Förutsättningar till Flerårsplan - Individ- och familjeomsorg LEX SÄN -03-31
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ansvarsområde... 4 3 och nyckeltal... 4 3.1 Kund - nöjd väsbybo... 4 3.2 Samhälle och miljö - hållbart Väsby... 9 3.3 Medarbetare - attraktiv arbetsgivare... 11 3.4 Ekonomi god ekonomisk hushållning... 12 4 Omvärldsanalys... 22 4.1 Framåtblick... 22 Individ- och familjeomsorg, Förutsättningar till Flerårsplan - 2(24)
1 Sammanfattning Verksamhetens största utmaningar de kommande åren är fortsatt kvalitetsutveckling och utveckling av arbetsmetodik i en vardag med hög arbetsbelastning och ett IT-system som ännu inte är helt anpassat till verksamhetens behov. Kompetensförsörjning är ett annat utmanande område. Det råder brist på erfarna socialsekreterare i landet till framförallt utredningsarbete inom barn och ungdomsvården. Att behålla och utveckla en god arbetsmiljö med bra stödfunktioner blir viktigt för en stabil personalsituation. Ett fortsatt högt flyktingmottagande ställer krav på ett utvecklat mottagande i kommunen. Under år har gjorts satsningar inom området med kurator för nyanlända elever i skolorna och föräldrastöd. Verksamheten kommer också kompletteras med utökning av boendekonsulent för de nyanlända flyktingfamiljerna. Andra utmaningar är utvecklingen i samhället vad gäller missbruk, våld i nära relationer och svårigheterna för utsatta grupper att få bostad och arbete. Barn och ungdomar drabbas särskilt i dessa situationer och behovet av stöd och insatser från bland annat socialtjänsten är stort. Ett ökande antal hushåll har boende i form av försökslägenhet dels på grund av egna svårigheter att komma in på bostadsmarknaden och dels som ett alternativ till placering. Dessa individer behöver ett stöd i sitt boende för att kunna komma vidare till egna kontrakt. För att klara av detta föreslås boendestödet utökas. De grupper som står längst från arbetsmarknaden och riskerar att fastna i ett långvarigt utanförskap är grupperna lågutbildade, äldre över 55 år, funktionsnedsatta och utrikes födda. Ett utrymme i budgeten finns för riktade arbetsmarknadsinsatser eftersom kostnaderna för försörjningsstöd beräknas minska. Efter besparingskrav på 1 procent är utrymmet 0,2 mkr vilket föreslås omfördelas till att ge insatser för personer som står långt från arbetsmarknaden. Ungdomar som står långt från arbetsmarknaden föreslås få fortsatt stöd i projektet "Vägval ungdom" genom fortsatt satsning på en ungdomscoach. Individ- och familjeomsorgens behov av kommunersättning är beräknad till 158,1 mkr för år. Kommunersättningen år är 157,2 mkr. Löne- och prisuppräkningen uppgår till 3,0 mkr. Volymminskningar på försörjningsstöd och placeringskostnader är -3,3 mkr. Satsning på arbetsmarknadsåtgärder är 0,2 mkr och övriga förändringar 1,0 mkr jämfört med budget. Individ- och familjeomsorg, Förutsättningar till Flerårsplan - 3(24)
2 Ansvarsområde Social-och äldrenämnden ansvarar för individ-och familjeomsorgen som innehåller: Socialt förebyggande insatser Myndighetsutövning enligt socialtjänstlagen, Lagen om vård av unga i vissa fall, Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, Lagen om unga lagöverträdare Biståndsbedömda insatser i form av stöd och behandling i öppenvård eller dygnsvård Ekonomiskt bistånd Flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder 3 och nyckeltal och nyckeltal sorteras in i fyra perspektiv - kund, samhälle & miljö, medarbetare samt ekonomi - utifrån strukturen i kommunens ledningssystem. 3.1 Kund - nöjd väsbybo 3.1.1 Kunden i fokus Nämndmål Individ och familjeomsorgens verksamhet ska kännetecknas av god tillgänglighet, bra bemötande och delaktighet.(sän) Nyckeltal Andel i % som upplever gott bemötande inom de myndighetsutövande verksamheterna ** Utredningstid i dagar ekonomiskt bistånd *** Utredningstid inom barn -och ungdomsvården medelvärde**** Antal genomförda brukardialoger i syfte att utveckla individ-och familjeomsorgens verksamhetsområden. * Resultat Länssnitt 94 94 94 94 94 94 23 21 20 19 19 113 109 100 90 85 80 6 6 6 6 6 Individ- och familjeomsorg, Förutsättningar till Flerårsplan - 4(24)
Nämndmål Individ- och familjeomsorgens verksamhet ska ha god kvalitet. Myndighetsutövning ska vara rättssäker (SÄN) Nyckeltal Genomförda kvalitetsrevisioner ***** Andel enheter som har haft genomgång av Lex Sarah och klagomålshantering ***** * Resultat Länssnitt 1 1 1 1 1 1 100 100 100 100 100 * Nytt mål för. Jämförelsetal för länet saknas. Verksamhetsområden: barn och ungdomsvård, beroendevård, förebyggande arbete, ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadsåtgärder, flyktingmottagande ** Nytt mål för. Jämförelsetal för länet saknas. *** för kan inte lämnas eftersom data efter övergång till Pulsen Combine saknas. **** Nytt mål för. Tidigare mål var andel beslut inom 4 månader kan inte lämnas då data från Pulsen Combine saknas. ***** Länssnitt saknas. ***** * Nytt mål för. Länssnitt saknas. 3.1.1.1 Utmaningar, risker och åtgärder Brukarinflytande är fortsatt ett utvecklingsområde inom individ-och familjeomsorgen. Enheterna planerar och genomför bl. a enkäter och fokusgrupper för att öka brukares delaktighet i verksamhetsutvecklingen. Brukarmedverkan stärks också genom användandet av olika kvalitetssäkrade utredningsverktyg som förutsätter delaktighet, såsom Barns behov i centrum (BBIC) och Addiction Severity Index (ASI). Det finns risk att verktygen inte används fullt ut vid arbetstoppar. Återkommande utbildning och utveckling av instrumenten i lärande nätverk ger kunskap, motivation och stöd till ett effektivare användande. Socialstyrelsen kommer i höst med en förenklad version av BBIC, vilket förväntas underlätta dokumentationen utan att göra avkall på kvaliteten. Hög arbetsbelastning och användarsvårigheter kopplat till det nyinförda verksamhetssystemet, Pulsen Combine, riskerar att negativt påverka utredningstiderna och dokumentationen. Uppföljning av insatser och framtagande av statistik ur systemet är ett område som är under utveckling. En handlingsplan är framtagen för att förbättra förutsättningarna med Pulsen Combine. För att implementera och underhålla det systematiska kvalitetsarbetet krävs det en extra arbetsinsats av alla medarbetare. Enheterna behöver utveckla en fungerande struktur och plan för egenkontroll och avsätta tid för analys av resultat och planering av förbättringar. Tid för förbättringsarbetet konkurrerar med den löpande handläggningen av ärenden. Hög arbetsbelastning och personalomsättning är risker för måluppfyllelse. Ett medvetet och proaktivt arbete för att rekrytera och behålla kompetenta och erfarna medarbetare behöver fortsätta under flerårsperioden. Inom utredningsenheten barn och ungdom är hög arbetsbelastning ett faktum sedan flera år på grund av oförutsedda vakanser, högre inflöde av ärenden och nya lagkrav. En successiv förbätt- Individ- och familjeomsorg, Förutsättningar till Flerårsplan - 5(24)
ring av resurser har gjorts under de senaste åren, t ex utveckling av ett nära arbetsledarskap, utökning av mottagningen och administrativt stöd. Under har en utökning med två utredartjänster gjorts efter omfördelning inom ram. Till utökas även familjehemssekreterargruppen med en tjänst, finansierad med statliga medel för mottagande av nyanlända barn. 3.1.2 Kunskap och lärande Nämndmål Individ och familjeomsorgen ska bidra till barns och ungdomars skolutveckling. (SÄN ing. (SÄN) Nyckeltal Andel genomförandeplaner i % för barn i samhällsvård där behovsområde utbildning är dokumenterad* Antal barn i fokus hos Familj- och skolservice ska vara minst 425* Minst 90 procent av nyanlända barn som tas emot i mottagningsfunktionen på Väsby skolan ska erbjudas råd och stöd av kurator. *** Resultat Länssnitt 100 100 100 100 100 100 425 425 425 425 425 90 90 90 90 90 3.1.2.1 Utmaningar, risker och åtgärder Att inte klara skolan är en stark riskfaktor i en människas liv. I allt arbete inom individ-och familjeomsorgen ska vi ha barn och deras skolsituation i fokus. Vid varje placering utanför det egna hemmet behöver barnens skolgång särskilt uppmärksammas och planeras. En utmaning är att barnens hemskola fortsatt följer upp barnens skolgång under placeringstiden. En annan utmaning är att samverka med mottagande skola och uppdragstagare/vårdgivare för att aktivt stödja barnens skolgång. Viktigt är att rätt förväntningar ställs på barnen och att stöd ges utifrån deras individuella förutsättningar. I vissa fall ansvarar och finansierar nämnden för särskilda stödinsatser i skolan. Skolor och socialtjänsten behöver samverka kring barn i behov av särskilt stöd i vissa fall. Utmaningen är att upprätthålla ett stabilt samarbete med kontinuitet där parterna har ett gemensamt mål och tydligt uppdrag samt realistiska förväntningar på varandra. Socialtjänsten leder ett samverkansforum, kallat BUS, där samverkan sker avseende barn som behöver stöd från både kommun och landsting. Inom "Ett Individ- och familjeomsorg, Förutsättningar till Flerårsplan - 6(24)
lärande Väsbys" delprojekt om "Barn i behov av särskilt stöd" planeras en vidareutveckling av samverkan mellan skola och socialtjänst, som individ-och familjeomsorgen aktivt ska bidra till. Barn och ungdomar som är frånvarande från skolan är ett utbrett problem som i vissa fall behöver adresseras av både skolan och socialtjänst. Individ-och familjeomsorgen bidrar specifikt genom arbetet inom Familj-och skolservice, som möter pedagoger och föräldrar, och projektet Vägval ungdom, som söker upp ungdomar som varken studerar eller arbetar. 3.1.3 Social hållbarhet, trygghet och hälsa Nämndmål Individ och familjeomsorgen ska arbeta förebyggande, erbjuda tidiga insatser och vård på hemmaplan så långt det är möjligt (SÄN) Individ och familjeomsorgen ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och ha en trygg boendesituation. I allt arbete ska barn och ungdomars situation särskilt uppmärksammas. (SÄN) Nyckeltal Andel beslut i % om öppenvårdsinsatser (vuxen)* Andel beslut i % om öppenvård för barn och ungdom* Andel personer i % som fullföljer öppenvårdsprogrammen Fenix och KBT** Antal hushåll med långvarigt försörjningsstöd (10 av 12 månader)*** Andelen personer i % i försökslägenheter som får eget hållbart boende i förhållande till det totala antalet försökslägenheter.** Resultat Länssnitt 80 81 81 82 82 82 63 70 70 70 70 70 77 80 80 85 85 85 126 120 120 115 110 110 12 12 12 15 15 15 3.1.3.1 Utmaningar, risker och åtgärder Våld i familjer och psykisk ohälsa är vanligt förekommande i de ärenden som blir aktuella hos socialtjänsten. Komplexiteten och svårighetsgraden i ärendena har Individ- och familjeomsorg, Förutsättningar till Flerårsplan - 7(24)
ökat, t ex har fler allvarliga och långvariga skyddsbehov och flertalet av de ungdomar som placeras på institution har svåra neuropsykiatriska besvär eller långtgående missbruk. Dessa faktorer påverkar möjligheten att klara att möta behoven i öppenvård. Ett nära samarbete mellan myndighet och öppenvård och ett flexibelt arbetssätt är avgörande för vård på hemmaplan. Möjligheten att erbjuda vård på hemmaplan är beroende av tillgången på lägenheter med stöd. Bostadssituationen i regionen är en stor utmaning. Bristen på bostäder och de högt ställda kraven från bostadsföretagen leder till att flera grupper har svårt att komma in på bostadsmarknaden och få ett eget hållbart boende. Försökslägenhet erbjuds de målgrupper (bistånd enligt socialtjänstlagen) som inte har egna förutsättningar att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden och innebär att kommunen står för lägenhetskontraktet och hyr ut i andra hand till den behövande. I augusti hade socialtjänsten 83 försökslägenheter. I mars har socialtjänsten 92 st. Under prognostiseras en ökning med cirka 10-15 lägenheter ytterligare. För flerårsperioden finns risk att antalet lägenheter successivt ökar om flödet ut till egna kontrakt inte förbättras. Kommunens avtal med Migrationsverket om mottagande av nyanlända är inräknat i prognosen för. Avtalet förutsätter att kommunen erbjuder flyktingar ca 12 lägenheter per år. För att hantera denna stora uthyrning av försökslägenheter och bistånd i form av boendestöd så behöver resurserna kopplade till denna verksamhet utökas. Under år utökas verksamheten med * en boendekonsulent riktad till introduktion av nyanlända * en boendestödjare * köp av fastighetsskötsel och besiktning Boendekonsulenten finansieras av stalig schablonersättning. Boendestödjaren och fastighetsskötseln finansieras inom ram genom minskning av en årsplats för externt köp av boende inom beroendevården. Social-och äldrenämnden kommer under våren att behandla ärendet om Bostadförst-konceptet, som nämnden gav förvaltningen uppdrag att utreda. Om nämnden fattar beslut om att genomföra projektet Bostad först, föreslås det prövas under 1-2 år med finansiering dels av statliga stimulansmedel riktade till personer med psykisk ohälsa och/eller missbruk och dels med medel från projektet Tryggt boende. Till målgruppen bör också knytas en uppsökande verksamhet och träfflokal. Det finns ett bra samarbete mellan socialtjänsten och bostadsföretagen men det kan aldrig vara socialtjänsten som ansvarar för bostadsförsörjningen. Det behöver utvecklas former för att säkerställa att det i framtida projekt avsätts en viss andel av bostäderna för personer som av olika skäl inte kommer in på den ordinarie bostadsmarknaden. Tillgången till droger bl.a. via nätet har ökat. Signaler från beroendeenheten och polisen tyder på ett utbrett cannabismissbruk bland unga i Upplands Väsby. Att nå ungdomar innan de går för långt i sitt missbruk är en utmaning eftersom de inte Individ- och familjeomsorg, Förutsättningar till Flerårsplan - 8(24)
har insikt om problemen och därför inte är motiverade. Beroendevården fortsätter att anpassa sin verksamhet efter de nationella riktlinjerna och brukarnas behov av vård. Inom öppenvården erbjuds numera två olika behandlingsprogram för att bredda sitt utbud att passa fler. Under flerårsperioden får programmens resultat följas utifrån b.la. a ett jämställdhetsperspektiv. Antalet hushåll med långvarigt försörjningsstöd har minskat under. En orsak är att flera kunnat erbjudas kommunala visstidsanställningar, KVA. Individ-och familjeomsorgen föreslår en fortsättning av KVA-platser under flerårsperioden och att de finansieras genom minskning av ramen för försörjningsstöd. 3.2 Samhälle och miljö - hållbart Väsby 3.2.1 Näringsliv och arbete Nämndmål Individ och familjeomsorgen ska stärka enskilda individers förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. (SÄN) Nyckeltal Andel personer i % 18-24 år i egen försörjning efter insats på WorkCenter Andel personer i % över 25 år i egen försörjning efter insats på WorkCenter Resultat Länssnitt 55 56 56 57 58 58 46 46 46 47 48 48 3.2.1.1 Utmaningar, risker och åtgärder För grupperna lågutbildade, funktionsnedsatta och utrikes födda är riskerna störst att fastna i ett långvarigt utanförskap från arbetsmarknaden. I Upplands Väsby består en stor del av de arbetslösa av dessa grupper. Även med en starkare konjunktur och tillväxt av arbetstillfällen är dessa grupper svaga på arbetsmarknaden vilket innebär att många behöver ett stöd för att få ett arbete. Viktiga faktorer för kommunen att stärka individers möjlighet att komma in på arbetsmarknaden är god samverkan med arbetsförmedlingen, gott företagarklimat som stärker den lokala arbetsmarknaden samt samarbete med företag och ideella organisationer. En utmaning är att utveckla ändamålsenliga arbetsmarknadsåtgärder för utsatta grupper. Under samlas politiker på uppdrag av kommunstyrelsen och tjänstemän som arbetar för människors förutsättningar till arbete tillsammans i en styrgrupp för arbetsmarknadsfrågor för att genomlysa vad som görs idag och hur arbetet ska organiseras framöver. Det kan konstateras att samarbetet med arbetsförmedlingen är bra och kommunens medborgare erbjuds ett brett utbud av kompetenshöjande insatser eller arbetsmarknadsinsatser. Det finns dock Individ- och familjeomsorg, Förutsättningar till Flerårsplan - 9(24)
utvecklingsområden och politiska ambitioner som hittills inte kunnat prioriteras. Social-och äldrenämnden och verksamheten avvaktar vidare beslut och uppdrag från kommunstyrelsen för eventuell utökning av verksamhet under flerårsperioden. Under slutet av år startade projektet "Vägval ungdom 2.0" tillsammans med arbetsförmedlingen. Inom projektet får ungdomar i åldern 16-24 år stöd att komma ut i arbetslivet eller utbildning. En utvärdering av arbetet ska ske under år. Arbetsförmedlingen har för sin del i projektet finansieringen klar för år -16. I mars har 31 ungdomar varit aktuella för projektet. I mars har en tredjedel kommit vidare eller tillbaka till utbildning eller arbete. I och med projektet finns flera resurser tillgängliga för ungdomar på en plats. En fortsättning av projektet föreslås under flerårsperioden genom fortsatt delfinansiering av social-och äldrenämnden avseende ungdomscoachen. Finansieringen ryms inom ramen för ekonomiskt bistånd. Arbetsförmedlingen har finansiering klar för år. Projektet förväntas ge förebyggande effekter på behovet av försörjningsstöd för unga vuxna och ge positiva effekter för de unga vuxnas hälsa. Under år avslutas projektet kommunala visstidsanställningar, KVA, efter 15 månader på försök. Projektet är en åtgärd för personer med långvarigt behov av försörjningsstöd. Efter utvärdering under våren ser verksamheten behov av en fortsättning inom ordinarie uppdrag. Av projektets totalt 14 personer har fem en heltidsanställning, tre olika former av deltidsanställning och sex är arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, direkt efter projektets avslut. Det går också att se att KVA-anställningen bidragit till positiva förändringar även på andra områden för personerna, exempelvis tryggare boende genom möjlighet till förstahandskontrakt. Antal KVA-platser för att möta behoven uppgår i nuläget till 5-10 per år. Längden på anställningen bör ökas från nio månader till 12 månader. Offentligt skyddat arbete, OSA, riktar sig till personer med socialmedicinsk funktionsnedsättning, långvarig och svår psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning som medför en nedsatt arbetsförmåga. OSA kan också innebära en möjlighet att bryta ett eventuellt missbruk och/eller ett kriminellt mönster. OSA syftar till en individuell utveckling där den anställde går från ett passivt bidragstagande till ett aktivt arbetsliv med egen försörjning och en social arbetsgemenskap. Anställningen i sig är en rehabilitering tillbaka till arbetslivet. På sikt ska en OSA - anställning leda till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. En offentligt skyddad anställning i Upplands Väsby kommun är maximalt två år om inte särskilda skäl föreligger. Cirka 35 offentligt skyddade anställningar samordnas av WorkCenter i samarbete med Arbetsförmedlingen. OSA-platser finns i flera olika kommunala verksamheter som exempelvis i Närmiljöteamet, skolor och gruppboenden för äldre. Antal OSA-platser för att möta behoven uppgår i nuläget 25-30 platser per år. Särskilda anställningar såsom KVA och Offentligt skyddade anställningar, OSA, är viktiga arbetsmarknadsinsatser, som kommunen och arbetsförmedlingen kan samverka kring. En omfördelning av resurser inom ram från försörjningsstödet kan ge möjlighet till ytterligare 2 årsplatser med särskilda anställningar från år (att jämföra med 25 årsplatser år ). Individ- och familjeomsorg, Förutsättningar till Flerårsplan - 10(24)
3.2.2 Miljö och klimat Nämndmål Nyckeltal Resultat Länssnitt Det systematiska miljöarbetet ska följas upp och utvecklas inom alla resultatenheter. Antal enheter som tagit fram en plan för och genomfört miljöförbättringar inom området resvanor. 5 5 5 5 5 3.2.2.1 Utmaningar, risker och åtgärder Individ-och familjeomsorgen reser förhållandevis mycket i tjänsten inom kommunen och i hela landet. Det finns ytterligare miljöförbättringsvinster att göra just inom detta område. Därför ska varje enhet fokusera sitt miljöarbete under på att genomföra förbättringar för resandet inom respektive enhet. Ett samlat mått för hela individ-och familjeomsorgen för att mäta en minskning av miljöutsläpp finns inte. Uppföljning sker tillsammans med miljöombuden i samverkansgruppen, RESAM. 3.3 Medarbetare - attraktiv arbetsgivare 3.3.1 Stolta medarbetare Nämndmål Hållbart medarbetarengagemang (HME) inom Väsby Välfärd ska öka Nyckeltal Resultat Länssnitt Frisknärvaro 62 71 71 72 73 73 Hållbart medarbetarengagemang (HME) Antal sjukdagar per anställd och år 85 84 84 85 86 86 22 21 21 20 19 19 3.3.1.1 Utmaningar, risker och åtgärder En utmaning är att hitta strategier för att långsiktigt säkra kompetensförsörjningen. Kommunen behöver bl a fortsatt satsa på marknadsföring av kommunen som en modern och attraktiv arbetsgivare. Lönerna för socialsekreterare är konkurrensutsatta och flera andra faktorer spelar stor roll för kommunens förutsättningar att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Myndighetsutövande socialsekreterare inom framför allt barn och ungdomsvården är en yrkesgrupp som kräver särskilt fokus. Studier visar att yrkesgruppen gene- Individ- och familjeomsorg, Förutsättningar till Flerårsplan - 11(24)
3.4 Ekonomi god ekonomisk hushållning 3.4.1 Ekonomiskt resultat Nämndmål Social- och äldrenämndens ekonomi ska vara i balans (SÄN) Länssnitt saknas. Nyckeltal Andel enheter i % med budget i balans Resultatavvikelse i % av omslutningen rellt upplever en hårt pressad arbetssituation med ibland orimlig belastning, och med det läget blir ofta introduktionen av nyrekryterade socialsekreterare bristfällig och bidrar till en hög personalomsättning. Det är viktigt med ett aktivt förebyggande arbetsmiljöarbete med en nära arbetsledning som kan lyssna, uppmuntra och skapa förutsättningar för att alla ska kunna fullgöra sina uppdrag. En rimlig arbetsbelastning, ökad samverkan och en nära arbetsledning ger effekter som sjunkande kostnader samt att erfarna medarbetare stannar kvar längre i organisationen. Goda förutsättningar för en minskad personalomsättning är också att arbeta med tydliga introduktions- och inskolningsprogram för nyrekryterade medarbetare. Individ-och familjeomsorgen arbetar aktivt på olika sätt för att öka förutsättningarna för hållbara, stabila och kompetenta arbetsgrupper. Under har även en förstärkning av myndighetsutövande socialsekreterare varit nödvändig för upprätthållande av kvaliteten, hållbart medarbetarengagemang och kostnadseffektiviteten. Resultat Länssnitt 60 100 80 100 100 100 2,4 1,2 1,8 1,2 1,2 1,2 3.4.1.1 Utmaningar, risker och åtgärder Beräknade volymer för köpt vård och försörjningsstöd är baserade på utfall och på idag kända behov. Risken finns att boendelösningarna och metoder på hemmaplan inte ersätter institutionsplaceringar i tänkt utsträckning. Risk finns att tillkommande behov behöver mer vårdintensiv insats. För att fortsätta att klara budgeten för placeringskostnader krävs också bland annat lyckade rekryteringar av familjehem. Alternativet är att köpa dyrare familjehemsvård trots att vårdbehovet inte kräver det. Oförutsedda kostnader för köpt vård och försörjningsstöd utgör en väsentlig risk och en buffert behövs som säkerhet. Individ- och familjeomsorg, Förutsättningar till Flerårsplan - 12(24)
Nya lagkrav kan ytterligare utmana budgeten under flerårsperioden, t ex vad gäller stärkt skydd av barn i samhällsvård. Beroendeenheten kommer med stor sannolikhet att behöva byta lokaler för sitt inackorderingshem. Ett byte av lokaler innebär en risk att ersättningslokalerna ger en betydligt högre kostnad för kommunen. En minskning av platser i vård på hemmaplan kan komma att istället ersättas av mer kostnadskrävande externa placeringar. Personalomsättning är en allvarlig risk. Personalomsättning ökar arbetsbelastningen och påverkar rättssäkerhet och effektiviteten. För att upprätthålla verksamheten vid vakanser kan inhyrd personal behöva anlitas inom myndighetsdelarna. Bra struktur och bra uppföljningsverktyg av verksamheternas volymer, kostnader och intäkter ger bättre förutsättningar för god uppföljning och möjlighet att vidta åtgärder i tid. Det nyinförda verksamhetssystemet har i dagsläget svårigheter att leverera rapporter och statistikunderlag, vilket riskerar att försvåra uppföljningen och resultatjämförelser under överskådlig tid. En stor del av den köpta verksamheten är upphandlad. Av kvalitets- och ekonomiska skäl krävs en noggrann avtalsuppföljning, vilket är ett utvecklingsområde framöver. Verksamheten är i behov av förstärkt kompetens och resurser från Stödoch process för att uppnå detta. 3.4.1.2 Ekonomisk översikt Ekonomiskt läge tiserat resultat för individ- och familjeomsorgen är efter februari + 3,7 mkr. + 2,5 mkr av det prognostiserade resultatet utgörs av ej utnyttjad buffert. +1,5 mkr är beräknat överskott för försörjningsstöd. +0,4 mkr är beräknat överskott för insatser till beroende pga låga kostnader i början av året. - 0,7 mkr är beräknat underskott för placeringar barn och unga. I prognosen för placeringar barn och unga ligger beräknade effekter av åtgärdsplan med alternativa placeringslösningar för att minska kostnaderna med 1,6 mkr under året. Risker Placeringskostnaderna för barn och unga och beroende kan förändras om ärenden med stora behov uppstår. Åtgärdsplan för kostnaderna för barn och unga kräver tillgång till alternativt boende som måste lösas för att kostnadsminskning ska kunna genomföras. En annan risk är kostnaderna för skyddat boende med mera i samband med våld i nära relationer. I budget för finns 1,5 mkr avsatta för insatser inom detta område. Kostnaderna under årets två första månader är över 0,6 mkr vilket innebär risk för att budgeten överskrids. Kostnaderna är svåra att förutsäga. Under var kostnaderna totalt ca 0,9 mkr med en variation mellan noll kronor till 0,4 mkr per månad. Individ- och familjeomsorg, Förutsättningar till Flerårsplan - 13(24)
Volymer och kostnadsnyckeltal Ekonomiskt bistånd Bedömningen är att volymerna för försörjningsstödet kommer att minska under jämfört med budget med i snitt 20 hushåll per månad vilket motsvarar 2,0 mkr. Prisuppräkning av snittpris med 1,0 procent vilket är 0,2 mkr. Volym/mått Ekonomiskt bistånd Antal hushåll/månad Bruttokostnad totalt i mkr Bokslut 256 256 236 236 236 236 8 500 8 481 8 317 8 400 8 317 8 317 26,1 25,5 23,5 23,7 23,7 23,7 Arbetsmarknadsinsatser I budget för finns utrymme för 25,5 årsplatser i form av offentligt skyddade anställningar. I flerårsplanen föreslås att verksamheten förstärks med 0,2 mkr. Det skulle innebära ytterligare 2 årsplatser i form av kommunala visstidsanställningar eller offentligt skyddade anställningar. Löneuppräkning för dessa anställningar är 2,0 procent. På grund av att nivån på statsbidragsgrundande lön är fryst sedan många år blir kostnadseffekten för kommunen ca 6 procent vilket är 0,2 mkr. Volym/mått Medelbistånd i kr per hushåll o månad Arbetsmarknadsåtgärder Bokslut årsplats 25,5 25,5 27,5 27,5 27,5 Kostnad per årsplats tkr 112 112 118 118 118 Kostnad totalt mkr 2,9 2,9 3,3 3,3 3,3 Insatser vid våld i nära relationer Kostnaderna för insatser vid våld i nära relationer, främst skyddat boende, var drygt 0,8 mkr under. Antalet våldsutsatta som vänder sig till socialtjänsten ökar stadigt och i års budget är 1,5 mkr avsatt för insatser. Prisuppräkning med 2,0 procent vilket är 0,03 mkr. Volym/mått Insatser Våld i nr mkr Bokslut (-0,8)* 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 Individ- och familjeomsorg, Förutsättningar till Flerårsplan - 14(24)
Barn och ungdom I budget för är totalt 98 årsplatser till en total kostnad av 45,7 mkr. Under barn och ungdomsvården förstärkts. Bland annat testas ett utvecklat samarbete mellan polis och socialtjänst i form av social insatsgrupp(sig). Kommunens SIG-samordnare finansieras under av kommunstyrelsen i form av särskilda trygghetsmedel. Arbetet med social insatsgrupp bedöms kunna förhindra och förkorta placeringar på institution. Under förutsättning att arbetet med social insatsgrupp kan fortsätta och vidareutvecklas bör volymerna för placering kunna minskas något. Bedömd effekt är knappt en årsplats och 0,7 mkr. Prisuppräkning med 2,0 procent vilket motsvarar 0,9 mkr. Volym/mått Institutionsplaceringar barn o ungdom Bokslut Antal årsplatser 15,5 15 13,5 13,1 13,1 13,1 Kostnad per årsplats tkr Kostnad per dygn i kr Familjehem 1 148 1 113 1 095 1 117 1 117 1 117 3 146 3 050 3 001 3 061 3 061 3 061 Antal årsplatser 86,2 83,0 87,3 84,0 84,0 84,0 Kostnad per årsplats i tkr Kostnad per dygn i kr Bruttokostnad totalt i mkr 351 350 365 372 372 372 961 960 999 1 019 1 019 1 019 48,1 45,7 46,5 45,9 45,9 45,9 Beroende I budget för finns utrymme för nio årsplatser för köp av beroendevård till en kostnad av 5,8 mkr. 4,5 årsplatser avser boende på institution. En satsning på ökat boendestöd på hemmaplan beräknas innebära att behovet minskar med 1,5 årsplats vilket innebär ett totalt beräknat behov blir 7,5 årsplatser till en kostnad av 5,2 mkr. Prisuppräkning med 2,0 procent vilket är 0,1 mkr. Volym/mått Institutionsplac. vuxn Antal årsplatser totalt - Varav årsplats boende Bokslut 11,3 9 8,8 7,5 7,5 7,5 4,8 4,5 4,5 3,0 3,0 3,0 Kostnad per dygn 1 068 1 100 1 081 1 122 1 122 1 122 Individ- och familjeomsorg, Förutsättningar till Flerårsplan - 15(24)
Volym/mått boende i kr - Varav årsplats behandling Kostnad per dygn behandling i kr Bruttokostnad totalt i mkr Bokslut 6,0 4,5 4,3 4,5 4,5 4,5 1 800 2 437 2 317 2 486 2 486 2 486 5,8 5,8 5,4 5,3 5,3 5,3 Verksamhetsförändringar - Barn och ungdomsvården förstärks under för att möta ökade lagkrav och inflöde av orosanmälningar och ansökningar. Det ökade antalet ensamkommande barn innebär att resurserna ökas med två utredare och en familjehemssekreterare finansierat med medel för mottagandet av flyktingar. Under hösten startade ett försök med samverkan med polisen i form av "social insatsgrupp" med en samordnare finansierad av trygghetsmedel från kommunstyrelsen under. Erfarenheterna av dessa insatser i andra kommuner är goda med minskad kriminalitet och minskade kostnader för insatser. Från polisens håll är det ett starkt önskemål om fortsatt samarbete i denna form. Individ- och familjeomsorgen föreslår att medel tillförs för att fortsatt kunna nå goda effekter och ha ett nära samarbete med polisen. Antalet boende i försökslägenhet ökar. I mars är socialtjänsten ansvarig för 92 lägenheter och antalet väntas öka med 10-15 ytterligare under året. Verksamheten behöver förstärkas för att hantera ökningen och stödja de boende till egna kontrakt. En boendekonsulent riktat till introduktion av nyanlända flyktingar kommer att finansieras med statliga medel för flyktingmottagandet. Behov finns att ytterligare förstärka verksamheten med en boendestödjare för att hantera de ökade antalet boende i försökslägenhet för att möjliggöra att kunna gå vidare till ett eget boende. Kommunen kan hjälpa de som står allra längst från arbetsmarknaden med olika insatser. Projektet Kommunala visstidsanställningar har visat att det är en bra väg att återknyta kontakten med arbetslivet efter en långvarig frånvaro. En ökning av budgeten med 0,2 mkr skulle möjliggöra ytterligare 2 anställningar med syfte att bryta bidragsberoende. Behovet av särskilda anställningar är större och hade inte budgetförutsättningarna innehållit ett krav på minskning av ramen med en procent skulle en större ökning av arbetsmarknadsinsatserna varit önskvärd. Projektet Vägval Ungdom startades upp och finansiering finns under. För att arbetet ska kunna fortsätta krävs att medel till samordnare av projektet har en fortsatt finansiering. Individ- och familjeomsorg, Förutsättningar till Flerårsplan - 16(24)
Förändringar - Ekonomiska konsekvenser av förändringar - Förändring/verksamhet Netto Netto Volymförändr Volymförändr Volymförändr Netto Antal Mkr Antal Mkr Antal Mkr Kommunersättning 157,2 157,2 157,2 Volymförändringar: Försörjningsstöd Placering beroende -20 hush. -1,5 åp -2,0-2,0-2,0-0,6-0,6-0,6 Placering BoU -1 åp -0,7-0,7-0,7 Fler arbetsmarkn. Åtg KVA/OSA +2 åp 0,2 0,2 0,2 Summa volymförändringar -3,1-3,1-3,1 Pris- och löneökningar: löneuppräkning 2,0 % 1,0 1,0 1,0 prisuppräkning 1,8 % 1,9 1,9 1,9 Summa pris- och löneökningar 2,9 2,9 2,9 Förbättringsåtgärder, effektiviseringar och övr förändringar: SIG samordnare 1 0,7 0,7 0,7 Boendestödjare 1 0,6 0,6 0,6 Avslutat KVA-projekt -0,3-0,3-0,3 Summa förbättringsåtgärder mm. 1,0 1,0 1,0 Summa förändringar 0,8 0,8 0,8 Summa kommunersättning 158,0 158,0 158,0 Individ- och familjeomsorg, Förutsättningar till Flerårsplan - 17(24)
I verksamhetsplan - är individ och familjeomsorgens kommunersättning för satt till 156,6 mkr. I budget för ingår en tjänst för att starta upp arbetsmarknadsprojekt riktat till ungdomar. När medlen tilldelades för var det för ett år och inriktningen var att tillsammans med arbetsförmedlingen starta upp ett projekt som framåt skulle finansieras med externa medel. Ett projekt blev det, "Vägval unga 2.0", men ingen extern finansiering. Behov av fortsatt finansiering av tjänsten kvarstår sålunda vilket är en förändring jämfört med beslutet i verksamhetsplan -. Tabellen ovan som utgår dock från kommunersättningen för i vilken denna tjänst redan ingår. Förändringen kan därför ej redovisas i tabellen. Prisuppräkning i tabellen är 2 procent förutom för försörjningsstödet som är uppräknat med 1 procent och arbetsmarknadsåtgärder som ökar med 6 procent eftersom stödet från arbetsförmedlingen inte räknas upp. De största riskerna i framtida kostnadsutvecklingar är kring placeringskostnaderna för barn och unga samt beroende kan förändras om särskilda ärenden med stora behov uppstår. Buffert om 2,5 mkr finns för att hantera detta till viss mån inom budget. Det är brist på kompetenta personer som vill jobba som socialsekreterare i hela landet. Det innebär att det nu råder konkurrens mellan kommuner vid rekrytering vilket innebär att löneuppräkningen kan vara låg i förhållande till behovet för vissa grupper inom individ- och familjeomsorgen. Kommunersättning per verksamhet Verksamhet, mkr Bokslut Centrala kostnader -9,6-12,2-12,6-12,6-12,6 Barn och ungdomsvård -76,7-84,1-84,8-84,8-84,8 Beroende -15,6-16,1-16,5-16,5-16,5 Ekonomiskt bistånd -44,8-37,2-36,3-36,3-36,3 Vägval vuxen -8,4-7,6-7,8-7,8-7,8 Summa -155,1-157,2-158,0-158,0-158,0 Åtgärder för ekonomisk balans - Förslag Prioriteringar och åtgärder för att skapa handlingsutrymme och motverka ekonomisk obalans för kommunen Åtgärder i prioritetsordning: Minskad ram pga minskade volymer Summa åtgärder Nettobesparing Nettobesparing Nettobesparing Mkr Mkr Mkr I verksamhetsplan - är individ och familjeomsorgens kommunersättning för satt till 156,6 mkr. Minskade volymer innebär ett minskat resursbehov som motsvarar ca 1 procent. Individ- och familjeomsorg, Förutsättningar till Flerårsplan - 18(24)
Resultatbudget Intäkter/kostnader (belopp i mkr) Bokslut INTÄKTER (+) Kommunersättning 155,1 157,2 157,2 158,0 158,0 158,0 Täckningsbidrag 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Försäljning och avgifter 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Hyror och arrenden 5,4 5,1 5,1 5,2 5,2 5,2 Bidrag 33,7 40,8 40,8 39,9 39,9 39,9 Försäljn verksamhet/entreprenad 2,5 4,1 4,1 4,1 4,1 4,1 Summa intäkter 197,0 207,5 207,5 207,5 207,5 207,5 KOSTNADER (-) Buffert 0,0-2,5 0,0-2,5-2,5-2,5 Bidrag -27,1-26,5-25,0-24,7-24,7-24,7 Entreprenad/köp av verksamhet -59,3-66,5-66,8-64,9-64,9-64,9 Övrigt material och tjänster -11,4-13,2-13,2-13 -13-13 Personalkostnader -78,7-82,3-82,3-86,0-86,0-86,0 Lokal- och markhyror -11,6-12,1-12,1-12,0-12,0-12,0 Övriga fastighetskostnader -0,3-0,5-0,5-0,5-0,5-0,5 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Intern ränta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Täckningsbidrag -3,7-3,9-3,9-3,9-3,9-3,9 Summa kostnader -192,1-207,5-203,8-207,5-207,5-207,5 Resultat 4,9 0,0 3,7 0,0 0,0 0,0 Investeringar Investeringar redovisas på Väsby Välfärd. Individ- och familjeomsorg, Förutsättningar till Flerårsplan - 19(24)
Känslighetsanalys Placeringskostnader barn och unga Kostnaden för en barnplacering på SIS (LVU) är ca 4 800 kr per dygn, ca 146 tkr per månad, 1 750 tkr per år. Kostnad för en barnplacering på HVB med behandling är i snitt ca 2 800 kr per dygn, ca 85 tkr per månad, 1 020 tkr per år. Kostnad för en barnplacering på HVB med stödboende är i snitt ca 1 300 kr per dygn, ca 39 tkr per månad, 470 tkr per år. Kostnad för en placering a barn/ungdom i arvoderat familjehem är ca 700 kr per dygn, ca 21 tkr per månad, 255 tkr per år. Kostnad för en placering a barn/ungdom i köpt familjehem är ca 2000 kr per dygn, ca 61 tkr per månad, 746 tkr per år. En procents ökning av priset för köp av insats av barn/ungdom innebär vid oförändrade volymer en kostnadsökning med 460 tkr. Placeringskostnader beroendevården Kostnaden för en placering av vuxen på SIS (LVM) är ca 3 400 kr per dygn, ca 104 tkr per månad, 1 240 tkr per år. En procents ökning av priset för placeringar inom beroendevården innebär vid oförändrade volymer en kostnadsökning med 52 tkr. Kostnader för utbetalt försörjningsstöd 1 procents ökning/minskning av genomsnittliga antalet biståndsmottagare per månad (2,4 hushåll) ger en ökad/minskad kostnad med 230 tkr per år. Totalt IFO 1 procents löneökning innebär ca 0,6 mkr i ökade personalkostnad. 1 procents ökning på övriga kostnader innebär ca 0,7 mkr i ökad kostnad. Individ- och familjeomsorg, Förutsättningar till Flerårsplan - 20(24)
3.4.2 Effektivitet Nämndmål Individ och familjeomsorgen ska förbättra den interna samverkan och mobilisera resurser i brukarens nätverk för att hitta hållbara kostnadseffektiva lösningar. (SÄN) Nyckeltal Kostnaden per invånare i % av snittet för Stockholms län.* Resultat Länssnitt 119 117 117 116 115 114 * Resultat är i tabellen resultat för 2013. Vid denna rapports upprättande är inte resultatet för ännu presenterat. 3.4.2.1 Utmaningar, risker och åtgärder Individ- och familjeomsorgen har kontinuerligt arbetat med att verksamheten ska hålla hög kvalitet och vara effektiv. För att ytterligare förbättra verksamheten för brukarna bedöms att ett par områden behöver utvecklas. Det ena är samverkan inom individ och familjeomsorgen. Ofta berör ett ärende handläggare på flera olika enheter eller olika kompetensområden. Att sträva efter att allt mer arbeta som en helhet från början i ärenden än att överlämning sker mellan olika kompetenser är nödvändigt för att uppnå bästa resultat för brukarna och för att nyttja individ- och familjeomsorgens samlade kompetens på ett effektivt sätt. Det andra är att individ- och familjeomsorgens arbetsmetodik behöver få ett större inslag av nätverksarbete. Genom att i större grad tillvarata individernas egna resurser och nätverk, kan insatser undvikas eller effekterna av beviljade insatser förbättras. Utmaningarna i att kunna genomföra förändringsarbetet består av flera olika delar. Den ökade fokusen på att säkra kvalitet inom myndighetsutövningen har ökat kravet på dokumentation i ärendena och en styrning med fokus på detta. Samtidigt saknas kunskapen om nätverksarbete hos många medarbetare. Det krävs att i ett läge med ständigt hög arbetsbelastning kunna förändra grundinställningen i handläggningen till att se mer till helheten för individen och samtidigt förhålla sig till rättsäkerheten och dokumentationskraven. Extern samverkan är avgörande för individ-och familjeomsorgens förutsättningar Individ- och familjeomsorg, Förutsättningar till Flerårsplan - 21(24)
att nå resultat. Tillsammans med polisen har individ-och familjeomsorgen startat insatsen "social insatsgrupp" som erbjuds ungdomar som har en kriminell livstil eller är i riskzon för det. Nätverket kring ungdomen samlas och ett team av professionella stöttar ungdomen och föräldrarna. Under finansieras verksamheten dels av polisen och dels av kommunstyrelsen. Individ-och familjeomsorgen föreslår att detta arbetssätt ska ingå i den ordinarie verksamheten från och med år och finansieras genom att minska budgeten för placeringar på institution med en halv årsplats. Insatsen beräknas möjliggöra vård på hemmaplan som ersättning för placeringstid på statens institutionsstyrelse. Genom att utveckla verksamheten med bättre samverkan och nätverksarbete kommer kostnaderna för beviljade insatser att kunna minskas över tid. Några exakta belopp för detta är i nuläget omöjligt att kvantifiera men bedömningen är att utvecklingen borde kunna innebära en lägre kostnadsutveckling över tid. Som nyckeltal för att mäta detta väljs i nuläget att jämföra kostnaderna för individ- och familjeomsorgen i Upplands Väsby med snittkostnaden för Stockholm län. 4 Omvärldsanalys 4.1 Framåtblick Arbetsmarknaden i regionen är starkare och sysselsättningen bedöms av arbetsförmedlingen öka. Sysselsättningsökningen bedöms dock till stor del ske i yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Det innebär att utsatta grupper med svag ställning på arbetsmarknaden även fortsatt får det svårt att få ett arbete. Bland de utsatta grupperna finns utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning, äldre (55-64 år) och personer med högst gymnasial utbildning. I regeringens vårbudget förväntas ökad tydlighet kring arbetsmarknadsinsatser ges. I regeringens budgetproposition för lyfts ungdomsarbetslösheten upp som ett prioriterat område. I propositionen föreslås att unga ska ha en bortre gräns för arbetslöshet, 90 dagar, innan denne erbjuds ett arbete, en insats som leder till arbete eller en utbildning. Vidare planeras för ett utbildningskontrakt som omfattar unga arbetslösa som inte har fullföljt gymnasiet. Vägval ungdom bevakar fortsatta direktiv och anpassar verksamheten varefter nya insatser beslutas. Feriejobb Samordningen av feriejobben finns hos WorkCenter, Vägval vuxen. Under samarbetar Vägval ungdom och WorkCenter kring feriejobben för att se på möjlighet att inför flytta över ansvaret till Vägval ungdom. Individ- och familjeomsorg, Förutsättningar till Flerårsplan - 22(24)
Yrkesintroduktion Arbetsförmedlingen har insatsen yrkesintroduktion som en anställningsform för ungdomar. Insatsen syftar till att i nära samverkan med arbetsgivare ge handledning och introduktion till yrket på arbetsplatsen. (www.arbetsformedlingen.se). Insatsen riktar sig till unga som saknar specifik yrkeskunskap alternativt varit inskrivna som arbetssökande under 90 dagar under en fyramånaders period. Ett utvecklingsområde inom Vägval ungdom är att skapa samarbete med arbetsplatser som kan ta emot ungdomar för yrkesintroduktionsanställningar. Introduktionsprogram Utifrån de beslut som fattas nationellt gällande insatser inom ramen för aktivitetsansvaret kan det bli aktuellt att undersöka möjlighet att Vägval ungdom startar ett motivations- och arbetslivsinriktat introduktionsprogram. Bostadsmarknaden. Den stigande bostadsbristen i hela Stockholms län utgör ett stort hinder för etablering på bostadsmarknaden. Antalet tillgängliga bostäder ökar inte i samma takt som befolkningen. Hyresvärdarnas höga krav för att komma ifråga för ett förstahandskontrakt innebär att det är de mest socialt utsatta som har svårt att få en bostad. Kommunens bostadsplanering och ägardirektiv till bostadsbolagen är viktiga i sammanhanget. Kommunens samarbete med bostadsbolagen och privata hyresvärdar är framgångsrikt och flera utvecklingsfrågor är under diskussion. Flyktingmottagande. Under överskådlig framtid väntas flyktingmottagandet öka och därmed också behovet av olika boendeformer. Överenskommelsen med migrationsverket gällande ensamkommande barn utökades från 1 januari från 8 asylplatser till 20 asylplatser. Utöver de överenskomna platserna så anvisas barn i första hand på anknytning. Med de 20 asylplatserna och anknytningsanvisningarna så kommer troligtvis 40-50 ensamkommande barn att anvisas till Upplands Väsby under. Kommunen ska ta emot och erbjuda 52 nyanlända flyktingar en bostad varje år. Missbruksvård och hemlöshet. Nya nationella riktlinjer är fastställda för missbruksvården av socialstyrelsen. Beroendeenheten ser över vilka nya evidensbaserade metoder som kan komplettera nuvarande behandlingar. Gruppen hemlösa missbrukare tenderar att öka i Upplands Väsby. Från och med augusti har pingstkyrkan öppnat en träfflokal för målgruppen. Uppföljning av denna verksamhet ska ske under år. Uppsökande verksamhet i förhållande till målgruppen leder till att behov av vård blir synligt och ansökningar om vård, stöd till boende och sysselsättning förväntas öka. Våld i nära relationer är en problematik för vilken kommunen har stort ansvar för utredning, insatser och uppföljning. Arbetsmetoder för att möta behoven behöver fortsatt utvecklas och samarbetet med kvinnojouren är fastställt i ett samverkansavtal. God samverkan med externa aktörer är ett ständigt utvecklingsarbete och tar tid att bygga och underhålla. Enligt ny lagstiftning ska socialtjänsten vara delaktig i Individ- och familjeomsorg, Förutsättningar till Flerårsplan - 23(24)
framtagande av samordnade individuella planer (SIP) för barn eller vuxna som är i behov av stöd från flera aktörer. Implementering av detta arbetssätt fortsätter under. Individ- och familjeomsorgen kommer även fortsättningsvis att ha starkt fokus på att säkerställa att placerade barn och unga får trygg och säker vård. Ett nationellt utvecklingsarbete pågår och en regional utvecklingsledare finns placerad på FoU Nordväst för att stödja utvecklingsarbetet i nordvästkommunerna. Individ- och familjeomsorg, Förutsättningar till Flerårsplan - 24(24)