Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp för Grekland inrättades för att hjälpa de grekiska myndigheterna att genomföra reformer och skapa tillväxt under de kommande åren, enligt de program som överenskommits mellan Grekland, EU och Internationella valutafonden (IMF). Arbetsgruppen inrättades av kommissionens ordförande José Manuel Barroso i juli förra året på begäran av den grekiska regeringen, och har sedan den började sin verksamhet i september 2011 i huvudsak arbetat med två uppgifter: - 1) Att kartlägga och samordna det tekniska stöd från medlemsstaterna som Grekland behöver för att klara av EU-/IMF-/ECB-saneringsprogrammet. Efter en bedömning av situationen är det nu dags att stämma av Greklands behov mot den sakkunskap som många EU-länder och andra aktörer, t.ex. IMF, erbjuder i en rad frågor som skatteuppbörd, fastighetsregister, modernisering av hälsooch sjukvård, administrativa reformer och kapacitetsuppbyggnad, privatisering och ett bättre företagsklimat. - 2) Att förbättra utnyttjandet av EU-medel till stöd för projekt som främjar tillväxt och sysselsättning. Den främsta prioriteringen har varit att inrikta de tillgängliga EU-medlen på cirka 181 viktiga tillväxtfrämjande projekt. Nästa steg blir att i praktiken kanalisera de tillgängliga medlen till dessa projekt. 2. Vilka områden täcker arbetsgruppen? Arbetsgruppen täcker nio områden i överensstämmelse med det ekonomiska saneringsprogram och det samförståndsavtal som överenskommits av Grekland, EU, ECB och IMF, och efter samråd med de grekiska myndigheterna och EU-länder. Det är därför inom dessa områden som de mest angelägna och viktiga reformerna måste genomföras för att hjälpa Greklands framtida utveckling. 1. Sammanhållningspolitik, miljö och transport 2. Budgetpolitik och skatter 3. Finanssektorn/tillgång till finansiering 4. Företagsklimat (offentlig upphandling och konkurrens) 5. Administrativa reformer/e-förvaltning 6. Arbetsmarknaden 7. Folkhälsa 8. Rättsliga och inrikes frågor 9. Privatisering och slutförande av offentliga arbeten

3. Fram till nu har väldigt lite uppnåtts. Är arbetsgruppen bara ännu ett lager i byråkratin? Under de senaste sex månaderna har - högsta prioritet för arbetsgruppen varit att kartlägga de många pågående projekt som fått EU-finansiering. Viktiga tillväxtfrämjande projekt har också kartlagts, och omfördelningar av en betydande del av EU-medel till dessa projekt pågår. - Andra prioritet för arbetsgruppen har varit att upprätta ett gott samarbete och goda arbetsrelationer med de grekiska myndigheterna. Detta har lett till att de grekiska myndigheterna lämnat in ett antal ansökningar om tekniskt stöd. Under tiden har arbetsgruppen lyckats matcha dessa behov med tekniskt stöd från EUländerna på viktiga områden. 4. Men rent konkret, vad har arbetsgruppen gjort hittills? Först och främst är nu EU-stödet den enda källa till tillväxtfinansiering som i dagsläget är tillgänglig för Grekland bättre målinriktat och används på ett bättre sätt. - Arbetsgruppen och de grekiska myndigheterna håller på att omorientera en betydande del av det stöd på 20,4 miljarder euro som är tillgängligt för Grekland inom ramen för anslagen till EU:s sammanhållningspolitik. Man har särskilt satsat på att utveckla de 181 tillväxtfrämjande projekt som identifierats. Några viktiga exempel: 5 motorvägskoncessioner (1 400 km och 30 000 potentiella arbetstillfällen) och stöd till små och medelstora företag. - Grekland har ökat sitt utnyttjande av EU-medel, som nu uppgår till 35 % (över EU:s genomsnitt i detta skede av programperioden) och som nått 98 % av det årliga målet för 2011 när det gäller ansökningar om utbetalningar inom ramen för samförståndsavtalet. För det andra har nära 20 EU-länder, kommissionen och IMF under det senaste halvåret tillhandahållit mer tekniskt stöd än någonsin tidigare, och mer väntas under årets lopp. Denna konkreta sakkunskap bidrar till moderniseringen av den grekiska ekonomin och den offentliga förvaltningen. Det finns många exempel på positiv utveckling som fortsatt tekniskt stöd kan bygga vidare på: - Uppbörden av skatteskulder uppgår redan till 946 miljoner euro jämfört med det ursprungliga målet på 400 miljoner euro. - Antalet oavslutade skattemål i domstolar har minskat med 15 % på fyra månader (ska minskas med 80 % till slutet av 2012). - Frankrike och Tyskland stöder en omfattande administrativ reform av den centrala och lokala förvaltningen: samordning mellan ministerierna ska ha inrättats i maj 2012, bedömning av tjänstemännens kvalifikationer sker sedan januari, IKT och horisontella strukturer för mänskliga resurser är på plats i ministerierna sedan februari osv. - Liberalisering av tillträde till och utövande av reglerade yrken antogs i februari med hjälp av arbetsgruppen. 5. Försöker ni skapa en skuggregering i Grekland? Detta är rent nonsens. Arbetsgruppen för Grekland har inga genomförandebefogenheter och får inte påtvinga den grekiska regeringen några rättsliga eller ekonomiska beslut. Arbetsgruppens uppgift är att stödja Grekland i genomförandet av de reformer som överenskommits med kommissionen, ECB och IMF, och som antagits av landets parlament. Vi arbetar helt enkelt för Grekland tillsammans med grekerna. 2

6. Hur samarbetar arbetsgruppen med trojkan EU/IMF/ECB? Kommissionens arbetsgrupp kompletterar trojkans arbete. Trojkan har i samarbete med de grekiska myndigheterna arbetat med att kartlägga de viktigaste strukturreformerna som måste genomföras i Grekland, och därefter med övervakningen av genomförandet på kvartalsbasis. Arbetsgruppens uppgift är att hjälpa Grekland med genomförandet av dessa reformer genom att mobilisera tekniskt stöd från EU-länderna och rationalisera användningen av EU-medel. I arbetsgruppens rapport redovisas de konkreta framsteg som gjorts på dessa båda områden. Kommissionspersonal i trojkan och arbetsgruppen rapporterar till kommissionens vice ordförande Olli Rehn för att säkerställa enhetlighet. 7. Hur många arbetar i arbetsgruppen? Arbetsgruppen är baserad i Bryssel med permanent närvaro i Aten. Den omfattar omkring 45 anställda (varav 15 är placerade i Aten). Flertalet är tjänstemän vid kommissionen. Arbetsgruppen leds av Horst Reichenbach, särskild rådgivare till ordföranden. Samordningen av det tekniska stödet sker genom regelbundna samordningsmöten på hög nivå i Bryssel (senaste mötet den 6 mars). Det finns också ett antal utsända nationella experter, som rekryterats från Frankrike (2), Storbritannien (2), Tyskland (2), Nederländerna (2), Belgien och Tjeckien. Ytterligare rekryteringar är på gång (från Österrike och Sverige). Andra medlemsstater har meddelat att de eventuellt är intresserade av att skicka experter. Experterna utstationeras för närvarande i ett år. 8. Förra månaden uppmanade Eurogruppen kommissionen att utöka arbetsgruppen. Vad har kommissionen för planer? Eftersom det i det andra ekonomiska saneringsprogrammet för Grekland läggs ännu större tonvikt vid att främja tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft än i det första kommer arbetsgruppens insatser att bli ännu viktigare. Kommissionen kommer inom kort att i nära samordning med de grekiska myndigheterna besluta hur stödresurserna på plats ska stärkas. 9. Vad innebär egentligen tekniskt stöd? Syftet med tekniskt stöd är att erbjuda sakkunskap inom de nyckelområden där sakkunskap eller praktiska erfarenheter saknas i Grekland. Många medlemsstater har erbjudit sig att sända nationella experter under kortare eller längre perioder för att stödja projekt för tekniskt stöd. IMF bidrar också med sakkunskap. Arbetsgruppens uppgift är att samordna sakkunskapen och se till att den matchar de konkreta behov som finns. I flera fall tillhandahåller arbetsgruppen själv det tekniska stödet, ibland tillsammans med andra avdelningar inom kommissionen 10. Vem betalar det tekniska stödet? Experterna, som vanligen bara vistas några dagar i Grekland, betalas av sina respektive länder. Kommissionen står bara för deras utlägg under tjänsteresan. 3

11. Hur fungerar det tekniska stödet rent konkret? Behoven av tekniskt stöd kan i stort grupperas enligt konkreta politikområden (budget och beskattning; finanssektorn; sammanhållningsfonder och jordbruk; företagsklimat, offentlig upphandling och konkurrens; arbetsmarknaden, folkhälsa, rättsliga och inrikes frågor; administrativa reformer, e-förvaltning, statistik; civilsamhället och arbetsmarknadens parter). När en begäran godkänts hjälper arbetsgruppen till med att fastställa ett arbetsprogram med klart angivna resultatkrav och etappmål i samråd med de grekiska myndigheterna. Arbetsgruppen hjälper också de grekiska myndigheterna att mobilisera de resurser som behövs för att genomföra arbetsprogrammet för det tekniska stödet (relevant sakkunskap från andra EU-länder och europeiska eller internationella organisationer). Stödet kan ges på följande sätt: - Korta expertuppdrag eller workshoppar där nationella förvaltningar beskriver sina egna lösningar för sina grekiska kollegor. Detta ger de grekiska myndigheterna möjlighet att hitta den lämpligaste lösningen för deras behov. - Mer varaktigt stöd i form av specialiserad know-how från särskilda EU-länder eller organisationer. Detta kan innebära utstationering av experter eller samarbete med de grekiska myndigheterna under en längre period för att tillhandahålla tekniska lösningar inom områden som IKT. - I vissa fall kan ett EU-land som uppnått goda resultat inom ett politikområde bli områdesansvarigt. De områdesansvariga kan kopplas in på ett projekt i ett tidigt skede, ibland redan då färdplanen utarbetas. I dessa fall underlättar arbetsgruppen för Grekland samarbetet mellan de grekiska myndigheterna, de områdesansvariga och andra som ger tekniskt stöd. Utbudet och efterfrågan på tekniskt stöd matchas vid samordningsmöten på hög nivå som varje kvartal organiseras av arbetsgruppen för Grekland med deltagande av de grekiska myndigheterna, (potentiella) leverantörer av tekniskt stöd och Europeiska kommissionens avdelningar. Före dessa möten ombeds EU-länderna eller internationella organisationer att uttrycka sitt intresse att tillhandahålla tekniskt stöd till särskilda projekt. 12. Finns det några konkreta exempel på tekniskt stöd från EUländerna? Arbetsgruppen för Grekland har inlett projekt enligt överenskommelse med de grekiska myndigheterna. Hittills har konkreta arbetsuppgifter fastställts inom bland annat områden: - Skatteförvaltning, med en gemensam handlingsplan från IMF/EU (generaldirektoratet för skatter och tullar samt arbetsgruppen), som redan får stöd av flera EU-länder (Österrike, Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Portugal, Spanien och Sverige). - Förvaltning av de offentliga finanserna, särskilt utgiftskontroll. - Administrativa reformer (med Frankrike och Tyskland som områdesansvariga på central respektive regional nivå). - Tyskland har också samtyckt till att vara områdesansvarigt inom hälso- och sjukvårdssektorn, men de konkreta arbetsuppgifterna har ännu inte fastställts. - Flera arbetsområden med anknytning till företagsklimatet är under diskussion, där arbetsgruppen i många fall själv kommer att vara områdesansvarig. 4

Samordningen sker genom samordningsmöten på hög nivå som varje kvartal organiseras av arbetsgruppen med deltagande av de grekiska myndigheterna, (potentiella) leverantörer av tekniskt stöd och kommissionens avdelningar. Före dessa möten ombeds EU-länderna eller internationella organisationer att uttrycka sitt intresse att tillhandahålla tekniskt bistånd till särskilda projekt. Arbetsgruppens kvartalsrapport ger en översikt över den sakkunskap som mobiliserats och utvärderar framstegen på fältet. 13. Hur mycket EU-pengar är tillgängliga för Grekland, och använder Grekland dessa pengar effektivt? EU har genom sina strukturfonder anslagit 20 miljarder euro för Grekland under perioden 2007 2013, varav nästan 8 miljarder euro redan har betalats ut. För återstoden av programperioden återstår det att betala ut omkring 12 miljarder euro, men i många fall har anslagen redan bundits upp genom åtaganden. Dessa pengar eller en del av dem skulle kunna användas för att främja Greklands tillväxtpotential genom riktade projekt som är särskilt utformade för att stödja små och medelstora företag, kampen mot arbetslösheten och viktig infrastrukturutbyggnad. Tillsammans med de grekiska myndigheterna har 181 prioriterade projekt identifierats, och en förteckning över dessa offentliggjordes i november 2011. Behoven för de aktuella projekten motsvarar 56 % av de tillgängliga medlem under programperioden. De grekiska myndigheterna och kommissionen kommer att noggrant följa och ge en omfattande assistans vid genomförandet av dessa projekt. Man måste slutligen också komma ihåg att Grekland generellt har haft en god förmåga att absorbera det stöd som erbjudits: I slutet av 2011 hade Grekland utnyttjat 35 % av de totala EU-medlen på 20,4 miljarder euro, vilket överstiger genomsnittet i EU på 33,5%. Detta goda resultat kan konstateras för de regionala fonderna (39,6% för Grekland och 34,6% för EU som helhet) och för Sammanhållningsfonden (29,2% för Grekland och 28,5% för EU). När det gäller Europeiska socialfonden hade Grekland utnyttjat 24,4 % jämfört med EUgenomsnittet på 27 %. 14. Vad innehåller den andra rapporten? I den andra rapporten beskrivs hur arbetsgruppen organiserar och samordnar det tekniska stödet. Dessutom diskuteras ytterligare områden där tekniskt stöd kan komma att behövas i framtiden. I rapporten redogörs också för lärdomarna från de sex första månaderna av gruppens arbete. Ett av de centrala kapitlen handlar om användning av sammanhållningsmedel för att stödja tillväxt och skapa arbetstillfällen. Kapitlet om snabbare genomförande av projekt inom sammanhållningspolitiken innehåller exempel på såväl framsteg som problem som återstår att lösa. Bland annat beskrivs den positiva utvecklingen när det gäller de 181 prioriterade projekten, och det ges också uppdaterad information om de politiskt och ekonomiskt viktiga koncessionerna för motorvägsbyggen. Rapporten innehåller också en beskrivning av det planerade riskdelningsinstrumentet. I fråga om finanssektorn och tillgången till finansiering ges en översikt över de omfattande resurser som finns tillgängliga för finansiering av små och medelstora företag. Vidare presenteras det pågående arbetet med att hantera de utmaningar som inhemska grekiska banker står för när det gäller likviditet, och man beskriver också kommande instrument som ska stimulera finansieringen av små och medelstora företag. 5

Rapportens andra huvuddel beskriver det tekniska stödet till de strukturreformer som enligt det ekonomiska saneringsprogrammet är en förutsättning för en framtida återgång till tillväxt och ökad konkurrenskraft. Avsnittet om budgetpolitik och skatter beskriver de framsteg som gjorts, bland annat när det gäller att driva in utstående skatteskulder. Vidare diskuteras det på vilka områden det behövs ytterligare ansträngningar, t.ex. i fråga om uppbörd av skatter från dem som har det bäst ställt. I rapporten beskrivs också insatserna för att genomföra en övergripande handlingsplan för skatteförvaltningen en plan som kommer att innefatta betydande stöd från EU-länderna, IMF och kommissionens avdelningar. Det redovisas också vilka insatser som behövs i kampen mot penningtvätt, inte minst i form av samordning mellan olika grekiska aktörer. Ytterligare framsteg krävs också i fråga om förvaltningen av de offentliga finanserna, särskilt när det gäller kontrollen på utgiftssidan. När det gäller administrativa reformer och e-förvaltning konstateras goda framsteg. Den grekiska regeringen har inrättat en styrgrupp under premiärministerns överinseende. Betydande tekniskt stöd tillhandahålls av franska myndigheter som leder arbetet med reformer inom den centrala statsförvaltningen. Samtidigt pågår reformer av decentraliserade, regionala och lokala myndigheter, vilket sker med stöd från Tyskland. I fråga om de strukturreformer som behövs för att förbättra företagsklimatet fortskrider förberedelserna för tekniskt stöd bl.a. inom exportfrämjande åtgärder, översyn av lagstiftningen om offentlig upphandling, administration och reglerade yrken, samt förenkling av bestämmelser generellt. Ett antal projekt för tekniskt stöd väntar också på slutligt godkännande från de grekiska myndigheterna. Folkhälsa är ett annat område där många behov av tekniskt stöd och potentiella givare av sådant stöd har identifierats. Stödet kommer att inriktas på prissättning av läkemedel, bättre organisation av förbrukningen av hälso- och sjukvårdstjänster och produkter, samt på vårdsektorn. I det sistnämnda fallet kommer tekniskt stöd att tillhandahållas i samband med inrättandet av den integrerade sjukkassan. Även när det gäller reformen av rättsväsendet har framsteg kunnat konstateras. Efter en inledande översyn där grekiska myndigheter och tjänsteleverantörer deltog kunde man välja ut och delvis börja genomföra projekt för tekniskt stöd, bl.a. för att påskynda rättsliga förfaranden, ta itu med domstolarnas många obehandlade ärenden samt främja utomrättslig tvistlösning. Konkreta åtgärder har redan inletts när det gäller migration, asyl och gränsfrågor. En del av det tekniska stöd som behövs, t.ex. för att genomföra Greklands handlingsplan för migration och asyl från 2010, behöver fortfarande matchas mot lämpliga erbjudanden om tekniskt stöd för genomförandet. Rapporten beskriver också, rubrik för rubrik, på vilket sätt leverantörerna av det tekniska stödet har bidragit, och detta inkluderar den ofta oumbärliga hjälp som erbjudits av andra avdelningar inom kommissionen. I en bilaga redovisas också den rådande situationen inom de olika projekten för tekniskt stöd samt vilka EU-länder och organisationer som deltar i arbetet. Läs mer: Den andra kvartalsrapporten finns på följande adress: http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/president/taskforce-greece/index_en.htm 6