Förebygga skador vid fysisk aktivitet

Relevanta dokument
Att förebygga motionsskador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Stretching. Nedvarvning. Stretching

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg

IDROTTSSKADOR. Att förebygga en skada. Att ta hand om en skada. Att kunna rehabilitera skadan.

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

IDROTTSSKADOR Stukning eller vrickning Vid skadetillfället av en stukning ska du göra följande behandling (PRICE): Protection Rest Ice Kompression

Hälsa/Skola/Träning & Match. DJ-verksamheten säsongen 2017/2018

Uppvärmning. Stretching

Träningsvärk - belöningen för hårt muskelarbete

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Träningsprogram under sommaruppehållet. med Löpning passet och Stretchprogram

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

KOST OCH SKADOR. Träff 1: Äta rätt. 1. Varför är det viktigt att äta ordentligt? 2. Ge exempel på hur en lunch/middag kan se ut?

Lugn löpning över en viss tid/sträcka, farten ska hållas på en sådan nivå att man kan prata.

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Metoder att träna kondition på!

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

MAXA DIN FETTFÖRBRÄNNING INTERVALLPROGRAM


Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Teorin bakom konditions- och styrketräning!

SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM

Bruks- och monteringsanvisning till Abilica Vibro Art. nr

A n v ä n d a r m a n u a l LAT/ROW ATLAS. Art nr

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

Kondition. Ett brett begrepp. Hög intensitet

Träningsprogram med fitness training ball

Föreningsträdet Kost och skador. Handledning Aktiva 14 år. Äta rätt Skador Uppföljning

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks

Dina allra ba sta fem kilometer!

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder

LAT/ROW MACHINE Art nr

Planera din konditionsträning

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Samspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.

Det bästa träningspasset är det som du genomför! Kvalitet i varje minut!

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Startprogram version 3

Detta är vad din lärare bedömer under arbetsområdet: E C A

Träningsschema för Blodomloppet den 28 maj km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå

Varför skall vi träna/röra på oss?

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Vad är polio och postpolio?

Träningsdagbok. För att må bra och ha en god hälsa är det viktigt att röra på sig varje dag, minst 30

Härryda Handbollsklubb

Försäsongsträning med KFUM Innebandy division 1

Benefit Sports

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

ditt Träningsprogram: Uppvärmning

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Varför ska jag träna som senior

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt

TRÄNINGSPROGRAM GR 2 SOMMAR 2017

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

14 min. löpning i lugnt temp o, Tempot ska vara så du orkar föra ett samtal.

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

JOHANS PUNKTER. Tränarna arbetar 24/ h. De binder sig för er de förväntar sig växelverkan.

i vårt lag: Är vi: Ödmjuka, engagerade och sprider glädje Träningsvilliga, kämpar och visar rätt attityd Ärliga och respekterar varandra

Fysträning Individuella träningspass under Juli månad. 3 träningspass per vecka Växla mellan passen. Kondition / benstyrka

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

REHABTRÄNING. fibromyalgi. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Standard Arm- och Bentränare Bruksanvisning

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand

Haninge Hockey Team 01 Off-ice program Säsongen 2012/2013

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare

Firstbeat Livsstilsanalys

P A T I E N T D A G B O K M P N

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Manual FUJI Cyber Relax

AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1

8 sätt att variera dina set

Dina allra ba sta tio kilometer!

MEDICINSK SERVICE DJURGÅRDENS IF J20 J18 HOCKEYGYMNASIUM

Kom igång programmet - Efter 2 månader kommer du kunna springa i 45min

SOMMARTRÄNINGSPROGRAM 2019

Firstbeat Livsstilsanalys

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Glöm inte av att ha en underbar sommar, så ses vi v.30 Mvh Tränarna

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Nu är det dags för vinterns träning som skall se till att ni kommer i toppform till våren så vi kan ta nästa steg i vår utveckling!

Sommarträning 2015 AIK Innebandy P01

Transkript:

Skaderisker

Förebygga skador vid fysisk aktivitet Undvik skador när du tränar. Träning ger färre sjukdomar, mindre skador i vardagen och längre liv. Men skador under träning är vanligt och felaktig träning ökar risken. Här är tipsen för att undvika onödiga skador:

1. Uppvärmning före träning Innan ett träningspass ska man värma upp kroppen. För att: Få igång blodcirkulationen Syresätta musklerna Göra sig redo att prestera från start. Minska risken för sträckning. Muskeltemperaturen ökar och du blir mer elastisk. Produceras mer ledvätska.

2. Var försiktig om du är otränad. Är man otränad är risken för skador större. Har man inte tränat på ett tag ska man därför ta det lugnt och inte träna hårt de första träningspassen under säsongen. Börja träningspasset försiktigt för att öka intensiteten allt eftersom. Kroppen är mer skör och inte lika förberedd inför ett ett träningspass.

3. Rätt utrustning är ett måste Man ska inte vara snål i onödan och träna med dålig utrustning. Rätt utrustning kan innebära en stor skillnad när det kommer till risken för skador. Ett ganska vanligt fel är att springa i dåliga skor. Det ökar risken flera typer av skador och ska helt undvikas. Besök gärna en butik där man testar hur du springer och belastar fötterna. I kontaktsporter är skyddsutrustning självklart. Exempel är hjälm, vaddering av armbågar, handled, bröstkorg, knä och smalben, munskydd, ansiktsskydd och suspensoar.

4. Tänk på att dricka Hård träning särskilt i hög temperatur och luftfuktighet gör att man snabbt tappar vätska. Var observant på vätskebrist: Drick ofta och lite. Undvik träning när det är mycket varmt och fuktigt. Träna i lätta kläder.

5. Överansträngningsskador beror på upprepning Repetitive Motion Disorders (RMD) skador inträffar när man upprepar en rörelse gång på gång. Bland dessa skador har vi bl.a. tennisarm. Risken för RMD minskar man genom att: Ta paus av och till. Göra rörelserna på rätt sätt. Konsultera gärna en tränare eftersom det kan vara svårt att se de fel man gör själv. Besök läkare om du får smärta, inflammationer, svullnader, domningar och andra problem. Träna varierat så att du använder hela kroppen.

7. Nedvarvning Mot slutet av ett träningspass är det dags att värma ned. Pressa inte hårt utan jogga försiktigt. På samma sätt som man stretchade innan träningen gör man det nu. Nedvarvning under 10-15 minuter kan vara lagom vid lättare träning. Har du fått mjölksyra krävs åtminstone 20 minuters nedvarvning. Detta för att alla slaggprodukterna ska transporteras bort.

6. Se upp med överträning Om man inte vilar ut mellan hård träning kan man råka ut för överträning. Symptom på överträning är långvarig träningsvärk, trötthet, energibrist och sämre resultat. Riskerna minskar man genom att: Äta en sund kost med tillräckligt av alla näringsämnen. Se till att kroppen får vila och sömn. Träna mångsidigt. Träna inte om kroppen inte mår bra utan låt den vila. Öka inte på träningen snabbt.

8. Träna inte om du inte är frisk Om du känner dig dålig eller tror att du kan bära på en infektion ska träning undvikas. Det samma om du känner dig svag eller utmattad. Risker med att träna när man är sjuk är bl.a. hjärtmuskelinflammation och rubbad hjärtrytm vilket kan vara mycket allvarligt. Det samma gäller naturligtvis om man har skador. Träning kan fortfarande vara möjligt och rent av bra. Denna måste emellertid anpassas till skadan och det bästa är att konsultera en sjukgymnast eller annan expert.