Behandlingsriktlinjer

Behandlingsriktlinjer Detta exemplar tillhör:... Arbetsnummer:...

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ANDNING 1.1 AKUT ASTMA 1.2 HÖGA ANDNINGSHINDER 1.3 EPIGLOTTIT och TRACHEIT 1.4 ALLERGI / ANAFYLAKTISK REAKTION 2. CIRKULATION 2.1 BRÖSTSMÄRTOR & ISCHEMI 2.2 HJÄRTSVIKT och LUNGÖDEM 2.3 A-HLR 2.4 HJÄRTRYTMRUBBNINGAR 2.4.1 BRADYCARDI 2.4.2 SUPRAVENTRIKULÄR TAKYKARDI 3. CENTRALA NERVSYSTEMET 3.1 AKUT MEDVETSLÖSHET 3.2 STROKE 3.5 SUBARACHNOIDALBLÖDNING 3.6 INTOXIKATIONER 3.7 NARKOTIKA 3.8 EPILEPSI & KRAMPER 4. ENDOKRIN SJUKDOM 4.1 DIABETES MELLITUS 4.1.1 HYPOGLYKEMI 4.1.2 HYPERGLYKEMI 5. KIRURGI 5.1 AKUT BUK 5.14 AORTA-ANEURYSM / DISSEKTION 5.15 PATIENT MED DIARRE / KRÄKNING 5.18 NÄSBLÖDNING

6. GYNEKOLOGI & FÖRLOSSNING 6.1 GRAVIDITETSKOMPLIKATIONER 6.1.1 TIDIGA KOMPL. (< V 22) 6.1.2 SENA KOMPL. (> V 22) 6.4 FÖRLOSSNING 6.5 SÄTESFÖRLOSSNING 6.6 KONTROLL AV DET NYFÖDDA BARNET 6.7 PREMATURT VÄRKARBETE (< V 36) 6.8 AMB.TRANSPORT AV GRAVIDA INOM SU 7. TRAUMA & OLYCKSFALL 7.1 TRAUMA 7.2 SKALLSKADOR 7.3 AMPUTERAD EXTREMITET 7.4 FRAKTURER 7.5 KOTPELERSKADOR 7.6 VÄTSKEBEHANDLING VID TRAUMA 7.7 ÖGONSKADOR 7.8 DRUNKNINGSTILLBUD 8. KEMOLYCKA 8.1 FRÄTSKADOR 8.4 CYANID / CYANVÄTEFÖRGIFTNING 8.5 KOLMONOXIDFÖRGIFTNING 8.7 RETANDE GASER, RÖKGAS 9. BRÄNNSKADOR & HYPOTERMI 9.1 HUDBRÄNNSKADA 9.2 ELBRÄNNSKADA 9.3 INHALATIONSBRÄNNSKADA 9.4 HYPOTERMI 9.5 LOKALA KYLSKADOR

10. BARN 10.1 TRAUMA BARN 10.2 FRAKTURER BARN 10.3 HUGGORMSBETT BARN 10.4 INSEKTSBETT BARN 10.5 SMÄRTLINDRING BARN 10.6 ASTMA BARN 10.7 HÖGA ANDNINGSHINDER BARN 10.7.1 FRÄMMANDE KROPP BARN 10.7.2 PSEUDOKRUPP BARN 10.7.3 EPIGLOTTIT BARN 10.8 ALLERGI / ANAFYL. REAKTION BARN 10.9 DRUNKNINGSTILLBUD BARN 10.10 ÅTERUPPLIVNING A-HLR BARN 10.11 KRAMPER BARN 10.12 INTOXIKATIONER BARN 10.13 DIABETES MELLITUS BARN 10.14 MENINGIT BARN 10.15 SEPSIS / SEPTISK CHOCK BARN 10.16.1 HUDBRÄNNSKADA BARN 10.16.2 INHALATIONSBRÄNNSKADA BARN 10.16.3 ELBRÄNNSKADA BARN 10.17 NORMALVÄRDEN BARN 11. SMÄRTA 11.1 SMÄRTBEHANDLING 11.2 PROCEDURSMÄRTA 11.3 OPIOIDANTIDOT

12. ETIK 12.1 EJ INSÄTTNING AV HLR 12.2 AVBRYTANDE AV HLR 12.3 AVBRYTANDE AV AMBULANSSJUKVÅRD 12.4 BARN SOM FAR ILLA 12.5 OMHÄNDERTAGANDE AV DÖDSFALL 15. BILAGOR 15.1 GLASGOW COMA SCALE 15.2 RLS-SKALAN 15.3 BASUNDERSÖKNING AV PATIENT

1.1 AKUT ASTMA (>12 ÅR ELLER >35 KG KROPPSVIKT) BEHANDLING Akut astma och KOL Energibesparande kroppsställning: - Sittande: framåtlutad, stöd för armar och fötter - Liggande: Hjärtläge, kudde i knävecken. Demonstrera tekniken för pursed lips breathing Lossa åtsittande kläder. Lugn och ro Uppmuntra patienten till att koncentrera sig på sitt andningsarbete. Avled inte från detta! Påbörja assisterad utandning. 1. MÅTTLIGA SYMTOM Syrgas ska ges till alla patienter. Inh Ventoline 2 mg/ml 2,5 ml samt Inh Atrovent 0,25 mg/ml 2 ml via neb. mask, Syrgas 7 l/min. Fortsätt syrgasbehandlingen efter avslutad nebulisering. För KOL-patienter kan saturation på 85% - 90% räcka. För en känd respirations-insufficient patient, som i normalfallet har en låg saturation, räcker det ofta med 1-2 l/min syrgas på grimma. Följ saturationen och utvärdera innan ytterligare höjning. Var vaksam på tilltagande slöhet eller trötthet som tecken på tilltagande resp.insufficiens (CO2-retention). 1.1

2. SVÅRARE SYMTOM Vid t.ex. nedsatta andningsljud, medvetandepåverkan, cyanos, cirkulationspåverkan. OLA-larm Ytterligare inh Ventoline 2 mg/ml 2,5ml + 3 ml NaCl. Inj Betapred 4 mg/ml 2ml i.v. 3. LIVSHOTANDE TILLSTÅND Vid utebliven effekt av ovanstående. OLA-larm Överväg assisterad ventilation. Inj Adrenalin 1 mg/ml 0,3 ml i.m./s.c. Om patienten har venflon ges istället inj Adrenalin 0,1 mg/ml 0,5 ml i.v. Upprepas varje minut till effekt uppnåtts eller upp till 0,25 mg. Kan upprepas efter 10 minuter v.b. CPAP börja med lägsta motstånd (2,5 cmh2o). 1.1

1.1

1.2 HÖGA ANDNINGSHINDER 1.2

1.2

1.3 EPIGLOTTIT OCH TRACHEIT Symtom Halsont och sväljningssvårigheter Hög feber (39-40 grader C) In- och exspiratorisk stridor Indragningar i jugulum Saliverar - dräglar kraftigt (gäller epiglottit) Sitter ofta framåtlutade (gäller epiglottit) Kraftig allmänpåverkan ofta septisk frossa Ångest, blekhet, trötthet, passivitet Cyanos BEHANDLING Epiglottit & Tracheit Bråttom! OLA-larm. Sittande eller önskat kroppsläge Största möjliga lugn Fri luftväg. Om medvetslös: Försök dra ut tungan kompress omkring peanghjälp. Använd ej svalg/nästub då det finns risk att blödning framkallas vid epiglottit. Fluscha syrgas 10 l/min över ansiktet alt. 10-15 l/min på traumamask. Inh Adrenalin 1 mg/ml. Till vuxen 1 ml + 2 ml NaCl 0,9% via neb mask. Kan upprepas efter 10-15 minuter. Venväg 1.3

1.3

1.4 ALLERGISK/ANAFYL. REAKTION BEHANDLING Allergi & Anafyl. reaktion Överbehandla hellre än att missa en farlig! 1. LÄTT Om ej andningspåverkan och blodtrycksfall Syrgas > 5 l/min mask Inj Adrenalin 1 mg/ml 0,3 ml i.m./s.c. T. Betapred 0,5 mg 10 st. Venväg. OBS! Nålsättning får inte fördröja den intramuskulära dosen med adrenalin. 2. SVÅR Blodtrycksfall och/eller andningspåverkan (Inspiratorisk stridor) OLA-larm. Syrgas 10-15 l/min på traumamask. Inj Adrenalin 1 mg/ml 0,3 ml i.m./s.c. Venväg. Om BT < 80 mmhg ge vätska. Inf Voluven i.v. alt. inf Ringer-Acetat i.v. Om ej tillräcklig effekt ges ytterligare inj Adrenalin 0,1 mg/ml i doser om 0,5-1,0 ml i.v. varje minut till önskad effekt uppnåtts eller 3,0 ml. Kan upprepas. 1.4

Alternativ om svårstucken: Inj Adrenalin 1 mg/ml 0,3-0,8 ml i.m./s.c. Inj Betapred 4 mg/ml 2 ml i.v. Där snabbt tilltagande svullnad i svalget är det dominerande symtomet utan effekt på första dosen i.v./i.m. Adrenalin kan man komplettera med inh Adrenalin 1 mg/ml 1 ml + 2 ml NaCl 0,9% för att åstadkomma en lokal minskning av svullnaden. 1.4

2.1 BRÖSTSMÄRTOR & ISCHEMISK HJÄRTSJUKDOM BEHANDLING Bröstsmärta & Ischemi OLA-larm vid sviktande vitala funktioner. Hjärtläge eller valfri kroppsställning. Syrgas mask > 5 l/min eller grimma 2-4 l/min. Spray Nitrolingual 0,4 mg/dos 1-2 puffar om BT är över 100 mmhg. Kan upprepas, 1 puff om kvarstående smärta efter 5 minuter och BT är > 100 mmhg. T. Trombyl 160 mg 2 st. (enda kontraind; ASA allergi) Venväg Om kvarstående bröstsmärtor ge inj Morfin 1 mg/ml i upprepade smådoser om 1-5 ml i.v. tills effekt inträder eller max 20 mg. Om ytterligare behövs, ta läkarkontakt. Vid illamående ges inj. Dridol 2,5 mg/ml 0,4 ml i.v. om BT > 100 mmhg. Sänd EKG med infarktmisstanke till SS HIA avd 92. Tag kontakt med HIA koordinator. Inj Seloken 1 mg/ml 5 ml x 3 i.v. med 2 min intervall till max dos 15 mg. Snabbinjiceras. Mät BT mellan inj. Om HF < 50 slag/min så avbryt behandlingen. Om BT < 100 mmhg så avbryt behandlingen. 2.1

Indikationer: Stark misstanke om akut koronart syndrom. Smärta som tros vara orsakad av hjärtischemi. HF > 60 slag/min BT > 110 mmhg Kontrollera att EKG-tolkning och sviktbedömn. blir korrekt. Kontraind.: Lungödem eller pre-lungödem. AV-block II eller III. Symtom på obstruktiv lungsjukdom. Behandling av hypotension vid Selokenbehandling: BT <85 mmhg och samtidig hemodynamisk påverkan: Om HF < 70 slag/min Ge inj Atropin 0,5 mg/ml 2ml i.v. Om HF < 70 slag/min eller om BT inte stigit till >90 mmhg efter inj Atropin Ge inj Adrenalin 0,1 mg/ml 1 ml i.v. Kan upprepas med 3 minuters intervall upp till 0,3 mg. Indikation för direktinläggning på HIA Symtom på hjärtinfarkt < 12 timmar. (Om kvarstående bröstsmärta < 24 timmar) Symtom: Svår bröstsmärta Plötslig andnöd Kardiogen chock OCH EKG förändringar talande för en infarkt: > 1mm ST höjning i två intilliggande avl. eller Vänstergrenblock eller Icke diagnostiskt EKG (t.ex. Pacemaker-EKG) 2.1

2.2 SYMTOMGIVANDE HJÄRTSVIKT & LUNGÖDEM BEHANDLING Hjärtsvikt med lungödem OLA-larm. Hjärtläge eller valfritt kroppsläge. CPAP-behandling. Initialt 15 l/min och 5cm H2O i motstånd. Om patienten är kraftigt utmattad och inte orkar med andningsarbetet eller om BT sjunker till <90 mmhg får man avbryta CPAP-behandlingen och ge syrgas 10-15 l/min på traumamask. Om patienten inte orkar med andningsarbetet assisteras andningen med 100% syrgas. Spray Nitrolingual 0,4 mg/dos 1-2 puffar. Kan upprepas v.b. efter 5-10 min om BT >100 mmhg. Venväg Inj Morfin 1 mg/ml 1-2,5 mg i.v. Kan upprepas till 20 mg totalt. Inj Furosemid 10 mg/ml 4 ml i.v. Till patient som redan står på diuretika eller är njurinsufficient ges inj Furosemid 10 mg/ml 8 ml i.v. Tag 12-avl EKG. (Lungödem orsakas ofta av hjärtinfarkt). Sänd vid behov. 2.2

2.2

2.3 A-HLR VUXEN 2.3

BEHANDLING Läkemedel Hjärtstopp vuxna Dosering Intravenöst: Adrenalin 1 mg i.v. var fjärde minut under pågående hjärtstopp. Första dosen ges två minuter efter hjärtstopp, maxdos 5 mg. Använd den färdigspädda injektionslösningen som innehåller Adrenalin 0,1 mg/ml. Endotrakealt: Om Adrenalin inte kan ges intravenöst ge 2 mg Adrenalin i trakealtuben var fjärde minut, maxdos 10 mg. Använd inj Adrenalin 0,1 mg/ml och fluscha ner med hjälp av sugkateter. NaCl-flusch Varje i.v. läkemedelsdos bör följas av minst 20 ml NaCl för att skjutsas in i den centrala cirkulationen. Koppla inf. NaCl 250 ml till venflonnålen. 2.3

2.4 HJÄRTRYTMRUBBNINGAR - ARYTMIER Endast symtomgivande arytmier ska behandlas! Vanliga symtom som ska föranleda tanke på behandling är: Bradykardi, HF < 50 med Lågt blodtryck (< 80-90 mmhg systoliskt) Svimning/tendens till svimning Svår yrsel Medvetslöshet 2.4.1 Behandling - BRADYKARDI Inj Atropin 0,5 mg/ml 1 ml i.v. Kan upprepas. 2.4.2 Behandling - SVT SUPRAVENTRIKULÄR TAKYKARDI inkl. snabbt överlett förmaksflimmer/fladder SVT inkl. snabbt överlett förmaksflimmer/fladder med HF >150 slag/min och samtidig bröstsmärta och/eller andnöd behandlas med: Inj Seloken 1 mg/ml 5 ml i.v. förutsatt att BT är >100 mmhg och att stas över grad 2 ej föreligger. Dosen upprepas var 5:e min till maxdos 15 mg. Snabbinjiceras!! HF <100 slag/min bör eftersträvas och ovannämnda kontraindikationer beaktas inför varje ny 5mg-dos. 2.4

BEHANDLING av HYPOTENSION vid Selokenbehandling. BT <85 mmhg och samtidig hemodynamisk påverkan: Om HF < 70 slag/min Ge inj Atropin 0,5 mg/ml 2ml i.v. Om HF < 70 slag/min eller om BT inte stigit till >90 mmhg efter inj Atropin Ge inj Adrenalin 0,1 mg/ml 1 ml i.v. Kan upprepas med 3 minuters intervall upp till 0,3 mg. 2.4

3.1 AKUT MEDVETSLÖSHET MIDAS Vanliga orsaker till medvetslöshet Meningit Intoxikation Diabetes Andningsinsufficiens Subdural/subarachnoidalblödning Andra vanliga orsaker till medvetslöshet är stroke och status epilepticus även utan kramper. Ibland kan vissa psykogena tillstånd medföra tillstånd som kan uppfattas som medvetslöshet t.ex. hyperventilation, konversionshysteri. BEHANDLING Akut medvetslöshet OLA-larm. Säkra vitala funktioner. Fri luftväg. Syrgas >10 l/min på traumamask. >95%. Assisterad andning v.b. RLS bedömning. SaO2 Venväg. Om BT < 80 mmhg ge vätska. Inf Voluven i.v. alt. inf Ringer-Acetat i.v. Kontrollera b-glukos Höjd huvudända ca 30 (BT >90 mmhg) 3.1

3.1

3.2 STROKE 3.2.1 BEHANDLING - Stroke Säkra fri luftväg. Kontrollera att patienten kan skydda sin luftväg. Patient som saknar sväljreflex ska placeras i stabilt sidoläge med sugberedskap. Syrgas 10-15 l/min på traumamask. Pox >95% Höjd huvudända ca 30 (BT > 90 mmhg) Vid medvetandepåverkan och aspirationsrisk, - stabilt sidoläge. Kontroll av vitala funktioner; P, BT, SaO2, 4-avl. Vakenhetsgrad enligt RLS och eventuella bortfallssymtom. Venväg. Vätskebehandling enligt riktlinjer (BT < 80 mmhg). Ge icke glucoshaltig infusion. Ta b-glukos om < 3.0 mmol/l, ge glucos till normalvärde. Skydda paralyserade extremiteter. Kontrollera checklistan för strokelarm till SS. (3.2.2) Patienter med misstänkt stroke som är under 50 år skall alltid till SU/SS 3.2

3.2.2 Checklista för RÄDDA HJÄRNAN INKLUSIONSKRITERIER (besvaras med JA) Ålder 16-80 år Säkerställd insjuknandetidpunkt (när var patienten symtomfri senast?) Akut insjuknande och kan komma in till akuten SU/S inom 2,5 timmar efter insjuknandet. Symtom som vid akut stroke, dvs plötsligt påkommen ensidig förlamning eller svaghet i ena sidans arm och/eller ben och/eller talsvårigheter. EXKLUSIONSKRITERIER (besvaras med NEJ) Behandling med Waran? Medvetslös? (RLS 4 eller mer) Kramper i samband med insjuknandet? b-glukos < 3 mmol/l eller > 22 mmol/l? Stroke, hjärnoperation eller svårt skalltrauma sista 3 månaderna? Magblödning, större operation eller större trauma sista 3 månaderna? Om JA på alla indikationer och NEJ på alla kontraindikationer så larma akutmott. SU/S STROKELARM FRÅN AMBULANS Intransport prio 1! Fyll i checklistan som finns i den gröna mappen i bilen! 3.2

3.5 SUBARACHNOIDALBLÖDNING Symtom ett eller flera av följande Plötsligt påkommen kraftig huvudvärk Uttalat illamående och kräkningar Medvetandesänkning Kramper Efter några timmar nackstelhet. BEHANDLING Subarach. blödning Se stroke (3.2) Snabb transport till sjukhus (Prio 1) 3.5

3.5

3.6 INTOXIKATIONER BEHANDLING - Intoxikationer Syrgas på traumamask >10 l/min. Assist. andning v.b. Venväg Om BT < 80 mmhg samt om patienten samtidigt är medvetandesänkt ges inf Voluven alt. inf Ringer-Acetat snabbt. Kontrollera b-glukos Symtomatisk behandling enl. särskilda behandlingsanvisningar: ο Kramper Stesolid (3.8) ο Lungödem CPAP (2.2) ο Symtomgivande arytmier Atropin (2.4) ο Hypotension Vätska enl. ovan. ο Opiatmisstanke och svårt att hålla fri luftväg Naloxon (3.7) Vid arytmi p.g.a. tricykliska ges snabbt inf Ringer- Acetat 1000 ml. Om patienten svalt och är vid medvetande kan man hjälpa till med kräkningsprovokation. Detta får dock inte utföras om intag skett av petroliumprodukter (bensin, tändvätska, fotogen, lampoljor etc.) eller syra och lut (maskindiskmedel, avkalkningsmedel, propplösare etc.). 3.6

Ge istället grädde, mjölk eller vatten. Helst 1-2 glas vätska. Medicinsk kol ges peroralt 50 g till vuxen (OBS! ej efter förtäring av petroliumprodukter) Allmän regel: Vid exposition via huden av syror, lut, nervgaser, och annat frätande ämne, låt patienten bli sanerad innan den omhändertas av ambulans personalen. Kroppsdelen ska vara avklädd. Om större exponering skall alla kläder vara bortplockade först, annars finns risk för ytterligare upptag och spridning av flyktiga gaser till omgivningens luftvägar. OBS! Tänk på eget skydd, använd handskar. 3.6

3.7 NARKOTIKA Prep. Effekt psyke Effekt fysiolog. Överdos, allmänt HASCH, MARI- JUANA Lugn och självsäker, eufori Stora pupiller Psykos, paranoia. Äts eller röks AMFETA MIN Uppåt och självsäker, sover ej, eufori, ökad sexlust Stora pupiller, högt blodtryck, takykardi Hjärnblödning, organskador, avmagring, paranoia. Injiceras, äts eller inhaleras HEROIN (OPIAT) Smärtstillande, eufori Små pupiller Andningsdepression/ -stillestånd, medvetslös, svår abstinens. Injiceras men kan också rökas KOKAIN Uppåt, självsäker, sover ej, eufori Stora pupiller Hjärnblödning, organskador, paranoia. Sniffas, röks el. injiceras 3.7

LSD Hallucinationer från alla sinnen, förstärkning av sinnesintryck Stora pupiller Paranoia, rädsla, ångest, oberäknelig. Uppträd med långsamma rörelser. Ta ej i drogen - går igenom huden. CRACK Uppåt, självsäker, hallucinatione r Stora pupiller, högt blodtryck, takykardi Ångest och oro när drogen går ur kroppen. Gör allt för en ny dos. Röks EXTACY Uppåt, självsäker, hallucinatione r Stora pupiller, takykardi, högt blodtryck Utmattad, Äts som piller. Risk för dehydrering, hypertermi och arytmier GHB/ GBL Eufori, yrsel, trötthet, ökad sexlust Små pupiller, lågt blodtryck Kramper, medvetslöshet, andningsförlamning. Äts, injiceras, dricks SVAMP Synhallucinationer. Som LSD men svagare. Stora pupiller Ångest, rädsla, psykos. Äts torkade 3.7

BEHANDLING - Narkotika Vid GHB och GBL intox stör inte patienten i onödan Syrgas på traumamask 10-15 l/min. Assisterad andning v.b. Eventuellt venväg Ta med aktuella preparat och förpackningar. OBS! Ta inte i preparaten utan handskar då en del av dessa absorberas genom huden. Om opioid-överdosering misstänks och det är svårigheter att hålla fri luftväg eller om patienten har andningsstillestånd ges inj Naloxon enligt följande: Dosering Vuxna: Inj Naloxon 0,4 mg/ml 0,5 ml i.v. alt i.m. Får upprepas v.b. Dosering Barn: Inj Naloxon 0,002 mg/kg Späd enligt följande: 1) Drag 1 ml Naloxon 0,4 mg/ml i en 10 ml spruta. 2) Tillsätt 9 ml NaCl = Naloxon 0,04 mg/ml 1,5 år 10 kg 0,02 mg = 0,5 ml 5 år 20 kg 0,04 mg = 1,0 ml 10 år 30 kg 0,06 mg = 1,5 ml 12 år 40 kg 0,08 mg = 2,0 ml Dosen (vuxna och barn) kan upprepas efter 2-3 min till fullgod andning. 3.7

3.7

3.8 EPILEPTISKA ANFALL/ KRAMPER BEHANDLING Kramper & epilepsi OM KRAMPERNA PÅGÅR Syrgas på traumamask 10-15 l/min Assisterad andning v.b. Venväg Inj Stesolid 5 mg/ml 1 ml i.v. Detta upprepas efter 1-(2) min om inte effekten uppnås. Vid nedsatt AT ge upprepade doser om 2,5 mg istället. Doserna kan upprepas om kramperna kommer tillbaka eller inte ger vika upp till totalt 20 mg. Som alternativ vid t ex svårigheter att etablera venväg, kan ges klysma Stesolid 10 mg rektalt. Samma dos kan upprepas v.b. Kontrollera b-glukos 3.8

3.8

4.1 DIABETES MELLITUS - VUXNA OCH BARN >12 ÅR BEHANDLING Diabetes mellitus 4.1.1 HYPOGLYKEMI Ta b-glukos. Om < 4,0 mmol/l behandla enligt nedan: Medvetslös patient Syrgas mask 5 l/min alt traumamask 10-15 l/min Venväg Inj Glukos 300 mg/ml (30%) 30 ml i.v. Om patienten inte vaknar upp ges upprepade 10 ml doser av 30% Glukos upp till ytterligare 30 ml. Om B-glukos < 3,0 mmol/l kan ytterligare 20 ml Glukos 30% ges. Om i.v. infart ej kan upprättas ges istället vuxen: Inj Glucagon (inj.substans (I+II)) 1 mg/ml 1 ml i.m./s.c. Det tar 5-10 min innan effekt uppnås. Grundregeln är att varje patient som varit medvetslös och/eller fått behandling av ambulanssjukvården ska medfölja till sjukvårdsinrättning. Om patienten vaknar upp och vägrar följa med trots övertalningsförsök bör det finnas någon därhemma (anhörig, kamrat etc.) som kan observera patienten någon timma. Detta ska noggrant journalföras och signeras av ambulanspersonalen och patienten ska helst också själv i journalen signera detta sitt beslut. 4.1

4.1

Vaken / Slö patient Ge patient som själv kan svälja något att äta, t ex smörgås, och dryck med socker i, t ex mjölk, saft, juice eller upplösta dextrosol tabletter. 4.1.2 HYPERGLYKEMI Diabeteskoma Syrgas på mask Venväg Alltid transport till sjukhus för vidare utredning och åtgärd. 4.1

4.1

5.1 AKUT BUK BEHANDLING - Buksmärta All behandling av akut buksmärta ska vara symtomatisk. Syrgas 10-15 l/min vid allmänpåverkan Om BT < 80 mmhg och patienten är medvetande påverkad sätt venflon och inf Voluven 500 ml alt inf Ringer-Acetat 1000 ml snabbt upp BT 80 mmhg. Vid stark smärta ge inj Morfin 1mg/ml 2 ml i.v. tills smärtan är uthärdlig. Maxdos 20 mg. 5.1

5.1

5.14 AORTAANEURYSM & AORTADISSEKTION SYMTOM: Urakut insjuknande med allmänpåverkan, ofta svimning. Svår smärta centralt i buken, ibland även i thorax. Vid rupturering utstrålning till ryggen. Ibland kan en pulserande resistens kännas. Mycket intensiv smärta vid palpation. Varierande grad av chocksymtom. Kan förväxlas med symtom som vid hjärtinfarkt, angina pectoris, gastrit, njurstensanfall m.fl., framför allt om mer proximalt aneurysm eller thorakalt dylikt. BEHANDLING Aorta aneurysm/diss. Se behandling Buksmärtor (5.1) Försiktighet med vätska. Se vätskebehandling (7.6) Vid misstanke om rupturerat/dissekerande aortaaneurysm larma akutmottagningen. 5.14

5.14

5.15 PATIENT MED DIARRÉ OCH/ELLER KRÄKNING När är kontakt med IKÖ inför ambulanstransport lämplig? En korrekt anamnes är väldigt viktig för att telefonkontakt med IKÖ skall tas. På nästa sida visas i vilka fall detta skall ske. Om plats finns och patienten uppfyller de uppsatta kriterierna kan IKÖ ta emot patienten direkt utan bedömning på akutintaget. Kräkningar? Om ja, antal/dygn Diarré? Om ja, antal/dygn Fall av gastroenterit i omgivningen senaste 5 dagarna? Utlandsvistelse senaste 2 veckorna? Vilka anamnesuppgifter skall finnas inför telefon kontakt med IKÖ? Patientens namn Patientens personnummer Datum för symtomdebut Temperatur (om tagen) 5.15

Utlandsvistelse senaste 2 Utlandsvistelse veckorna? senaste 2 veckorna? JA Nej Har Har patienten patienten varit varit sjuk sjuk mindre mindre än än 3 dygn dygn och/eller och/eller har har feber feber > 38 C 38 C? JA Nej Personer med liknande symtom i patientens närhet de senaste 5 dygnen? JA Nej Patienten Patienten till till något något av av SU s SU s akutintag akutintag utan utan föregående föregående kontakt kontakt med med IKÖ. Infektion. Tel. kontakt med IKÖ Infektion MLL (medicinskt MLL (medicinskt lednings- ledningsansvarig läkare) på mottagningen vardagar 08.15-08.15-16.00, 16.00, övrig tid övrig infektionsjouren tid infektionsjouren tel: tel: 343 40 00 343 40 00 5.15

5.15

5.18 NÄSBLÖDNING BEHANDLING Näsblödning. Sätt patienten upp: Sänkt tryck minskar blödningen. Bättre att blöda framåt än bakåt undvik aspiration. Har en större mängd blod svalts ned ger detta upphov till illamående. Bra om patienten får kräkas upp mår då oftast bättre. Snyt ut: Kvarvarande koagler i näsan försvårar kärlkontraktion och ger förlängd blödningstid. Komprimera: 90 % av alla näsblödningar kommer från främre delen av nässeptum innomnäsans mjuka delar (brosknäsa). En rejäl bomullstuss i näsan och hoptryckning av näsvingarna stoppar de flesta blödningar. Sätt i.v. nål: om blödningen varit kraftig eller inte går att stoppa. 5.18

5.18

6.1.1 TIDIGA KOMPLIKATIONER GRAVIDITET (< V 22) Tillstånd Symtom Prio. Transp. läge Extrauterin graviditet, X, Kan ha inre blödningar Missfall spontan abort Ihållande buksmärta. Ibland mycket svår och plötsligt insättande. Ibland med en liten blödning, i tidig graviditet Blödning, oftast med intervallsmärta Livshotande om chock Sällan livshotande Chockläge endast vid behov Transp till Chockläge SS KKakuten SS KKakuten 6.1

6.1.2 SENA KOMPLIKATIONER GRAVIDITET (> V 22) Tillstånd Symtom Prioritet Transp. läge Placenta previa Blödning utan smärta Risk för hypovolem chock (föreliggande moderkaka) Livshotande för mor+ barn om chock Vänster sidoläge, chockläge Transp. till Enligt instruktion 6.8 Ablatio placentae Oftast ihållande smärta över livmodern, ibland tills. med blödning. (Avlossning av moderkaka) Livshotande för mor + barn om chock Vänster sidoläge, chockläge Enligt instruktion 6.8 Kan också ha blödning utan smärta 6.1

Eklampsi Preeklampsi (Havandeskapsförgiftning) Huvudvärk högt blodtryck synpåverkan, svullnad, buksmärtor, kramper Livshotande om mycket högt BT, koagrubbning eller kramp Vänster sidoläge Enligt instruktion 6.8 Navelsträngsframfall Vattenavgång med navelsträng synlig Livshotande för barnet Bäckenhögläge, om möjlig på vänster sida Enligt instruktion 6.8 Uterussammandragning Intervallsmärta över livmodern ibland med en liten blödning Bråttom endast vid kraftiga värkar och prematur. Vänster sidoläge Enligt instruktion 6.8 Atoni livmodern drar ej ihop sig Riklig blödning efter förlossning Livshotande Chockläge v.b. uterusmassage aortakom -pression Enligt instruktion 6.8 6.1

BEHANDLING - Graviditetskomplikationer ALLMÄNT Om > v 22 låt patienten ligga på vänster sida för att undvika v. cava kompression. Chockläge v.b. Vid stor blödning postpartum: Massera livmodern, ev. aortakompression vid livshotande blödning. LÄKEMEDEL Syrgas, traumamask 10-15 l/min Smärtlindring med i första hand Entonox Inf Ringer-Acetat 1000 ml vid BT < 80 mmhg och transporttid > 15 min. Inj Stesolid 5 mg/ml i.v. enl. behandlingsanvisningar vid kramper (3.8) 6.1

6.4 FÖRLOSSNING Kom ihåg att de flesta ambulansförlossningar går fint utan ingripande! Fråga om några komplikationer förelegat under graviditeten och vilket barn i ordningen patienten väntar. Har tidigare förlossning gått normalt? Gått fort? Försök bilda Dig en uppfattning om hur långt förlossningen avancerat. Ring och rådgör med förlossningsavdelningen. Det flesta patienter får, om de kan, själva gå till ambulansen även då huvudet ej fixerats och vattnet gått. Undantag: Vattenavgång med tvärläge samt navelsträngsframfall. Om förlossningen verkar vara omedelbart förestående är det bättre att vara kvar i bostaden. Sker förlossningen i ambulans stanna! Skapa en lugn atmosfär, ha ögonkontakt, engagera pappan om han är med. Lägg ett rent underlag under mamman och gärna en kudde under sätet för att barnens axlar lättare skall kunna hjälpas fram. Kom ihåg än en gång. De flesta oplanerade hemförlossningar är lätta och sköter sig själv. Inre undersökningar görs endast på läkaranmodan. Ingrip inte i förloppet även om det går långsamt. Vänta på värkar. Dra ej i barnet. 6.4

När huvudet kommer fram, stöd det så att det inte kommer för snabbt. När hela huvudet framfötts, låt därefter barnet framfödas spontant alternativt vänta på nästa värk. Om navelsträngen ligger runt halsen försök att trä den över huvudet. Om det inte går sätt två peanger och klipp mellan dessa. Låt peangerna sitta kvar, vira loss navelsträngen. Låt huvudet rotera spontant så att barnet tittar åt sidan. 6.4

När nästa värk kommer pressa försiktigt huvudet nedåt så att den övre axeln kommer fram. 6.4

När denna syns lyfter man försiktigt i huvudet så att den bakre axeln kommer fram. Håll sedan huvudet i ett mellanläge och lyft ut barnet. Notera födelsetiden. Lägg barnet i dränageläge på mammans mage. Torka rent barnets mun och näsa, alt. sug rent i näsa och svalg, särskilt om fostervattnet varit tjockt och grönt. I dessa fall är det också viktigt att fluscha syrgas > 10 l/min över barnet. Torka av barnasiktet och frotterar barnet torrt. Håll barnet varmt, tänk på det våta håret! Stimulera andningen genom frottering eller knäppningar under fotsulorna. Efter 5 min. sätts en navelklämma om navelsträngen minst 10 cm från naveln. Klipp ej. Moderkakan kommer normalt inom 10-15 min. Dra inte i navelsträngen! Påbörja transport till förlossningen. Om inte moderkakan 6.4

kommer finns risk för blödningar. Håll mammans mage varm och lägg barnet till bröstet, det kan hjälpa moderkakan att komma. Om blödningen är kraftig kan man ta ett tag runt livmodern uppifrån och massera detta gör ont. Vid mycket riklig blödning görs aortakompression. Vid blödning eller blodtryck systoliskt < 80mm Hg sätts venflon och 1000 ml Ringer-Acetat ges snabbt. 6.4

6.5 SÄTESFÖRLOSSNING Om stjärten eller fötterna kommer först: Transportera snabbt till närmaste förlossningsavdelning. Meddela sjukhuset. Uppmana mamman att försöka undvika krystning. Raka ben, knäna ihop, flämtandning under värk. Om förlossning ej går att undvika förbered som 6.4. Stöd barnkroppen underifrån, dra ej i barnet. När nackgropen ses, be mamman när hon får värk, att krysta kraftigt. För in ditt pekfinger i barnets mun och tryck barnets underkäke mot bröstkorgen, samtidigt som assistenten trycker nedåt på mammans mage ovanför blygdbenet. När ansiktet är synligt böjs barnets kropp upp maximalt mot mammans mage. 6.4

6.5

6.6 KONTROLLER AV DET NYFÖDDA BARNET Kontrollera genast och sedan fortlöpande barnets puls, andning, färg och tonus. Pulsen skall vara > 100 slag/minut. Normal andning inom 30 sekunder. Färg rosig färg i ansikte och thorax/bål inom 1 min. Tonus Barnet ska röra armar och ben Retbarhet Barnet ska skrika om man t ex suger i munnen eller knäpper under fotsulan. Kontrollera att barnet är torrt och varmt, lägg det ev. mellan mammans bröst. BEHANDLING Nyfött barn som ej andas inom 30 sekunder Om puls > 100 fortsätt stimulera som tidigare och flöda syrgas > 10 l/min över barnet. Om puls < 100 Börja ventilera med mask minst 40 puffar/min tills pulsen är > 100 och barnet andas själv (hostar, nyser, skriker eller gör motstånd). Flöda därefter syrgas över ansiktet. Om andning och hjärtverksamhet ej kommer igång kontaktas förlossningen inom 6 min för råd och inled HLR. 6.6

6.6

6.7 HANDLÄGGNING AV PREMATURT VÄRKARBETE (<36V) Kontrollera om det skett vattenavgång och det om det är ett regelrätt värkarbete och inte kontinuerlig buksmärta och/eller underlivsblödningar som ska leda till misstanke om placenta previa, ablatio placentae. Har mamman regelbundna värkar eller har hon kontinuerlig buksmärta med eller utan blödningar? Det senare skall leda till misstanke om föreliggande moderkaka (placenta previa) eller avlossning av moderkakan (ablatio placentae). Kontrollera om fostervattnet är klart eller missfärgat. Vid grönbrunt fostervatten misstänks syrebrist hos fostret. Ring närmaste förlossningsavdelning för instruktioner. BEHANDLING Prematurt värkarbete Vänster sidoläge Syrgas 2-4 l/min grimma alt mask >5 l/min. Om BT < 80mmHg ges 1000 ml Ringer-Acetat snabbt. 6.7

6.7

6.8 AMBULANSTRANSPORT AV GRAVIDA PATIENTER TILL SU Nya riktlinjer från SU gäller för transport av gravida patienter till SU, enligt nedan: A. Vid påverkat allmäntillstånd eller mycket riklig blödning kör till närmaste sjukhus! B. Om patientens tillstånd medger och övriga patienter i graviditet gäller: -före 20: veckan KK-akuten SS -efter 20:e veckan Spec.förl. Östra C. Patienter i förlossningsarbete utan blödning och utan annan smärta än förlossningsvärkar kan efter den 34:e veckan om hon är frisk själv välja Normal-förlossningen på Östra eller Mölndal. Patient med blödning eller kontinuerlig smärta och sjuk patient (t ex högt blodtryck eller diabetes) skall till Specialförlossningen Östra. Meddela alltid sjukhuset för korrekt mottagande: SS 031-342 10 62 KK akuten ÖS 031-343 59 61 Special förlossningen. 031-343 41 48 Normal förlossningen ML 031-343 12 86 Normal förlossningen Vid osäkerhet om vart patienter skall skickas, ring sektionsledaren på spec.förl. direktnr: 031-343 59 83 6.8

6.8

7.1 TRAUMA Vid trauma enligt nedan begär OLA TRAUMALARM begärs vid: Skademekanism: Fall från hög höjd > 3 m Kollision > 50 km/h utan bälte eller ej utlöst krockkudde Kollision > 70 km/h med bälte eller utlöst krockkudde Fordonet voltat, personen fastklämd. Utkastad ur fordonet Medpassagerare avliden Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon MC-olycka hastighet > 30 km/h Allmäntillstånd: Ofri luftväg AF < 10 eller > 29/min SaO2 < 90% på luft Puls >120 BT < 90 mmhg RLS 3-8 / GCS 1-8 Neurologiskt bortfall 7.1

Skadetyp: Penetrations-, kläm- eller krosskada i huvud, hals eller bål. Instabil bröstkorg Trauma med rökskada eller brännskada > 18%. Drunkningstillbud Instabilt bäcken Minst 2 frakturer på långa rörben Trauma med drunkningstillbud eller nedkylning Amputation ovan hand eller fot Vid traumalarm till sjukhus var beredd att uppge följande: Presentation (Namn och ambulans) Patientens uppskattade ålder och kön (helst personnummer) Vad har inträffat? Kinematik A B C D E Vitala parametrar? AF, P, BT och RLS/GCS Beräknad ankomsttid? 7.1