Re produktion rs4eff TIDNINGEN FÖR OSS SOM JOBBAR I LKABsu- NR 2019ektiv E N G A G E R A D N Y T Ä N K A N D E A N S V A R SID 10 11 SKROTET STÖR PRODUKTIONEN KONTAMINERINGEN AV KMR SID 16 MÅLET ÄR ATT KÖRA JÄMNT OCH JÄMT Det är många delar av vårt företag som måste samverka för att åstadkomma en resurseffektiv produktion. LEDARE SID 2
LEDAREN: VI BEHÖVER ALLA våra medarbetares kreativitet och uppfinningsrikedom för att göra så bra planer som möjligt och sen göra verkstad av dem. Planering och samverkan för resurseffektiv produktion Hur skulle vi på LKAB kunna jobba ännu mer resurseffektivt? Micael Andersson, sektionschef LKAB Minerals, Malmberget Alla måste rannsaka sig själva och vad man själv kan bidra med. Det är viktigt att sprida och tillämpa goda exempel från verksamheten. Patrik Johansson, sektionschef SGA, Malmberget Mer nyckeltalsuppföljning och maximera kapacitetsutnyttjandet på anläggningar och maskiner. Även elektrifiera mer där det går för att få ner förbrukningen av fossila bränslen. Ingela Hjalmarsson, chef för event och sponsring, Malmberget Det är viktigt med en bra planering och att varje medarbetare och enhet levererar med god kvalitet till mottagaren, så vi får kvalitet och effektivitet genom hela kedjan. Nu under hösten kommer många av oss att lägga ned mycket tid och energi på planering av våra respektive verksamheter, med stöd av bland annat Life of Mine-planerna och koncernens strategiplan som antogs av styrelsen i juni. Just när det gäller vår långsiktiga planering har vi kommit en bit på vägen och jag tror att många börjar skönja konturerna av LKAB:s framtid. Med ökat fokus på prospektering på samtliga produktionsorter kommer vi snart att veta ännu mycket mer om de utmaningar som väntar oss. Men en sak kommer vara konstant för ett råvaruföretag som LKAB. Vi råder inte över den marknad som vi säljer våra produkter på. Den kommer alltid att svänga upp eller ner beroende på skeenden som ligger utanför vår kontroll. Därför måste vi fokusera på de faktorer som vi kan påverka, våra kostnader och vår produktivitet. Det måste vi göra så att vi kan klara lågkonjunkturerna som vi vet kommer, utan att behöva ta till destruktiva besparingsprogram som skadar våra långsiktiga utvecklingsprogram som till exempel SUM, HYBRIT eller den prospektering som är så nödvändig för vårt företags framtid. Det är många delar av vårt företag som måste samverka för att åstadkomma en resurseffektiv MAGNUS ARNKVIST, DIREKTÖR FÖR DIVISION SÖDRA OMSLAG: Christina Lejon, underhållsingenjör mobila maskiner, Svappavaara. produktion, från prospektering till underhåll av våra anläggningar och till samhällsomvandling. Därför är god och långsiktig planering viktig för att vi ska kunna leverera en så hög och jämn produktionsnivå som möjligt och dessutom vara så kostnadseffektiva som möjligt. Även den minsta arbetsplats kan alltid hitta vägar att göra sin arbetsplats säkrare och mer effektiv. En förutsägbar arbetsplats är alltid också en säker arbetsplats. Därför behöver vi alla våra medarbetares kreativitet och uppfinningsrikedom för att göra så bra planer som möjligt och sen göra verkstad av dem. Så bygger vi ett starkare och bredare LKAB tillsammans med våra leverantörer och kunder. Magnus Arnkvist, direktör för Division Södra Vi måste fokusera på de faktorer som vi kan påverka, våra kostnader och vår produktivitet. FOTO: FREDRIC ALM FOTO: ANDERS LINBERG TUMMEN UPP för den dagliga KRAV-dialogen i sovringsverket som resulterat i att arbetsuppgifterna utförs säkrare och utan onödigt dröjsmål. Epirocs öppningsborrigg testas i Kiruna KIRUNA. Under september ska LKAB:s nyaste öppningsborrigg, Epiroc Easer L, testas i SUM-projektets testgruva Konsuln. Easer L finns redan på marknaden, men vi blir första kund i Europa att använda den. Riggen kan borra upp till 60 meter långa öppningshål. Vi börjar med att testborra 40-50 meter och utvärderar sedan, säger Carlos Quinteiro, specialist på avdelningen gruvteknik på LKAB och projektledare för delprojekt 1, gruvans layout och teknik, i SUM. Borriggen kommer inledningsvis att användas på nivå 436 i Konsuln, vilket är den första nivå som har en ökad skivhöjd på hela 40 meter. Med ökad skivhöjd måste vi kunna borra längre öppningshål än vad våra befintliga riggar klarar, säger Carlos Quinteiro. Olika tester kommer att göras för att kontrollera LKAB:s kvalitets- och produktivitetskrav. Först efter ett acceptanstest tas beslut om Easer L ska användas inom produktionen i Konsuln. TINA BENSON LKAB blir första kund i Europa att använda Easer L. Easer L: Vikt: 35,5 ton Bredd: 2,5 meter Höjd: 3,5 meter Längd: 11,7 meter Maxlängd på borrhål: 60 meter CITATET FOTO: WILLIAM EKSTRÖM Vi ska gasa och bromsa så lite som möjligt, målet är att köra jämnt och jämt -KAJSA TORNÉUS, PRODUKTIONSCHEF SVAPPAVAARA PELLETSVERK. 2 LKAB-BLADET #4 2019 LKAB-BLADET #4 2019 3
Daglig KRAV-dialog i sovringsverket KIRUNA. På sovringen börjar mekaniker och driftspersonal varje morgon med en KRAVdialog. Några av dagens jobb väljs ut och diskussionen är igång. Vilka erfarenheter drogs förra gången? Vilka verktyg behövs? Med öppenhet och en gemensam vilja att dela med sig av sina kunskaper har olycksfallen minskat sedan KRAV-dialogen infördes. KRAV står för kompetens (K), risker (R), Antal personer (A) och Verktyg (V). Det är en sorts inventering för att arbetsuppgifterna ska kunna utföras säkert och utan onödigt dröjsmål. Redan den som felanmäler kan göra en bedömning enligt KRAV, sedan fylls listan på av den som förbereder arbetsordern. Under morgonmötet då jobben delas ut pratar vi i gruppen och då tillkommer nästan alltid något mer. KRAV-dialogen påminner oss hela vägen, säger Håkan Niemi, planerare. KRAV-dialogen föddes i samband med att daglig styrning etablerades i kulsinterverken KK2/KK3. Stefan Tano tog med sig arbetssättet när han för drygt 3 år sedan började på sovringen. KRAV är en av orsakerna till att vi har lyckats minskat antalet olycksfall. Schemalagda säkerhetsrundor för tjänstemän en annan, 30 sekunders riskanalys en tredje och att vi är flitiga på att rapportera risker och tillbud en fjärde. Och det finns fler. Men jag tror att det viktigaste är att vi bryr oss. Att vi ser och lär av varandra, säger Stefan Tano, sektionschef. Sovringen är Kirunas äldsta förädlingsverk och har byggts om i omgångar. Det innebär att vissa reparationer eller underhållsarbeten kan kräva lösningar som inte är helt uppenbara. Många känner sovringen som sin egen ficka. Men du Mikael Forss, produktionschef. Med KRAV får vi rätt människor på rätt plats, säger Ove Ollman, mekaniker i sovringsverket i Kiruna. FOTO: TINA BENSON FOTO: TINA BENSON Planerare Håkan Niemi delar ut arbetsordrar på morgonmötet och KRAV-dialogen är igång. FOTO: TINA BENSON kanske ändå ska utföra ett moment för första gången. Då är det guld värt att de som sitter på erfarenheten delar med sig, säger Mikael Forss, produktions chef. Att snacka om jobben är kanske det viktigaste som finns. Det gör att vi får rätt människor på rätt plats med rätt grejor. Och då händer inga olyckor, säger Ove Ollman, mekaniker. TINA BENSON James Bibby, European Technical, Quality and R&D Director Francis Flower. Integrationen med Francis Flower skapar möjligheter för hållbarhet LUND. Varje ton biprodukt som vi förädlar till en användbar mineralprodukt minskar behovet av ny brytning. Dessutom förlänger vi livscykeln för biprodukten och förhindrar att den går på deponi, säger James Bibby, European Technical, Quality and R&D Director. Integrationen av Francis Flower, som specialiserar sig på att förädla biprodukter till värdefulla material, medförde därför många intressanta möjligheter att undersöka hur LKAB Minerals biprodukter kunde nyttjas. Vi har tillsammans upptäckt många möjligheter till synergier mellan de två organisationerna och möjliggjort projekt och initiativ som minskar vår miljöbelastning, säger Darren Wilson, vd LKAB Minerals Ltd. Produktionen av UltraCarb, fyllnadsmineral med elddämpande egenskaper, i Lund, England, har under lång tid genererat oönskade överkorn. Detta material har fram till nu deponerats. Integrationen erbjöd dock ett nytt användningsområde där produkten kunde blandas in i asfaltsmixar som producerades vid den före detta Francis Flower-anläggningen i Wicken. NYTÄNKANDE James Bibby berättar att det inte bara minskar behovet av ny brytning, utan att det också, som så ofta med hållbarhetssatsningar, medför ytterligare fördelar. Det här projektet medför också kostnadsbesparingar i och med att vi inte behöver köpa motsvarande mängd råmaterial för iblandning i våra mixar. FOTO: JENNIFER MCGLADE Varför är detta så viktigt? Vi har ungefär en halv miljon deponier i Europa som tar hand om de 2 539 miljoner ton avfall vi producerar per år. En fjärdedel av avfallet kommer från täkter och gruvbrytning (i gruvnationer som Sverige avsevärt större andel). Volymen är så stor att det nu finns program för Enhanced Landfill Mining som finansieras genom EU. Målet med dessa projekt är att bevisa att värdefulla material, till exempel mineraler, metaller, plast och glas som deponeras kan återvinnas och återanvändas i olika applikationer. För gruvföretag och återvinningsföretag innebär den här typen av brytning affärsmöjligheter. Men, som integrationen med Francis Flower har visat finns det även möjligheter och kostnadsbesparingar om vi tar hand om materialen redan innan de når deponin. JENNIFER MCGLADE 4 LKAB-BLADET #4 2019 LKAB-BLADET #4 2019 5
M Maritha Mossberg: Minnen och deras värde innena samlas på hög under livet, många är kvar i våra hjärtan så länge vi lever. Somliga minnesbilder utgörs av stora händelser som exempelvis den elfte september i New York när flygplanen flög in i skyskraporna. Många av oss kommer exakt ihåg var vi var och vad vi gjorde när nyheten kablades ut. Eller morgonen efter mordet på Olof Palme, jag minns precis hur jag fick nyheten och vad jag gjorde då och vad jag tänkte. Magnus Arnkvist, Division Södra. Bra produktion Vi har klarat oss från allvarliga olycksfall under sommaren, men vi har fortfarande mycket arbete kvar innan vi har olycksfria arbetsplatser. Efter sen uppstart från repstoppet i maj har produktionen i Malmbergsgruvan gått väldigt bra. Detta sammantaget med redan stora rågodslager av Leveäniemi-gods både i Svappavaara och Malmberget, gör att vi har mycket goda möjligheter till bra produktion av järnmalmsprodukter under andra halvåret i år. Även förädlingsverken i Svappavaara har gått jämnt och bra, med hög tillgänglighet under sommaren. Bra jobbat av samtliga! Markus Petäjäniemi, Marknad och teknik Priser under press Oron på världsmarknaden fortsätter. Efterfrågan på stål sviktar och stålpriserna är fortsatt under press, i synnerhet i Europa. Nu påverkas även efterfrågan på järnmalm och järnmalmspriserna har pressats ned cirka 30 procent från sommarens höga nivåer. En realitet vi är vana vid i LKAB. Värre är det med de förlorade leveransvolymerna under augusti då vissa kunder inte avhämtat enligt plan. I kombination med underhållsstopp i hamnen innebär det fulla lager i Narvik och vi har tvingats producera pellets på lager i Kiruna. Leveransläget ser dock ljusare ut från september och framåt, givet att konjunkturen inte försämras ytterligare. Försäljningsorganisationen är på tå och arbetar med försäljning till andra marknader då vissa kontrakterade kunder drar ner på sin produktion. Michael Palo, Division Norra. Växlande lagernivåer Juli månad var en olycksfallfri månad för divisionen, detta överskuggas dock av den mycket allvarliga olyckan i augusti där en entreprenör skadades inne på vårt industriområde då personen fick en tung balk över sig. Ibland är vi bara en hårsmån ifrån att det värsta inträffar och så kan vi inte ha det. Produktionen av färdig produkt var för månaden något under budget på grund av störningar och vi gick från en situation med låga lager och kö på pelletsbåtar till en situation med fulla lager och oviss avhämtning. Gruvans produktion påverkades av en urspårning på huvudnivån, detta påverkade dock inte produktionen av färdig produkt tack vare ett stort lager råmalm ovan jord. Leif Boström, Division Specialprodukter. Bygga förtroende LKAB Mekaniska kommer leverera ny pelletskylare till KK3. Vi är mycket glada för förtroendet och uppdraget som vanns i konkurrens med externa leverantörer. Detta är i linje med vår verkstadsstrategi att ha kompetens internt och bli en större och viktigare leverantör som stödjer LKAB:s produktion och effektivitet. Integrationen av Francis Flower har varit framgångsrik, vi agerar och ser ut som ett bolag på marknaden under LKAB:s varumärke. Legalt kommer bolagen att slås samman i september. Arbetet med Säkerheten Först, våra Gyllene Regler och därtill hörande aktiviteter har nu expanderats till att även omfatta organisatorisk och social arbetsmiljö. Vi behöver tala om det för att skapa en arbetsmiljö som präglas av förtroende. Jag minns också när en liten slurk chokladmjölk skvättes ut när muggen föll ned från bordet. Choklad syns väldigt tydligt och halva köket var kladdigt av den lilla skvätten helt otroligt, och det minns jag. Så vilka minnen är värda att minnas? Vilka minnen berör och blir hågkomna, vilka inte? De stora katastroferna kommer nog de flesta ihåg. Men har de större värde för dig eller inte? Oftast etsar sig möten med människor fast rejält. När jag i februari flög från Istanbul till Stockholm satt jag tillsammans med en man i 30-årsåldern. Vi pratade oavbrutet hela sträckan som tog 3 4 timmar. Samtalsämnena varierade från andlighet till höghastighetståg i specialgjorda tunnlar. Aldrig har jag haft så trevligt och roligt på en flygresa. När vi stod och väntade på bagaget på Arlanda och skulle ta farväl, så kändes det helt rätt att vi omfamnade varandra i en stor kram innan vi skiljdes åt. Hur ofta har jag gjort det med en okänd person jag pratat med under en flygfärd aldrig tidigare. Stunden med den irakiska mannen, som bor i Sverige sedan barnsben, kommer för alltid att finnas i mitt hjärta och mitt minne. Lev väl! Så vilka minnen är värda att minnas? JANUARI TILL JULI 2019: 12,1 30 0 1 miljoner ton råmalm har Division Södra producerat i år. procent har järnmalmspriserna pressats ned från sommarens höga nivåer. olycksfall hade Division Norra under juli månad. september skedde den legala integrationen av Francis Flower. 6 LKAB-BLADET #4 2019 LKAB-BLADET #4 2019 7
Emil Olsson är projektledare för den nya bioooljeanläggningen som byggs mellan bandugnsverket och MK3 i Vitåfors. FOTO: PER JUNTTI Nu ska pelletsen göras fossilfritt MALMBERGET. Än så länge ser det inte mycket ut för världen, men just nu byggs en världsunik testanläggning på industriområdet i Vitåfors. Målet är pellets på helt fossilfritt bränsle. Testanläggningen är nästa steg i pilotfasen av HYBRIT-initiativet. Här ska fossila bränslen bytas ut mot bioolja, och ge helt fossilfri produktion i en av pelletiseringsanläggningarna, till att börja med. Det vi bygger här är egentligen ett helt nytt system för bioolja till bandugnsverket med förvaring, pumpning och uppvärmning av oljan - hela kedjan fram till ugnen i verket, säger Emil Olsson, projektledare. Det här innebär att de totala fossila koldioxidutsläppen för verksamheten i Malmberget kommer att minska med så mycket som 40 procent, vilket motsvarar ungefär 60 000 ton per år, under testperioden. Visionen är att det i förlängningen ska leda till helt fossilfri produktion. Testet av bioolja är ett fantastiskt steg mot visionen om ett helt koldioxidfritt LKAB. I och med den här konverteringen kommer vi att producera en fossilfri pellets under kampanjtiden, och det är vi nog först i världen med att göra. Det är bara diesel och en del av värmeproduktion som kvarstår som fossila, men även där arbetar vi med lösningar, säger Roger Karlsson, sektionschef för process- och produktutveckling på LKAB. Just nu håller man på att anlägga grund och fundament till cisternen, oljehuset samt elcontainer. Nästa steg är att uppföra den till viss del förtillverkade cisternen. Det är inget komplicerat bygge direkt, principerna är desamma som de anläggningar vi har idag. Utmaningen är att bioolja har andra fysikaliska egenskaper som vi måste ta hänsyn till. Anläggningen måste klara av mer aggressiva och svårhanterliga oljor, säger Emil Olsson. Det innebär bland annat syrafasta material för att motverka korrosion. Bioolja är också ofta mer tjockflytande och måste värmas upp mer. NYTÄNKANDE Det blir ju lite mer utmanande att bygga, men det är klart att det är värt det i slutändan. LKAB bygger upp anläggningen och överlämnar den till HYBRIT som kommer att stå som ägare. Bygget planeras stå klart i mars nästa år och vara i full drift i maj månad. De första testerna genomförs fram till 2021. Biooljan är ett delsteg i en ännu större vision om ett helt koldioxidfritt LKAB, där inte ens biobaserad koldioxid kommer att släppas ut. Att LKAB har antagit den här tuffa utmaningen är imponerande, det visar på en beslutskraft och att vi tar klimatfrågan på största allvar, säger Roger Karlsson. PER JUNTTI 8 LKAB-BLADET #4 2019 LKAB-BLADET #4 2019 9
Skrotet och skräpet kommer från verksamhetens alla led; från gruvan, verken och industriområdet. FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL Skrot stör produktionen KIRUNA. Varje år havererar LKAB Berg & Betongs krossar vid KMR-anläggningen i Kiruna. Orsaken är malkulor eller annat skrot som hamnat i ingångsmaterialet. Kostnaden blir åtskilliga miljoner och kontamineringen fortsätter. Berg & Betong, och Martin Fredriksson, verksamhetsutvecklare, en hink full med skrot från KMR-upplaget. Delar av borrkronor, bergbultar, rep, armeringar, fordonsdelar och annat skräp som nått ända till krossen går vidare tillsammans med produkterna och ända Vi kommer aldrig få bukt med detta till hundra procent, medger Leif Krekula, och fortsätter: Men problemet måste minskas drastiskt. Det handlar om så enkla saker som att lägga skrot från produktionens alla hörn vart det hör hemma i måste siktas på nytt. Problemet har på senare år blivit allt större och intäkter om tiotals miljoner kronor beräknas gå förlorade varje år. Vi i projektgruppen försöker nu få ut informationen. En stor utmaning är att nå entreprenörer så vi är väldigt På några minuter plockar Leif Krekula, sektionschef på LKAB ut till LKAB Minerals kunder världen över. återvinningskärl och containrar. tacksamma om beställare i bolaget upplyser entreprenörerna om problemet, säger Martin Fredriksson. Leif Krekula, sektionschef och Martin Fredriksson, verksamhetsutvecklare på LKAB Berg & Betong, FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL KMR-produkten har en volym om cirka 650 000 ton per år och passerar krossning, separering och siktning. Den levereras sedan till LKAB Minerals som förser dess kunder med KMR för ballast eller som ingrediens i tung betong. Skrotet och skräpet kommer från verksamhetens alla led; från gruvan, verken och industriområdet. När det senare upptäcks hos kunden begär dom vanligtvis ett prisavdrag om cirka 45-70 kronor per ton på grund av att materialet Just nu informeras ledningsgrupper runtom i verksamheten och responsen hittills beskrivs som god. Vi måste börja hålla verksamheten renare. Jag hoppas att vi kan bekämpa kontamineringen därför att i slutändan handlar det inte endast om direkta inkomstbortfall utan också om bolagets rykte, säger Martin Fredriksson. FREDRIK BJÖRKENWALL LKAB fanns på plats under Stora hamndagen. Stora hamndagen i Luleå lockade besökare LULEÅ. I strålande sol arrangerades Stora hamndagen i Luleå den 24 augusti. Det var fullt hus i Luleå hamn, där besökarna fick gå ombord på isbrytare, se den 36 meter långa nya bogserbåten Vilja samt räddningsinsatser på öppet vatten. LKAB fanns på plats tillsammans med LTU Business. Vi fick chans att berätta för många, både små och stora besökare, om våra pågående utvecklingsprojekt samt hamnens betydelse för FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL LKAB, säger Ingela Olsson, varumärkeschef. Representanter från LTU Business kompletterade med information om samverkansprojektet SIMS (Sustainable Intelligent Mining Systems) för mer hållbara och intelligenta gruvor, där LKAB är en viktig medverkande partner. Med VR-glasögon på näsan och kontroller i händerna kunde besökarna ta sig rätt ner i Malmbergets gruva! INGELA OLSSON Rekryteringsarbetet ska starta tidigt. Här Alexander Sandin i LKAB:s pick-up. FOTO: INGELA OLSSON 10 LKAB-BLADET #4 2019 LKAB-BLADET #4 2019 11
Att jobba med förändringar och se till att alla är med på dem är väldigt utvecklande. SAMTALET: CHRISTINA SKAPAR TILLGÄNGLIGHET FÖR DE MOBILA MASKINERNA SVAPPAVAARA. Efter många år som ekonom bestämde sig Christina Lejon för att byta bana och bli underhållsingenjör. Det finns många likheter med arbetet som controller, man ska planera utifrån målen och följa upp avvikelser. Jag brukade säga att jag sysslar med stöd och stök, alltså både hjälpa till och ifrågasätta! 1 Vad gör du på ditt jobb? Jag gör pellets! Det gör vi ju allihop på ett övergripande plan, vilken befattning vi än har, det är ju slutmålet. Min tjänst är underhållsingenjör för mobila maskiner i Svappavaara. Jag skapar tillgänglighet för de truckar, lastmaskiner, grävare och borriggar som arbetar i dagbrottet. Det handlar om att samordna de entreprenörer som sköter underhållet, planera långsiktigt och följa upp avvikelser. Det blir också en del ad hoc-lösningar när det exempelvis inträffar ett haveri, och då måste vi prioritera. För pelletsen ska ju fram! 2 Varför bytte du jobb? Jag arbetade 15 år som ekonom och var controller i flera olika företag och organisationer, senast på Swedavia. Jag trivdes bra med det, men tyckte efter ett tag att jag kunde årshjulet och att det var ganska likt oavsett var jag jobbade, så jag ville utmana mig och göra något nytt. Därför sökte jag den här tjänsten i Svappavaara. Jag har gått Idhammar-utbildningen i att leda och utveckla underhållet och lär mig mycket av alla som jobbar här. 3 Vad är roligast på jobbet? Det är människorna! Inte bara systemen och maskinerna. Att jobba med förändringar och se till att alla är med på dem är väldigt utvecklande. Det kan handla om ett problem vi sett med maskinerna och då ha en diskussion mellan entreprenörföretag, mekare och förare, att alla har samma bild, ta tag i problemet och sedan se resultat. 4 Vad är den största utmaningen? Jag vet inte riktigt. Jag är ju så ny och har bara jobbat ett år, allt är fortfarande så roligt! Det har inte varit några problem att komma som ekonom till ett mer tekniskt jobb, jag tycker inte jag har blivit ifrågasatt på något sätt. Jag har ju med mig andra erfarenheter som kompletterar den tekniska kunskapen hos de andra. 5 Vad tycker du är bra ledarskap? Att man som ledare är ute mycket i verksamheten, har muntlig och tät dialog och är duktig på att lyssna. Så försöker jag hela tiden bli bättre, genom att lyssna på experterna ute i verkstaden som vet hur grejerna fungerar. ANDERS LINDBERG Namn: Christina Lejon Utbildning: Civilekonom och kurser i juridik, ledarskap, matte, med mera Fritid: Träning, just nu styrketräning, fjällvandring, fiske (inte fluga!) Senast lästa bok: Skuggorna av Katarina Wennstam Sämsta egenskap: Otålig, det går lite fort ibland, kan vara steget före lite för mycket Bästa egenskap: Får mycket gjort! Är en doer ENGAGERAD 12 LKAB-BLADET #4 2019 FOTO: ANDERS LINDBERG LKAB-BLADET #1 2019 13
Misstaget blev en innovation UPPSALA. När jag kom till labbet där vi testade att lösa fosfor hade systemet kloggat igen fullständigt med kristaller. Vi trodde att det var något fel, men när vi analyserade kristallerna visade det sig att det var rena MAP-kristaller. Det misstaget fick oss att tänka i nya banor, säger Yariv Cohen som utvecklade patentet som ligger till grund för arbetet i ReeMAP-projektet. Yariv Cohen är idag forskningsoch utvecklingschef på Easy Mining, ett dotterbolag till Ragn-Sells. Han är delaktig i ReeMAP-projektet där LKAB i samarbete med Ragn-Sells avser utvinna sällsynta jordartsmetaller (REE) och fosfor (MAP) samt gips ur gruvavfall. Yariv har doktorerat inom fosforåtervinning och arbetade vid tidpunkten för testet vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU i Uppsala. Att fosfor är en ändlig resurs som kan bli en bristvara var ett hot mot jordbruket och världens matproduktion som behöver fosfor till mineralgödsel. Misstaget vid SLU, som resulterade i de mer värdefulla kristallerna, visade en alternativ produktionsprocess som är mer energieffektiv och producerar en MAP nästan helt fri från föroreningar. Det är den upptäckten som lade grunden till processen som nu ska användas. Vi jobbar nu med att industrialisera processen för LKAB:s avfallsand. Utmaningen är att hitta en effektiv process och produkter som motsvarar det marknaden efterfrågar, och att det ska vara lönsamt också, berättar Yariv. Efterfrågan är stor. Europa producerar endast tio procent av det egna behovet av fosfor. De produkter som är tillgängliga idag produceras med en mer energikrävande process, har föroreningar i form av tungmetaller som kadmium och är beroende av brytning av ny malm. För ReeMAP nyttjas avfallsanden från befintlig gruvbrytning. Det finns mer och mer behov av cirkulär ekonomi. Förr handlade det mer om att deponera avfall i ett linjärt flöde. I framtiden kommer mindre och mindre deponeras. Företag måste anpassa sig och utveckla mer och mer avancerade processer och stödja övergång till en cirkulär ekonomi. Det blir dessutom en win-win att företaget får en gren till vid sidan av huvudprodukten, avslutar Yariv. NYTÄNKANDE DAVID HÖGNELID Värdefulla MAP-kristaller. FOTO: DIDRIK. M. SKODJE/DNX Nu arbetar man med att industrialisera processen för LKAB:s avfallssand. FOTO: DIDRIK. M. SKODJE/DNX Yariv Cohen, forskningsoch utvecklingschef på Easy Mining. FOTO: RAGN-SELL FOTO: DIDRIK. M. SKODJE/DNX 14 LKAB-BLADET #4 2019 LKAB-BLADET #4 2019 15
Behovsstyrd ventilation resurseffektivt och bättre arbetsmiljö MALMBERGET. Den behovsstyrda ventilationen gör arbetsmiljön under jord bättre. Dessutom har det resulterat i miljö- och energivinster, då systemet känner av var i gruvan arbete pågår och kan styra ventilationen till de områdena. Jan-Erik Eriksson, maskininspektör, Kajsa Tornéus, produktionschef och beredare, Joakim Lindmark, underhållsingenjör, Maria Henriksson, processingenjör, Palmar Johansson, produktionsledare, Carina Persson, förädlingschef har tillsammans med mekaniker och operatörer tagit fram ett gemensamt körsätt som ska vara jämnt och jämt. FOTO: KAJSA LINDMARK Målet är att köra jämnt och jämt SVAPPAVAARA. Pelletsverket i Svappavaara har gått riktigt bra i sommar, 98 procent av inplanerad tid. Detta kan delvis förklaras av ett arbete som inleddes i februari där ansvarsfördelning och nytt körsätt för att stabilisera pelletsproduktionen har gett utdelning. Vi ska gasa och bromsa så lite som möjligt, säger Kajsa Tornéus, produktionschef i pelletsverket. Det i år femtioåriga pelletsverket har under lång tid haft en stor underhållsskuld. Det har slitit på maskinerna och oplanerade stopp har förekommit. Efter det fyra och en halv månader långa underhållsstoppet i vintras lades fokus på människan och hur verket skulle köras på bästa sätt. Vi började intervjua underhållsingenjörerna, inspektörerna och mekanikerna för att ta reda på vad maskinerna behövde, utifrån den informa- tionen skapade vi en gemensam körstrategi med operatörerna, säger Maria Henriksson, process ingenjör i pelletsverket. ANSVAR Likväl som vi underhåller våra maskiner måste vi underhålla våra arbetssätt. Vårt mål är att alla ska köra jämnt och jämt genom ett gemensamt körsätt, säger Kajsa Tornéus. Trots framgångsrika samarbeten under det långa underhållsstoppet har det inte varit enkelt att behålla kommunikationen i det löpande arbetet. Vi har fortsatt att jobba med frågan genom att tillsam- mans skapa ansvarsmatriser. Det innebär att vi tydliggör målet och vem som ansvarar för vad, säger Carina Persson, förädlingschef i Svappavaara. En utvärdering kommer att göras av arbetet, men vissa positiva effekter är kännbara redan nu. Jag upplever att vi har mindre brandsläckning och det har medfört att vi har fått en bättre arbetsmiljö, säger Palmar Johansson, produktionsledare i pelletsverket. Nu är nästa steg att få ordning på produktkvaliteten, fortsätta köra jämnt och öka produktionen på ett kontrollerat sätt. Jag märker att det här skapar förutsättningar för den långsiktiga processutvecklingen, det finns mer tid nu, men vi har nog inte sett alla effekter än, säger Maria Henriksson. KAJSA LINDMARK Robert Hansson planerar ventilationen i gruvan och har utvecklat den behovsstyrda ventilationen i MUJ systemet Bevuj. Med hjälp av sensorer känner systemet av när en maskin kör in på en skiva samt vilken typ av maskin det är och anpassar lufttillströmningen efter maskinens behov. Tidigare startades alla fläktar automatiskt för hela skivan. Nu är det behovsstyrt och en andra sensor registrerar om maskinen kör till ligghögereller liggvänstersidan på skivan och startar fläktarna på den sida maskinen arbetar. Även ventilationen efter skjutning är behovsstyrd och vi kan välja fläkt beroende på vilken sida av skivan skjutningen skett, säger Robert Hansson. Huvudsyftet med Bevuj var att förbättra arbetsmiljön. Sedan dess har systemet utvecklats och styr ventilationen till de aktiva områdena, så den används resurseffektivt samt MALMBERGET. En av Malmbergets mest omtyckta byggnader, Disponentvillan, byggd 1894, ska bevaras enligt ett samverkansavtal mellan Gällivare kommun och LKAB. Nu har beslutet tagits om hur byggnaden ska leva vidare. Mikael Holmgren och Robert Hansson diskuterar ventilation och säkerhet på mediacentralen i Malmberget. FOTO: ANN-MARIE MÄKI ökar flexibiliteten vid lastning på skivorna. Det har gett fina miljövinster. Vi gör en energibesparing per år för fläktarna på cirka 5 000 megawattimmar och cirka 8 000 megawattimmar för minskad mängd luft som Hjälp oss att förbättra din arbetsmiljö Meddela media om du ser en trasig trävägg Om du ser en öppen port, stäng den behöver värmas. Den totala energiförbrukningen i Malmberget reduceras därmed med en procent. Även koldioxidutsläppen har minskat med cirka 7 000 ton per år. ANN-MARIE MÄKI Om en frisklufts- eller frånluftsvägg är trasig får vi dålig luft i arbetsområdena och transportvägarna. Ur säkerhetssynpunkt är det viktigt att portarna hålls stängda, framförallt vid brand så vi kan styra frisk- och evakueringsluft rätt, säger Mikael Holmgren, operatör på mediacentralen i Malmberget. Disponentvillan byggs upp på Solbacken Vi bygger en replika av Disponentvillans utsida på Solbackens högsta punkt. Vi är skyldiga att göra det här och byggnaden har ett kulturhistoriskt värde. Vi vill samtidigt ge det en bra funktion. Eftersom vi har behov av lokaler för kurs och konferenser ser vi att den här lösningen blir en win-win, säger Bo Krogvig, kommunikationsdirektör LKAB. Byggnaden kommer även att ha ett mindre antal övernattningsrum. KAJSA LINDMARK 16 LKAB-BLADET #4 2019 LKAB-BLADET #4 2019 17
Vad ser du mest fram emot i höst? Kajsa Tornéus, produktionschef i pelletsverket, Svappavaara. Hösten är spännande och kul, det händer mycket nytt. Jag ser fram emot stabilitet, när alla är här och hittat sina nya platser. Då kan vi börja jobba på riktigt! Maria Henriksson, processingenjör, Svappavaara Jag ska under november till Kalix på Stickretreat med goda vänner och det ska verkligen bli mysigt när mörkret och kylan börjar göra sig påminda. Joakim Lindmark, Under - hållsingenjör, Svappavaara Att påbörja upprustningen av stugan, och givetvis att följa Luleå hockey nu när säsongen drar igång. Skeppslastare i Narvik. Järnmalmspriset under press LKAB. Den ökande oron på världsmarknaden har lett till att efterfrågan och priset på järnmalm påverkas. Efterfrågan på stål sviktar och stålpriserna är fortsatt under press, i synnerhet i Europa, där den tyska ekonomin är det största dragloket. Orsakerna till detta är flera. Exempelvis går bilindustrin sämre och osäkerheten kring handelskonflikten mellan Kina och USA är en annan faktor till läget, säger Markus Petäjäniemi, direktör för Marknad & Teknik. Brexit beskrivs av flertalet ekonomer och analytiker som ett annat orosmoln då konsekvensen vid en hård brexit skulle kunna försätta Storbritannien i en ekonomisk recession som sprider sig. Vidare fortsätter också det spända läget i Hongkong och oroligheterna vid Hormuzsundet där incidenter med oljetankers har inträffat flera gånger. Idag finns många olika faktorer i omvärlden som påverkar oss. Det har aldrig varit enkelt att sia om framtiden men det blir allt svårare. Stålbolagen har pressats hårt av de tidigare stigande priserna på järnmalm som följde efter dammolyckorna i Brasilien vilket gör att vissa har börjat dra ner på produktionen. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON FOTO: FREDRIC ALM Sommarens höga nivåer på järnmalmspriserna har inte hållit i sig och har nu gått ner cirka 30 procent på grund av en lägre stålproduktion. Dessa cykler är något vi på LKAB har erfarenhet av sedan tidigare. Värre är det med de förlorade leveransvolymerna under augusti då vissa kunder inte avhämtat enligt plan. I kombination med underhållsstopp i hamnen innebär det fulla lager i Narvik och bolaget har tvingats producera pellets på lager i Kiruna. Leveransläget ser dock ljusare ut från september och framåt givet att konjunkturen inte försämras ytterligare. Försäljningsorganisationen är på tå och arbetar med försäljning till andra marknader då vissa kontrakterade kunder drar ner på sin produktion, säger Markus Petäjäniemi. FREDRIK BJÖRKENWALL SOVRAT Tack: Hej alla ni som läser detta. Tack för all uppvaktning och presenter vid min pensionering. Livet går vidare utan er mina fina före detta medarbetare och jag är just nu fullt upptagen med att göra ingenting. Lennart Lundborg Ett stort tack för den fina uppvaktningen i samband med min 60-årsdag. Stefan Siira Tack för all uppvaktning i samband med min pensionering. Jan-Olof Bergh Tusen tack för presenter och blommor som jag fick av er mina vänner efter ett långt och givande arbete där jag lärt känna många medarbetare genom åren, både som LKAB-anställd och entreprenör som varit mestadels under jord. Och inte att förglömma min tid som fackligt förtroendevald i Gruv 12:an som jag fått äran att jobba med i både glädje och tråkigheter. Rogga Niemi Ett stort tack till alla arbetskollegor för uppvaktningen med tårtor och presenter i samband med min pensionering. Clas Hagge Hagström Det hände: 27-29/6: Kirunafestivalen, sponsrat av LKAB 30/6-7/7: LKAB i Almedalen, bl.a. paneldebatt om SUM 1 juli. 6/7: Laponia Triahtlon, sponsrat av LKAB 15/8: Delårsrapport för andra kvartalet publicerades 29/8: Jägarmilen i Kiruna, sponsrat av LKAB Johanna Fogman Föräldraledig 0980 714 75 Per Juntti 0970 763 20 Bidra till Sovrat! Mejla: lkab-bladet@lkab.com Ring: 0771-76 00 00. Det händer: 7/9: Familjedag anordnas av LKAB Fritid Malmberget 24-25/9: Förebyggande underhållsstopp i Svappavaara 29/9-10/10: Förebyggande underhållsstopp i KK3 i Kiruna 4/10: LKAB Framtid nr 2 delas ut 25/10: Delårsrapport för tredje kvartalet publiceras 1/11: LKAB-bladet nr 5 delas ut Lediga jobb på LKAB: För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. Maritha Mossberg 0970 766 44 Tina Benson 0980 710 85 Fredrik Björkenwall 0980 715 44 Erika Lindblad Föräldraledig 0980 712 41 Lediga jobb inom koncernen finns publicerade via följande länk: http://www.lkab.com/sv/karriar/ Ras- och tunnelladdare, Malmberget Underhållsingenjör Automation, Svappavaara Anläggningstekniker IT, Malmberget Kommunikationstekniker IT, Malmberget Industrielektriker, Malmberget Mekaniker komponentreparationer MCV, Kiruna Processkrotare, Kiruna Rasborrare under jord, Malmberget Reparatör laddbilsunderhåll, Kiruna Vattenpolis gruvmedia, Kiruna Geolog, Kiruna Bergarbetare LKAB Berg & Betong, Malmberget Produktionsledare LKAB Berg & Betong, Malmberget Underhållsingenjör Automation NMA (KA1/KA2), Kiruna Underhållsingenjör Automation NMF (KA3/KK4), Kiruna Ingenjörer process- och teknikutveckling, Kiruna Kajsa Lindmark 0970 767 78 Josefine Ejemalm Föräldraledig 0980 649 10 nr5 Anders Lindberg 0980 783 55 Ann-Marie Mäki, redaktör 0970 764 24 Utkommer 1/11 Manusstopp 22/10 E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Bo Krogvig Formgivning: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Miljömärkt: 18 LKAB-BLADET #4 2019 LKAB-BLADET #4 2019 19
RÅMALM, TUSEN TON 2019 2018 STATISTIKEN AVSER PERIODEN 1 JANUARI - 31 JULI 2019 LEVERANSER, TUSEN TON 2019 2018 16 797 17 478 8 840 7 208 3 333 4 907 KIRUNA MALMBERGET SVAPPAVAARA JULI 2019 85,7% 11 267 11 571 3 998 3 898 15 265 15 469 NARVIK LULEÅ TOTALT FÖRÄDLINGSVERK MALMBERGET, TUSEN TON 2019... 2018 PELLETSVERK BUV... 1 919... 1 996 PELLETSVERK MK3... 2 012... 1 985 ANRIKNINGSVERK ANR... 1 242... 1 086 SBV (MHF)... 0... 54 PRODUKTKVALITET LEVERANSER KVALITETSMÅL 96% ACKUMULERAT - Juli 2019...87,6% - Juli 2018...90,3% FÖRÄDLINGSVERK KIRUNA, TUSEN TON 2019... 2018 PELLETSVERK KK2... 2 052... 2 019 PELLETSVERK KK3...2 809... 2 953 PELLETSVERK KK4... 3 127... 2 968 ANRIKNINGSVERK SPECIAL... 382... 515 SVAPPAVAAARA, TUSEN TON PELLETSVERK SK... 1 629... 2 089 ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTION Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktion avser moderbolag och anslutna dotterbolag 35 33 2019 2018 ARBETSMILJÖ, LKAB-KONCERNEN Antal olyckor med frånvaro. KOMMENTARER 20 maj 2 juni 1. Fullt framåt. 2. Problem med mindre andel FAR pga blött gods 3. Problem med mindre andel FAR pga blött gods 4. Ej i drift 5. Prioriterat MAF 6. Prioriterat MAF 7. Verkstopp pga. bärhjulsbyte kylare (2st). SÖDRA, TUSEN TON RÅMALM... -120,9 FINES (MAF)... -28,4 SPECIALPRODUKTER (MAC). -4,3 HEMATITFINES (MHF)... -0,0 PELLETSVERK BUV... -8,5 PELLETSVERK MK3... -23,1 PELLETSVERK SK... -10,6 1 2 3 4 5 6 7 KOMMENTARER NORRA, TUSEN TON 1. Bergbrist, rälsbrott, häng B15, 1 RÅMALM... -194,8 flödesvägsbrist, vxl. haveri, 2 urspårning, fullt framåt. SPECIALPRODUKTER (KMR) -12,4 2. Stopp utanför plan. PELLETSVERK KK2... -44,6 3 3. Verkstopp FRO-fel Kiln, 4 verkstopp pga. tegelutfall. PELLETSVERK KK3... -9,7 4. Verkstopp rensploning PELLETSVERK KK4... 25,9 36FL008, verkstopp fastkörning 35TR035, slurrybrist