Barnkartor i GIS GIS i Uppsala län 26 mars 2015 Kerstin Nordin, institutionen för stad och land, SLU Uppsala
Innehåll 1. Metoden Barnkartor i GIS 2. Några resultat från Västerås
Forskning visar att Barn och unga vill vara med och påverka sin närmiljö, och enligt FN:s barnkonvention har de rätt till det. En bra utemiljö gör det möjligt att röra sig på egen hand utforska, erfara träffa kompisar Seeing is believing, kartans retoriska kraft Barn i 10-11 års åldern kan läsa en karta Kartan kan vara ett sätt att kommunicera som passar barn och planerare
Metoden Barnkartor i GIS Del 1 Metodutveckling insamling och lagring
Vilka projekt lämpar sig metoden för? Projektet ska ha ett barnperspektiv. Projektet ska syfta till att barns kunskap ska användas i planering och förvaltning av utemiljö. Projektet är beroende av att data samlas in på ett kontrollerat och kvalitetssäkrat sätt dvs anvisningarna i Guide till Barnkartor i GIS följs. Projektet ska ha en ansvarig projektledare och tillräckligt många utbildade handledare. Barnen ska få återkoppling på sin medverkan.
Samverkan skola, kommun, SLU/FOMA Skolan bidrar med lokal och lektionstid, t ex när eleven har eget arbete. Kommunen bidrar med projektledare som tar ansvar för datainsamling och datahantering. Ordnar också handledare. Elever och lärare bidrar med kunskap om utemiljön. SLU / FOMA: utbildning, lagring av data GISgruppen: tillhandahåller enkäten på dator eller surfplatta
Enkät med karta Frågor till eleverna 1. Var bor du? 2. Vilka vägar använder du till skolan? 3. Vilka vägar använder du på fritiden? 4. Vilka platser brukar du vara på utomhus? 5. Finns det farliga eller otrevliga platser? 6. Har du en favoritplats utomhus? 7. Förslag på förbättringar i utemiljön? Frågor till lärarna 1. Vilka områden utomhus använder skolan? 2. Vilka vägar används under skoltid? 3. Finns det farliga eller otrevliga platser utomhus? 4. Har skolan några favoritplatser utomhus? 5. Förslag på förbättringar i utemiljön?
Kommunala projekt Täby 2009: Projektledning: Tekniska förvaltningen Omfattning: Hela kommunen, 28 skolor, drygt 600 barn Syfte: underlag för ÖP Västerås 2010: Projektledning: Tekniska förvaltningen Omfattning: En stadsdel, 2 skolor, 90 barn Syfte: Stadsdelsupprustning, trygghetsprojekt Örebro 2011: Projektledning: Stadsbyggnadskontoret Omfattning: 2 orter, 3 skolor, ca 80 barn Syfte: fördjupad översiktsplan Hällefors 2011-12: Projektledning: Folkhälsoteamet norra Örebro län Omfattning: 2 orter, 4 skolor Syfte: skolvägsplanering Falun 2012 Projektledning: Miljökontoret Omfattning: 2 klasser, 41 barn, 6 lärare Syfte: Skolvägsplanering
Exempel från Västerås
Forskningsfrågor Del 2 Visualiseringsstudie Vad ska visas? o Från ett barnperspektiv? o Skolperspektiv? o Planerarperspektiv? För vem görs visualiseringarna? o Stadsplanering o Parkplanering o Trafikplanering o Skötselplanering o Stadsdelsförvaltning/ social planering Hur ska det visas? Vilka GIS-verktyg är lämpliga? Gränser Generaliseringar Kategorier
Temakarta: Var bor du?
Temakarta: Skolvägar Temakarta: Fritidsvägar
Temakarta: Var brukar du vara? 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Meet friends Play Athlets, sports Something else North South
Temakarta: Otäcka, farliga platser Kvartersmark Allmän platsmark
Temakarta: Favoritplatser Kvartersmark Allmän plats
Är skogen en farlig plats, möjlig att exploatera eller en undervisningsresurs?
Syntes - fokus
Styrkor
Svagheter
Mer information finns på http:barngis.se Kerstin.Nordin@slu.se