Barns smak att välja sin läsning

Barns smak att välja sin läsning Ett läsprojekt i Umeå kommun Under läsåret 2006/2007 genomfördes ett pilotprojekt i Umeå kommun med stöd av Kulturrådet. Pilotprojektet omfattade sju klasser i år 3 och 5 (se www.svshv.umu.se). Projektet genomfördes av Kerstin Lindgren, universitetslektor i pedagogiskt arbete/språkets didaktik, Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Umeå universitet och Eva Nordlinder, fil dr i litteraturvetenskap/barnlitteratur, länsbiblioteket i Västerbotten. Utgångspunkter Att läsa skönlitteratur har ett värde utöver den rena läsfärdigheten. Dels stimuleras intellektuella färdigheter, vilket avspeglas även i andra skolämnen (detta har visats t ex av Listiga Räven-projektet i Rinkeby), dels ökar empati och möjlighet att identifiera sig med andras villkor etc. Vid läsning framträder även berättelsen om jaget och läsningen hjälper barnet i det identitetsskapande arbetet. Läsning av skönlitteratur understödjer skolans demokratiska uppdrag och möjligheten till interkulturell förståelse. Läroplanens (Lpo 94) strävansmål att barnen bör tränas i att lyssna, diskutera, argumentera och självständigt formulera synpunkter är möjliga att förverkliga genom reflekterande litteraturläsning. Kön, kulturarv och bakgrund påverkar i hög grad våra val och möjligheter att ta till oss olika typer av litteratur. Är skolans litteraturarbete styrt av värderingar som vissa elever inte kan identifiera sig med? Barns egna val och läsupplevelser behöver ytterligare undersökas, det poängteras bl a av den nyss avlutade utredningen från Aktionsgruppen för barnkultur, tillsatt av regeringen. Vad söker barn själva i sitt val av läsning, vad lockar respektive stöter bort unga läsare? Kunskap om barns smak och litteraturintresse ger större möjlighet att möta varje barn på rätt nivå och med rätt text, vilket är viktigt inte minst i dagens mångkulturella skola. Den minskande läsningen av skönlitteratur, framförallt bland pojkar med invandrarbakgrund, (Johnsson-Smaragdi, 2002) kan delvis förklaras med attityder till skönlitteratur och synen på läsning, vilket också kartläggs i undersökningen. Förhoppningsvis bidrar den också till förståelsen av vari den bristande motivationen till skönlitterär läsning ligger. Ytterst oroväckande är att Sverige ligger långt under samtliga internationella medelvärden när det gäller aktiviteter kring böcker och läsning i skolan för att utveckla läsförståelse och lässtrategier. En tredjedel av eleverna i skolår 4 uppger att de aldrig samtalar om vad de läst i skolan (PIRLS 2001, 2007). Forskning visar att boksamtalet är centralt för att utveckla barns språkförmåga, förmåga till reflektion och läslust. I förlängningen leder också en reflekterande läsning, där barnets egna erfarenheter tas till vara, till en förbättrad läsutveckling. Även skrivutvecklingen gynnas genom ökad språklig medvetenhet (Rosenblatt 2002, Chambers 1998, Lindö 2005). 1

Mål och syfte Målet för projektet var att träna barn i att göra aktiva och medvetna litteraturval samt kunna motivera sina val för att hitta sin egen smak och läslust (reflekterande läsning) och utveckla förmågan att argumentera och diskutera litteratur. För lärarnas del innebar projektet kompetensutveckling kring barns läsning, klassrumsarbetet med skönlitteratur och metoder att utveckla denna. De erbjöds fortbildning och handledning i grupp. Projektet bidrog också med kunskap om barns smak och litteraturintresse som ger förmedlare (t ex lärare och bibliotekarier) större möjlighet att möta varje barn på dess egen nivå och med en text som kan fånga intresset. De frågeställningar som låg till grund för projektet var: 1. Vad är det som fångar barnets intresse och leder till ett aktivt val av bok? Här undersöks variabler som omslag, bokens upptakt, marknadsföring (t ex filmer) och baksidestext 2. Barns uppfattning och tolkning av den lästa texten Kan man fånga barns upplevelser av text, vilka inslag i texten är det som fängslar? Vad händer med texten när den vandrar från bokens sidor in i den unge läsaren? 3 Vilka slutsatser kan man som pedagog/förmedlare dra av detta vad gäller barns smak och bokval? 4. Vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas i flickorns respektive pojkars val av och föreställningar om litteratur? Projektets genomförande Planeringsarbete, kontakt med skolor, bidragsansökningar (vt 2006) Två skolor kontaktades under januari februari 2006: 1. Söderskolan F 6-skola med gamla anor, belägen i ett tämligen välbärgat område med huvudsakligen äldre villabebyggelse. Befolkningen är relativt homogen. 2. Norrskolan, en F 6-skola i ett område som bebyggdes för c:a 15 20 år sedan, med stor rörlighet i befolkningen och relativt stor andel familjer med invandrarbakgrund. Skolorna valdes ut av projektledningen för att representera två olikartade områden. Dessutom är projektledarna själva bosatta i närheten av varsin skola, vilket har skapat en positiv anda vid besöken. Först kontaktades rektorerna, som båda var positiva. På Söderskolan sammanträffade projektledningen med rektorn som efter den informationen fattade beslutet att skolan skulle delta i projektet. På Norrskolan lämnade rektor beslutet till de berörda lärarna och ett informationsmöte hölls med den gruppen, som bestämde sig för att delta. På båda skolorna fanns två paralleller i den högre årskursen (4:or vt 2006 som alltså skulle bli 5:or ht 2006) och en åk 2 (3 ht 2006). På Söderskolan fanns dessutom en åldersintregread klass, en 2 3 (3 4 under projektets genomförande) som gärna ville delta. Anledningen till att år 3 och 5 valdes var ett antagande att läslusten förändras någonstans inom detta spann. En hypotes som visade sig överensstämma med verkligheten var att i år 3 är de flesta elever förtjusta över att ha knäckt läskoden och gillar att utöva sina nyvunna 2

färdigheter, medan i år 5 andra intressen samt begynnande pubertet och skolleda börjar ta överhanden. Efter att ha förankrat projektet på de båda skolorna insändes ansökningar till Kulturrådet och RUC vid Umeå universitet. Ansökan till KUR utföll med 130 000 kr. Information till föräldrar Sedan de båda skolorna fattat beslut om att delta och medel erhållits utsändes information till föräldrar med möjlighet att avstå från att delta i projektet. Detta sköttes av respektive klasslärare genom skriftlig information. Ingen valde dock att ej delta. Läsvaneenkät våren 2006 Vid slutet av vårterminen 2006 genomfördes en läsvaneundersökning i alla klasser. De klasser som sedan blev treor och femmor i projektet gick då alltså i tvåan respektive fyran. Barnen fick träffa projektledarna som berättade om sig själva och projektet. Sedan delades en enkät ut (bifogas) och fylldes i. Den innehöll frågor om läsfrekvens, läspreferenser, högläsning, bokåtkomst och favoritböcker och i anslutning till detta även frågor om fritidsintressen för att utröna vad som eventuellt konkurreras med fritidsläsningen. Undersökningen gav en bild av intresseområden, en kunskap som sedan utnyttjades vid urvalet av böcker. Besöket med enkäten var ett bra sätt att presentera sig för och få kontakt med klasserna. De flesta (dock inte alla, se nedan) verkade uppskatta att bli tillfrågade om sin läsning och de uttryckte att de såg fram emot att vi skulle komma tillbaka till hösten. Läsvaneenkäten är konstruerad enligt mönster från befintliga större undersökningar, t ex Wåhlin/Asplund Carlsson, Brink och Øster. Detta gör resultaten lättare att jämföra med tidigare studier. På Söderskolan deltog en åldersblandad klass i projektet, en 3-4:a. I redovisningen av läsvaneenkäten nedan är de svaren inte medräknade, utan endast de homogena klasserna, för att resultaten ska bli lättare att jämföra. Resultaten redovisas i tabellform i bilaga. Attityd till läsning Alla deltagande flickor uppger i slutet av år 2 att de tycker att det är kul eller avkopplande att läsa, medan pojkarna på Norr fördelar sig mellan kul (7) och tråkigt (4). 2 pojkar i år 2 på Söder tycker att läsningen är jobbig och tråkig. I den ena fyran på Norr visar flickorna upp en mycket negativ attityd till läsning, något som enligt läraren inte var helt med sanningen överensstämmande man måste naturligtvis fråga sig om de istället var negativa till projektet och till att förhöras på detta sätt. Endast en flicka och 3 pojkar i klassen uppger att de gillar att läsa, stick i stäv med rådande fördomar alltså. 9 av 10 flickor var negativa. I en enkätundersökning riskerar man naturligtvis alltid att svaren egentligen visar mer hur villiga barnen är att svara på enkäter än hur mycket de gillar att läsa. Detta är dock ett problem som är svårt att undvika. I Norr 4:2 ser vi en mer normal fördelning mellan flickors och pojkars läsintresse. 7 flickor och 4 pojkar läser gärna (de två första alternativen) medan 3 flickor och 5 pojkar väljer de mer avståndstagande svaren. 3

Söder 4:1 har en påtagligt positiv inställning till läsning. Ingen enda elev väljer de negativa alternativen, och pojkarna är lika läsintresserade som flickorna. Även Söder 4:2 har en huvudsakligen positiv inställning till läsning, men fem pojkar markerar en mer negativ attityd. Här skiljer sig alltså skolorna åt. Söderskolan framstår som betydligt mer läsintresserad när eleverna kommit upp i år 4. I år 2 märks ingen skillnad mellan skolorna. Läsfrekvens På frågan om hur ofta de brukar läsa hemma ser man stor skillnad mellan skolorna. De sju flickorna i Norr år 2 väljer varje dag (6) eller varje vecka (1), medan 7 av de 11 pojkarna placerar sig på de glesare alternativen, någon gång i månaden eller aldrig. På Söder i år 2 är läsfrekvensen relativt lika mellan flickor och pojkar, faktiskt verkar pojkarna i denna klass vara mer flitiga läsare. Ingen i klasser uppger att de aldrig läser hemma. 17 elever läser varje dag eller varje vecka. I Norr 4:1 kullkastas de negativa svaren på fråga 1 en smula av fråga 2, om läsfrekvens. 4 flickor uppger att de läser varje dag eller varje vecka tämligen frekvent alltså. De övriga 5 svarar dock aldrig, liksom en pojke. Sammantaget visar sig denna klass alltså mycket läsovillig, åtminstone i denna enkät. I Norr 4:2 svarar endast en pojke aldrig, medan de övriga läser mer eller mindre ofta. 8 flickor och 5 pojkar läser ofta, dvs varje dag eller varje vecka. I Söder 4:1 läser alla eleverna mer eller mindre ofta på sin fritid. Alla flickor och 6 pojkar läser ofta, dvs varje dag eller varje vecka. 4 pojkar väljer någon gång i månaden. Även i Söder 4:2 läser alla mer eller mindre ofta på sin fritid. Alla flickor och 8 pojkar läser ofta, dvs varje dag eller varje vecka. 4 pojkar väljer någon gång i månaden. Ingen enda elev på Söderskolan väljer aldrig. Högläsning Även på frågan om högläsning i hemmet skiljer sig svaren från de båda skolorna åt. 11 av de 18 barnen i Norr år 2 kryssar för aldrig och man kan alltså konstatera att högläsningen i hemmet i stort sett upphört (om den någonsin existerat), fast en del av barnen bara är åtta år. 2 barn, en pojke och en flicka, får läst för sig varje dag och 5 barn varje vecka eller varje månad lite då och då alltså. På Söder får en flicka och fyra pojkar i tvåan höra sagor och berättelser varje dag. En tredjedel får ingen högläsning hemma. Högläsningen försvinner för pojkarna snabbare än för flickorna, samtidigt som fler pojkar får läst för sig varje dag. Ev kan detta tyda på att några föräldrar är mycket engagerade i sina pojkars läsutveckling. Någon lägger till att högläsningen brukar ske främst på sommaren. Vem som läser fördelar sig jämt mellan mamma, pappa, syskon i båda klasserna. Även andra släktingar (farmor, mormor, morfar) nämns. I slutet av fyran har högläsningen i stort sett upphört. Bara 7 av de 35 eleverna i Norrs år 4 få läst för sig överhuvudtaget, och endast 1 varje dag. Vem som läser fördelar sig jämt mellan mamma och pappa. Situationen är ungefär likadan på de båda skolorna. På Söder får 12 barn av 41 högläsning överhuvudtaget, men de flesta ganska sporadiskt. Det verkar som om mammorna håller ut längre än papporna när det gäller högläsning. Även en mormor nämns. 4

Läsvanor och smak Sedan följde tre frågor om faktisk läsning och smak. Frågan om vilken bok de senast läst eller hört, visade sig i Anette Østers stora undersökning (2004) ge intressanta resultat, varför både den frågan samt bästa bok togs med. Två flickor i Norr år 2 har nyligen läst Pippi och en Alfons. Bland pojkar dominerar tecknade serier stort med 5 svar, vilket tyder på att de som svar på frågan tar upp läsning i hemmet, liksom i fallet med dagens tidning och Bibeln. Två pojkar nämner skolböcker, Andra läseboken samt Elsas bok, som också är en läsebok för lågstadiet. Tre barn lämnar inget svar på frågan och en skriver uttryckligen ingen vilket rimligtvis också måste avse läsning hemma. På frågan om bästa bok nämner flickorna i år 2 Norr klassiker som Astrid Lindgren och Alfons. Barnens andra bok som nämns av två barn har de fått som gåvobok från biblioteket, och det är ju glädjande att den uppskattas. En överraskning är Ingrid Sjöstrands Liten är fin, även den numera en klassiker. Lin Hallbergs Sigge-böcker (hästböcker) slår igenom i de flesta klasserna i undersökningen. Pojkarna gillar sina tecknade serier, det är klart. Sedan kompletterar de med spökhistorier, Bellman-historier och Kapten Filling, en humor-bok. En pojke gillar Olas bok, också den en läsebok för lågstadiet. Bortsett från detta svar är intresset bland pojkarna för tecknat och humor slående. Flickor i år 2 på Söder läser gärna hästböcker (Sigge m fl, En häst i huset) och vardagsskildringar (Eva & Adam, Pappa på söndag m fl) medan pojkarna gillar Sune och Ludde (fotboll). Deckare nämns av några pojkar. Några föredrar tecknade serier. En pojke har redan fastnat för Harry Potter. En flicka nämner Katthultaren far till stan vilket troligtvis är Astrid Lindgrens När Bäckhultarn for till stan, en bilderbok med bilder av Marit Törnqvist. Denna notis samt två flickor som läst Pippi i Norr 2 är de enda omnämnandena av Astrid Lindgren. I Norr 4:1 kom förbluffande många av de negativa tjejerna ändå ihåg vilken bok de läst senast. En har dessutom läst en bok på engelska. Annars fördelar sig svaren på välkända mellanåldersböcker som Tsatsiki, Kitty, Matilda (Boie) och Klara (en hästboksserie). Pojkarna läser om Bert, Sune och Kasper (fotbollsböcker av Jörn Jensen) utom en som har läst Tolkiens Bilbo. 4 flickor kan inte svara på frågan om bästa bok, liksom 2 pojkar. I klassen finns en pojke som är en riktig fantasy-fantast och en flicka som deklarerar att hon bara vill läsa kändisböcker! Norr 4:2 läser mer blandat. Vargbröder är en bok som dyker upp i nästan alla fyror, liksom Robot-böckerna av Lin Hallberg och Narnia-serien. Pia Hagmar är populär bland både flickor (hästböckerna) och pojkar (Dalslandsdeckarna). En flicka i F-klassen har läst Systrar i jeans och anger den som bästa bok. Pojkarna nämner flera deckare och två elever läser manga. Fettot av Carolina Falck är en LL-bok som tydligen uppskattas av en pojke eftersom han vill tipsa om den. För övrigt har bara 3-4 elever något tips. Söder 4:1 nämner också Vargbröder, många fantasy-titlar som Narnia, Molly Moon, Glaspärleresan (Mangold), Harry Potter och Roald Dahls SVJ. Även hästböcker nämns av flickorna som Sigge och den gamla Britta rider Hubertusjakt. Spiderwick-böckerna är också populära liksom Tsatsiki och LasseMaja-deckare. En flicka nämner Annika Thors Rött hjärta blå fjäril som bästa bok och tips till kamrat. I den här klassen fyller alla flickorna i raden för tips till kamrat, i de flesta fall med en annan titel än de båda övriga. Pojkarna läser inte riktigt lika avancerat, men nämner också Dahl (Danny bäst i världen) och Mankells Eldens hemlighet. Några läser Kalle Anka, Bert eller Sune. Gunnar Nordströms hockeyserien Stjärnskott nämns av en pojke. 5

I Söder 4:2 återkommer Vargbröder, Narnia, Molly Moon, Harry Potter och Maud Mangolds böcker, deckare av Laura Trenter, Martin Widmark m fl men även Det blåser på månen som nyligen lästs av en flicka och Cornelia Funkes Tjuvarnas herre. Några pojkar läser även manga och Bilsport 24. Rysarsamlingen Tugga på lik och andra hiskeliga historier nämns som bästa bok av en pojke. I den här klassen vill nästa alla barn lämna ett boktips. Resultaten stämmer bra med tidigare läsarundersökningar som visar att variationen på bästa bok är stor många olika titlar nämns. Vargbröder, Narnia, Harry Potter och deckarserierna tycks ha fått störst genomslag men även Jacobsson/Olssons böcker och serietidningar står sig som pojkläsning. Många flickor läser hästböcker. De vardagsrealistiska skidringarna är relativt få. De tre frågorna om boksmak ställer dock till vissa problem. Många väljer samma bok rakt igenom. Många särskilt pojkar har svårt att tipsa någon om en bok. Kanske förstår de inte riktigt frågan. Kanske borde man låtit dem ange mottagare för tipset så att frågan hade konkretiserats? Tillgång till böcker Frågan hur de får tag på böcker anknyter till Wåhlin/Asplund Carlssons Barnens tre bibliotek - det offentliga, hemmets och kompisbiblioteket. Här kunde man kryssa för flera alternativ. Norrskolan har inget egentligt skolbibliotek utan utnyttjar det närbelägna folkbiblioteket, vilket gör att det kan vara svårt att avgöra vad som avses med lånar i skolan respektive lånar på biblioteket (en svaghet i enkäten). Ingen i 2:an på Norr uppger att de lånar av kompisar. Endast två barn i den här klassen brukar få böcker i present. Många anger att böckerna finns hemma. På Söder lånar många elever i klass 2 böcker i skolan men ännu fler lånar på bibliotek. Däremot är det även här få som lånar av kompisar. Många får böcker i present och har böcker hemma, och det gäller flickor och pojkar i lika hög grad. Eleverna i Norr 4:1 lånar huvudsakligen sin läsning via det offentliga biblioteket, antingen via skolan eller folkbiblioteket. Kompisbiblioteket har här börjat komma till uttryck, 2 flickor uppger att de brukar låna av kompisar. I enkäten saknades alternativet köper själv vilket en pojke lägger till och bokklubb, vilket några också självmant nämner troligtvis Funtasie club eftersom flera av de senast lästa böckerna är från den. 4:2 lånar oftast i skolan eller på biblioteket. 2 lånar av kompisar och 2 får i present. I Söder 4:1 tycks eleverna vara flitiga biblioteksbesökare, 13 barn kryssar för detta alternativ. Nästan lika många (12) får böcker i present eller uppger att det finns böcker hemma. Kompisbiblioteket har inte riktigt tagit fart i denna klass heller. 4:2 är inte riktigt lika flitiga biblioteksbesökare. Flickorna är mer benägna än pojkarna att besöka biblioteket, vilket även avspeglas i svaren om fritidsintressen. Många får böcker i present och har böcker hemma, och det gäller flickor och pojkar i lika hög grad. Skillnaden är stor mellan skolorna när det gäller att få böcker i present helt klart är det en populärare gåva i det mer välbärgade området. Vad det betyder att ha böcker hemma är intressant att fundera på. Enligt många stora läsvaneundersökningar är bokbeståndet och läsintresset i hemmet en av de faktorer som starkast korrelerar med skolframgång. Men enligt mångårig lärarerfarenhet kan också vi har böcker hemma vara en ursäkt för att slippa engagera sig i ett aktivt bokval i skolan. 6

Läspreferenser På frågan Vad tycker du att en riktigt bra bok ska handla om ser man en ganska stor spridning av svaren. Pojkarna i tvåan på Norr är mer förtjusta i monster/spöken och flickorna i hästböcker. Nästan lika många pojkar som flickor vill läsa om kärlek i den här klassen. Även fantasy-inslag uppskattas av båda könen. Idrottsböcker föredras bara av 2 pojkar. Egna förslag från pojkar är rymdvarelser och action. I tvåan på Söder avspeglas deckarintresset tydligt hos både pojkar och flickor. Med 20 noteringar blir det den mest populära genren, Som god tvåa kommer monster eller spöken med 16 kryss. Fantasy-intresset finns i klassen med 13 kryss, de flesta från pojkar. Hästböcker uppskattas av 8 flickor men bara en pojke. I Norr 4:1 fördelar sig önskemålen ganska jämnt mellan ämnena. Det visar sig dock att många tjejer är idrottsintresserade (5) och att kärleksskildringar är populära (7 flickor). I Norr 4:2 gillar tjejerna deckare. Även kompisar, skola och vardagsliv samt hästar får fler röster än i de andra klasserna. Kärlek står inte så högt i kurs. 4 elever kryssar för vårt förslag häxor, trollkarlar, magi men kompletterar för säkerhets skull själva med fantasy och overklighet och krafter. I Söder 4:1 är de mest populära kategorierna bland både pojkar och flickor fantasy ( häxor, trollkarlar och magi ) samt deckare. Den största skillnaden mellan könen märks när det gäller idrottsböcker, som 6 pojkar kryssar för men bara 2 flickor. Monster eller spöken placerar sig också ganska högt (5 kryss) medan de vardagsrealistiska skildringarna inte står högt i kurs i den här klassen. I B avspeglas deckarintresset hos både pojkar och flickor (9 kryss). Som tvåa kommer häxor, trollkarlar, magi med 6 kryss. Intresset för vardagsskildringar är obefintligt. Egna förslag på Söder var spännande böcker (f), bilar (p), skotrar (p), humor (p) tidsresa (p) En intressant bild avtecknar sig när man räknar hur många förslag eleverna kryssat för. Detta kan ju anses vara ett annat mått på läsintresse. Klass 2 på Norr avger 39 förslag, eller 2,16 per elev. Klass 2 på Söder kryssar för hela 72 förslag, 2,9 per elev. De barnen kan alltså tänka sig att läsa flera olika genrer och typer av böcker. När man studerar fyrorna är bilden en annan. Den mest läsovilliga klassen på Norr ger 2,3 förslag per elev och parallellklassen 1,8. På Söderskolan ger fyrorna 1,9 resp 1,33 förslag per elev den senare, lägsta siffran i 4:2 som just på denna fråga inte uppvisar något brett läsintresse. Egen bedömning av läsförmågan Frågan om de själva anser sig vara goda läsare besvarar de flesta barn med ja. Det är glädjande att de elever som nyss lärt sig läsa har gott självförtroende. Endast en av pojkarna i Norr 2 och två i Söder 2 kryssar för nej vi får hoppas att de tillhör dem som får högläsning varje kväll. Barnen är alltså i slutet av år 2 i stort sett nöjda med sin läsfärdighet. I slutet av fyran har de blivit mer självkritiska och skattar inte sin läsförmåga lika högt. En flicka i Norr 4:1 som skriver sådär läser aldrig enligt egen uppgift och kunde/ville inte nämna någon boktitel. I Norr 4:2 svarar en flicka och 3 pojkar nej (sådär). I Söder 4:1 lämnar en pojke blankt på frågan medan 1 flicka och 2 pojkar svarar nej (sådär). En pojke tyckte det var både jobbigt och tråkigt att läsa, hade ingen bästa bok eller något boktips, men ansåg ändå att han var en bra läsare. I Söder 4:2 är alla eleverna, utom möjligen 2 som inte besvarat frågan alls, nöjda med sin läsförmåga. 7

Fritidsaktiviteter Till sist tillfrågades de om sina aktiviteter utanför skolan, förutom läsning ( Vad gillar du annars att göra när du är ledig? ). De fick tre rader att fylla i. Något man kan notera i efterhand är att gillar att göra och brukar göra inte nödvändigtvis är samma sak man kanske älskar att åka snowboard men får bara tillfälle att göra det två gånger per vinter, medan det dagliga TV-tittandet inte anses lika viktigt att nämna. Tvåor Alla pojkar i Norr 2 utom tre nämner data- eller TV-spel (8 av 11), men inte alla på första plats (3 på första plats, en har spelar som enda aktivitet). I Söder 2 nämns det av 6 pojkar av 16. Intressant är den stora skillnaden mellan könen när det gäller data- och TV-spel i de lägre åldrarna. Bara en flicka i vardera klassen nämner det i år 2. Vara med kompisar är den näst mest populära aktiviteten i år 2, med en viss övervikt för pojkar. Många pojkar, särskilt på Söder nämner också cykla (7). En pojke på Norr specificerar med på dirtbanan. Andra svarar vara ute, hoppa studsmatta eller spela kula. En pojke på Söder svarar köra motorkross. Man ser här att svaren är årstidbundna - enkäten genomfördes i början av juni, strax före sommarlovet. Hade det varit vinter kanske någon vintersport dykt upp, men det kan vi bara spekulera kring. Flickorna i Norr 2 nämner nästan bara inomhusaktiviteter. Tre flickor nämner läsning trots att ordet annars syftade på utöver läsning möjligen blev detta oklart eftersom vissa i klassen hade en del språksvårigheter. Måla, rita, pyssla, städa, baka nämns av flera flickor. Även på Söder är det populärt att rita bland flickorna (3), andra nämner lyssna på musik, sjunga karaoke och ringa till en kompis. TV-tittande är vanligare hos flickorna än hos pojkarna. 2 flickor på Söder nämner hundpromenader och en ridning. 7 barn, 6 pojkar och en flicka på Söder nämner fotboll och en pojke innebandy. Fyror I slutet av fyran dominerar på Norrskolan vara med kompisar (14 fl, 6 p) och spela data/tv-spel (12 fl 8 p) stort med 20 noteringar vardera. I datoranvändningen ingår även chatt och Internet, vilket säkerligen förklarar flickornas högre siffra. Som nummer tre med 11 noteringar kommer TV/film. 6 flickor ägnar sig åt hästar och ridning medan bara 5 elever spelar fotboll, 2 fl och 3 p. Andra sporter är tennis, löpning och badminton. Även på Söder har vara med kompisar blivit det dominerande intresset i slutet av fyran med 19 noteringar. På andra plats på Söder kommer fotboll med 15 svar, 6 flickor och 9 pojkar. Dataspel har bara 10 noteringar, 7 pojkar och 3 flickor. Här syns alltså en tydlig skillnad mot Norr. Sedan fördelar sig svaren på många olika aktiviteter. Många sportgrenar kommer till synes: basket, dans, golf, hockey samt sport och träning i största allmänhet och ridning för 2 flickor. Om man räknar ihop alla idrottsaktiviteter blir de fler (23) än vara med kompisar (19). Även andra utomhusaktiviteter nämns av flera pojkar, som cykla (4 p), fiska (3 p), bygga koja (2) och hoppa studsmatta (2). Spela instrument nämns också av flera pojkar. Flickorna nämner fler inomhusaktiviteter som TV (3), vara hemma, vara med familjen, laga mat, spela musik. Den tydligaste slutsatsen är att idrottsintresse och aktiviteter förekommer i högre grad på Söderskolan. Det populäraste aktiviteterna är annars att vara med kompisar och spela dataeller TV-spel alternativt sitta vid datorn. Flickorna nämner fler inomhusaktiviteter än pojkarna. 8

Urval av böcker Projektledningen gjorde tidigt på hösten 2006 ett urval av 10 nyutkomna böcker för respektive åldersgrupp. Urvalet är baserat på sökningar i Svenska barnboksinstitutets databas ELSA på mellanåldersböcker respektive kapitelböcker, nyutkomna förlagskataloger etc samt bokhandelsbesök. Urvalet är gjort för att eftersträva så stor spridning som möjligt vad gäller genrer och stil på omslag. Motiv och teman har matchats mot läsvaneundersökningen (se ovan) där deckare, fantasy, monster och spöken samt i vissa klasser kärleks-och vardagsskildringar visat sig vara de mest populära genrerna. Böckerna skulle vara utgivna 2006 och helst inte ingå i en serie, vilket visade sig vara problematiskt, eftersom merparten av mellanålderslitteraturen utkommer i serieform eller åtminstone som trilogier el dyl. Detta skapar givetvis en förförståelse hos eleverna som är svår att frigöra sig från. Idealet är alltså att finna böcker som de möter för första gången utan förutfattade meningar om. Dessvärre lyckades vi inte hitta 20 fristående böcker utan flera av titlarna i urvalet har föregångare. Följande böcker ingick slutligen i urvalet: År 5 Lin Hallberg: Svikarboken. Rabén & Sjögren Emily Rodda: Drakens håla. B. Wahlström Lene Kaaberbøl: Silverhästen. Rabén & Sjögren Britt Engdal: Kampen om klenoden. Opal Sebastian Rook: Lampyrerna. 1. Början. Damm Måns Gahrton: Mållösa United. Maja, Melker och värsta proffset. Bonnier Carlsen Maja Hjertzell: Du har ingenting sett. Rabén & Sjögren Kerstin Lindberg Hahn: Falska ansikten. Rabén & Sjögren Zizou Corder: Lejonpojken. Uppgörelsen. Damm Elsie Petrén: Zäta och sjukhusets mörka hemlighet. Semic År 3 Annika Holm: Vem tror på häxor? Rabén & Sjögren Eoin Colfer: Legenden om kapten Kråkas tänder. Damm Barbro Lindgren: VLMF vad lever man för. Rabén & Sjögren Arne Svingen: Hubert får huvudrollen. Bergh Katarina Ros: Ett uppdrag från Septuan. Bonnier Carlsen Christina Waldén: Glasögonklubben. Tiden Mårten Melin: Svarta kängor med gul söm. Eriksson & Lindgren Kristina Westerlund: Åke + Semlan. Eriksson & Lindgren Anna-Karin Eurelius: Prins Valentin. Eriksson & Lindgren Mats Wänblad: En robot försvinner. Bonnier Carlsen Klassbesök och omröstning Alla klasserna besöktes under hösten 2006. De 10 bokomslagen hade scannats in och visades på OH i klassrummet. Först fick eleverna se omslagen ett och ett ca 1 minut under tystnad (i görligaste mån!) och själva notera sina kommentarer på en blankett som delats ut i förväg (bilaga). Sedan visades omslagen ännu en gång och eleverna fick fritt kommentera dem utifrån sina anteckningar. Frågor som: Är det här en bild som väcker läslust? Vad tycker ni om bilden är den rolig eller vacker? Hur är bilden gjord? Vad berättar bilden? Vad tror ni det här är för slags bok? Vad tror ni att boken handlar om? Vem är huvudpersonen? Hur känner han/hon sig? Var utspelar den sig? Blir ni sugna på att läsa dem? fungerade som ett stöd för diskussionen. 9

Reaktioner på böckerna Klass 3 Följande sammanställning bygger på de protokoll (se bilaga) som barnen fick fylla i före omröstningarna. Alla barn fyllde dock inte i något om alla böcker. I textmomentet var det en flicka och två pojkar på Norrskolan som inte alls svarade på frågorna. Ev kan detta bero på språkproblem eftersom många barn i klassen har invandrarbakgrund. Vem tror på häxor? av Annika Holm visar ett vintrigt landskap och två flickor som åker skidor. Flickorna är huvudsakligen positiva till omslagsbilden - den verkar rolig - medan pojkarna är mer tveksamma många ger omdömet tråkig medan en i alla fall tycker att den ser ut att vara hyfsad. I diskussionen lyfter de fram att häxor är spännande och bra, men de som inte gillar att åka skidor tycker inte att den verkar vara något att läsa. I Norrskolan slår däremot texten an, främst på flickorna. Jetejärna, järna och gäärna skriver de. Selvklart tycker också en. Boken vann textomröstningen i Norr klass 3. Söderskolan är lite mer splittrad, 12 flickor gillar den medan 10 är antingen tveksamma eller negativa. Pojkarna har 10 tveksamma svar, 8 positiva och 7 negativa. Legenden om Kapten Kråkas tänder av Eoin Colfer trodde vi skulle tilltala pojkarna med sin humoristiska stil och dödskallehatten. Även detta omslag uppskattades dock mer av flickorna (i Norr). Söderskolans pojkar var mer positiva. Totalt sett får den fler + än -. När vi samtalar om bilden tycker många att den ser cool och läskig ut, men någon säger snusförnuftigt att den kan vara dålig inuti ändå. Textens inledning gillade emellertid både pojkar och flickor. Den handlar om en brödraskara på husvagnssemester och om hur det är att ha småbröder. VLMF (Vad lever man för) av Barbro Lindgren är en fristående fortsättning på Korken flyger och Vems lilla mössa flyger. Omslaget är tecknat av Eva Eriksson vars karaktäristiska stil flera känner igen från böcker de läst som små. Många kommenterar också att den ser för barnslig ut, verkar barnslig skruvad preciserar en flicka. Ganska tokig menar en pojke, vilket ju kan vara både positivt och negativt. De som gillar den skriver t ex Rolig humor, skoj. 11 flickor och 4 pojkar är ändå positiva, medan 37 negativa kommentarer avges. En flicka påstår sig ha sett filmen, vilket ju är lite överraskande, men visar på en igenkänning av stilen. Alldeles för barnslig men kanske lite kul ändå blir omdömet i diskussionen. När texten sedan läses känner sig de flesta lite främmande för den lätt absurdistiska stilen. 8 barn i Norr ger tveksamma eller osäkra kommentarer. 2 flickor är positiva och 2 entydigt negativa. Uppenbarligen är det en genre man blir förvirrad av. 3 pojkar skriver ingenting. På Söderskolan är man mer säker i sina omdömen 19 är positiva och 22 negativa. Omslaget till Hubert får huvudrollen av Arne Svingen får goda omdömen av både flickor och pojkar. Cool är ett ord som förekommer på många protokoll samt rolig, skitrolig, grymrolig. 21 flickor och 25 pojkar är positiva, 6 pojkar och 4 flickor negativa. Även Hubert upplevs som för barnslig av några pojkar i Norr. Ingen är tveksam till denna boks omslag utan 10

det är tydligen lätt att ta ställning till. I 3-4 gillar pojkarna omslaget mycket, men förlorar i omröstningen. Särskilt pojkarna uttrycker högljutt sina positiva omdömen i diskussionen, ögonen ser ut som på en apa ropar en uppskattande. När det gäller texten är även denna bok svår att förhålla sig till för barnen i Norrskolan. 7 är tveksamma, 5 positiva och 2 (återigen pojkar) negativa. På Söderskolan däremot blir den uppskattad - rolig och spännande med bra humor skriver en flicka (en av de längre kommentarerna) och en pojke skriver superbra bäst kaksig. Jäääätebra, jättesuperbra och jättespännande är andra superlativer medan uttrycket ägig är en intressant nyskapelse. Hela 42 barn ger den ett positivt omdöme medan den negativa bara är 3. Boken vinner i textomröstningen i 3-4:an, mycket eftersom namnet Hubert avslöjas i texten och pojkarna i klassen gärna vill läsa boken efter att ha sett omslaget.. Omslaget till Ett uppdrag från Septuan av Katarina Ros gillades mer av flickor än av pojkar. De som är negativa skriver bara tråkig, dryg, urdålig men någon noterar ful. En flicka deklarerar jag gillar deckare vilket är svårt att veta om det avser denna bok eller inte. De som är positiva menar att den ser läskig, rolig och spännande ut. En negativ åsikt i de muntliga kommentarerna är att huvudpersonen ser ut som en tjej. I textmomentet får faktiskt den här boken flest plus i sammanräkningen på Norrskolan trots att den sedan inte vinner omröstningen. Några flickor är emellertid positiva till nästan alla böcker, och när de sen tvingas utse en favorit att rösta på föll valet på en annan. Även på Söder är både pojkar och flickor positiva, men 11 minusröster och 14 tveksamma ( konstig ) avges också. Glasögonklubben av Christina Waldén. Omslagsbilden visar tre flickor som alla bär glasögon. De sitter omgivna av en stor hög paket vilket väcker intresse. Nästan bara flickor tilltalas av omslaget. En pojke skriver haha glasögon vilket är svårtolkat, för töntig, superfånig och fjantig är annars några karakteristiska omdömen. När det gäller texten får Glasögonklubben 33 positiva omdömen, 12 negativa (varav 11 pojkar) och 16 tveksamma. Barnen har tydligt invandrarbakgrund vilket skapade igenkänning hos några. Svarta kängor med gul söm av Mårten Melin har ett omslag som är tecknat i en ful-modern stil, vilket inte uppskattas av eleverna i trean. Endast ett fåtal barn har något positivt att säga om boken, nämligen att den ser cool ut. En flicka konstaterar att den verkar handla om mobbning (vilket ju stämmer). Övriga är negativa, den ser barnslig, tråkig, knäpp och jättedålig ut. En flicka lägger till hemsk vilket möjligen syftar på figurens utanförskap och de mörka färgerna. I diskussionen tycker några att den ser skojig och skämtsam ut i stilen, medan en flicka konstaterar att pojken ser ensam ut och att de verkar vara tre mot en på bilden. Även texten gör många tveksamma och förvirrade. Uppenbarligen är det inte en texttyp som de känner till och kan relatera till. 22 är tveksamma, 14 negativa och 23 positiva de flesta flickor på Söderskolan. 11

Åke + Semlan av Kristina Westerlund har ett gammaldags omslag nästan i Sörgården-stil. Man ser två pojkar och två hästar en ovanlig kombination. Alla flickor gillar den, de flesta tack vare själva motivet ( fin och hästig ), och några kommenterar själva hästarna: Jag har en häst, jag gillar hästar gättemycket, I love hästar. Även en pojke tar fasta på motivet, jag gillar inte hästar medan övriga är mer entydigt negativa. 4 pojkar tycker dock att den ser bra ut. Boken vinner bildomröstningen i 3-4:an genom en ren maktkamp mellan könen flickorna är helt enkelt fler. Pojkarna hade hellre velat ha Hubert. Textens början väcker ingen större entusiasm. 10 pojkar är positiva till bokens inledning liksom 10 flickor. 15 pojkar och 5 är negativa, medan 12 flickor och 5 pojkar är tveksamma. Hyfsad inte jättebra är en talande kommentar.. Prins Valentin av Anna-Karin Eurelius har ett omslagsbild tecknad av Cecilia Torudd, som förefaller inspirerad av hennes trollböcker trots att boken är mycket realistisk. Jag vet nog inte konstaterar en flicka lakoniskt medan en lite mer upplivad skriver min pappa heter det! Flickornas svar fördelar sig relativt jämnt mellan plus, minus och på Norrskolan mer osäkra svar. Pojkarna är huvudsakligen negativa. Ser töntig ut är en kommentar, skandal menar en annan. Att de skulle campa mitt i naturen utan tält tror man inte på, och håret på personerna ser overkligt ut, menar de. När texten läses fångar bokens dramatiska början många i klassen, 6 flickor och 3 pojkar ger positiva omdömen som japp. 3 pojkar är negativa. Med sammanlagt 9 plus placerar den sig bland de bästa i Norr. På Söderskolan är 26 barn positiva men 15 negativa. Ändå vinner den textomröstningen i en av klasserna (trean). Omslaget till En robot försvinner av Mats Wänblad är tecknat i en lite annorlunda stil som uppenbarligen går hem i trean. Ingen enda Norr 3har något negativt att säga om den, samtliga såväl flickor som pojkar är positiva med omdömen som cool, bra, rolig, skitbra. Ja den där skriver en pojke som haft svårt att hitta någon favorit. Även Söderskolans pojkar är positiva medan flickorna där inte är lika övertygade. Boken vann stort i bildomröstningen i båda de renodlade treorna. Texten fångar inte på samma sätt som bilden, men 29 elever är positiva, 13 negativa och 18 tveksamma. Bra superbra utbrister en pojke. = VINNARE på omslag! Man kan konstatera att flickorna i Norr-klassen över lag är mycket positiva, nästan okritiska. De var också mycket intresserade av oss och uppskattade vår närvaro (och kramade om oss när vi gick!). Pojkarna är mer skeptiska till de flesta böckerna. Den bok som fick flest plus var En robot försvinner, som mycket riktigt vann bildomröstningen i båda de renodlade treorna. Även Hubert får huvudrollen och Ett uppdrag från Septuan fick sammanlagt höga poäng i bildmomentet. Flest minus får Svarta kängor, men även VLMF, Åke + Semlan och Prins Valentin får många minus när det gäller omslaget och ganska många tveksamma röster. Att man upplever vissa bomomslag som konstiga tyder troligtvis på att man inte känner igen stilen eller känner sig bekväm med den. 12

När man räknar samman hur många plus och minus flickor respektive pojkar har satt i bildprotokollen framträder ett tydligt mönster. Norr + - 0 Flickor 41 12 11 Pojkar 27 43 5 Söder + - 0 Flickor 118 79 19 Pojkar 91 119 32 Om man delar antalet plus med antalet individer har flickor i genomsnitt 5,1 + per person på Norrskolan och 4,9 på Söder, medan pojkarna har 2,7 respektive 3,5. Pojkarna är negativa till 4,3 respektive 4,6 böcker i genomsnitt men flickorna bara till 1,5 på Norr respektive 3,3 på Söder. De tveksamma svaren är också intressanta de visar iallafall på en större öppenhet än de direkt avfärdande. Flickorna har 1,4 respektive 0,8 tveksamma svar i genomsnitt men pojkarna bara 0,5 på Norr och 1,2 på Söder. Barnen är alltså mycket säkra på sina (i pojkarnas fall ofta negativa) utlåtanden. De vet vilken smak de har och vad de gillar och inte gillar. Flickorna i tvåan på Norr är alltså de mest positiva och pojkarna på Söder de mest negativa. De är å andra sidan positiva till fler böcker än pojkarna på Norrskolan. När det gäller omdömena om texterna fördelar sig svaret som följer: Norr + - 0 Flickor 45 4 25 Pojkar 27 18 21 Söder + - 0 Flickor 126 47 48 Pojkar 123 76 56 Även när det gäller texterna är flickorna mer positiva på Norr, men pojkarna är inte alls lika negativa som till omslagsbilderna. Här har flickorna ett genomsnitt på 5,6 och pojkarna på 2,7 vad gäller positiva omdömen nästan identiskt med omslagskommentarerna alltså. Men de negativa uttrycken är betydligt färre, för flickornas del bara 0,5 (dvs endast varannan flicka har överhuvudtaget skrivit något negativt) och för pojkarnas del 1,8. Istället är det osäkerheten som tar överhanden med ett genomsnitt på 3,1 för flickorna och 2,1 för pojkarna. På Söderskolan är pojkarna mer positiva än flickorna med ett snitt på 6,15 mot flickornas 5,25. Negativa kommentarer är 1,95 för flickor och 3,8 för pojkar. Barnen på Söderskolan är alltså mer kritiska även till texterna än de på Norr. Tveksamheten på Söder är 2,0 bland flickor och 2,8 bland pojkar. En ej underbyggd teori är att de välvilliga flickorna på Norrskolan inte vill såra oss genom att uttrycka sig direkt negativt osäkerheten tyder också på att man inte är van att bedöma texter, inte riktigt känner igen stilen och följaktligen inte vet vad man ska tycka. Osäkerheten när det gäller texter är större även på Söderskolan, även om fler där är säkra på vad man ska tycka. Generellt sett lägger man märke till att barnen i trean saknar vokabulär för att uttrycka sina värderingar. Det stannar oftast vid bra, dålig, tråkig, cool, barnslig eller rolig. 13

Klass 5 (när antal anges med siffror och snedstreck t ex 13/ 8 står flickors antal först) Svikarboken av Lin Hallberg är en bok som tilltalade flickor mer än pojkar. Bilden väckte läslust hos tio flickor resp fem pojkar vid första anblicken. Boken verkar handla om vänner - och lite mobbing och det är bra, var en kommentar. Men inte mindre än 13 tjejer resp 28 killar avfärdade den direkt som en hopplös, kärleksbok som är sämst. 10 flickor och 7 pojkar var osäkra och menade att den såg konstig, barnslig och för vanlig ut. Det var en fjortisbok, handlade om verkligheten och att personerna på bilden såg ut som idioter. En annan menar att boken nog är avsedd för lite äldre ungdomar, tonårsbok. Någon kommenterar dock att författaren är bra, eftersom hon läst något av Lin Hallberg tidigare. När texten lästes blev många elever övertygade om att det var en bok som hade något att ge. 19/14 tyckte att den var cool, mmm, rolig, spännande, intressant, bra ja bäst. 6 flickor och 9 pojkar trodde att den kanske skulle fungera, medan 10/15 ansåg att det var en bok som suger, var tråkig, händelselös och fjantig. I en klass på Söderskolan uppfattade man innehållet som alltför vanligt, inget kul att läsa om. Vid omröstningen vann boken i en klass med många invandrare, där en flicka men alla pojkar utom två röstade på den. Boken måste i den klassen ha varit ett lyckokast, eftersom den handlar om tonåringar med olika kulturella bakgrunder och de konflikter som därav kan uppstå. Bokens huvudpersoner som på bilden såg ut som idioter visade sig vara mycket spännande att läsa om. Enligt läraren var eleverna väldigt nöjda med boken under hela läsningen. Drakens håla av Emily Rodda. Antingen älskar man fantasy-böcker eller så ogillar man dem. Av sju flickor i en klass fann fem ingenting hos Drakens håla. De återstående två kommenterade den inte ens. I en annan klass ville åtta av tio flickor läsa den eftersom flera av dem älskade drakar. Tre fjärdedelar av pojkgruppen totalt ville läsa om äventyret med draken och beskrev framsidan som häftig, snygg, spännande, fantasifull, cool, grym eller asbra. En pojke konstaterade att bilden ger intryck men säger inte vad den handlar om. Med en överväldigande majoritet blev omslaget till Drakens håla vinnare i två av de fyra femteklasserna. Dock fängslade inte texten lika många som bilden gjorde. Lika många flickor som pojkar (18) gillade texten och ville läsa den, som de bedömde med kommentarer som hemsk och bra, väldigt spännande, lite mörk och tråkig men skitbra. De 9 tveksamma undrade om den ens hade någon handling och trodde inte på en bok om kungar. 13 flickor och 14 pojkar skrev att boken förmodligen var blää, suger hårt och inte min stil. Omdömena från de båda omröstningarna visade samma trend: många elever gillar fantasy men minst lika många vill inte alls läsa den genren. Omslaget lockade fler än texten som inte uppfattades lika spännande. Och den uppfattningen besannades när boken lästes i två klasser där den vann utifrån bilden. Innehållet höll inte läsningen igenom. Berättelsen var alltför förutsägbar och ointressant enligt eleverna. Det är tyvärr alltför vanligt bland skönlitterära böcker att omslaget inte svarar mot berättelsens innehåll utan lockar med något annat. I det här fallet föll många elever för drakbilden eftersom de gillade drakar just då. 14

Silverhästen av Lene Kaaberbøl. Flickornas röster fördelade sig ganska jämnt vad gäller för eller emot boken Silverhästen. 11 ville läsa den medan 18 tyckte att den var tråkig, dålig eller fjantig och ointressant. De som gillade hästar tyckte den såg spännande ut, och en menade att bilden var välgjord. Fem flickor och sex pojkar var osäkra på bokens värde. 30 pojkar ansåg boken utifrån bilden vara dålig, ospännande, tråkig, idiotiskt konstig och för tjejig helt enkelt enbart en bok för hästälskare. Dock påpekade en av dem att bilden var bra ritad. En annan tyckte att flickan såg ut som en vampyr i ansiktet. Vid den efterföljande diskussionen framkommer att många trodde att det var en hästbok, eftersom ordet häst finns i titeln. Detta avskräcker många pojkar. Den verkar också dålig eftersom den tycks handla om fattiga, menar man. Inget man tjoar för som en pojke uttrycker det. En flicka tror att hon nog skulle kunna tänka sig att läsa den om det inte vore för titeln, eftersom bilden antyder att det handlar om en skatt. De vill gärna att omslagsbilden ska förklara tydligt vad en bok handlar om. Textens första sidor engagerade ännu färre läsare än vad bilden gjort. Endast tre flickor och tre pojkar uppfattade texten som bra. 5/6 tyckte att den var så där medan 25 flickor och 32 pojkar sågade berättelsen med besked. Textens början var enligt flickorna dålig, tråkig, ointressant och hade så många namn att man blev förvirrad. Pojkarna trodde inte på den - den var för gammaldags - och tyckte också att den var dålig, ja värdelös. De konstaterar när vi talar om den att det verkar vara för länge sen eftersom flickan använder träskor. Kampen om klenoden av Britt Engdal. Bland flickorna var det endast fyra som via bilden fastnade för boken Kampen om klenoden och tyckte den var spännande, rolig och snäll. Åtta av dem tyckte att den var konstig, gammaldags och såg ut som en illustration till andra världskriget. Tjugotvå sa nej till den direkt med kommentarerna att den suger fett, är dålig, fjantig och gräsligt tråkig. Den ser ut som en barnbok säger någon med ohöljt förakt. 28 pojkar anslöt sig till den negativa sidan och menade att omslaget var fult, tråkigt, barnsligt, inte alls spännande, knäppt och dåligt samt antog att det var en bok om medeltiden. Att man tror att det är en gammal bok eftersom en svunnen tid skildras är ju intressant. Andra associerar till Saltkråkan och tycker att ordet klenod låter spännande. Efter bokens textläsning blev inställningen till boken den motsatta. 18 pojkar och 21 flickor ansåg att den var spännande, mystisk, intressant, superbra, ja asbra och en flicka konstaterade helt enkelt: japp, rätt tror jag. 14 elever var emellertid tveksamma till berättelsen och 11/10 ville inte läsa den, för den var blää och sämst. I en femteklass vann den emellertid omröstningen och läsningen i klassrummet blev lyckad, även om den för några elever blev lite utdragen. Lampyrerna av Stephen Rook hade ett omslag som lockade 22 flickor till läsning och som många nickade igenkännande till eftersom den är en bok som anknyter till författarens tidigare serie om Vampyrerna. De uttryckte sin förtjusning med motiveringar som den verkar läskig, kuslig, ganska cool eller värsta klipper. Sex flickor var osäkra om den var något för dem och trodde att den var lite för läskig, fem flickor ogillade den och tre kommenterade den över huvud taget inte. Av pojkarna var 27 övertygade om att boken var läskig, spöklik, spännande, jättecool och superbra och endast två avfärdade den som ointressant, fånig och dålig. Man gillar ordleken lampyrer/vampyrer, fladdermössen och de röda ögonen. En tycker dock att omslaget ser halvbilligt ut, som om man klippt och klistrat. Vid bildomröstningen vann boken i en femteklass. När inledningen till boken Lampyrerna lästes, blev 9 flickor entusiastiska över berättelsen och tyckte att den var bra och OK, medan 10 var osäkra på vad de skulle tycka om den och menade att den var så där inte min stil, halvt bra-halvt dålig och inte något speciellt. 14 flickor avfärdade den som halvtråkig, ospännande eller skitdålig. Pojkarna ansåg att det inte funkade att läsa bara första sidan många hade tänkt rösta på boken Lampyrerna igen men när de hörde texten läsas, blev 14 osäkra på den och fann den mindre rolig. Delvis beror detta 15

på att den inleds London, december 1850.23 var tydligt negativa och fann den både seg, dryg, långtråkig, knäpp och gammal utan spänning med för många namn. En favorit försvann. Mållösa United - Maja, Melker och värsta proffset av Måns Gahrton och Johan Unenge. Ganska bra bok för jag gillar fotboll menade en av de 14 flickor som föll för omslaget till Mållösa United, medan två andra tyckte att bilden var dålig men att boken ändå verkade värd att läsas. Det föreföll som om det populära ämnet övertygade många till omdömen lätt bäst, superbra, rolig, kul, ganska bra för det är ju fotboll den handlar om. Nio flickor tyckte att bilden var så där och elva ansåg den barnslig, tråkig och inte så värst bra. Det var faktiskt fler flickor än pojkar som gillade boken, emedan 26 killar ansåg den sugig, avskyvärd, barnslig, tråkig, ointressant och aldrig något att läsa. En flicka har redan hunnit läsa den och kan rekommendera den. Den mest fotbollsintresserade klassen har dock vissa invändningar mot motivet den är slarvigt tecknad tycker man, de ser ut som streckgubbar och bollen är kantig dessutom nickar väl aldrig två från samma lag på en boll, påpekar man sakkunnigt. 17 flickor tyckte även om texten som de uppfattade som rolig och ganska intressant. Men 5 flickor sa nja vet inte när de hört texten, och 11 skrev att texten suger var dötråkig och boring kärlek i boken är ingenting för mig eller jag hatar fotboll. Enligt 14 pojkar hade boken en bra stil, verkade kul och lite småbra. 8 pojkar var osäkra på om de gillade den eller inte, medan 19 inte tyckte att den kändes rätt, inte ville läsa den, inte förstod så mycket eller uppfattade den som trist och dryg. Trenden från bildomröstningen stod i sig: fler flickor än pojkar ville läsa fotbollsboken. Du har ingenting sett av Maja Hjertzell. Bilden är ett foto som visar gaveln av ett hus i mörker. Hälften av flickorna upplevde bilden som spännande, superbra, cool och ville läsa den. Någon trodde att det var en mysteriebok, någon associerade till en spökhistoria. Andra halvan av flickgruppen sa nej tack till boken och ansåg bilden ful, tråkig, dålig eller bara så där - alltså ingenting för mig att läsa. Pojkarna reagerade ungefär likadant, hälften gillade boken och upplevde den via bilden som hemlighetsfull, spännande och bra, men också konstig. Hälften ogillade bilden och menade att den var trist och dålig, ja t o m knäpp. De som gillade den antog att den kunde handla om rån ( det ser ut som om dom ska råna en skola ) och vittnen, medan de negativa tyckte att man såg personerna på bilden för dåligt. Klassens mest tystlåtna elever tycker att den verkar ganska bra på en direkt fråga. Ganska bra och ganska rolig faktiskt, jag blir nyfiken på vad som skall hända sen verkar väldigt spännande och bra var några av de 18 positiva kommentarerna från flickorna när textens början presenterades. 5 ville inte ta ställning och tyckte att det var oklart vad den handlade om. 10 flickor gillade inte berättelsen alls och tyckte att det var en dålig bok. Av pojkarna var det 15 som fastnade för boken och tyckte att den var halvintressant, bra skoj och nog den bästa boken hittills. 13 tyckte att boken var konstig eller så där och lika många ville inte alls läsa den eftersom den verkade trist och dålig. Falska ansikten av Kerstin Lundberg Hahn. Det var endast femton totalt som gillade omslaget till boken Falska ansikten och fler pojkar än flickor var positiva. Bilden uppfattades som ganska bra men dyster, och 11 resp 7 elever ansåg den konstig och lite mystisk men inte 16

någon som lockade till läsning. 23 resp 16 valde helt bort boken och beskrev bilden som tråkig, knäpp och konstig och sugig. Den var som en fattig saga och såg helt enkelt inte bra ut. Titeln är dock rätt bra, påpekar någon när vi talar om bilden. De tror att det kanske handlar om kompisar som ljuger för varann. Någon menar att det är för mycket folk på bilden, det verkar vara svårt att hålla reda på dem. En mer positiv röst gillar själva mopeden och någon tror att den kanske påminner om Tsatsiki. En flicka tror att den nog är bra inuti fast bilden är dålig. Inte heller texten upplevdes av särskilt många som läsvärd. Endast fem flickor och en pojke var positiva och tyckte att den verkade spännande. 7 flickor och 8 pojkar skulle kanske kunna tänka sig att läsa den, men de fann den konstig på grund av historiens början som utspelade sig i Spanien och menade att det nog var en bok för vuxna. 23/26 sa definitivt nej till boken och upplevde den som dryg, dålig, skitkass ja meningslös. Boken handlar om en kärlekshistoria mellan två ungdomar som kommer ett par konsttjuvar på spåren, men det var ingenting som eleverna kunde genomskåda genom att lyssna till den första sidan av berättelsen. Hur viktigt är det inte att en berättelse börjar engagerande. Boken hamnade på sista plats i båda omröstningarna. Lejonpojken av Zizou Corder. När flickorna i femman tolkade omslaget till boken lejonpojken ansåg de att det var en typisk högläsningsbok och att bilden påminde om cirkus. Att bilden innehöll en karta visade på att boken kunde vara tråkig. 18 flickor gillade den inte alls och menade att den verkade trist och tråkig och kunde passa för sexåringar. Endast åtta flickor kunde tänka sig att läsa den, liksom sju pojkar, som tyckte att den var jättebra, häftig, intressant och spännande, eftersom boken verkade handla om djur, medeltiden och vara en aktion-bok. Men 18 såg ingenting intressant i det innehållet och sågade den med negativismer som bara blaj, tråkig, dålig, skit och bara för skoltöntar. En elev tyckte dock att bilden var bra ritad medan en annan menade att boken inte hade någon bra titel och därför inte föll honom i smaken. Någon nämner att det är tredje delen i en serie, och tror inte att det ger något om man inte läst del 1 och 2. En uppmärksam pojke noterar att typsnittet ser cowboyaktigt ut. Den antas dock passa atlastöntar eftersom den ser ut som en kartbok. Vadå, typ Lejonboken? undrade en av de 23 flickor som inte gillade textutdraget från Lejonpojken. Lite väl överdrivet, inget för mig eller never in my life kommenterade andra. 17 pojkar ogillade berättelsens början och menade att det var tråkigt med lejon, att den var overklig och gav inte boken någon chans. Men 4/14 tyckte att den lät spännande, rolig och bra, bra, bra! Med 5/7 osäkra lyssnare därtill blev boken inte heller vid läsningen någon vinnare. Någon antar att det är en tjock bok. Trots att många elever i den enkät som föregick läsningen berättade att de gillade djurböcker, fick detta faktum inte eleverna att lockas av denna djurbok. Zäta - sjukhusets mörka hemlighet av Elsie Petrén. Den tionde boken i bildomröstningen delade flickgruppen i tre lika delar. En tredjedel gillade omslaget och gav omdömen som toppenbra, verkar spännande och läskig. Den andra tredjedelen tyckte att boken var så där och ville ge den en chans därför att böcker om sjukhus brukar vara bra. Den sista tredjedelen menade att det var en tråkig och ointressant bok, en döbok. 15 pojkar ansåg att det var tråkigt att läsa om sjukdomar och att Zäta-boken var dålig. 16 var osäkra om det var en 17

mysteriebok eller bara en sjukhusbok, konstig var bilden i alla fall. Endast tio pojkar trodde på boken när de sett omslaget och tyckte att bilden var bra med en spännande titel en pojke beskrev tom bilden som gåtfull. En kommenterar lite lillgammalt att han nog hade gillat den på den tiden han tyckte om deckare. Zäta-boken fortsatte att dela femteklassarna i tre ganska jämna grupper vid omröstningen efter textläsningen. Det var många osäkra lyssnare 9 flickor och 17 pojkar och det verkade som om många var lite nyfikna på boken men inte vågade ge den en chans eftersom den inte liknade någon bok de läst tidigare. Som i övriga omröstningar bedömer eleverna boken som konstig när de inte känner igen genren. 11/8 tyckte att boken verkade intressant, spännande, bra och omogen men skojig, medan 15 flickor och 14 pojkar inte fick ut något alls av texten och ansåg den tråkig, dålig och sämst hittills. En kommenterar var att det låter som en vuxenbok. Bilaga exempel på ifyllda protokoll Omröstningen Efter diskussionen vidtog omröstning under tystnad. Röstsedlar delades ut och samlades sedan in i en för ändamålet tillverkad röstlåda. Samtidigt kunde vissa kommentarer om röstningsförfarande och demokrati flikas in (detta var extra lämpligt eftersom Sverige haft val i september 2006). Rösträkningen blev ett spännande moment, där klassläraren ombads notera rösterna på tavlan och projektledaren läste upp rösterna lite á la Robinson. I två fall blev resultatet oavgjort, vilket särskilt i en klass skapade en viss förvirring och lite hätsk stämning eftersom slaget stod mellan pojkar och flickor. Det löstes det genom ännu en omröstning mellan de två kandidater som fått lika många röster. Vinnarna i de olika omröstningarna blev: Bild Text. Norrskolan 3 En robot försvinner Vem tror på häxor? Norrskolan 5:1 Drakens håla Kampen om klenoden Norrskolan 5:2 Drakens håla Svikarboken Söderskolan 3 En robot försvinner Prins Valentin Söderskolan 3 4 Åke och Semlan Hubert får huvudrollen Söderskolan 5:1 Drakens håla Mållösa United Söderskolan 5:2 Lampyrerna Drakens håla Undersökningens enda B Wahlström-bok, som hade en drake på omslaget, vann i tre av fyra femmor. Vår uppfattning är att det inte i första hand var den röda ryggen som avgjorde utan den konstfullt tecknade draken. Den sista femman valde i bildmomentet Lampyrerna, där omslagsbilden föreställer en skräckkyrkogård med kretsande fladdermöss m m. I textmomentet segrade andra typer av böcker. Lin Hallbergs Svikarboken är en fortsättning på Kompisboken och Bästisboken (vilket dock inte tydligt framgick av inledningen) och bokens vardagliga början där slutet av sommarlovet mellan klass 5 och 6 beskrivs, slog an. En mycket idrotts- och fotbollsintresserad femma valde fotbollsboken om Mållösa United, medan den femma som valt Lampyrerna på omslagsbilden röstade fram Drakens håla utifrån texten. En femma valde Kampen om klenoden utifrån textläsningen, en av de böcker som fått mest kritik för sitt omslag. Båda treorna röstade fram Mats Wänblads En robot försvinner som omslags-vinnare. I 3 4:an blev det oavgjort mellan Hubert får huvudrollen och Åke + Semlan, vilket berodde på att 18

flickorna röstade på Åke + Semlan, som har en häst på omslaget, medan pojkarna valde den humoristiska Hubert. Hubert vann sedan text-omröstningen vilket ledde till att båda böckerna fick läsas. När texten lästes röstade Söderskolans treor fram Prins Valentin, som har en mycket dramatisk inledning, medan Norrskolans treor valde Annika Holms bok Vem tror på häxor? som utspelar sig i Umeå. Fortbildning för lärare Inom projektet erbjöds lärare på skolorna fortbildning vid två tillfällen. Söderskolan schemalade en träff för hela personalgruppen under höstterminen 2006 och en vid vårterminens början. Norrskolan hade schemaplats för endast en träff under höstterminen 2006. Fördelen med att alla lärare deltog vid samlingarna var att projektet kunde spridas och att samtliga lärare fick ny ämnesdidaktisk fortbildning. Samtalen om litteraturläsningen i skolan kunde genomföras tillsammans med andra än projektdeltagarna. Innehållet i träffarna baserade sig delvis på två fackböcker om litteraturbearbetning: Aidan Chambers, Böcker inom oss (1994) samt Donald Graves, Skriv- och läsbefruktning (1996). Föreläsningen vid den första träffen utgick från följande citat av Barthes: Att läsa en berättande text innebär inte bara att man rör sig från ett ord till nästa, man rör sig från en nivå till nästa. Därefter följde ett resonemang om grundförutsättningarna för en framgångsrik läsutveckling, nämligen att barn behöver tillgång till böcker, ofta återkommande tid att läsa, samtal om böcker samt lärare som kan ställa de rätta frågorna. Utifrån olika didaktiska teorier gavs exempel på olika modeller för litteraturarbeten i klassrummet, frågeteknik och samtalsformer. Lärarna förbereddes för de boksamtal enligt Chambers som skulle avsluta projektet efter det att eleverna läst de valda böckerna. Vid den andra träffen som bara hölls på Söderskolan presenterades olika modeller för litteraturarbeten med både läsning och skrivning, samt olika exempel på klassrumsaktiviteter för år 2-6 utifrån sagor och annan skönlitteratur av svenska och utländska författare. Bokarbetet i klasserna Sedan böckerna levererats till klasserna har lärarna arbetat med dem på olika sätt, allt ifrån att eleverna endast läst dem rakt igenom, till ett aktivt bokarbete med sammanhållen läsning (stoppställen) samt skrivövningar och samtal kring det läsa. En idé var också att i anslutning till detta själva göra omslag samt skriva tänkta inledningar till böckerna. Se vidare avsnittet om intervjuer med lärarna. Boksamtal Efter avslutad läsning besökte projektledarna åter klasserna, vilket innebar ett glatt återseende för de flesta. I detta moment hölls ett boksamtal enligt Chambers modell i halvklass, dvs 14 boksamtal har genomförts. Kerstin Lindgren fungerade som samtalsledare och Eva Nordlinder som observatör samt sekreterare. De flesta elever var villiga att dela med sig av sina funderingar och läsupplevelser. Endast i en grupp kändes samtalet trögt, delvis pga flera yttre faktorer. Frågor vid boksamtalen 1. När du såg bilden av framsidan första gången vad trodde du då att boken skulle handla om? Blev du förvånad över innehållet när du sedan läste den? Besviken? Jättenöjd? 19

2. Har du läst någon liknande bok förut? 3. Vad gillar du särskilt i boken? Ogillar? 4. Är det något som är oklart, något du undrar över i texten, något förvirrande? 5. Finns det några mönster i texten, något som återkommer med jämna mellanrum? 3-5 är grundfrågor enligt Chambers modell i boken Böcker inom oss. 6. Vad är det här för slags bok, vilken genre? 7. La du märke till några speciella ledtrådar i början som hjälpte dig att läsa vidare och förstå boken bättre? 8. Hur är karaktärerna? Vilka är huvudfigurerna? Har du någon favorit bland dem? Beskriv i så fall den/dem! 9. Har du något favoritställe i boken? Vill du läsa det? 10. Vem berättar historien? 11. Fick du en god bild av vad som hände, eller? Fick du veta tillräckligt om vad personerna tänkte? 12. Vad tycker du om slutet? Är det förväntat? Om du hade fått skriva slutet, hade det då blivit annorlunda? Skulle du vilja ändra på något i boken? År 3 När vi träffar Norrskolans trea har de redan hunnit läsa båda böckerna, En robot försvinner och Vem tror på häxor? En flicka som har lite svårigheter med svenskan har inte läst ut hela. I robot-boken tycker man att det är bra att det börjar med svarta sidor. Det ser ut på framsidan som om roboten gått iväg själv tycker de, och de är lite besvikna på att själva roboten inte hade en mer aktiv del i handlingen. De gillar att boken innehöll många bilder och var lättläst. Andra gillar själva deckargåtan med ledtrådarna, den hemliga gången och att hunden känner igen flickan. Den har många typiska deckardrag konstaterar de. Den är mystisk, har någon försvinner och en detektiv som ser mer än andra. Kommissarien är en typisk polis, tycker de han är lättlurad och gillar mat! De undrar varför en städerska egentligen måste vara med och uppskattar inte att hon avbryter hela tiden. Hon stör och blandar bort korten istället för att förklara (vilket ju var Mats Wänblads tanke). Många trodde att baronen var tjuven, vilket inte stämde. På frågan om de hade velat ha något annorlunda svarar de att det hade varit roligt att få veta mer om Brasilien och skurken som försvunnit dit. Betyg: Flickor 5, 3, 5, 4, 3, 3, 3, 1 Pojkar 5, 5, 4, 4, 3, 3, 3, 2, 1 I Vem tror på häxor? uppskattar barnen häxan, lillasystern, att häxan slåss samt att den var lättläst fast det var mycket text. Att häxan tant Ellen slåss hamnar även på minussidan, liksom föräldrarna som inte hjälper sina barn. De tycker också att den har för få rubriker och att den kunde varit mera färgglad. Ett stort frågetecken är varför flickorna ens följde med den elaka häxtanten. Flickorna gillar den här boken men inte pojkarna, och flera barn vill berätta om sina egna föreställningar om häxor och monster. De uppskattar också att den utspelar sig i Umeå, och vi kommer in på frågan om huruvida det finns champinjoner i Umeå. Var hon då verkligen en häxa? Njaä, hon var nog bara en dum tant. De vill gärna berätta om andra böcker de läst och diskussionen är livlig även om den ibland avlägsnar sig från boken. När utspelar sig handlingen? Nu, tror de flesta. Men dom har ju ingen TV? Då var det kanske på 70-talet föreslår någon. Nja, snarare 1950 säger samtalsledaren. Men fanns det verkligen våningssängar, undrar barnen. De kritiserar föräldrarna hårt som inte trodde på sina egna barn utan mer på en främmande vuxen min mamma och pappa är i alla fall bättre, säger några bestämt. När vi lämnar salen säger en flicka till oss: - Det var en rolig lektion! Betyg: Flickor 5, 5, 5, två starka 4:or, 4, 4, 1 Pojkar 5, 3, 3, 1, 1, 1 ½, 1 20