Miljöinformation Skara Energi AB 2012



Relevanta dokument
Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2015

MILJÖINFORMATION VÅRT MILJÖARBETE Det långsiktiga miljömålet för Skara Energi är: Vi ska bidra till en hållbar utveckling av Skara.

VÅRT MILJÖARBETE 2017

VÅRT MILJÖARBETE 2018

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Miljörapport - Textdel

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg AA Miljöcontroller

Miljöbokslut Miljöåtgärder år 2003

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB

Miljöaspektlista (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2013.

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning

Klimat- bokslut 2010

Miljöbokslut Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

BESLUT 1 (9) BESLUT Dnr: Gyproc AB Box BÅLSTA

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014.

Energiläget i Dals-Ed

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

Miljörapport Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Biogasanläggningen i Linköping

Miljöredovisning. Prioriterat område: Luft Nationella miljökvalitetsmål: Frisk luft. Levande sjöar och vattendrag. Begränsad klimatpåverkan.

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden.

Och vad händer sedan?

Dnr Mbn Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2015

Simulering av koldioxidutsläpp

Bilaga 6. Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Biogasanläggningen i Boden

Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag

Biogaskunskaper på stan

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Miljöbokslut /arbetad timme Nyckeltal 2004: 0,37 kg CO 2. /arbetad timme

Gas i södra Sverige Mattias Hennius

Produktionsvolym och energiförbrukning

Vattenfall Värme Nyköping

Stockholms stads biogasanläggningar

VD Kenneth Stahre och vice VD Roger Lifvergren bär det yttersta ansvaret för lagefterlevnad och Jonnah Stahre för miljöledningsarbetet.

MEDDELANDE NR 2005:9. Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2004

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2014

Strategi och åtgärder för hållbarutveckling. Posten och Brings miljöarbete

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB

Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar

Miljöprogram

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Energistrategi. Älvkarleby kommun

Miljörapport HVC 70 Ullstämma LINKÖPING

Helsingborg - unika förutsättningar

Biogasanläggningen i Göteborg

Exempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

VÅR MILJÖ #1 EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS FLYGVÄGAR BULLER UTSLÄPP TRANSPORTER AVFALL

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.

Miljörapport - Textdel

Handlingsplan, inkl. Nulägesanalys

Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel. Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011

Åtgärd 1. Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning

HANDLEDNING Fordonstvättar 2014 Version

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten

Bild 1. Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen

7. Stöd för hållbar utveckling

Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

MILJÖRAPPORT för år: Besöksadress: Magasinsgatan 29 Fastighetsbeteckning: kv Skogen 55 (Storvik 15:39)

Brf Stadsparken Gyllenkroks Alle 19, Lund

MILJÖRAPPORT 2012 SVENSK BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL

Energikollen modul 21C

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015

Energiplan för Bollebygds kommun. - med energieffektiviseringsstrategi

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå

Optensys ENERGIANALYS

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vår miljö din framtid! Centralsjukhuset Kristianstad

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad Uppdragsnummer

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme.

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet

Kaj Inrikes AB Miljö- och trafiksäkerhetsredovisning Sedan 1999

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Underlagsmaterial samråd

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk

Miljöinformation Skara Energi AB 2010

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än installationer.

Transkript:

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

2

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de nationella miljömålen. De nationella mål som har brutits ned till mål och åtgärder på bolaget är; 1)Begränsad klimatpåverkan, 2) Frisk luft, 4) Giftfri Miljö, 7) Ingen övergödning, 9) Grundvatten av god kvalitet och 15) God bebyggd miljö. Nya miljömål kommer att sättas upp i samband med budgetarbetet 2013. Här presenteras dels en sammanfattning för Skara Energi AB:s miljöarbete och dels en måluppfyllelse med nyckeltal för de uppsatta målen år 2011. Miljöinformationen är av övergripande karaktär. För fjärrvärmeverken och för reningsverket lämnas separata miljörapporter in till tillsynsmyndigheterna varje år med detaljerade uppgifter. Sammanfattning Företaget har flera olika verksamhetsområden där miljöanpassning pågår i större eller mindre omfattning. Arbete med energieffektivisering har påbörjats i arbetet med Skara kommuns energieffektiviseringsstrategi. Ett mål finns att byta ut fordonsparken mot miljöfordon i de fall där det är möjligt. Skara Energi AB är delägare i bolaget Skara Biogas AB som ska dra ledningar för biogas från lantbruk i kommunen vilket ökar möjligheterna att ta tillvara på potentialen som finns i biogas i kommunen. Användningen av kemikalier i företaget ses över och likaså övriga inköp, resursanvändning och återvinning. Billinge Energi AB som Skara Energi AB är delägare i och delar lokaler med har miljöledningssystemet ISO 14 001. 3

Fjärrvärme Skara Energi AB:s arbete med fjärrvärmeproduktion har stor betydelse för miljöpåverkan från uppvärmningen i många hushåll i Skara. Målet är att använda biobränslen till allt basbehov och endast spetsa med olja vid låga temperaturer eller vid haverier. Under år 2011 har planeringen för byggnationen av en ny fliseldad panna tagit fart och pannan beräknas vara färdig i början av 2013. Oljeanvändningen har legat på en låg nivå under året. Totalt användes 108 GWh bränslen för fjärrvärmesystemet 2012, fördelningen på energislag syns i diagram 1. Värmen som producerades i värmeverken var 95 GWh och 86 GWh levererades till kund under året. Detta innebar en ökning med cirka tio procent jämfört med föregående år. Diagram 1: Utvecklingen av produktion och bränsleanvändning i fjärrvärmeproduktionen i Skara kommun, år 1992-2012.Fördelningen för 2012 var 91 % flis,7 % deponigas och 2 % olja. Trots den ökade produktionen minskade utsläppen av fossil CO 2 från 651 ton år 2011 till 585 ton år 2012. All den energi från biobränslen som produceras till fjärrvärmenätet 2011 ersätter omkring 10 000 m 3 olja och skulle generera utsläpp av närmare 25 000 ton fossilt koldioxid. All den aska som kommer utav förbränningen återförs efter behandling till skogsmark. Under 2012 gav eldningen upphov till cirka 750 ton aska. I diagram 2 syns utsläppen av NOx från flispannorna i förhållande till producerad mängd energi. Efter en tids minskning har utsläppen under slutet av 2012 ökat något. Detta beror till största delen på att pannorna har använts på en högre effekt vilket minskar möjligheterna att reducera utsläppen av kväveoxider. I gengäld har oljeanvändningen kunnat hållas nere och totalt sett över året är utsläppet per producerad energi likvärdigt. Totalt var utsläppen av NOx 23 735 kg år 2012 och motsvarade siffra för 2011 var 21 450 kg. 4

Diagram 2 Månadsgenomsnitt av NOx-utsläpp från de fliseldade värmeverken angett i mg/mj, Riktvärdet i tillståndet är 100 mg/mj, medelvärde för år 2012 var 74,7 mg/mj och 75,2 mg/mj för år 2011. Vatten och avlopp Reningsverket har de senaste åren arbetat med ny utrustning för att minska elanvändningen. Elanvändningen har för minskat med cirka 20 % per kubikmeter renat vatten de senaste åren. Reningen av vattnet har under året klarat de gräns- och riktvärden som verket har. Arbetet med att minska kemikalieanvändningen pågår kontinuerligt och under året har samtliga kemikalier i verksamheten riskbedömts. Slammet från reningsverket innehåller ämnen (framförallt zink) som gör det olämpligt att sprida på åkermark. Slammet omhändertas av Sita. Arbetet med en ny reservvattentäkt på Axevalla hed pågår och ett vattenskyddsområde i detta område kommer att bildas under de närmsta åren. Renhållning Det är små förändringar i mängden avfall i kommunen från år till år. Avfallsmängderna syns i tabell 1. 5

En almanacka med information om avfall och sopsortering tas varje år fram av Skara Energi AB och delas ut till samtliga hushåll i kommunen. Tabell 1: Insamlat avfall (ton) i Skara kommun 2011 och 2012 2012 2011 Avfall Rödjorna 4786 5080 Trädgårdsavfall 1403 1628 Brännbart 3827 3889 Producentmaterial 1291 997 Elavfall 267 292 Kylmöbler 45 53 Vitvaror 74 85 Farligt avfall 49 71 Batterier 13 7 Lysrör 5 5 Oljor 10 10 11770 12117 Elnät Förlusterna i elnätet är knappt 3% vilket är jämförbart med föregående år. Energiinfo till Skara Energi AB:s kunder finns tillgänglig via hemsidan. Denna tjänst ger kunderna möjligheten att se sin dagliga energiförbrukning och är ett verktyg för att minska elanvändningen hos kunderna. Under året har Skara Energi AB gjort en förstudie om solceller för bolaget. Arbetet fortgår med mål att under kommande år sätta upp solceller på en eller flera av bolagets anläggningar. Biogas Skara Energi AB har under året aktivt arbetat med att utveckla biogasproduktionen i kommunen. Det mest synliga resultatet är bildandet av Skara Biogas AB. 6

Uppföljning av måluppfyllelse för år 2012 1. BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Mål: Vid värmeproduktionen ska fossila bränslen vara mindre än 5 %. Bolagets bidrag till klimatpåverkan från fossila bränslen i fordon och arbetsredskap ska minskas. Ökat miljöengagemang Ökad produktion av biogas Skara Energi AB har en miljöpolicy Kommentar: För värmeproduktionen stod biobränslen för 98 % under året, delvis beroende på en varm höst/vinter. Planering och byggnation av en ny panna för att klara även kalla vintrar med låg oljeförbrukning pågår dock och ny panna beräknas vara klar i början av 2013. Bolagets bränsleanvändning och fordonens körsträcka statistikförs. För varje nytt fordon som köps in övervägs möjligheten till alternativt drivmedel som exempelvis biogas. Planerade åtgärder med kommentarer: Byggnation av ny flispanna. Miljötillstånd för uppförande av panna har sökts och medgivits. Byggnationen pågår och beräknas vara klar i början av år 2013. Uppföljning av fordonens körsträcka. Under året har uppgifter på samtliga fordons körsträcka samlats in, från 2013 kommer körjournal att föras i samtliga personbilar. Inköp av miljöfordon med särskilt fokus på biogas vid nyköp och byte av fordon. Där så är möjligt köps fordon med gasdrift, under året har en gasbil köpts in. Tävling med miljöförslag på arbetsplatsen. Förslagsverksamheten har varit låg under året, vissa förslag har dock genomförts. Punkt på lokal samverkansmöten. Oklart om detta genomförts Miljöutbildning/arrangemang för medarbetare. Detta har inte prioriterats under året. Fortsatt engagemang i Skara Biogas AB. Skara Energi AB är fortsatt aktivt i Skara Biogas AB. Uppföljning av miljöpolicy Miljöpolicy har diskuterats på styrelsemöte men beslut om miljöpolicy har inte tagits. Nyckeltal: Utsläppsrätter i förhållande till fjärrvärmeproduktion: 2012: Utsläpp av 585 ton CO 2 = 5,42 utsläppsrätter/använd bränslemängd i GWh 2011: Utsläpp av 652 ton CO 2 = 6,42 utsläppsrätter/använd bränslemängd i GWh Varje ton utsläppt CO 2 motsvarar en utsläppsrätt. 7

Förbrukad mängd bränsle av respektive slag i fjärrvärmeproduktionen: Tabell 2: Fördelningen på respektive bränsleslag i procent, år 20102 och 2011 Bränsle 2012 2011 Flis, inkl rökgaskondensering 91,0 90,4 Deponigas 7,0 7,2 Olja 2,0 2,4 Bränsleanvändning till fordon: 2012: 12 500 l bensin 15 209 l diesel 2 179 Nm3 fordonsgas 2011: 11 298 l bensin 16 487 l diesel 1 836 Nm3 fordonsgas Antal körda kilometer med fordon: 2012: 27 558 mil med fordon 2011: - Andel miljöfordon inom företaget: 2012: 5 bilar av 23 är miljöbilar, 22 % 2011: 5 bilar av 24 är miljöbilar, 21 % 2. FRISK LUFT Mål: Riktvärdena i tillståndet på Värmeverket Harven och Uddetorp ska hållas. NOx-utsläppen ska minskas Kommentar: Riktvärdena för NOx och CO på värmeverken klaras med god marginal på årsbasis, vissa dygn har dock värdena överskridits. Totalt sett har utsläppen kunnat hållas på en relativt låg nivå vilket är positivt för både miljön och ekonomin då utsläppen också kostar pengar. En stor del i de låga nivåerna ligger i engagemanget från driftspersonalen som aktivt jobbat med att pressa ned utsläppen och efterfrågar verktyg för att förbättra situationen. Åtgärder med kommentarer: NO x -pliktiga anläggningar ska rapportera utsläppen av NO x och dess energiproduktionen. Årligen görs inrapportering till Naturvårdsverket om anläggningarnas utsläpp av kväveoxider. Optimera driften i bolagets fjärrvärmeverk så att utsläppen av NOx minskar. Ett kontinuerligt arbete med optimering av driften genomförs dagligen. Inga ytterligare åtgärder som exempelvis användning av kemikalier för fällning används. Månadsvis uppföljning på värmeverket. Varje månad hålls ett möte med driftspersonalen och miljöingenjör där föregående månads utsläpp gås igenom och idéer om minskning tas upp. Rapportering till styrelse. Ingen rapportering sker löpande men styrelsen får information i samband med miljöinformationen. 8

Nyckeltal: Årsmedelvärdet för NOx Tabell 3: Årsmedelvärde samt totalt utsläpp av NOx År mg/mj kg, totalt 2012 74,7 23 735 2011 75,2 21 450 4. GIFTFRI MILJÖ Mål: Alla kemikalier i verksamheten ska finnas registrerade och riskbedömda. Minskning av antalet och andelen farliga kemikalier. Kommentar: Kontrollen av kemikalierna i bolaget är relativt god och det webbaserade programmet ichemistry hjälper upp att få en struktur med riskbedömningar av kemikalierna. Alla avdelningar på bolaget har ännu inte uppdaterade inventeringar och riskbedömningar men arbetet pågår. Det finns vissa kemikalier som har beståndsdelar som bör fasas ut, i den mån likvärdiga kemikalier kommer fram byts dessa ut. Under året har en tilläggsmodul i ichemistry lagts till som stöttar i arbetet med utbyte av kemikalier. Åtgärder med kommentarer: Kemikalieinventering på El-IT-avdelningen Kemikalierna på El-IT-avdelningen är inventerade men inte riskbedömda. Registrering i ichemistry. Nya kemikalier registreras i ichemistry. Utfasning av kemikalier. Pågår kontinuerligt Inköpspolicy för kemikalier ska tas fram. Arbete med inköpspolicy pågår, policyn är inte fastslagen än Miljöbedömning av kemikalier före inköp. Detta har ännu inte implementeras Nyckeltal för att följa utvecklingen på bolaget: Antal kemikalier och andelen farliga kemikalier. 74 kemikalier varav 23 st på REACH annex XVII-lista för kemikalier som bör fasas ut. 7. INGEN ÖVERGÖDNING Mål: Skara Energi AB ska hålla gränsvärdet (0,4 mg/l) för utsläpp av fosfor vid avloppsreningsverket. Skara Energi AB ska hålla riktvärdet (20 mg/l) för utsläpp av kväve vid avloppsreningsverket. Kommentar: Gränsvärde för fosfor klaras för reningsverket. Utsläppen av fosfor har ökat från föregående år men klarar riktvärdet med god marginal. Utsläppen av fosfor har delvis att 9

göra med användning av en fällningskemikalie varför det finns ett intresse i att inte pressa värdena långt under gränsvärdena. Under 2011 fanns vissa problem med kvävereduceringen. Ett aktivt arbete har minskat dessa problem under 2012 och utsläppen av kväve har minskat. Åtgärder med kommentarer: Följa halterna av fosfor på utgående vatten från lokala företag med någon form av miljötillstånd anslutna till avloppsreningsverket. Reningsverket har ett kontrollprogram som även följs av Scan, Lantägg och CWS-boco (Textillån) Förbättrad kväverening i avloppsreningsverket med dosering av metanol vid behov. Dosering av metanol sker kontinuerligt för att klara riktvärdena på kvävereningen. Kvartalsvis uppföljning av utsläppsstatistik från reningsverket. Miljövärdena ska rapporteras till ledningen på ledningsgruppmötena. Kvartalsvis uppföljning sker. Nyckeltal: Redovisa utsläppsvärdena för fosfor i mg/l (gränsvärde 0,4 mg/l) Tabell 4: Utsläpp av fosfor från reningsverket År Mg/l 2012 0,27 2011 0,32 Redovisa utsläppsvärdena för kväve i mg/l (riktvärde 20 mg/l) Tabell 5: Utsläpp av kväve från reningsverket År mg/l 2012 15 2011 22 9. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Mål: Skydda grundvattentillgångarna i Axvall Kommentar: Arbetet med vattentäkt och vattenskyddsområde pågår och har kommit fram till samrådsfasen. Åtgärder med kommentarer: Vattenskyddsområdet ska fastställas. Vattenskyddsområde fastställdes under 2012. 15. GOD BEBYGGD MILJÖ Mål: Elanvändningen i företaget ska minska Minskad resursförbrukningen 10

Öka återvinning Kommentar: På Horshaga reningsverk har ett systematiskt arbete pågått de senaste åren för att minska elanvändningen. Detta arbete har inneburit en kraftig minskning av mängden inköpt el vilket kunnat hållas likvärdigt även detta året. Systematiskt arbete med energieffektivisering i resten av bolaget har inte påbörjats men även på värmeverken går det se en minskning av elanvändningen. Samtliga centrala skrivare har dubbelsidig utskrift som förval. Återvinning av papper sker separat för vitt kontorspapper och övrigt papper. Åtgärder med kommentarer: Energikartläggning med energiplan för företagets verksamhet. Detta arbete har inte hunnits med under år 2012. Energieffektivisering i värmeverken Vissa insatser har genomförts, som att belysning och skärmar stängs av, samt studier av hur det går att minska elanvändningen i processerna. Energieffektivisering för Horshaga reningsverk Reningsverket har aktivt arbetat med att byta utrustning för att minska elanvändningen. Installation av närvarocensorer för belysning Har genomförts i vissa lokaler. Bevakning av elförluster i nätet Förlusterna bevakas. Försök med installation av solceller Cirka 100 m 2 solceller har satts upp på förrådets tak, anläggningen har en effekt på 16 kw. Inköpspolicy tas fram Arbete med denna åtgärd har påbörjats Undersökning av möjlighet att enbart använda centrala skrivare Möjligheten finns men fortfarande är det många som vill ha kvar sina skrivare på rummen. Minskad användning av tvättmedel och avfettningsmedel i tvätthall Dialog förs med användare av tvätthallen, inga konkreta åtgärder har genomförts. Åtgärder för enklare återvinning. En tunna för plastavfall finns tillgänglig vid förrådet Inköp av återvinningsbara produkter Åtgärden är svår att genomföra och att följa upp. 11

Nyckeltal: Årlig elförbrukningen för fjärrvärmeproduktionen Tabell 5: Använd elenergi i förhållande till producerad mängd energi i Skara Energi AB:s fjärrvärmeverk Uddetorp och Harven, år 2011-2012 2012 Produktion (MWh) Använd elenergi (kwh) kwh/mwh Harven 56 000 816 144 14,57 Uddetorp 37 000 672 413 18,17 2011 Harven 49 900 757 040 15,18 Uddetorp 36 800 678 320 18,43 Årlig elförbrukningen för Horshaga reningsverk Tabell 6: Elanvändningen i förhållande till mängden renat avloppsvatten på Horshaga reningsverk,år 2011-2012 2012 Renat avloppsvatten (m 3 ) Använd elenergi (kwh) kwh/m 3 Horshaga 2 709 000 1 275 509 0,47 2011 Horshaga 2 766 000 1 227 000 0,44 Årlig elförbrukning för vårt kontor 2012: 68 760 kwh el, 1423 m 2 lokaler (kontor + förråd). 48 kwh/m 2 2011: 68 690 kwh el, 1423 m 2 lokaler (kontor + förråd). 48 kwh/m 2 Årlig fjärrvärmeförbrukning för vårt kontor 2012: 118 467 kwh, 1423 m 2 lokaler (kontor + förråd). 83 kwh/m 2 2011: 128 000 kwh, 1423 m 2 lokaler (kontor + förråd). 90 kwh/m 2 Årlig elförlust i elnätet 2012: 5 108 370 kwh, 2,94 % 2011: 5 274 000 kwh, 3,01 % 12