Bland horor, bockar och bögar



Relevanta dokument
HANDBOK I SEXUALUNDERVISNING

Barn för bjudet Lärarmaterial

ATT LÄGGA UPP UNDERVISNINGEN

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Inför föreställningen

Mellan dig och mig Mårten Melin

Det här är RFSU Katrineholms skolinformatörspass

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

rfsu praktika för analsex

Fråga, lyssna, var intresserad

Pedagogiskt material till föreställningen

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

SNACKA OM JÄMSTÄLLDHET! Första dagen likabehandling. Allas rätt till integritet och likabehandling

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

Karlsängskolan - Filminstitutet

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Verktyg för Achievers

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Några råd om hur man kommunicerar i relationen

Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper

Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Fakta om Malala Yousafzai

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Övning 1: Vad är självkänsla?

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Pittstim Pissbomber, skogsporr och kärlek 15 berättelser om att vara kille

Skejtarna i rampen VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

HUR FUNKAR DET? OM SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I SKOLAN

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

Dnr: 2015/173-FSN-600. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se. Förskolenämnden

SIDAN 1. Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

en möjlighet för alla

RFSU Guide: Polyrelationer POLY SÅ FUNKAR DET

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum:

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp.

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

Likabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

Idéer för sexualundervisningen

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Kådiskollen 2010 RFSU Januari 2010

5 vanliga misstag som chefer gör

Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath

Har du funderat något på ditt möte...

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García Mars 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Övning: Dilemmafrågor

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

Får man bli kär i vem fan som helst?

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen

IDÉ ACTION! Exempel på planering. Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Bäckalyckans förskola

Använd häftet som stöd för att utbilda och utveckla idrottarna i din förening.

Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007

Normer och makt. Träff

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

11 Sex och samlevnad. OH1 Kvinnans könsorgan OH2 Mannens könsorgan 9 Fula ord 10 Vi förändras både utanpå och inuti 11 Håll dig ren

Boken om svenska för 3:an

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

XOXY. Lärarmaterial till föreställningen. av PotatoPotato Scenkonst. Målgrupp: Ungdomar i grundskolans år 8-9.

Anette Franzén Lärare i svenska som andraspråk anette.franzen@edu.norrkoping.se

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Parkour! Lärarmaterial

Kasta ut nätet på högra sidan

Lafa enheten för sexualitet och hälsa. Maja Österlund. Lafa enheten för sexualitet och hälsa.

Transkript:

Bland horor, bockar och bögar - en rapport byggd på RFSU Stockholms skolprojekt Maria Bergström Daniel Foxhage RFSU Stockholm 2001

Inledning Den här skriften vänder sig till vuxna som i någon form arbetar med sexualupplysning för unga. Den kan också läsas av andra som arbetar med ungdomar, men inte bedriver sexualupplysning. Lärare, annan skolpersonal, fritidsledare, ledare i föreningslivet och andra - de grupper som kan tänkas ha nytta av den är stor. Det är vår förhoppning att läsaren ska kunna förbättra sitt eget arbete med hjälp av den. RFSU Stockholm driver ett skolprojekt som går ut på att utgöra ett komplement till skolans egen sexualundervisning. Det är ett STD- och hiv-förebyggande projekt som är möjligt tack vare ekonomiskt stöd från Stockholm Stads socialtjänstförvaltning och Hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landsting. Ett skolprojekt av vårt slag kan beskrivas från olika aspekter. I det här dokumentationsprojektet har vi valt att framför allt ha fokus på mötet med eleverna. Andra delar lämnades, eller har fått stå i andra rummet. I skrivande stund har vi inga omedelbara planer på att beskriva andra delar av vår verksamhet. I rapporten finns en beskrivning av hur dokumentationsprojektet lades upp och genomfördes. Inte desto mindre vill vi här i inledningen säga något om detta. Arbetet började med en planering av hur dokumentationsprojektet skulle kunna läggas upp. Under våren 2000 genomförde vi så femton vanliga pass ute i olika högstadieskolor i Stockholms län. Vi började på inget sätt från noll. RFSU Stockholm hade mött tiotusentals ungdomar och vi hade en känsla för hur samtalen brukade se ut. Vi ville dock begränsa oss till ett visst antal grupper vi kunde skriva om i texten. Att begränsa oss, att säga det här är vad vi mötte i just dessa grupper kändes viktigt. I efterhand kan vi dock säga att de grupper vi mötte inte skiljde sig ifrån tidigare eller senare grupper på något avgörande sätt. Visst förändras språkbruk något och även attityder, men man kan ändå säga att samtalen vi spelade in under vårterminen 2000 liknar de andra grupper vi mött, i synnerhet om man talar om betydelsen av det sexuella utrymmet. Mer om den här delen av arbetet står att läsa i kapitlet Bland horor, bockar och bögar ett dokumentationsprojekt av RFSU Stockholm. Nästa tidskrävande fas innebar att transkribera de femton passen till skrivna ord. Det tog flera arbetsveckor att göra de dryga 250 metrarna ljudspår till text, ett arbete som genomfördes under sommaren växelvis i Östersund, Stockholm och Jordbro. Det var ett psykiskt krävande arbete, dels på grund av att det i en mening var väldigt enformigt att sitta framför datorn dag efter dag och trycka på play respektive paus och skriva, lyssna om, rätta, och så skriva igen. Men det var också krävande eftersom samtalen rent känslomässigt kunde vara jobbiga att lyssna på. Att sitta med hörlurar och lyssna till passager som exempelvis Vi killar är bäst! Så är det. Vi är födda för att knulla hur mycket vi vill. Inte tjejer ( ) tjejer dom är inte lika mycket värda är annorlunda jämfört med att höra det i ett samtal i klassrummet. Att sedan skriva ner samma sak, ord för ord, spola tillbaka bandet och lyssna om för att försäkra sig om att det blev rätt, det var tufft. Det lämnade ibland en känsla i kroppen som var svår att göra sig av med efter arbetsdagens slut. Efter det började arbetet med att sortera den tjocka bunt med texter som låg som en svårgenomtränglig massa framför oss. Vi klippte, kategoriserade, pusslade, tejpade, pusslade igen, och det var sannerligen nära Paniken ibland. Vi skrev texter och skrev om dem flera gånger. Den ena av oss skrev ett första utkast och den andra skrev om. Vi lät andra läsa våra texter och så började vi om igen. Texterna förändrades ibland på ytan, ibland mer grundligt. Citaten var det som var det orubbliga, men också citaten försatte oss i valsituationer då vi var tvungna att välja vissa och rata andra alla kunde vi inte ha med. Vi ville renodla vissa resonemang, utan att för den 1

skulle ge en ensidig bild. Vi ville lyfta fram vissa tankar som ständigt återkom, samtidigt som vi också använde oss av resonemang som var mindre vanliga men ändå förekom. Kort sagt ville vi återge en slags samlad bild av vad vi sett ute i de femton grupperna. När bilden så som vi såg den börjat klarna kunde vi urskilja mönster, eller ramar om man så vill. Det är detta som vi i rapporten kallar det sexuella utrymmet. Någon gång i den här fasen uppfann vi också rapportens namn: Bland horor, bockar och bögar. Namnet står för det ständiga hot eleverna befinner sig under, hotet att få ett rykte om sig eller stämpel på sig på grund av att de överträtt det sexuella utrymmets ramar. Kapitlet om det sexuella utrymmet är det mest centrala i rapporten. Förståelsen för vad detta begrepp betyder och för vad dess innehåll innebär för de pojkar och flickor som går i skolan idag, hoppas vi kan vara till hjälp om man ska arbeta med ungdomar i allmänhet - och i synnerhet om man ska arbeta med det breda och svårdefinierade området sexualitet. Vår text är indelad i fyra olika avdelningar. Den första innehåller förord, inledning och även en kort beskrivning av RFSU Stockholms skolprojekt. Dokumentationsprojektet som resulterat i den här rapporten är en slags observationsstudie av vårt skolprojekt, därför är viss kunskap om skolprojektet nödvändig för att rapporten ska kunna vara begriplig för läsaren. Den andra delen beskriver vad vi mötte ute i skolorna, under de femton observationspassen. Denna del inleds med en beskrivning av planering och upplägg av dokumentationsprojektet. Den tredje delen handlar om att arbeta praktiskt med sexualupplysning för ungdomar. Vi ger tips på konkreta metodövningar, som man kan läsa mer om på annat håll. Vi presenterar också vilka ämnesområden RFSU Stockholm väljer att ta upp utifrån de förutsättningar vi arbetar. Den fjärde delen innehåller litteratur- och filmtips. Listan har samanställts av RFSU Stockholm för riksförbundets räkning och kan användas som en referenslista för framför allt lärare och personal som arbetar med högstadie- och gymnasieelever, men även i andra sammanhang. Några titlar är tillagda utöver de som ingår i den referenslista vi vanligtvis skickar ut på förfrågan. En referenslista av det här slaget blir snabbt gammal i den meningen att det tillkommer nya titlar som borde vara med. Det är vi medvetna om. Men RFSU har nyligen öppnat en ny skolsajt med bland annat faktaarkiv, sexualpolitik, tips på utbildningar i sexualupplysning och materiallistor för metod, litteratur och film. Adressen är: www.rfsu.se/skolsajt. Vi som har skrivit den här rapporten har många att tacka för den hjälp som varit nödvändig och som vi frikostigt fått under arbetets gång. Slutresultatet ansvarar vi helt och hållet själva för, det gäller såväl svagheterna såväl som förtjänsterna. Dock måste sägas att förtjänsterna, vilka vi hoppas och tror existerar för läsarna, hade varit omöjliga utan hjälp. Arbetet började med en planering av hur projektet skulle kunna läggas upp. I detta skede fick vi hjälp av Gisela Helmius, då forskningsledare vid Landstinget förebygger aids i Stockholm samt Gunilla Neves Ekman vid samma institution. Även om formen på vår text till stor del kom att bli en annan än den vi så att säga hade på vår första ritning, så följde tankar och synpunkter från detta tidiga möte med oss i tanken under arbetets gång. Under våren 2000 mötte några av våra informatörer de grupper som citeras i Bland horor, bockar och bögar. Det är mötet med dessa grupper som är själva grunden i rapporten. Dessa möten, i form av reguljära uppdrag inom ramen för vårt 2

skolprojekt, genomfördes av: Stefan Borell, Emma Sahlén, Johanna Törner och Sandra Dahlén. Tack! Flera personer läste, kommenterade och korrigerade våra texter under arbetets gång. Hans Olsson, Tina Nevin, Sandra Dahlén, tack för er kritik! Vi diskutrerade era kommentarer, vissa ingående och länge. Några valde vi att inte ta hänsyn till, men alla kommentarer hjälpte oss i vårt arbete att se möjliga sätt att skriva. För skrivandet kändes verkligen ibland som ett oändligt antal möjliga texter som skulle göras till en och därmed utesluta de andra. Ann-Marie Tung, ordförande i lokalföreningen, har varit textredigerare för Bland horor, bockar och bögar. Hennes arbete med att göra språket smidigt och flytande och hennes insats för rapportens tillblivelse är oskattbar. Utan dig ingen text, Ann- Marie! Tack! I arbetet med språklig granskning vill vi också framföra vårt tack till: Sten-Ove Bergström, Margareta Tung och Henrik von Koch. Strax innan slutet, ligger texten där i stort sätt färdig. Lena Lennerhed, idéhistoriker och ledamot av RFSUs förbundsstyrelse inkom med värdefulla kommentarer som vi tagit i beaktande. Vissa av dessa var väldigt viktiga och vi är glada för denna hjälp. Maria Anderson, samordnare för opinion- och kommunikationsenheten på RFSUs förbundskansli, tackar vi för hennes kommentarer innan vi genomförde de sista ändringarna. Sist men inte minst vill RFSU Stockholm tacka Allmänna Arvsfonden för finansiering av dokumentationsprojektet och RFSUs förbundskansli för att en tryckning av rapporten kommer att göras möjlig våren 2002. Stockholm, december 2001 Daniel Foxhage Maria Bergström 3

Vad är RFSU Stockholms skolprojekt? RFSU Stockholm är en lokalförening av RFSU Riksförbundet för sexuell upplysning. Föreningen är partipolitiskt och religiöst obunden och stora delar av verksamheten sker ideellt. RFSU Stockholm arbetar med utbildning, opinionsbildning, rådgivning och information inom sexualitet och samlevnad. Information till unga är vårt största projekt Under 1990-talet blev RFSU Stockholms verksamhet allt mer ungdomsinriktad. Vi utbildade särskilda ungdomsinformatörer för att kunna sprida budskapet om säkrare sex. Informatörerna deltog bland annat i de så kallade Säkrare Sexkampanjerna som RFSU tillsammans med RFSL och Folkhälsoinstitutet årligen anordnade. Tack vare våra informatörer kunde vi nu också erbjuda länets skolor föreläsare till undervisningen i sex och samlevnad. Verksamheten i skolorna växte allt mer och 1996 startade RFSU Stockholm ett projekt för att administrera arbetet. Skolverksamheten utgör idag merparten av lokalföreningens arbete. Fyra kanslianställda och ett 30-tal aktiva informatörer arbetar med skolinformationen. Informatörerna har genomgått 45 timmars utbildning i RFSU Stockholms egen regi. Utbildningen är utformad så att informatörerna ska kunna bedriva sexualupplysning till unga. Vid de cirka 200 uppdrag som vi årligen genomför möter våra informatörer närmare 10 000 ungdomar, främst på skolor och fritidsgårdar i Stockholms län. I skolprojektet har vi hela tiden strävat efter att verka preventivt mot hiv, sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter. För att lyckas har vi kombinerat faktaförmedling med att arbeta med de ungas värderingar och attityder. Synen på prevention En viktig del av preventionsarbetet består i att lära ut konkreta fakta som är relevanta för dem vi möter. Det kan exempelvis handla om könsorganens fysiologi och anatomi. Goda kunskaper om hur ens kropp ser ut och fungerar är viktiga för självkänslan och leder till att ungdomarna bättre värnar om sig själv i mötet med andra. Det är betydelsefullt att förstå vad som händer i ens kropp och att känna igen den egna lusten. Den som känner sig värdefull och trygg har generellt bättre förutsättningar än den med dålig självbild. I RFSU Stockholms preventiva arbete tas även hänsyn till målgruppens sociala kontext. Att samtala kring ömsesidighet, sexuella trakasserier, och andra aspekter som är relevanta i ungdomars vardag är nödvändigt för att kunna nå fram med information. Grunden för en ett nytt synsätt och ett förändrat beteende börjar i en medvetenhet om egna och andras värderingar. I detta sammanhang är kunskap om genus nyckeln. Genom samtal som berör områden där en ojämn maktbalans mellan könen råder, kommer man in på de värderingar och förhållningsätt som formar synen på sexualitet i vårt samhälle. Att samtala om och analysera begreppen horor, bockar och bögar blir således angeläget i ett projekt som arbetar preventivt mot hiv, sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter. 4

Våra arbetsmetoder utvecklas och förändras kontinuerligt En viktig del i skolverksamheten har varit att utveckla våra metoder i takt med att vår kunskap om ungas frågor, tankar och attityder har ökat. Vi har steg för steg blivit bättre på att sprida vårt budskap och vi har kunnat fylla informationspassen med ett allt mer relevant innehåll. De delar som idag ingår i ett informationspass är reglerade i en checklista som förändras och utvecklas över tiden. Ämnena på checklistan är obligatoriska men informatörerna har stor frihet att själv välja på vilket sätt de vill ta upp ett ämne. Så här arbetar vi i skolorna RFSU Stockholms arbetsmetod utgår från att kön och sexualitet är sociala konstruktioner. Könsrollsmönstren reproducerar sig i samhället och är inte biologiskt bundna. Vi talar därför aldrig om något som naturligt utan försöker i stället förmedla vikten av det egna valet i sexualiteten. Detta synsätt är en utgångspunkt i arbetet att verka för elevernas möjligheter att själva skapa sin identitet och sina sexuella uttryck. En grundläggande princip i vår arbetsmetod är att möta de unga där de befinner sig, dvs på rätt utvecklingsnivå och kring de frågeställningar och teman som berör dem. Vi lägger fokus på ungdomssexualitet snarare än vuxensexualitet. Det har visat sig att informationen enklast sker mellan eleverna och informatören. Det innebär att inga lärare eller andra vuxna på skolan får vara med under passet. I utvärderingar av RFSU passet säger i stort sätt alla elever att de inte vill att personal skall vara närvarande och uttrycker ofta starka åsikter om detta. Ofta handlar det om att de känner att de inte kan tala fritt när vuxna som de känner är närvarande, i andra fall kan det hända att vuxna personer i skolan har uttryckt exempelvis homofobi eller utsatt eleverna för sexuella trakasserier. Våra manliga informatörer träffar killarna på skolorna medan de kvinnliga informatörerna möter tjejer. Ett viktigt skäl för detta är att könsuppdelade grupper ger den trygghet som krävs för att våga ventilera de teman som tas upp. Och även om ämnena är desamma så ser informationen lite olika ut i killrespektive tjejgrupperna eftersom den anpassas efter elevernas behov. I arbetsmetoden ingår även en åldersgräns för informatörerna vilka måste vara mellan 20 och 30 år gamla. Tanken är att förmedla informationen till unga från unga vuxna. En viktig anledning är vår övertygelse om att unga informatörer snabbare kan vinna gruppernas förtroende något som är betydelsefullt då mötena varar i endast 90 minuter. Vill du veta mer om RFSU Stockholms verksamhet, så är du välkommen att kontakta vårt kansli på telefon 08-411 90 21. 5

Bland horor, bockar och bögar ett dokumentationsprojekt av RFSU Stockholm RFSU Stockholm har under lång tid utfört ett omfattande informationsarbete inom sex och samlevnad på skolor och fritidsgårdar. Under hösten 1999 började tanken kring en dokumentation av vårt arbete att växa fram, så att fler skulle kunna ta del av våra erfarenheter. Inför eventuella förändringar i vår egen verksamhet ville vi dessutom säkerställa att den kunskap om de unga som vårt arbete har genererat inte skulle gå förlorad. Den rapport du nu håller i din hand är en sammanställning av denna dokumentation. Under senare år har ungas inställning till sex debatterats livligt i media. Orsakerna är flera. Vi har bland annat kunnat läsa om gruppvåldtäkter på unga tjejer med unga förövare, om förändrade sexualvanor och om en ökad konsumtion av porr bland unga. I skolorna tycker man sig ha observerat en hårdare attityd där sexuella trakasserier är vanliga. Det har diskuterats om skolans sexoch samlevnadsundervisnig kan möta dagens behov hos eleverna. Debatten har präglats av en oro för hur det ser ut i ungdomsmiljöerna idag. Vad är det för värderingar som är gällande? Inom RFSU Stockholm märker vi ett ökat intresse bland vuxna kring ungas sexualitet. Skolpersonal och andra som arbetar med sexualitet och unga kontaktar oss för att ta del av våra erfarenheter av att bedriva sexualupplysning riktade till ungdomar. Man vill dels ha mer kunskap om de ungas situation idag, dels konkreta tips på hur man kan arbeta med ungdomar kring dessa frågor. Tyvärr kan vi på grund av resursbrist inte svara mot efterfrågan på personliga möten. Vi hoppas dock att denna rapport kan ge en ökad kunskap om ungdomars värderingar och attityder kring sexualitet och samlevnad och samtidigt ge en bild av hur vi arbetar med dessa frågor. Dokumentationsprojektet Bland horor, bockar och bögar startade i mars 2000 och har möjliggjorts genom medel från Allmänna Arvsfonden. I projektet deltog Maria Bergström och Daniel Foxhage från RFSU Stockholm. Uppgiften var att genomföra en observationsstudie och sammanställa resultaten i en rapport. För slutarbetet av dokumentationen svarade Ann-Marie Tung från RFSU Stockholm. Fortsättningsvis i texten kommer vi att syfta på Maria Bergström och Daniel Foxhage. Nedan presenterar vi kort hur vi planerade och lade upp dokumentationsprojektet. Själva dokumentationen inleds med en beskrivning av temat för rapporten det sexuella utrymmet. Därefter följer resultatet av den observation som vi har genomfört. Slutligen innehåller rapporten en metoddel som syftar till att ge tips på hur man kan arbeta med sexualupplysning riktad till ungdomar, med fokus på det sexuella utrymmet. Vi har i rapporten skiljt på begreppen sex och sexualitet. Sex blir här ett uttryck för sexualiteten där sex är något man gör och sexualiteten något man har. I ett försök att ringa in det man har så handlar det om en sexuell lust som kan ta sig olika uttryck. 6

Dokumentationens planering och upplägg Målet med dokumentationen av RFSU Stockholms informationsarbete i sexualitet och samlevnad har varit att beskriva värderingar och attityder bland de ungdomar som vi möter i klassrummen. Dokumentationen har krävt noggranna observationer. Förutsättningar och urval för observationerna Observationerna genomfördes under perioden mars-maj år 2000. Vi observerade sju killgrupper och åtta tjejgrupper. Samtliga grupper uppfyllde följande krav: Att en av våra mer erfarna informatörer ledde passet Att en observatör kunde deltaga Att skolan tackat ja till deltagande (ingen skola sade nej) Genom att låta erfarna informatörer arbeta, ville vi försäkra oss om att observatörens närvaro påverkade arbetsinsatsen så lite som möjligt. Dessutom tillfrågades eleverna före passet om de ville vara med. Alla tillfrågade grupper var villiga att delta i observationen. De uppdrag som observerades ingick i RFSU Stockholms ordinarie verksamhet. Samtliga pass som ingick i observationen ägde rum på högstadiet och alla skolor låg i Stockholms län. Så här lade vi upp observationerna RFSU Stockholm arbetar efter en checklista, det vill säga en lista med ämnen som informatören ska ta upp under de nittio minuter de träffar eleverna. Checklistan reglerar dock endast innehållet i passet medan formen är friare. En informatör kan därför ta upp ett ämne på olika sätt, exempelvis som en associationsövning, värderingsövning eller en faktaföreläsning. Checklistan var den enda mall som informatörerna behövde hålla sig till under observationerna. Därför diskuterades ämnena i varierande omfattning i de olika grupperna. Då informationspassen bygger på ett spontant samspel mellan informatören och gruppen, var vårt mål just att observera vanliga pass vilka ser olika ut från gång till gång. Detta är skälet till att det i vissa avsnitt endast finns resonemang och citat från antingen kill- eller tjejgrupper. Ämnen som särskilt uppmärksammades under observationen var porr, homosexualitet, ömsesidighet, synen på killars respektive tjejers sexualitet, onani samt fysiologi och anatomi. Dessa ämnen analyserades utifrån ett genusperspektiv. Materialet kom dock under arbetets gång att bearbetas utifrån ett centralt tema Det sexuella utrymmet - som inte var uttänkt från början. Anledningen var att vi under diskussionerna kunde se ett mönster som vi inte sett lika tydligt och klart innan det att observationerna genomfördes. Vi tycker att temat Det sexuella utrymmet, vilket vi kommer att förklara ingående i ett senare kapitel, väl sammanfattar våra erfarenheter av observationerna. Informationssamtalen skedde i grupp. Precis som alltid vid vår skolinformation mötte kvinnliga informatörer tjejgrupper medan manliga mötte killgrupper. Samtalen spelades in på ljudband och observatören noterade de aktiviteter som inte kunde uppfattas genom bandupptagningen. 7

22 timmar inspelade samtal har sammanfattats De inspelade samtalen motsvarade cirka 22 timmar. För att kunna bearbeta allt material sammanfattades informationspassen skriftligen. Citat som valts ut belyser de värderingar som framkom under samtalen. Diskussionerna har i något enstaka fall redigerats för att göra texten mer begriplig men utan att något i sak har förändrats. Om informatörens frågor varit ledande har elevernas kommentarer inte använts. Materialet har i efterhand indelats i ämnen och utifrån dessa har en sortering av citaten gjorts. Samma material kunde naturligtvis ha strukturerats på ett annat sätt. Andra rubriker och andra citat kunde ha valts. Vår utgångspunkt har dock varit att lyfta fram citat som varit vanliga och representativa för våra möten med elever ute i skolorna. I rapporten är alla citat markerade med kursiv stil och informatörernas citat markerade med fetstil. 8

Rapportens huvudtema det sexuella utrymmet Huvudtemat i rapporten är det sexuella utrymmet. Det sexuella syftar såväl på sex såsom sexualitet men även på kön efter engelskans sex, det vill säga det har samma innebörd som sexuellt har i begreppet sexuella trakasserier. Utrymmet är det handlingsutrymme eller livsutrymme som vi som individer är fria att agera inom. I det sexuella utrymmet ryms de uttryck och handlingar som är tillåtna i den meningen att de inte strider mot gällande normer för hur en man respektive kvinna skall vara. Osynligt men ständigt närvarande Det var först när vi bearbetade det insamlade materialet som vi insåg att det sexuella utrymmet var det ständigt återkommande, underliggande, men centrala, temat i elevernas samtal. Eleverna uppehöll sig ständigt vid det sexuella utrymmet och uttryckte åsikter som huvudsakligen kan anses ligga i linje med gällande normer. Temat var påtagligt närvarande i alla samtal, oavsett om de handlade om porr, kroppen, homosexualitet eller något annat ämne. Detta märktes exempelvis på det sätt som eleverna resonerade på, vilka frågor de ställde eller inte ställde, vilka ämnen som väckte diskussioner eller vad som var okej att säga utan att någon annan i gruppen reagerade. Vi anser att det skulle vara missvisande att redogöra för vad som framkom i våra samtal med eleverna utan att sätta det i rätt sammanhang, nämligen det sexuella utrymme som eleverna befinner sig i och själva beskriver. Könet och sexualiteten en social konstruktion Vår utgångspunkt är att kön (genus) är en social konstruktion och att de roller vi har som kvinna respektive man inte är biologiskt betingade. Alla har en uppfattning om vad som betraktas som manligt eller kvinnligt. Genusförväntningarna är ständigt närvarande i vår kultur och i samhället. De påverkar oss i våra livsval och på så sätt reproduceras könsmönstren. Det faktum att kön är en social konstruktion möjliggör också förändring. Företeelser som vi idag betraktar som kvinnliga eller manliga har inte alltid betraktats som sådana. Att könsmönstren reproducerar sig och samtidigt är föränderliga är inte en motsättning men det leder till att förändringen går långsamt och ger upphov till en viss tröghet i systemet. Även sexualiteten är socialt konstruerad. Detta innebär att vår syn på sexualitet och sex ständigt förändras och att det inte finns någon naturlig sexualitet. I vårt samhälle idag är heterosexualiteten norm och parförhållandet mellan kvinna och man dess byggstenar. Parförhållandet är ett samlevnadssätt som är sanktionerat av samhället. Beteenden eller individer som avviker från normen riskerar att drabbas av omgivningens ifrågasättande eller direkta ogillande. Elevernas sexuella utrymme Det sexuella utrymmet ser olika ut för killar och tjejer. Begränsningarna hänger samman med de traditionella könsrollerna. Det finns ett regelverk kring de ungas sexualitet som beskriver vad de får och inte får göra. Det är viktigt att inte överskrida gränserna för det tillåtna. Ibland är gränserna tydliga, andra gånger mindre tydliga. Eleverna själva bidrar till att definiera och upprätthålla 9

det sexuella utrymmet, även om det ofta sker omedvetet. Man skulle kunna säga att horan, bocken och bögen sätter ramarna för tjejernas och killarnas sexuella utrymme. Det sexuella utrymme som vi beskriver i den här rapporten är det som vi uppfattade rådde bland de högstadieelever som vi mötte under observationerna. Vår erfarenhet av möten med tusentals ungdomar varje år säger oss att observationsgrupperna inte skiljer sig från de andra grupperna vi mötte under året. 10

Elevernas attityder och värderingar kring sexualitet och samlevnad - reflektioner utifrån en associationsövning Associationsövning kring ordet sex En övning som RFSU Stockholms informatörer använder är att låta eleverna fritt associera kring ett ord. Övningen kan antingen göras skriftligen, varvid eleverna skriver associationerna på lappar som informatören sedan samlar in, eller muntligen. Orden skrivs sedan upp på tavlan runt det ord som eleverna associerar kring. Oavsett vilken av metoderna som används måste ledaren skriva upp alla ord. Detta signalerar till eleverna att det är högt i tak och att det verkligen är okej att säga sexord och tala om sådant som ofta är tabubelagt i andra sammanhang. En inskränkning när det gäller ord finns dock inga personnamn är tillåtna. Övningen kan ha olika syften. Den kan också ha flera syften på samma gång. Det gäller att tänka igenom vad man vill uppnå med den. En aspekt är att övningen kan ge informatören en viss uppfattning om gruppens kunskapsnivå och värderingar. En annan är att informatören får ett referensområde, han eller hon kan referera genom orden på tavlan under passet och även kan knyta an till dem vid senare tillfällen. Övningen kan också vara ett sätt att klargöra vilka områden eleverna funderar kring och om något ämne särskilt bör uppmärksammas. Som vi tidigare skrev kan övningen också fungera som ett sätt att visa att det är högt i tak när det gäller ord och ämnen som relaterar till sexualitet. Tjejer och killars associationer till ordet Sex Ett lämpligt ord att utgå från i sex- och samlevnadsundervisning är ordet sex. Tack vare ordets oräkneliga konnotationer uppstår många olika associationsord. Under observationspassen använde informatörerna övningen i varierande omfattning. I de fall den förekom fick samtliga grupper associera kring ordet sex. Underlaget är för litet (endast fyra tjejgrupper och sju killgrupper) för att möjliggöra en utförlig analys av det som sades. Tydligt var dock skillnaderna mellan tjejgrupperna och killgrupperna. Den mest påtagliga skillnaden var antalet ord som nämndes. I killgrupperna nämndes i genomsnitt mer än dubbelt så många ord som hos tjejerna. Att det kom upp färre ord i tjejgrupperna tror vi beror på att det är mer förbjudet för tjejer att nämna sexrelaterade ord. För killar är det däremot legitimt att prata om kåthet, onani, samlag, porr och könsorgan. Kanske är detta en följd av att tjejernas sexuella utrymme är mer begränsat än killarnas. Orden som nämndes i tjejgrupperna berörde sällan kåthet och konkreta sexuella handlingar. Samlag eller synonymer för samlag nämndes bara i hälften av tjejgrupperna men var däremot det vanligaste orden bland killarna. Ingen av tjejerna associerade ordet sex till kroppsdelar som traditionellt kopplas samman med sexualitet, inte ens till något namn på det egna könet. I killgrupperna var det däremot annorlunda, benämningar på könsorgan var vanliga och förekom i alla grupperna. Men vissa andra ord var laddade i killgrupperna. Även bland killarna handlade det om att förhålla sig till det (begrän- 11

sande) sexuella utrymmet. När ord kom upp som snuddade vid killarnas förbjudna område, nämligen bögigheten, fälldes kommentarer som exempelvis i detta citat: - Bög - Men alltså är det ordet du tänker på när du hör sex?!! När en kille sa ordet bög blev han omedelbart ifrågasatt av en annan kille i gruppen. Eller som i nästa citat när ordet kuk nämns, då kommenterades detta genast av en annan kille: - Kuk - Bögjääävel! Nedlåtande kommentarer fälldes också kring andra ord som inte ingår i den traditionella mansrollen, som när en kille associerade kärlek till sex: - Kärlek - Skriv tönt! Kärlek var däremot det vanligaste ordet bland tjejerna och det enda ord som nämndes i alla tjejgrupperna. Andra associationsord som beskrev känslor eller tvåsamhet var överlag vanliga bland tjejerna. Att hålla en associationsövning kring ordet sex ger således olika utfall i kill- och tjejgrupper. Detta är en övning där eleverna förväntas associera fritt kring ett ord, men man kan ifrågasätta om de verkligen gör det så fritt. Övningen är ingen frizon där eleverna frikopplas från sitt vanliga sammanhang, utan bidrar snarare till att blottlägga könsmönstren och det sexuella utrymmets gränser åt olika håll. Det som framkom i övningen ligger i linje med vad som förväntas sägas av killar respektive tjejer. Vi tycker ändå att övningen är bra eftersom möjligheten finns att även normbrytande ord nämns och i sådana fall kan uppmärksammas. Tjejers associationer till ordet sex kille och tjej samlag kärlek kondom religion erektion p-piller osäkerhet förspel lust skönt barn ställningar första gången ont fjärilar i magen man kan bli med barn rädsla rädd osäker förspel trygghet Killars associationer till ordet sex Samlag tjej pattar fitta bröst slida knulla vagina pöka hotell prostituerade sängen vacker skönt bög ansträngande njutning petting kondylom kondom sjukdomar slemmig luktar kul otrogen kuk slicka suga sugmärke hångla foreplay förspel mun tunga händer fingrar testiklar arsle spermier oralsex P-piller analsex dildo porr stånd shocking-truth (filmen) styv orgasm upphetsning svett het kall kåt kärlek hardcore runka onani penis tuttar prostitution äckligt snopp mutta penetration man-kvinna stimulation monosex utlösning vaginal-banansex doggystyle ömhet kvinna smeka porrfilm/rulle brutal brutalsex hårdporr erotik kärlekstunnel sperma skötet att älska 12

Horan och Bocken Att som tjej stämplas som hora är uppenbart negativt. Men att definiera vad begreppet hora egentligen innebär är svårt. Det finns ingen entydig definition av horan. Vad Bocken står för, är däremot enkelt att definiera. Bocken är en kille med hög status han lever upp till machoidealet. Enligt eleverna är bockstämpeln snarare en dröm än ett hot. Att kallas bock är något som huvudsakligen uppfattas som positivt. Att få horstämpel är ett hot mot tjejerna men inte för killarna. Att få bockstämpel är inte ett hot mot killarna men kan ses som ett hot mot tjejerna, eftersom en tjej som varit med en bock riskerar att bli kallad hora. Detta visar att horan och bocken inte är varandras motsvarigheter men att båda begreppen tjänar till att bibehålla flickors underordning och pojkars överordning. Hotet om horstämpeln som bestraffning utövas i första hand av killar mot tjejer och handlar därmed om killars klassificering av tjejer. Bockryktet har dock inget att göra med tjejernas åsikter om killarna utan om relationen killar emellan. Att vara bock är ingen personlighetstyp utan bygger på bockens handlingar. Horan kan vara hora oavsett av hur hon har handlat. Horan har inget med handling att göra utan är ett uttryck för ett misogynt system. Skillnaderna mellan bocken och horan är som vi kan se milsvida. I samtalen utgick däremot eleverna från att hora och bock var varandras motsvarighet samtidigt gjorde de vitt skilda beskrivningar av dem. Grupperna återkom också ständigt till jämförelser mellan hora och bock. De kom ofta in på skillnaderna i laddning mellan bocken och horan, som exemplen nedan beskriver. Första citatet är från en killgrupp, det andra är hämtat från en tjejgrupp. Informatörens fråga är i fet stil: - Det är stor skillnad mellan de där två [hora och bock]. Det betyder ju samma sak, men en kille kan ju fortfarande vara mer bland sina kompisar. När man är lite yngre så kan det vara ganska coolt bland kompisarna att fixa massa brudar. - Vad blir killar kallade när de är med många? - Casanova. Men det fattar inte jag. Det är dåligt när tjejer är med många killar, men det är tufft när killar Alltså killar skriker till andra killar jag har varit med en massa tjejer. Horan Hora: Ålderdomligt ord för en kvinna som bedriver hor eller otukt dels en äktenskapsbryterska, dels en ogift kvinna som har könsumgänge med en man, gift eller ogift, dels också en prostituerad kvinna. (Nationalencyklopedien) De flesta likställer nog hora med en prostituerad kvinna men ordet används också som ett allmänt nedsättande ord och som svordom. I samtalen gav eleverna ordet hora en mycket vid och ibland motsägelsefull definition. En tjej kan exempelvis kallas hora utan att ha haft något som helst sexuellt umgänge, som den här tjejen uttryckte det: 13

- Det är jättemånga killar som skriker jävla hora efter en fast de inte vet vad det är. Alltså de säger det ordet. En hora är en sån som prostituerar sig, men det säger dom i alla fall. Fastän man inte ens har legat med en kille, så skriker dom det efter en. Under observationen beskrevs horan, eller snarare vad som är horigt, med en mångfald beteenden och handlingar. En tjej som uppträder horigt riskerar att få ett horrykte eller att stämplas som hora. Tjejer kan också drabbas av horrykten av helt andra anledningar. Det utbredda bruket av ordet hora kan inte avfärdas som en allmän förgrovning av språket. Användningen fyller oftast ett specifikt syfte, nämligen att begränsa tjejers sexuella utrymme. Det är enbart tjejer som kan stämplas som horor eller beskrivas som att de uppträder horigt. Horstämpeln och horigt beteende I alla grupper vi mötte, såväl kill- som tjejgrupper, var eleverna överens om att det är vanligt att tjejer blir utsatta för ryktesspridning eller med elevernas ord får rykten. I de exempel som eleverna gav innebär alltid få rykte att en tjej kallas för hora eller slampa. Orsaken till ett rykte var främst sexuella aktiviteter och beteenden som eleverna kallade horiga. Men eleverna beskrev också andra anledningar till att en tjej stämplas som hora. Följande är ett axplock från samtal i både kill- och tjejgrupper. - Det är väl som hon beter sig. - Stilen. - Någon som ligger med många. - Utmanande kläder. - Om man har dålig attityd typ. - Bra självförtroende. - Hon tror att hon är snygg och så där. - Kort kjol. - Hon pratar. - Det kan vara typ vara vad som helst. Bara för att han inte fick tjejen så kan hon vara en hora i hans ögon och sådär. - Varit med för många killar. Som exemplen visar kan horstämpeln eller horigt beteende handla om hur en tjej beter sig, pratar eller rör sig. Flera grupper nämnde också klädsel. En tjej som klär sig utmanande, t ex har kort kjol eller urringat, riskerar också att kallas hora. Det handlar även om mer svårfångade saker som inte kan kopplas till handlingar som beskrevs som horigt. Horryktet används också mot tjejer som på något sätt tar extra plats. Ryktet kan också uppstå p g a avundsjuka tjejer emellan. Adverbet horigt definierade eleverna som personliga egenskaper, handlande och beteenden som är typiska för horan. Det varierade något mellan vad grupperna ansåg ingå i begreppet, men det fanns inga motstridiga åsikter bland eleverna om vad som är horigt. Det förekom exempelvis aldrig att eleverna hamnade i diskussioner om vad som ingick i begreppet. Gemensamt för samtalen i alla grupper var att de främst uppehöll sig kring sexuella aktiviteter och kläder. Enligt eleverna kunde de flesta sexuella aktiviteter klassas som horigt beteende. 14

Olikheter mellan tjejernas och killarnas definition av horigt Tjejernas definition av vad som är horigt var vid samtalen snävare än killarnas. Tjejerna definierade horigt som sexuella handlingar. Endast i en tjejgrupp ansågs begreppet horigt även innebära utmanande klädstil. I killgrupperna däremot var beskrivningarna av vad som är horigt mycket bredare. Bland annat nämnde killarna personliga egenskaper som orsak till att en tjej drabbas av ett horrykte. Det kunde t ex handla om gott självförtroende. Skillnaden i tjejers och killars definition av vad som är horigt beteende beror sannolikt på att tjejerna måste förhålla sig till innebörden av vad som anses horigt. För tjejer blir det således viktigt att inte låta fler faktorer än nödvändigt ingå, d v s att göra en så snäv definition som möjligt. De vill ju inte beskriva handlingar som de själva skulle kunna ägna sig åt. En snäv definition ger också ett större handlingsutrymme och risken att gå över gränsen för vad som är tillåtet blir därigenom mindre. För killar är det inte lika viktigt att ge ordet en snäv definition eftersom definitionen inte berör dem personligen. Acceptansen kring sexuella aktiviteter När man pratade om vad som betraktas som horigt beteende, kom samtliga killoch tjejgrupper in på diskussioner kring sexuella aktiviteter. De gav också en rad exempel på sexuella aktiviteter som är horiga. Svårare för eleverna var dock att se vilka sexuella aktiviteter som inte är horiga. Eleverna försökte trots detta beskriva var gränsen går mellan de sexuella beteenden som är horiga och de som kan accepteras. Så här sade de i samtal om vad som kan leda till att en tjej får ett horrykte. Exemplen är hämtade från både tjej- och killgrupper. - Hon behöver inte nödvändigtvis ha sex med killar. Det räcker med att hon håller på att strula omkring på alla fester. - Byter killar varje vecka, typ. - Det kan ju komma rykten om man bara flörtar med killar och andra missuppfattar det. Alltså, man flörtar med flera stycken och sen blir man kallad för jävla hora fast man inte ens är tillsammans med dom. Sexuella handlingar som sades vara horiga var inte enbart samlag. Även annat, såsom att strula, d v s hångla med för många eller att flirta, definierades som horigt. Många samtal kom att handla om hur ofta en tjej byter partner. Att flirta med två olika killar på en och samma kväll kunde enligt eleverna vara tillräckligt för att man skall ha uppträtt horigt. Vidare sade eleverna att om en tjej har varit tillsammans med en kille så måste det gå en viss tid innan hon träffar någon annan för att det skall vara acceptabelt. Det handlar också om antalet partners, oavsett vad man har gjort tillsammans. I en killgrupp försökte informatören få killarna att beskriva var gränsen går mellan det som är horigt och det som kan accepteras när det gäller antal samlagspartner för en tjej. Här följer några av killarnas kommentarer angående vad som kan skapa ett horrykte. - Hon knullar runt lite mycket, kanske. - Vad är mycket då? - Ett gäng. - Finns det en lagom mängd, att det är tillåtet att knulla runt lite, men kommer man över en viss gräns det är då som horryktena 15

kommer igång? - Det är att knulla runt överhuvudtaget! Det framkom att det inte bara handlar om att ha haft för många partners eller att ha bytt partner för ofta. I vissa fall ansågs en enda händelse räcka. Det beror också på hur hon gjorde det, med vem och varför. Citaten är hämtade från två olika tjejgrupper. - Om hon snor någon annans kille. - Om hon inte har några känslor för honom, bara gör det. Att visa intresse för en kille som är tillsammans med en annan tjej anses horigt. Skulden läggs på tjejen och inte på den kille som lämnar sin tjej. Killen har kanske bockryckte och då får ju tjejen skylla sig själv. Kärlek och sex Det anses legitimt att en tjej har sex om hon är kär. Att hon däremot har sex utan känslor kopplade till kärlek, eller av ren lust, accepteras oftast inte och kan medföra att hon kallas hora. Detta ledde till att många tjejgrupper resonerade kring hur sex och kärlek hör ihop om sex förutsätter att man är kär och om man måste ha sex om man är kär i någon. Kärleken är viktig bland annat mot bakgrund av att den legitimerar den sexuella handlingen och därigenom minskar risken för horstämpeln. När ämnet diskuterades var det vanligt att tjejerna samtidigt deklarerade sin egen ståndpunkt d v s att de för egen del inte kunde tänka sig att ha sex utan att vara kär, men att det var okej om andra ville ha det. Att sammankoppla sex och kärlek kan leda till komplikationer. Tjejer fostras till att värdesätta kärlekskänslor högre än sexuella känslor. Detta kan leda till att flickor emotionaliserar sin sexualitet (Sexologi. red. P.O. Lundberg, 1994). Nedanstående citat illustrerar detta. Utgångspunkten för samtalet var att tjejerna skulle ta ställning till ett påstående i en värderingsövning. - Det är fel att ha sex om man inte är kär. - Man vill ju helst göra det med någon man gillar. - Är det fel att göra det bara för att njuta? - Några tycker kanske - Men jag tycker liksom, hur ska man då kunna visa dem man är kär i vad man känner för den liksom? Om man går och har sex med vem som helst. - Pratar vi om otrohet nu? - Nej, om man blir kär i en kille och så blir man tillsammans. Hur skall man då kunna visa den liksom att man liksom är kär? Någonting måste man ju tycker jag. Om man ser sex som ett bevis på kärlek, innebär det då att man inte är kär om man inte vill ha sex? Vad händer då i en kärleksrelation när den ene inte vill? Omvänt betyder ju detta att man måste fråga sig om det är värt att förhandla med sin egen olust (i de fall man faktiskt inte vill) för att kunna bevisa sin kärlek. En tjej kan kallas hora oavsett om hon vill eller inte vill ha sex Det som anses vara ett horigt beteende markerar ramarna för tjejernas sexuella utrymme. Horigheten går dock inte att definiera eftersom en viss handling kan 16

vara både horig och ickehorig. Klart är emellertid att horstämpeln har en kontrollerande funktion. Tjejerna görs medvetna och påminns om vilket beteende som inte passar en tjej. Horstämpeln bestraffar den som inte klarar av att hålla sig innanför ramarna. Som tidigare nämnts kan horryktet drabba en tjej som inte vill ha sex. Det är i dessa fall inte beteendet som anses oacceptabelt. Här handlar det i stället om bestraffning av andra anledningar. Som i det här samtalet vilket beskriver en nobbad killes hämnd. Citatet är hämtat från en killgrupp. - Om man är tillsammans med en tjej och så vill killen ha sex men inte tjejen. Då blir det så. - Han blir sur och sprider ryktet. En tjej kan med andra ord kallas hora oavsett om hon vill eller inte vill ha sex. I samtalen med eleverna diskuterades även tjejers möjlighet att ta initiativ till sex. Det framgick tydligt att eleverna inte trodde att tjejer som tar initiativet är helt accepterade. Att flirta eller att på annat sätt visa sig intresserad av någon ansågs vara förknippat med en uppenbar risk att stämplas som hora. Som redan beskrivits är det inte heller okej att ha sex utan en kärleksrelation. Tjejernas valfrihet ifråga om sexuella handlingar är alltså starkt begränsad. Andra exempel på hur horryktet syftar till att kontrollera gruppen tjejer, är att de som sticker ut från mängden riskerar att mötas av negativa reaktioner. I killgrupper var det vanligt att just detta framkom. Som exempel nämndes tjejer som pratade eller som tog plats på något annat sätt. Om en tjej ser bra ut, har bra självförtroende eller tror att hon är något, så kan detta leda till att det sprids ett horrykte om henne. Kommentarerna nedan är exempel på att tjejen inte behöver göra någonting för att få ett horrykte. Ordets användande tjänar andra syften. Den första killen beskrev det lilla som behövs för att någon ska kallas hora. I det andra citatet sades att det kunde handla om andra tjejers avundsjuka. Det tredje handlar om en kille som blivit utkonkurrerad av en annan kille och att han då blev sur och sprider rykten om henne. Även i detta fall drabbas tjejen. Som vi beskriver ovan så gäller samma sak om hon tar någon annans kille. Citaten är hämtade från tre olika killgrupper. - Kanske inte så här strikt och korrekt, och gör som alla anser att hon ska göra. Utan bara skiljer sig lite från mängden så tror jag att hon kan få ett sånt där rykte. - Hon behöver inte göra någonting. Hon kanske bara är söt och sen så är det andra tjejer som blir avundsjuka och säger att hon är en hora. Det kan vara den vägen också. - Vissa killar kanske inte kan få någon snygg tjej. Då kanske han blir förbannad typ. Han kanske blir avundsjuk på den andra killen som får henne och så sprider han en massa rykten om henne. Hur förhåller sig tjejerna till horryktet? Hotet om att bli kallad hora är ständigt närvarade för tjejerna. Eftersom tjejerna kan bli kallade hora av en rad olika anledningar, ibland till och med utan att ha gjort någonting, så kan det vara svårt att veta hur man ska kunna hantera det. I 17

de fall vi mötte tjejerna handlade de alltid om hur de skulle undvika horryktet. I samtalen beskrevs olika situationer där en tjej gav sig själv mindre handlingsutrymme exempelvis genom att klä sig annorlunda för att klara sig undan negativa följder. De här fyra exemplen är hämtade från samtal i olika tjejgrupper: - Om man upptäcker att man varit med för många killar. Om det börjar gå rykten och sen säger någon ifrån att: Hallå! Vad gör du för någonting? Då tänker man väl efter. Då fortsätter man inte. - Det var ju någon som var inne på att vi har frihet att klä hos hur vi vill? Bara för att man har kort kjol - Man måste ju tänka på samhället också eller hur? Inte egentligen, men ändå, man får ju dåligt rykte. - Det är skitjobbigt att behöva hålla på och tänka nej jag får inte göra det. - Hur tror ni att det påverkar ens självförtroende om man blir kallad hora och hör andra tjejer bli kallade det här? - Dåligt. - Man kanske typ inte vågar säga vad man tycker. Man vågar inte ha på sig vad man vill ha på sig. - Men det är så mycket. Det känner man ibland jag kanske inte skall prata så mycket, någon blir irriterad och säger något liksom bara för att jag vågar prata typ. Alla tjejer motsätter sig inte de regler som de själva omgärdas av. Alla ifrågasätter inte heller andra personers rätt att bestämma över hur de ska vara eller vad de ska göra. En del tjejer sa att vissa saker var horiga och att några förtjänar att kallas hora. Fostran in i könsrollen och därmed den sexuella identiteten undergräver möjligheterna att göra egna självständiga val. Ofta är man omedveten om grunden för egna föreställningar och värderingar och man har omedvetet anpassat sig till de rådande normerna. Men tjejerna beskrev också att de var tvungna att bevisa att jag inte är det, när exempelvis deras vän hade fått ett horrykte. De var tvungna att ta avstånd från vännen för att inte riskera att själv få dåligt rykte. Så här sa en tjej: - Om en tjej blir stämplad som hora hennes kompisar tar kanske avstånd för dom vill inte att andra ska tro att dom är en hora. I en grupp frågade informatören på vilket sätt sexualiteten påverkas när hotet om horryktet hela tiden är närvarande. Under samtalet nedan menar tjejerna att själva lusten inte påverkades, men väl ens handlingsmönster. Här följer citat från diskussionen: - Men hur tror ni att det påverkar vår sexualitet att vi vet att om jag har sex med en eller två killar den här månaden så kan det uppstå ett sånt här rykte? - Man kanske blir rädd. 18

- Inte lusten i sig, men kanske om man gör det. - Man måste tänka lite, så här va - Jag kanske inte ska - Hur och var man gör det, och med vem. Och vem man säger det till framför allt. - Ja. - Vem man litar på kanske. Risken att drabbas av negativa reaktioner från sin omgivning är stor för den som går utanför det sexuella utrymmet. Det fanns dock killar som sade att det finns de som klarar sig trots att de inte handlar enligt normen, vilket det här samtalet mellan några killar är exempel på: - Tjejer har alltid samma attityd mot en annan tjej så där. Horig och då blir hon utstött. - Så finns det ju vissa som klarar sig ganska bra på att hora runt - Ja, ja. - Utan att det får konsekvenser. - Men då är det fortfarande så att de har klarat sig, du använde de orden? - Ja, det pratas väl i och för sig lite bakom ryggen, men de finns redan i gemenskapen i ett gäng och då uppstår det inte sådana rykten. Bocken Alla våra samtal med eleverna om bocken startade med en diskussion om horan det är svårt att diskutera bocken utan att göra en jämförelse med horan. Eleverna definierar bocken Eleverna gav en enhetlig definition av bocken. En bock är en kille som har haft någon form av sexuellt umgänge med många olika tjejer. Begreppet bock kopplas endast till sexuellt umgänge och eleverna beskrev sålunda inte några beteenden som var bockiga. De skulle troligtvis hålla med om att ha sex med många tjejer är bockigt men det var inget begrepp som de själva använde i våra samtal med dem. Det faktum att bocken inte kopplas till något adverb (att jämföras med horigt) har betydelse. Adverbet horigt har som vi beskrivit en kontrollerande funktion att hålla gruppen tjejer innanför det sexuella utrymmet. Bocken ligger redan innanför det sexuella utrymmet för killarna och det behövs därför inget adverb som beskriver beteende och handlingar som är oacceptabla. Det finns många synonymer till bock. Orden som används är också talande för hur de uppfattas. De eleverna vi mötte använde ord som kung, hjälte, hingst, horbock, player och Casanova. Vilken benämning som används flitigast varierar över tid och mellan olika skolor. När vi genomförde observationen var bock den vanligaste benämningen och vi har därför konsekvent valt att använda detta ord i rapporten. Det citat som följer nedan ger en bra bild av vad som framkom i samtalen om bocken. Utdraget är hämtat från en killgrupp. 19