2019-07-05 Underlag för beslut Tillägg till Café Drivbänk 7 genom samarbete med Vreta utbildningscentrum Mål - Att tillsammans med Vreta utbildningscentrum tillhandahålla cirka 10 nya platser inom ramen för Café Drivbänk, med inriktning storkök, samt utveckla kökets arbetssätt och utbud enligt den vision 1 som Vreta utbildningscentrum formulerat. Syfte - Att kunna erbjuda fler platser inom branschen café, restaurang och service och därigenom bidra till att fler vidareutbildar sig inom området samt möta den brist på arbetskraft som råder 2. - Att ge en bredare kunskaps-, erfarenhetsbas till deltagarna i Café Drivbänk. - Ökad hållbarhet och trovärdighet i arbetet med närproduktion, hälsa, kultur och matupplevelse. - Att stärka banden mellan Drivbänk och Vreta utbildningscentrum. - Att stärka Klustrets attraktionskraft genom en restaurang med bredare utbud och kapacitet 3. Bakgrund Under vintern 2018/19 har samtal pågått mellan Samordningsförbundet Centrala Östergötland (SCÖ), Region Östergötlands avdelning för regional utveckling och Vreta utbildningscentrum för ökat samarbete. Konkret har det fram till skrivande stund utmynnat i utbyte av lokaler och tjänster mellan exempelvis anläggningskursen samt i viss mån också teoridelen kring odling. Tankar om att få våra båda restaurangverksamheter att närma sig varandra har också ventilerats. Något som fick ny fart i samband med diskussionerna kring Vreta Klusters etablering av hus 3. Istället för att bygga helt nya faciliteter för Klustret och Drivbänk ställdes frågan om skolans kök och restaurang kunde ingå i ett samarbete där både skolans vision om utveckling av köksverksamheten, Drivbänks behov av fler platser med ett bredare koncept samt Klustrets önskan om en restaurang på området kunde uppnås i de befintliga lokalerna på skolan. Köket möter gott och väl de behov som finns. Både ytor oh utrustning är redan tillgängliga och när det kommer till utbud, arbetssätt och utveckling är utbildningscentrets ledning positivt inställda. Själva restaurangdelen kan behöva anpassas efterhand om även Klustrets företag ska kunna rymmas och ett annat alternativ är att som nu låta Klustret beställa mat genom catering till egna lokaler. Allt detta är lösningar som får växa fram genom dialog med nuvarande personalgrupp och omvärlden.
Vid en mindre undersökning av marknadens behov av arbetskraft har det framkommit att störst är efterfrågan på kockar 2. Erfarenheten från Café Drivbänks första år visar dock att vägen in i branschen kan se väldigt olika ut. Även den som inte har en formell utbildning välkomnas, om upplägget och inställningen är den rätta. Restaurangernas omsättning i landet ökade med 4,2 procent jämfört andra kvartalet 2017 med 2018. En positiv utveckling som dock ligger lägre än förväntat och som restauratörerna själva förklarar med att det är svårt att hitta personal, både till kök och servering. Samtidigt visar både kommunerna och region Östergötland att personalsituationen inom de offentliga köken närmar sig akut läge. En stor mängd pensionsavgångar är att vänta samtidigt som mängden nyutbildade är lågt. Vid regionens livsmedelsprogram fanns hösten 2018 endast 57 personer inskrivna och tidigare data visar att endast 30 % av dem som gått en 3 årig utbildning väljer att arbeta som kock. För att täcka behovet av kompetens krävs därför alternativa åtgärder. Det finns många sysslor inom branschen som tillhör de så kallade enkla jobben varför detta är en mycket väl lämpad bransch för att komma in i yrkeslivet. Resultatet från Café Drivbänk visar att genom en arbetsmarknadsinsats och väl handledd företagspraktik får deltagarna möjlighet till anställning och kan sedan utvecklas vidare. Lägg därtill att en stor andel av de som går ut gymnasieutbildningar inom kök och restaurang väljer att flytta eller aldrig kommer att arbeta inom branschen. Att hitta arbetskraft via alternativa lösningar är med andra ord nödvändigt. Café Drivbänk är en del av Samordningsbron som i sin tur utvecklas till att bli en modell (infrastruktur) för hur parterna, genom Samordningsförbundet, gemensamt kan arbeta för att stötta individer i olika situationer från behov av stöd till ökad självständighet. Detta sker genom samordning av redan befintliga resurser kombinerat med utveckling av nya kompletterande delar. Allt utifrån tre fundament: - Salutogent förhållningssätt (Antonovsky), Tjänstedesign som metodik samt Agila principer om utveckling (Joiner och Stephens). Detta har lett till arbetssätt där vi stärker de förmågor som finns, skapar tjänster som är meningsfulla, begripliga och hanterbara genom ett rörligt och lyhört samskapande och hela tiden är öppna för nya insikter och omprövning för att nå en långsiktighet och gemensamt ägd utveckling.
Samordningsbron - en infrastruktur för samordning och samverkan med målet att utveckla välfärden. Målsättningen med bron är att i reella miljöer ge individen personligt stöd, teoretisk kunskap och praktiskt träning för att öka chanserna till anställningsbarhet. I dagsläget finns närmare 60 platser och fler är planerade att tillkomma under 2019. Närmare 90 deltagare har nyttjat insatsen under dess uppbyggnadsfas (2018) där Drivbänk odling, café och SCÖs kontor funnits att tillgå och 43 % av deltagarna som gått vidare har nått anställning eller studier. Efterfrågan från både offentlig sektor 4, som är i behov av väl fungerande välfärdstjänster, och arbetsmarknaden 5, som lider brist på arbetskraft är större än vad modellen kan erbjuda idag. Resultaten har uppnåtts mycket tack vare Drivbänks starka koppling till näringslivet och den entreprenörsanda som präglar hela verksamheten. En flaskhals i dagsläget är köket på Drivbänks Café. Det är ej anpassat som undervisningskök och fastigheten i sig ger inget utrymme för ombyggnation inom rimliga kostnadsgränser. När då erbjudandet att Drivbänk skulle kunna inleda ett samarbete med restaurangen på Vreta utbildningscentrum togs det emot med intresse. Att det ligger i direkt närhet till Drivbänk odling och Vreta Klustret ger också en rad positiva synergieffekter 7. Verksamheten och lokalerna på utbildningscentret erbjuder exakt det som Drivbänk efterfrågar. En reell miljö för storköksdrift med stabil kundkrets året om. Då det framkommit att visionen är att högre utsträckning arbeta med närproducerat och matlagning från grunden samt att man vill modernisera sin meny blir miljön än mer attraktiv. Att få samarbeta i en kreativ och framtidsorienterad filosofi gagnar deltagarnas möjligheter att bli gångbara på arbetsmarknaden. Skulle samarbetet leda till att man tillsammans kan erbjuda hela Klustret, som idag serverar cirka 4000 luncher/år genom catering, sina tjänster får även denna del en ökad närhet till näringslivet. Något som visat sig mycket värdefullt för odlingen såväl som dagens café. Med utbyggnaden av det som kallats etapp 3 räknar Klustret med ett femtiotal nya aktörer på plats, en utökning av nuvarande verksamhet med 25 %. Omfattning Satsningen beräknas ge cirka 10 nya platser med yrkesförberedande karaktär inom
området storkök samtidigt som samarbetet med Vreta utbildningscentrum i sin helhet, branschen och alla de innovationsföretag som finns inom klustrets nätverk kan fördjupas. Verksamheten följer principen om reella miljöer och fungerar som ett komplement till nuvarande Café Drivbänk då deltagaren också får en chans att uppleva storköksmiljön. Allt arbete ska ske i balans med branschen/marknaden då denna verksamhet aldrig får uppfattas som en konkurrent utan snarare en tillgång för branschen genom att den är tänkt att tillgodose behovet av arbetskraft som råder. Region Östergötland har sagt att man kan stå för lokaler och en halvtids kocktjänst samt nuvarande personalgrupp medan förbundet förväntas finansiera den andra halvan av kocktjänsten samt erbjuda ett nära samarbete med dagens Drivbänk (både odling och café). Region Östergötland står som arbetsgivare för den nya kocken 9. Det motsvarar en ungefärlig kostnad på 350 000 kr/år för förbundet. Cirka 35 000 kr/plats för att få denna verksamhet på plats. Riskanalys Riskerna för detta tillägg bedöms som låga. Dels för att de båda parterna har erfarenhet och utgör stabila arbetsgivare och dels för att verksamheten i sig har en stark infrastruktur (lokaler och utrustning) och ett fast underlag (kundkrets i utbildningscentrets elever och personal). Samtidigt är förändring alltid en utmaning vilket särskilt bör beaktas när det kommer till personal som länge arbetet inom ramen för samma uppdrag och rutin. Att hitta rätt arbetsledare för uppdraget och få till en fungerande symbios mellan de båda verksamheterna är en uppgift man bör närma sig med stor ödmjukhet och respekt. Här kan kompetens och resurser från Samordningsbrons ledning komma väl till pass. Erfarenheterna från Samordningsbron och Drivbänk visar också att inkörningsperioden för målgrupp och remittering tar tid. Dock bör det vara något lättare nu när övriga bron funnits mer av fasta och väl fungerande strukturer. Det geografiska läget skulle också kunna utgöra hinder för målgruppen, men fram till idag har den farhågan kommit på skam gällande Drivbänk 8. Då satsningen ej innebär några större investeringar utan bygger på befintlig verksamhet ter sig satsningen som genomförbar. Ett värsta scenario är att parterna väljer att ge upp tanken om samarbete och att återgå till två separata verksamheter. Något som leder till att de 10 deltagarplatserna ej kan tillhandahållas och medlen får användas till annat. Frågeställning Sammantaget leder detta till frågeställningen om hur beredningsgruppen och senare styrelsen ställer sig till att satsa 350 000 kr/år för att få till ett tillägg motsvarande 10 platser med inriktning storkök genom samarbete mellan café Drivbänk och Vreta utbildningscentrum?
Vid pennan Louise Ridderström, verksamhetsansvarig Drivbänk, Ingela Appegren och Elisabeth Bringer Hallberg, Vreta utbildningscentrum & Mattias Bergström, förbundschef Samordningsförbundet Centrala Östergötland Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Vad ska vi servera i Vreta utbildningscentrums matsal? Nuläge och framtida behov av kockar, kallskänkor, köks- och restaurangbiträden. Skrivelse från Vreta Kluster. (ej färdig) Kockassistentutbildning hjälper kvinnor utanför arbetsmarknaden Noter: 1. Vreta utbildningscentrums vision om matsalen är: - att utveckla vegetariska varmrätter som eleverna tycker om och efterfrågar. Eleverna på VUC äter mycket men är i dag väldigt skeptiska till vegetariska alternativ. Den vegetariska mat som serveras består till stor del av halvfabrikat, och det vill vi ändra på. - att kunna laga mer mat på lokalproducerade råvaror, vilket innebär att man måste göra mer från grunden, vilket tar tid. - att kunna minska matens klimatpåverkan genom en kombination av mer närproducerade råvaror, fler vegetariska lunchrätter som alla kan äta, laga mat på råvaror efter säsong i större utsträckning, byta ut vissa klimatpåverkande råvaror mot andra som innebär mindre miljöbelastning. - att ha ett större utbud av maträtter vilket möjliggörs genom att köket förstärks med ytterligare personal med adekvat utbildning och erfarenhet - att maten som serveras i skolans matsal ska spegla en regional matkultur utifrån att både gamla och nya rätter serveras. Vidare ser vi en vinna-vinna möjlighet genom att den nya tjänst som genom samarbetet med Drivbänk kan realiseras fungerar som handledare/utbildare till deltagare i Drivbänk (praktik och metod). I förlängningen en möjlighet att servera en mer varierad och klimatsmart lunch, vilket i sin tur kan generera möjligheter att servera luncher till fler/utomstående personer. Läs mer i bilaga 1. 2. Behovet av arbetskraft inom café och restaurang finns och beräknas var ihållande de närmaste fem åren. Läs mer i bilaga 2 3. Vreta Kluster ställer sig positiva till att Drivbänk och Vreta utbildningscentrum ingår samarbete i syfte att vidareutveckla köksverksamheten och därmed kunna erbjuda ett bredare sortiment till hela Klusterområdet. Läs mer i bilaga 3 4. Behovet från parterna överstiger vida den kapacitet som Samordningsbron/Drivbänk idag kan erbjuda. Därav planeringen att finna ytterligare platser och också önskan om att kunna bredda konceptet med fler olika branscher och steg. Kort kan sägas att Linköpings kommun identifierat över 500 individer inom målgruppen långtids bidragstagande arbetsföra från sociala förvaltningen som skulle kunna nyttja denna typ av platser. En annan grupp är de som kallas nollklassade och där nämns 200 individer i Linköping som är i behov av rehabilitering med arbetslivsinriktning. Både FK och AF har också ett behov i liknande storlek varför de platser som här tillkommer ses som ett välkommet tillskott. Inte minst mot bakgrund av de goda resultat som Drivbänk visat i uppbyggnadsfasen. 5. Även om inte restaurangbranschen är den med mest skriande behov av arbetskraft är den god fyra/femma i AFs statistik. Då det finns en stor variation av yrkesroller som lämpar sig väl till den som är på väg in eller tillbaka på arbetsmarknaden ser vi att inriktningen är väl lämpad för förbundets målgrupper. Kunskapen är också universell och typen av arbetstillfällen finns väl spridda över hela samhället, såväl nationellt som internationellt vilket ökar chanserna till långsiktighet. Läs mer i bilaga 2. 6. Drivbänk har redan idag ett antal samarbeten med klustrets innovativa företag. Något som ses som ett stort värde då det höjer kvalitén för deltagaren och också ger ett brett nätverk inom branschen. Båda aspekterna är
av yttersta vikt för att öka chanserna till deltagaren att knyta kontakter och hitta sin väg ut i arbetslivet. Att verksamheten syns öppet för övriga samhället ger också en rad andra positiva effekter rörande segregationsfrågan, inkludering och demokratisering. Drivbänk odlings närhet ger också chans att visa deltagaren i synnerhet och också samhället generellt hela kedjan från jord till tallrik och att det är fullt möjligt att producera högkvalitativ mat i en omedelbar närhet till den plats där vi bor och lever våra liv. Att de båda verksamhetsgrenarna inom Drivbänk härigenom kommer närmre varandra ger också en minskad sårbarhet då personalen lättare kan hjälpas åt och också deltagare röra sig mer fritt emellan. En förhoppning är att deltagarna hittar inspiration att söka sig till vidare studier och därmed rejält stärka sin möjlighet till en långvarig lösning för egenförsörjning genom Drivbänk. 7. Drivbänks modell och målsättning kan listas på följande sätt: Studie och yrkesförberedande - Att ta tillvara på det intresse och/eller kompetens som deltagaren besitter - Att visa mångfalden inom den gröna näringen och restaurangbranschen - Att få fler att söka sig till utbildningar inom grön näring och restaurangprogrammet - Att koordinera arbetssökande med arbetsgivare - Att verka studieförberedande Arbetsinriktad rehabilitering - Att fungera motivationshöjande - Att användas till arbetsträning, praktik och i förlängningen ökad anställningsbarhet - Att ge individer chans att utvecklas, må bra och nå självständighet Landsbygdsutveckling och integration - Att öka intresset för arbetstillfällen såväl som utbildningar inom grön näring -Att öka intresset att verka och bo på landsbygden - Att ge chans till språkträning allmänt och särskilt för grön näring i praktisk och teoretisk miljö - Att bidra till integration och mångfald Arbetsmarknads- och näringslivsutveckling - Att verka för en mer inkluderande arbetsmarknad, särskilt inom grön näring och restaurangbranschen. - Att hitta modeller för att möta behovet av arbetskraft på landsbygden - Att utveckla en arbetsmodell för som kan spridas inom regionen (landet) 8. Redan tidigt, under Drivbänks första halvår, visade insatsen att avstånd inte alltid måste vara ett hinder. Deltagare från Åtvidaberg, Motala, Vadstena och Ödeshög deltog i verksamheten på Klustret och trivdes bra. Något som talar för att den här typen av insats skulle kunna erbjudas hela regionen. 9. Naturbruksgymnasiet blir anställningsmyndighet för kocken/handledaren, som naturligtvis får ansvar för planering och genomförandet av utbildningsinsatsen i köket. Rent organisatoriskt finns det en enhetschef som har personalansvar för bland annat kökspersonalen idag är det rektor som leder kökspersonalen, men det kan i framtiden bli någon annan enhetschef för köket. Enhetschefen har personal- och ekonomiansvar, och genomför därmed medarbetarsamtal, lönesamtal, arbetar för en främjande arbetsmiljö, lägger budget samt följer upp ekonomin inom enheten. Naturbruksgymnasiets vision för skolmåltiderna ligger fast, och i vår budget och verksamhetsplan har vi sedan flera år tillbaks haft målet att andelen ekologiskt/etiskt och närproducerat skall öka. Vi har dock inte angett en siffra, och vi kommer heller inte att göra det. Men viktigt att vi utvecklar måltiderna i riktning mot en breddad variation, mer vegetariska rätter och mer klimatpåverkan. Vi har ju också en pedagogisk/fostrande roll i skolan eleverna måste prova och också reflektera över den mat de äter vad och varför. Regionen har angett att alla produktionsenheter skall miljöcertifieras, och att verksamheterna skall vara klimatneutrala och giftfria (vad man nu lägger i begreppet giftfritt..) En långsiktig målsättning är att åstadkomma en situation där vi levererar lunch och en samlad matupplevelse på Vretområdet oavsett om det är genom lunch i matsal eller genom catering.
Bilaga 1 Vad ska vi servera i Vreta Utbildningscentrums matsal? Bakgrund I dag finns det ett modernt tillagningskök på Vreta Utbildningscentrum (VUC) med hög kapacitet. Under högsäsong serveras varje dag ca 600 lunchportioner. Dessutom serveras frukost och kvällsmat till ca 160 internatboende. Köket driver också caféverksamhet och tillhandahåller kaffe, kaffebröd, smörgåsar mm under arbetsdagen. Varje dag ska en del av maten tas med ut till elever som inte befinner sig i skolan, de är i skogen eller befinner sig i en lastbil och övningskör någonstans i södra Sverige. Det innebär att det lagas lunchmat två gånger, eftersom maten som ska följa med ut i kantiner måste vara färdig redan kl 8 på morgonen. Köket bemannas av 4,5 tjänster som har sk uppehållstjänst, vilket innebär att de bara arbetar då skolan är i gång, inte under de stora loven. En 100 % uppehållstjänst motsvarar ca 90% semestertjänst. Vid en jämförelse med andra naturbruksgymnasier är detta en mycket låg bemanning i relation till skolans storlek. Det får till följd att möjligheterna att utveckla kökets utbud av maträtter är begränsad. Vision VUC är en del av Region Östergötland och skolan vill självfallet även vara en del av och bidra till att den regionala livsmedelsstrategin förverkligas. Vår vision är: att utveckla vegetariska varmrätter som eleverna tycker om och efterfrågar. Eleverna på VUC äter mycket men är i dag väldigt skeptiska till vegetariska alternativ. Den vegetariska mat som serveras består till stor del av halvfabrikat, och det vill vi ändra på. att kunna laga mer mat på lokalproducerade råvaror, vilket innebär att man måste göra mer från grunden, vilket tar tid. att kunna minska matens klimatpåverkan genom en kombination av mer närproducerade råvaror, fler vegetariska lunchrätter som alla kan äta, laga mat på råvaror efter säsong i större utsträckning, byta ut vissa klimatpåverkande råvaror mot andra som innebär mindre miljöbelastning. att ha ett större utbud av maträtter vilket möjliggörs genom att köket förstärks med ytterligare personal med adekvat utbildning och erfarenhet att maten som serveras i skolans matsal ska spegla en regional matkultur utifrån att både gamla och nya rätter serveras.
Bilaga 2 Nuläge och framtida behov av kockar, kallskänkor, köks- och restaurangbiträden. I länet finns ett stort behov av kunniga kockar, kallskänkor och restaurangbiträden. Detta bekräftas genom prognoser på Arbetsförmedlingens hemsida och genom samtal med stora arbetsgivare inom branschen. En arbetsgivare uppgav att de alltid går kort vid oplanerad frånvaro då det inte finns några vikarier. En större arbetsgivare har visat intresse för ett samarbete med Samordningsbron, vilket skulle vara en bra språngbräda för deltagare i projektet. För få personer väljer idag restaurangutbildning på gymnasiet. Arbetsförmedlingen kan se att det bland många arbetssökande från andra länder finns stor erfarenhet och intresse för matlagning. I en miljö som restaurangköket i Vreta Kluster skulle de få chansen att lära sig även det svenska köket och att mer yrkesmässigt hantera matlagning. Gärna i kombination med yrkessvenska. Det skulle innebära att man tillgodoser marknadens behov samtidigt som man inkluderar en grupp arbetssökande som annars många gånger hamnar i långtidsarbetslöshet. Prognos på ett och fem års sikt Det finns cirka 40 000 anställda kockar och kallskänkor i Sverige, varav cirka 53 procent är kvinnor och 47 procent är män.* På ett års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att kockar och kallskänkor kommer ha mycket goda möjligheter till arbete. Efterfrågan på yrkesgruppen påverkas positivt av det växande intresset för café- och restaurangbesök. Även på fem års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att kockar och kallskänkor kommer ha mycket goda möjligheter till arbete. Under flera år har för få valt att studera på gymnasieskolans restaurangoch livsmedelsprogram, vilket är en av de främsta anledningarna till att tillgången på kockar inte möter den ökande efterfrågan. Antalet som väntas ta examen under de kommande fem åren bedöms inte vara tillräcklig för att täcka de behov som finns. Sammantaget bedöms möjligheterna till arbete för kockar och kallskänkor bli mycket goda både på ett och fem års sikt. https://arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/valjyrke/framtidsutsikter/yrkeskompassen/#/yrkesprognos/5120 Prognos på ett och fem års sikt Det finns cirka 67 000 anställda restaurang- och köksbiträden i Sverige, varav cirka 66 procent är kvinnor och 34 procent är män.* På ett års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att restaurang- och köksbiträden kommer ha goda möjligheter till arbete. Efterfrågan på yrkesgruppen påverkas positivt av att det är populärt med café- och restaurangbesök. Möjligheterna varierar dock mellan olika delar av landet. På fem års sikt bedöms restaurang- och köksbiträden möta en arbetsmarknad i balans. Det innebär att det kommer finnas ungefär lika många jobb som det finns personer som kan arbeta inom yrket. Eftersom det ofta inte krävs någon specifik utbildning förutom fullföljd gymnasieutbildning är det många som kan arbeta inom yrket. Sammantaget bedöms möjligheterna till
arbete som goda på ett års sikt och på fem års sikt väntas en arbetsmarknad i balans för restaurang- och köksbiträden. https://arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/valjyrke/framtidsutsikter/yrkeskompassen/#/yrkesprognos/9412;p_l=05 I broschyren Jobbmöjligheter i Östergötlands län 2019 rankas olika yrkeskategorier gällande goda, medelgoda och mindre goda jobbmöjligheter. Kock, kallskänka, restaurang- och köksbiträden rankas där bland de som har goda jobbmöjligheter. https://www.arbetsformedlingen.se/download/18.4f146060168570d23578bd 60/1549360062531/%C3%B6sterg%C3%B6tland.pdf
Bilaga 3 Skrivelse från Vreta Kluster
Bilaga 4 Kockassistentutbildning hjälper kvinnor utanför arbetsmarknaden https://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/kockassistentutbildninghjalper-kvinnor-utanfor-arbetsmarknaden/
Bilaga 4