina kontaktpersoner. Kontaktpersonerna visar respekt, lyssnar, ger ett gott stöd och håller vad de lovar. Ibland kan de dock upplevas ha lite för bråttom. Personalen upplevs som tillgängliga, närvarande och uppmärksamma i mötet med brukarna, de är mycket betydelsefulla samtidigt som personalen jobbar på att avveckla sig så brukarna kan stå på egna ben. Om relationen inte skulle fungera bra mellan brukare och kontaktman vet inte den 1

boende vart man ska vända sig och en brukare uttryckte att man inte vill klaga för mycket av rädsla för att mista sitt boende. Delaktighet Det som oroar brukarna är osäkerheten över vad som händer efter referenstiden hos familjeboendet, var hamnar man sedan, hur blir det för barnen måste de byta skola, dagis etcetera. Frustrationen över att inte få bo kvar medför att en brukare överväger att medvetet missköta sig för att förlänga boendetiden. Trivseln är inte alltid så stor i området även om trivseln i lägenheten kan vara god. Det finns en önskan att boendereglerna är mer flexibla och ser till individen, främst gäller det förbudet mot att ha husdjur. Informationen om regler och policy som gäller i boendet är god, däremot är det sämre med informationen om kulturellt utbud och sociala aktiviteter som finns att tillgå i området. Personalen tyckte dock att de var bra på att ge denna information så där fanns det en skillnad i upplevelsen. Brukarna känner att de är delaktiga i frågor som rör deras boende och att framtida planeringar görs tillsammans. Återigen är det möjligheten att inte kunna påverka sitt framtida boende och inte veta i vilken stadsdel man hamnar som är det största dilemmat. Vi i brukarrevisionen är själva osäkra på om det finns möjlighet att bo kvar i vissa av lägenheterna och undrar hur tydligt det är gentemot de boende vad det är som gäller. De som vill ha hjälp med arbete och sysselsättning har fått det. Avslutningsvis kan vi konstatera att brukarna är väldigt nöjda med stödet de får från personalen och att boendet mer än väl uppfyllt deras förväntningar. Några uttrycker att deras livssituation ser mycket bättre ut sedan de kom till familjeboendet. Detta är något som får oss att bli nyfikna på vad nyckeln är till denna framgångsfaktor!? Vi vill också tacka för en välplanerad intervjudag! 2

BEMÖTANDE Styrkor (+) + Brukarna känner sig välkomna och trygga. + Personalen visar respekt, de ser till helheten, och det går alltid lätt att få kontakt med dem. Det finns ett stort förtroende för personalen som lyssnar bra, ger gott stöd och håller vad de lovar. + Många brukare uttrycker att hela deras livssituation ser mycket bättre ut nu än tidigare + Kontaktpersonen är mycket värdefull samtidigt som man på ett positivt sätt jobbar på att avveckla sig. + Personal strävar efter att jobbet ska präglas av omtanke. + Personalen upplevs som mycket tillgänglig, närvarande och uppmärksamma i mötet med brukarna. Förbättringsområden (-) - Det finns en oro för vad som händer i framtiden, vilket boende man hamnar i och en farhåga för vad som händer med barnen (skola, dagis etc.). - Samtidigt som kontaktpersonen är väldigt betydelsefull finns en sårbarhet för vad som händer om kontaktpersonen inte är på plats. - Ibland upplevs personalen ha lite för bråttom. - Oklarhet hos brukarna hur man går tillväga om man inte skulle komma överens med sin kontaktperson. Frågor (?)? Kan man vara mer flexibel med boenderegler, till exempel förbud mot husdjur med tanke på att det finns barn inblandade. (trygghet)? Finns backup för ordinarie kontaktperson?? Det är oklart om och i så fall vilka lägenheter man kan få bo kvar i efter referenstiden, både hos de boende och hos brukarrevisionen. 3

Färgbedömningar Trivsel Hänsyn, omtanke och lyssnande Tillgänglighet Problem- och konfliktlösning Totalbedömning bemötande Brukarna trivs bra i bostaden. Personalen ger ett gott stöd. De lyssnar och pratar med brukarna på ett bra sätt. Personalen är tillgänglig på olika sätt utifrån behov. Konflikter och problemsituationer hanteras bra. Bemötande är bra i bostaden. 4

DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Styrkor (+) + Informationen om regler och policy som gäller i boendet är god. + Kontaktmannen lyssnar och hjälper alltid till om någon fråga kring boendet uppstår och är behjälpliga med information om vart man kan vända sig i olika situationer (ex. samtalskontakter, läkarvård och ekonomisk rådgivning). + Boendet har mer än väl uppfyllt förväntningarna som brukarna haft. + I den mån brukarna vill ha hjälp med arbete och sysselsättning har de fått det. Förbättringsområden (-) - Oklarhet råder om vad som händer om någon bryter mot reglerna. - Personalen tror att det finns god kännedom om kulturellt utbud/sociala aktiviteter bland brukarna samtidigt som några brukare inte upplever att de fått någon information (från personalen i alla fall). - Många brukare vet inte vad som händer med förslag och synpunkter som de för fram. - Stor osäkerhet råder vad som händer efter boendetiden och en frustration över att inte kunna påverka var man hamnar sedan vilket upplevs som mycket stressande både för brukarna och barnen. Frågor (?)? Hur kommer det sig att personal/brukare har så olika uppfattning om informationen om kulturellt utbud/sociala aktiviteter?? Vilken möjlighet har brukarna att kunna påverka i vilken stadsdel de kan få kommunalt kontrakt?? Personal är inte helt säkra på att boendet har uppfyllt förväntningarna samtidigt som brukarna anser att boendet mer än väl uppfyllt deras förväntningar. Hur kommer det sig? 5

Färgbedömningar Information Forum för påverkan Aktiviteter, sociala kontakter och fritid Planering Arbete och sysselsättning Totalbedömning Inflytande/ delaktighet Brukarna får den information de behöver runt boendet och samhälle för att kunna leva ett gott liv. Brukarna ges få möjligheter för att kunna påverka den egna situationen såväl som verksamheten. Brukarna har stora möjligheter att komma till social gemenskap. De får tillräckligt stöd att engagera sig i olika sammanhang för den egna utvecklingen. Brukarna har stor möjlighet att påverka hur de använder sitt stöd i boendet. Brukarna ges goda möjligheter att vara del av en sysselsättning eller komma i arbete. De får tillräckligt stöd för att nå arbete eller sysselsättning. Brukarna har stort inflytande och är delaktiga i hur boendet utformas. 6