Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg

2014-10-21 Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg Johnny de Jong & Sofia Nygårds, Ecocom AB Uppdrag Nordisk Vindkraft AB har ansökt om tillstånd att uppföra en vindkraftsanläggning vid Fjällberg i Lycksele och Åsele kommuner. Länsstyrelsen Västerbotten har förelagt Nordisk Vindkraft att komplettera ansökan bland annat gällande skogliga värdetrakter (föreläggande nr 551-1796-2013, 2014-09-26). Kompletteringen ska bland annat redovisa: - En beskrivning av barriäreffekter inom och mellan befintliga värdekärnor och koncentrationer av värdekärnor i värdetrakten och vilka skyddsåtgärder som planeras för att motverka dessa effekter. - En beskrivning av barriäreffekter mellan värdetrakterna samt vilka skyddsåtgärder som planeras för att motverka dessa effekter. Ecocom AB har fått i uppdrag att av Nordisk Vindkraft att göra en analys av värdetrakterna som stöd till kompletteringen. Resultatet av analysen presenteras i föreliggande rapport. Syfte Analysen syftar till att undersöka konnektiviteten inom och mellan värdetrakter och värdekärnor kopplade till skog i landskapet kring den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg. Vidare syftar analysen till att bedöma huruvida barriäreffekter kan komma att uppstå i samband med den planerade exploateringen och i sådana fall beskriva dessa samt vilka skyddsåtgärder som bör vidtas för att motverka barriärerna. Vi har begränsat oss till arter som är spridningsbegränsade och som i första hand påverkas av ökad fragmentering. Områdesbeskrivning Vindkraftsprojekt Fjällberg planeras på gränsen mellan Lycksele och Åsele kommuner i Västerbottens län och består av fyra delområden. Landskapet mellan Lycksele och Åsele hyser ett flertal skogliga värdetrakter där Länsstyrelsen har identifierat ett stort antal värdekärnor. Den aktuella vindkraftsparken ligger dels inom en sådan värdetrakt, dels mellan två värdetrakter (figur 1). Värdetrakten som tre av delområdena ligger i kallas Stöttingfjället och består av ett skogsoch myrmosaiklandskap. Skogsmarken i trakten domineras av höjdlägesgranskogar och andelen gammal skog är stor (Länsstyrelsen Västerbotten 2006). Sydöst om denna trakt ligger värdetrakten Hornmyrskogen-Vargen som även den är grandominerad och med ett rikt inslag av våtmarker, speciellt i den norra delen. Tidigare kunskap om områdets naturvärden Vi tar här upp de naturvärden som främst är kopplade till skog. I området finns dock även andra värden som rör bland annat våtmarker och älvar. ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se

Figur 1. Översikt över den planerade vindkraftsparken Fjällbergs läge mellan Lycksele och Åsele i Västerbotten län, samt skogliga värdetrakter som identifierats av Länsstyrelsen Västerbotten. Projektområdet består av fyra delområden: Hemberget (1), Fjällberg (2), Sandsjön västra (3) och Sandsjön östra (4). Utsnitt ur Sverigekartan. Värdetrakt Stöttingfjället Värdetrakten berörs till stor del av ett riksintresse för naturvården, Stöttingfjället, som breder ut sig över den nordvästra delen av värdetrakten samt kring Stormyran, Järnesberget och Börtingberget i den sydöstra delen. Stora delar av riksintresset är även utpekat som Natura 2000-områden: Gransjömyrarna, Arasjö och Alsberget. De två sistnämnda är även naturreservat. Dessutom finns ytterligare två naturreservat i mellersta och sydvästra delen av värdetrakten: Tallsjöberget som även är ett Natura 2000-område samt Mörttjärnbrännan. Ett tjugotal nyckelbiotoper samt tio objekt med naturvärden har identifierats av Skogsstyrelsen i värdetrakten och ytterligare 135 nyckelbiotoper har pekats ut av skogsbolagen i området. Majoriteten av objekten är barrnaturskogar av gran. Några enstaka berör sumpskogar eller skogsbäckar. Nyckelbiotoperna är utspridda i området, med undantag för den mittersta delen. Tre biotopskyddade områden förekommer i värdetrakten: en sumpskog, en skogsbäck och en naturskog. Samtliga är sedan tidigare utpekade som nyckelbiotoper. Det finns även ett femtiotal sumpskogar utspridda i värdetrakten. I värdetrakten har Länsstyrelsen Västerbotten har pekat ut ett antal områden med vissa eller höga naturvärden. Dessa överlappar till stor del med tidigare inventeringar. I merparten av de oskyddade delarna av riksintresset Stöttingfjället pågår skyddsarbete, vilket innebär att områdena ska bli naturreservat så småningom. Dessutom pågår skyddarbete kring Flatberget i sydöstra delen av värdetrakten och i två områden som angränsar till naturreservat Tallsjöberget i sydväst. Ett område med pågående skyddarbete på Börtingberget sammanfaller till stor del med delområdet Sandsjön västra i den planerade vindkraftsetableringen. I samband med vindkraftsprojekteringen har en naturvärdesinventering utförts av Enetjärn Natur. Då har stora delar av projektområdet pekats ut som innehållande höga eller mycket höga naturvärden (Enetjärn Natur 2012a, b, c, d). Naturvärden knutna till äldre skog förekommer enligt denna inventering främst i västra delen av delområde Fjällberg, på högre liggande delar i delområde Sandsjön västra samt i sydöstra delen av delområde Hemberget. Mindre områden förekommer även utspridda i delområde Sandsjön östra. Analys av skogliga värdetrakter vid Fjällberg Sida 2 av 16

En mängd rödlistade arter är noterade från värdetrakten, främst inom artgrupperna svampar och lavar, där majoriteten är beroende av kontinuitetsskog. Arter har noterats under nyckelbiotopsinventeringar (Skogsstyrelsen och skogsbolag), i Länsstyrelsens inventeringar, under naturvärdesinventeringen samt av privatpersoner. I projektområdet med omnejd har fågelinventeringar utförts av Enetjärn Natur under åren 2012-2013 (Enetjärn Natur 2014, 2012e, f). Inventeringarna visade att fjällvråk häckar i området vissa år och att det troligtvis förekommer ett eller flera kungsörnsrevir i sydöstra delen av värdetrakten. Därutöver är det troligt att blå kärrhök, tjäder och lavskrika häckar i området, samt ett antal arter knutna till våtmarker. Värdetrakt Hornmyrskogen-Vargen I norra delen av värdetrakten ligger våtmarken Stormyran som ingår i riksintresset för naturvård, Stöttingfjället. I södra delen av värdetrakten ligger två naturreservat: Stor-Rotliden (även Natura 2000-område) och Vargen. Ett knappt femtontal nyckelbiotoper och objekt med naturvärden har identifierats av Skogsstyrelsen i värdetrakten. Därutöver har ett sextiotal nyckelbiotoper pekats ut av skogsbolag. Objekten utgörs främst av barrskogar samt enstaka skogsbäckar och är utspridda i hela värdetrakten. Tre biotopskyddade områden ligger i nordöstra delen: två naturskogar och en bäck. Samtliga är även identifierade som nyckelbiotoper. I värdetrakten ligger även tre områden som är skyddade i naturvårdsavtal, två naturskogartade barrskogar (en i norra och en i mellersta delen av värdetrakten) och en kantzon kring en bäck (i nordvästra delen av värdetrakten). Dessutom finns knappt 25 sumpskogar spridda i värdetrakten. I norra delen av värdetrakten finns två områden där skyddsarbete pågår: Rönnåsliden och Hornmyrskogen. I anknytning till dessa finns även två områden med vissa naturvärden enligt Länsstyrelsen Västerbotten. Längre söderut finns ett område med höga naturvärden kring Lill-Arnträskberget och ett utredningsområde kring Gubbträskmyran där naturvärdena är ofullständigt inventerade. I mellersta och södra delen av värdetrakten pågår skyddsarbete i områden på Storliden, Mossavattenberget och Stöttingberget. Rödlistade arter som har noterats från värdetrakten är främst svampar och lavar. Fynden är framförallt gjorda under nyckelbiotopsinventeringar utförda av Skogsstyrelsen och av skogsbolag och de är spridda över hela värdetrakten. Resultat av fågelinventeringar utförda i projektområdet redovisas under föregående avsnitt. Bakgrund Bakgrunden till arbetet med värdetrakter Barrskogslandskapets arter är anpassade till en mängd olika habitat. Landskapet har utformats av storskaliga naturliga störningar som bränder, översvämningar, stormar m m som fällt skog, skapat död ved och föryngring, samt av småskaliga störningar som att enstaka träd faller eller vårflod med lokala översvämningar. Det har också funnits områden som präglats av lång kontinuitet med äldre skog med begränsad påverkan. Dagens skogsbruk har medfört en minskad variation. Den brukade skogen är frisk, likåldrig och rotationstiden har krympt avsevärt jämfört med naturtillståndet. I detta moderna landskap missgynnas många av de arter som evolverats i barrskogslandskapet. Det gäller dels arter beroende av storskaliga, naturliga störningar och dels arter som är beroende av sena successionsstadier och lång kontinuitet utan störningar. Till den första gruppen hör många arter med god spridningsförmåga, t ex många insekter och fåglar. Deras förekomst begränsas mest av tillgång på lämpliga substrat, t ex död ved. Till den andra gruppen hör många arter som är spridningsbegränsade. Eftersom de är anpassade till relativt stabila miljöer har de inte haft behov av spridning. Till denna grupp hör många kryptogamer, t ex lavar och mossor. Ofta är dessa arter beroende av fuktiga miljöer och död ved (de Jong m fl 1999). Analys av skogliga värdetrakter vid Fjällberg Sida 3 av 16

Naturvårdsarbetet i skogen har under de senaste decennierna till stor del handlat om att identifiera de miljöer med lång skoglig kontinuitet som skogsbruket inte har påverkat, där det finns en koncentration av gamla, grova träd och mycket död ved. Det har emellertid inte bara handlat om täta urskogar utan också områden som utsatts för speciella störningar, t ex bränder. Dessa har identifierats som nyckelbiotoper, eller områden med höga naturvärden. Som kvitto på biotopernas värde har man använt förekomst av signalarter och rödlistade arter. Det skogspolitiska miljömålet och miljökvalitetsmålet Levande skogar slår fast att målet är att alla arter ska kunna fortleva i livskraftiga populationer. För att klara det krävs inte bara att nyckelbiotoper och naturvärdesbiotoper bevaras, utan också att dessa är tillräckligt omfattande (d v s restaurering kan behövas), och att de är placerade i landskapet så att individer av olika arter kan förflytta sig mellan olika biotoper (Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen 1995). Naturvården måste därmed arbeta i ett landskapsperspektiv där man försäkrar sig om att lämpliga biotoper antingen är så stora så att det kan hysa livskraftiga populationer, eller ligger så nära varandra att även spridningsbegränsade arter kan förflytta sig mellan dem (inom landskapsekologin används begreppet konnektivitet för att beräkna spridningsmöjligheter; Lindenmayer & Hobbs 2007). Det har från naturvårdshåll funnits en omfattande kritik mot det skogliga naturvårdsarbetet på grund av att man fokuserat på att bevara små nyckelbiotoper som ligger utspridda med stora avstånd emellan. Man menar att populationerna i dessa naturvärdesobjekt är dödsdömda på grund av liten populationsstorlek och spridningshinder (de Jong & Almstedt 2005). I samband med arbetet med Levande skogar fastställdes därför en strategi för skoglig naturvård där bevarandearbetet koncentrerades till skogliga värdetrakter. Tanken var att arbeta mer koncentrerat med både bevarande och restaurering för att skapa landskap med livskraftiga populationer, istället för att sprida ut naturvårdsarbetet på en mängd småbiotoper (Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen 1995). Naturvårdsbiologiska grunder Det finns en omfattande vetenskaplig litteratur som ger stöd för idén med värdetrakter (Appelqvist & Löfgren 1995). Inom landskapsekologin och metapopulationsteorin har man studerat hur populationer sprider sig, etablerar sig, dör ut och återinvandrar. Man har beräknat vad som är en livskraftig population och hur landskapet bör vara utformat för att hysa en population. Viktiga variabler är areal, isolering och konnektivitet, d v s biotopernas konfiguration i landskapet. Vad som är hög konnektivitet varierar avsevärt mellan olika arter. Det har visat sig att många spridningsbegränsade arter bara rör sig inom några hundra meter. För många rödlistade svampar är spridningsavståndet upp till en kilometer. Områden som ligger flera kilometer från varandra bör därför i det här sammanhanget betraktas som isolerade från varandra. Utifrån naturvårdsbiologisk teori bör man alltså i det praktiska naturvårdsarbetet i första hand fokusera på att bevara populationer i sådana kärnområden där areal och/eller konnektivitet ger gynnsamma förutsättningar, medan små, isolerade biotopöar kan nedgraderas, åtminstone när det gäller vilka områden staten bör investera i som naturreservat eller biotopskydd (Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen 1995). Barriäreffekter Landskapet har under de senaste decennierna blivit alltmer fragmenterat på grund av mänskliga aktiviteter som skogsbruk och utbyggnad av infrastruktur. Många populationer blir isolerade vilket kan medföra utdöenden av lokala populationer av svårspridda arter. Det finns en mängd studier av hur vägar skapar barriärer mellan populationer och detta gäller även små vägar med begränsad trafik, såsom skogsbilvägar (MacPehrson m fl 2011). Detta gäller i högsta grad smådäggdjur och evertebrater, men det finns till och med exempel på att fåglar och fladdermöss, som normalt är bra på att sprida sig, undviker att korsa vägar (Coffin 2007). Vägen utgör inte bara en barriär utan skapar också kanteffekter som påverkar organismer långt in i skogen (Avon m fl 2010). Analys av skogliga värdetrakter vid Fjällberg Sida 4 av 16

I ett område som är speciellt avsatt för att bevara svårspridda arter som kräver lång kontinuitet av speciella substrat, t ex lavar, mossor eller insekter i ett naturskogsområde, kan vägen utgöra en barriär som försvårar artbevarandet (Holderegger & Di Giulio 2010, Jackson & Fahrig 2011). En väg som dras över ett hygge utgör också en barriär för vissa arter, men sällan för de arter som är missgynnade av skogsbruket. Anläggning av stora vindkraftsanläggningar har också visats kunna utgöra barriärer för vissa fågelarter t ex gäss, bland annat under migration. För bland annat rovfåglar kan vindkraftverk också medföra barriäreffekter genom att vindkraftverken stänger rutten mellan boplats och födosöksområden och därmed skapar ökad risk för kollisioner (Rydell m fl 2011). Metod Landskapsanalysen gjordes i ArcGIS 10.2. För analyser av konnektivitet användes även programvaran FRAGSTATS 4.2 (Botequilha-Leitão m fl 2006, McGarigal m fl 2012). Området har inte besökts i fält av oss. Alla analyser baseras istället på fältdata som finns tillgängliga i Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens databaser, samt på den naturvärdesinventering som har genomförts i projektområdet under åren 2011-2012. I första steget identifierades alla värdekärnor i landskapet, d v s Natura 2000-områden, naturreservat, biotopskyddsområden, nyckelbiotoper (på privat skogsmark och bolagsmark), objekt med naturvärden, områden med naturvårdsavtal, områden med vissa eller höga naturvärden som länsstyrelsen identifierat, områden där ett skyddsarbete pågår, större hänsynsområden eller utredningsområden som länsstyrelsen arbetar med, objekt i våtmarksinventeringen och sumpskogsinventeringen, samt objekt som pekats ut som värdefulla under naturvärdesinventeringen. Alla värdekärnor med naturvärden kopplade till skog sorterades ut. Vid överlapp gavs ytor som avgränsats under naturvärdesinventeringen företräde över icke fältinventerade ytor eller ytor från äldre inventeringar, då vi bedömde att de förstnämnda ytorna bäst representerar nuläget i området. De områden som identifierats med naturvärden är huvudsakligen kontinuitetsskogar, d v s naturvärdena utgörs av förekomst av äldre skog, gamla och grova träd, stor förekomst av död ved etc. Det finns inte några exempel på störda skogar som t ex brandfält. Vi har därför utgått ifrån att konnektiviteten mellan värdekärnorna är viktig och åtgärder som minskar konnektiviteten, t ex skogsbruk eller exploateringar, försämrar möjligheten till långsiktigt bevarande av naturvärdena. Detta innebär att vi i våra analyser inte har beaktat mer rörliga artgrupper som fåglar utan fokuserat på svårspridda arter som är beroende av skoglig kontinuitet, bland annat vedsvampar, lavar och mossor. För att bedöma konnektiviteten mellan värdekärnorna inom värdetrakten har vi använt en buffert på 1 km (rent tekniskt skapade vi en buffert på 500 m kring varje värdekärna, vilket innebär att buffertområden för två värdekärnor med maximalt 1 km avstånd kommer att överlappa). Detta betyder att vi räknar med att värdekärnor som ligger inom 1 km från varandra inte är isolerade från varandra, utan att individer kan förflytta sig mellan objekten. Förutsättningarna att i praktiken förflytta sig mellan objekten varierar dock avsevärt. För att analysera var förutsättningarna för artbevarande är störst har vi genomfört konnektivitetsberäkningar där vi även tar hänsyn till biotopöarnas areal, avstånd från varandra, samt antal närliggande biotopöar. Vi har använt ett mått på konnektivitet som kallas proximity index (Gustafson & Parker 1992). Värdet går från 0 när en biotopö inte har några grannöar inom en definierad sökradie (vi använde 1 km) och ökar när det inom sökradien finns fler biotopöar av samma typ och dessa öar kommer närmare varandra, är större och har en mindre fragmenterad utbredning. Det betyder att en biotopö får ett högt värde på indexet och har alltså hög konnektivitet när den ligger i ett område med många andra närliggande, stora öar av samma biotop och ett lägre värde om den har få och små angränsande biotopöar. För att bedöma möjligheterna att öka konnektiviteten i och mellan värdetrakterna har vi förutom värdekärnor även identifierat områden med något äldre skog (från ca 70-80 år och Analys av skogliga värdetrakter vid Fjällberg Sida 5 av 16

uppåt) som har potential att i framtiden utveckla naturvärden. Detta gjordes med hjälp av flygbilder och satellitdata om skogens ålder (SLU Skogskarta). Resultat Sammanlagt fyra områden planeras för vindkraft (figur 2). Vi redovisar här först analysen av den planerade vindkraftsanläggningens barriäreffekter inom och mellan befintliga värdekärnor och därefter beskrivs vindkraftsanläggningens barriäreffekter mellan värdetrakterna. Figur 2. De fyra delområdena i vindkraftsprojekt Fjällberg. I kartan syns även skogliga värdetrakter samt de buffertområden som skapades kring värdekärnor i värdetrakterna. Inom buffertområdena är maximalt avstånd mellan värdekärnor 1 km. Utsnitt ur Översiktskartan. Analys av skogliga värdetrakter vid Fjällberg Sida 6 av 16

Barriäreffekter som medför minskad konnektivitet inom och mellan värdekärnor Delområdena är numrerade från 1 till 4 från väst till öst (figur 2). Här nedan beskrivs resultatet av analysen för respektive område och slutligen för hela värdetrakten Stöttingfjället. 1. Hemberget Området är påverkat av skogsavverkning och en relativt stor andel är avverkningsanmält, men här finns också ett antal värdekärnor (figur 3). Den planerade exploateringen berör ett av objekten (H2) i den sydvästra delen (men även detta område är avverkningsanmält). De två värdekärnorna som ligger inne i området är relativt stora, men har låg konnektivitet och eftersom de är avverkningsanmälda finns det risk för att värdena till stor del försvinner (tabell 1). Figur 3. Delområde Hemberget med planerad placering av vindkraftverk och vägar samt de skogliga värdekärnor som förekommer i området, markerade med id-nummer. Utsnitt ur Vägkartan. Analys av skogliga värdetrakter vid Fjällberg Sida 7 av 16

2. Fjällberg Inom området finns ett antal värdekärnor. De berörs inte direkt av exploateringen, men vindkraftverk planeras i utkanten av några objekt i den västra delen (figur 4). Området är redan idag i hög grad fragmenterat av skogsavverkning (flera områden är dessutom avverkningsanmälda) och av myrmarker. Konnektivitetsberäkningarna visar att områdena i den västra delen av området (F1, F4, F5) har hög konnektivitet och hyser därmed stor potential för artbevarande, medan områdena i den östra delen tycks vara tämligen isolerade (F6, F7 och F8; tabell 1). Några av objekten i den västra delen har dessutom relativt stor areal (F1, F2, F4, F5). Område F3 är visserligen litet men ligger nära övriga objekt och hyser därmed stor potential för artbevarande. Ytterligare fragmentering i den västra delen av delområdet, d v s den del som ingår i värdetrakten, bör undvikas. De planerade vindkraftverken tycks emellertid inte bidra till ytterligare fragmentering av värdekärnorna. Figur 4. Delområde Fjällberg med planerad placering av vindkraftverk och vägar samt de skogliga värdekärnor som förekommer i området, markerade med id-nummer. Utsnitt ur Vägkartan. Analys av skogliga värdetrakter vid Fjällberg Sida 8 av 16

3. Sandsjön västra Området är komplicerat på grund av hög täthet av värdekärnor (figur 5). Områdena där vindkraftverken ska uppföras sammanfaller inte med befintliga naturvärden, men en väg i den nordvästra delen kommer att dras i kanten av och igenom en värdekärna och flera vägar dras i kanten av andra värdekärnor. Söder om Börtingberget planeras vindkraft i ett område som länsstyrelsen bedömt som värdekärna. Vidare planeras en väg genom ett objekt med pågående skyddsarbete (visas inte i figur 5). Vilken påverkan dessa vägar har kan inte bedömas utan fältbesök. Många objekt i området är små och de flesta objekt ligger relativt isolerat (låg konnektivitet, undantag några mycket små objekt med relativt hög konnektivitet; tabell 1). Det finns emellertid några stora objekt med större förutsättningar för artbevarande (SV2, 7, 11, 23). De föreslagna vindkraftverken innebär inte någon ytterligare fragmentering av dessa objekt, men det kan inte uteslutas att de negativt påverkar möjligheterna att öka naturvärdena på sikt i området. Detta gäller i första hand vindkraftverken vid Björkliden och söder om Börtingberget. Figur 5. Delområde Sandsjön västra med planerad placering av vindkraftverk och vägar samt de skogliga värdekärnor som förekommer i området, markerade med id-nummer. Utsnitt ur Vägkartan. Analys av skogliga värdetrakter vid Fjällberg Sida 9 av 16

4. Sandsjön östra Området ligger utanför värdetrakterna, men här finns trots allt en del naturvärden (figur 6). En väg tangerar ett objekt i sydöstra delen, men värdekärnorna berörs i övrigt inte av den planerade exploateringen. Området är tämligen fragmenterat på grund av myrmarker. Alla värdekärnor är små och isolerade med liten potential för artbevarande (tabell 1). Figur 6. Delområde Sandsjön östra med planerad placering av vindkraftverk och vägar samt de skogliga värdekärnor som förekommer i området, markerade med id-nummer. Utsnitt ur Vägkartan. Konnektivitet inom värdetrakt Stöttingfjället Om man utgår ifrån ett spridningsavstånd från värdekärnor på 1 km så tyder analysen på liten sannolikhet att olika organismer kan förflytta sig mellan den sydöstra delen av Stöttingfjällets värdetrakt och de resterande delarna (figur 2). Värdekärnor i norra delen skiljs från den sydöstra med ett avstånd om som närmast ca 2 km vid Lögdeälven väster om Ormberget. Konnektiviteten varierar också inom dessa två skilda delar av värdetrakten. Den största sammanhängande arealen av värdekärnor finns i den nordvästra delen. I den sydöstra delen, där vindkraftverken planeras, är värdekärnorna generellt mindre och mer isolerade. Det finns några mindre bestånd med äldre skog utanför värdekärnorna i och i närheten av området för vindkraftsetableringen, men de är liksom värdekärnorna utspridda till följd av öppna myrar och avverkade ytor (figur 7). Analys av skogliga värdetrakter vid Fjällberg Sida 10 av 16

Tabell 1. Översikt över värdekärnor i de olika delprojektområdena, deras areal och konnektiviteten till andra värdekärnor. Objektens id-nummer återfinns på kartorna i figurerna 3-6. Delprojektområde 1. Hemberget 2. Fjällberg 3. Sandsjön västra 4. Sandsjön östra Id-nummer värdekärna Areal (ha) Konnektivitet (proximity index) H1 139,86 9,90 H2 137,89 10,05 H3 96,14 211,54 F1 206,85 209,43 F2 59,05 71,82 F3 0,73 65,23 F4 93,45 2 627,63 F5 234,68 1 065,51 F6 4,15 2,82 F7 3,11 2,74 F8 30,76 0,18 F9 1,61 39,78 SV1 2,50 307,25 SV2 156,64 4,74 SV3 7,81 46,40 SV4 10,39 24,42 SV5 1,59 36,33 SV6 0,19 72,11 SV7 250,13 11,73 SV8 50,38 48,59 SV9 11,86 12,38 SV10 6,17 0,63 SV11 76,65 4,37 SV12 3,40 0,96 SV13 1,97 40,95 SV14 0,34 98,80 SV15 0,25 63,49 SV16 1,49 22,22 SV17 0,04 79,39 SV18 2,39 30,12 SV19 11,74 13,16 SV20 8,61 49,63 SV21 8,00 7,32 SV22 1,42 22,55 SV23 205,93 3,92 SV24 0,89 10,51 SÖ1 1,06 0,01 SÖ2 3,06 1,25 SÖ3 0,99 3,71 SÖ4 0,64 0,30 SÖ5 4,64 11,70 SÖ6 5,96 9,13 SÖ7 6,49 0,06 Analys av skogliga värdetrakter vid Fjällberg Sida 11 av 16

Barriäreffekter som medför minskad konnektivitet mellan värdetrakter Öster om värdetrakt Stöttingfjället finns ett sammanhängande område med potentiell spridning som sträcker sig från delprojektområde Sandsjön östra åt sydost genom värdetrakt Hornmyran-Vargen till sjön Granträsket (figur 2). Detta område är dock inte sammanbundet med spridningsområdet i Stöttingfjällets värdetrakt. Närmaste avstånd mellan dessa två områden, och därmed mellan de två värdetrakterna, återfinns sydost om byn Västermyrriset och är ca 2,5 km. Där skiljer bland annat en väg samt en delvis öppen våtmark värdekärnorna åt. Små områden med äldre skog, som kan ha potential att utvecklas mot framtida värdekärnor, förekommer glest utspritt mellan värdetrakterna (figur 7). Framtida möjligheter att förstärka konnektiviteten Analysen visade att den sydöstra delen av värdetrakten där vindkraftverken planeras är kraftigt fragmenterad av öppna områden och av unga och medelålders skogar. Några få äldre skogar finns (figur 7), och det tycks inte vara så att den planerade exploateringen i något fall påverkar möjligheten att öka konnektiviteten. Figur 7. Skogliga värdekärnor och områden med äldre skog som har potential att utvecklas mot nya värdekärnor på längre sikt. I kartan syns även öppna (eller snart öppna) ytor som utgörs av större våtmarker, kalavverkade och avverkningsanmälda områden. Övrig mark utgörs i huvudsak av ung och medelålders skog. I kartan visas även den planerade layouten för vindkraftsanläggningen. Analys av skogliga värdetrakter vid Fjällberg Sida 12 av 16

Diskussion Det största hotet mot naturvärdena i värdetrakterna är skogsbruk. Om skogen mellan värdekärnorna avverkas så ger vindkraftsetableringen inte någon ytterligare negativ påverkan. Skadan är då redan skedd och vindkraftverken varken försämrar eller förbättrar läget. Om däremot skogen finns kvar, antingen på grund av formellt skydd, eller på grund av att landskapet utgörs av myrmarker och impediment där inget aktivt skogsbruk bedrivs, så kan etableringen av vindkraft påverka naturvårdsförutsättningarna. Vägarna fram till vindkraftverken kan utgöra en barriär och ytorna där vindkraftverken byggs avverkas. Området är emellertid redan idag småskaligt fragmenterat, dels genom avverkningar och dels naturligt genom öppna myrar (gäller även de fyra etableringsområdena, men ett av dessa, Sandsjön västra, har större förutsättningar att på sikt kunna utveckla högre värden). Den extra barriär som vägarna skapar bedömer vi som försumbar jämfört med redan existerande barriärer. Likaså de ytor där man planera att bygga vindkraftverken är i sammanhanget av mindre betydelse som barriärer. Däremot är det ett allvarligt ingrepp om vägar och vindkraftsetablering påverkar områden med befintliga värden. Det skulle försämra möjligheten att åstadkomma den helhet av naturvärden som eftersträvas i värdetrakterna. En annan effekt av att bygga vägar är att området görs mer tillgängligt. Det kan vara både positiv och negativt. Det är negativt om man öppnar upp för mer skogsbruk, men positivt om det ökar friluftsliv och naturintresset hos allmänheten. Vägar bör inte heller byggas där det finns förutsättningar för att på sikt knyta ihop värdekärnor genom att den befintliga skogen åldras. Skydds- och kompensationsåtgärder 1. Hemberget Inga naturvärdesobjekt berörs av exploateringen så skyddsåtgärder anses inte nödvändigt. De naturvärdesobjekt som finns inom etableringsområdet är isolerade och vår bedömning är att det inte behövs några kompensationsåtgärder. 2. Fjällberg Inga befintliga naturvärden berörs av exploateringen. Objekten F1, F2 och F4 har hög konnektivitet och bör bevaras, men utvecklingsmöjligheterna för att ytterligare öka naturvärden eller öka konnektiviteten är små. De planerade vindkraftverken kommer inte att påverka naturvärdena negativt eftersom vägarna redan är byggda och skogen avverkad. Den kvarvarande skogen är ung och leveranstiden för naturvärden därmed mycket lång. Inga kompensationsåtgärder behövs. 3. Sandsjön västra Det finns risk för att vindkraftverken söder om Börtingberget och vid Björkliden skadar befintliga värden, och försämrar möjligheterna för att på sikt öka naturvärdena inom hela området. Om vindkraftverken vid Björkliden ska byggas bör vägen byggas längre söderut för att undvika påverkan på SV2. Om normalt skogsbruk kommer att bedrivas i området i framtiden kommer dock vindkraftsetableringen inte ha någon ytterligare negativ påverkan. 4. Sandsjön östra Inga skydds- eller kompensationsåtgärder behövs. Analys av skogliga värdetrakter vid Fjällberg Sida 13 av 16

Slutsatser Vindkraftsetableringen planeras i en del av värdetrakten Stöttingfjället där naturvärdena i form av äldre skogar redan idag är fragmenterade på grund av skogsbruk och myrmarker. Vår bedömning är att vindkraftsetableringen i tre av de föreslagna etableringsområdena inte kommer att ha någon negativ påverkan på befintliga naturvärden, eller negativt påverka möjligheterna till framtida naturvärden. Den kommer inte bidra till ökad fragmentering eller minskad konnektivitet. I ett område, Sandsjön, västra (område 3), är situationen lite mer komplicerad och man bör noga överväga om vindkraftverken vid Björkliden och söder om Börtingberget bör byggas. Beslutet påverkas av vilken framtid skogsbruket har i området. Om normalt skogsbruk kommer att tillämpas påverkas inte naturvärdena negativt av vindkraftsetableringen, under förutsättning att man inte exploaterar befintliga naturvärden. Analys av skogliga värdetrakter vid Fjällberg Sida 14 av 16

Referenser Litteratur Appelqvist, T. & Löfgren, R. 2005. Naturvårdsbiologisk forskning. Underlag för områdesskydd i skogslandskapet. Rapport 5452, Naturvårdsverket, Stockholm. Avon, C., Bergès, L., Dumas, Y. & Dupouey, J-C. Does the effects of forest roads extend a few meters or more into the adjacent forests? A study on understory plant diversity in managed oak stands. Forest ecology and management 259: 1546-1555. Coffin, A. W. 2007. From roadkill to road ecology: A review of the ecological effects of roads. Journal of transport geography 15: 396-406. de Jong, J., Larsson-Stern, M. & Liedholm, H. 1999. Grönare skog. Skogsstyrelsen, Jönköping. de Jong, J. & Almstedt, M. 2005. Död ved i levande skogar Hur mycket behövs och hur kan målet nås? Rapport 5413, Naturvårdsverket, Stockholm. Enetjärn Natur. 2014. Inventering av fjällvråk i anslutning till planerad vindkraftanläggning vid Fjällberg i Åsele och Lycksele kommuner i Västerbottens län. Enetjärn Natur AB, Umeå Enetjärn Natur. 2012a. Gruppstation för vindkraft vid Fjällberg i Lycksele och Åsele kommun, Västerbottens län Inventering och bedömning av naturvärden. Enetjärn Natur AB, Umeå Enetjärn Natur. 2012b. Gruppstation för vindkraft vid Brännan Åsele kommun, Västerbottens län Inventering och bedömning av naturvärden. Enetjärn Natur AB, Umeå Enetjärn Natur. 2012c. Gruppstation för vindkraft vid Sandsjön Lycksele kommun, Västerbottens län Inventering och bedömning av naturvärden. Enetjärn Natur AB, Umeå Enetjärn Natur. 2012d. Gruppstation för vindkraft vid Sandsjön västra, Brånan och Galtryggen Lycksele och Åsele kommun, Västerbottens län Inventering och bedömning av naturvärden. Enetjärn Natur AB, Umeå Enetjärn Natur. 2012e. Inventering av kungsörn I anslutning till planerad vindkraftsanläggning vid Fjällberg Åsele och Lycksele kommuner, Västerbottens län. Enetjärn Natur AB, Umeå Enetjärn Natur. 2012f. Planerad vindkraft vid Fjällberg, Åsele och Lycksele kommuner, Västerbottens län Inventering, utredning och bedömning av fågellivet. Enetjärn Natur AB, Umeå Gustafson, E. & Parker, G. 1992. Relationships between landcover proportion and indices of landscape spatial pattern. Landscape Ecology 7: 101-110 Holderegger, R. & Di Giulio, M. 2010. The genetic effects of roads: A review of empirical evidence. Basic and applied ecology 11: 522-531. Jackson, N. D. & Fahrig, L. 2011. Relative effects of road mortality and decreased connectivity on population genetic diversity. Biological conservation 144: 3143-3148. Lindenmayer, D. B. & Hobbs, R. (eds.). 2007. Managing and designing landscapes for conservation. Blackwell publishing, Oxford. Länsstyrelsen Västerbotten. 2006. Strategi för formellt skydd av skog i Västerbottens län. Länsstyrelsen Västerbotten, Umeå McGarigal, K., Cushman, S.A., & Ene, E. 2012. FRAGSTATS v4: Spatial pattern analysis program for categorical and continuous maps. Computer software program produced by Analys av skogliga värdetrakter vid Fjällberg Sida 15 av 16

the authors at the University of Massachusetts, Amherst. Tillgängligt på följande webbsida: http://www.umass.edu/landeco/research/fragstats/fragstats.html MacPehrson, D., MacPehrson, J. L. & Morris, P. 2011. Applied ecology and environmental research 9: 167-180. Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Kyed Larsen, J., Pettersson, J. & Green, M. 2011. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. En syntesrapport. Rapport 6467, Naturvårdsverket, Stockholm. Datakällor Uppgifter om fynd av rödlistade arter har erhållits från Artportalen och Obsdatabasen. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. http://www.artportalen.se Uppgifter om skyddad natur har hämtats från Miljödataportalen. Naturvårdsverket, Stockholm. http://mdp.vicmetria.nu/miljodataportalen/ Uppgifter om skogliga värden har hämtats från Skogsdataportalen. Skogsstyrelsen, Jönköping. http://www.skogsdataportalen.skogsstyrelsen.se SLU Skogskarta. Institutionen för skoglig resurshållning, SLU, Umeå. http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/riksskogstaxeringen/tjanster-ochprodukter/interaktiva-tjanster/slu-skogskarta/ Uppgifter om skogliga värdetrakter och Länsstyrelsen Västerbottens värdekärnor har erhållits från Per Nihlén, Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen Västerbotten. Samtligt datamaterial har aktualitet 2014-10-06. Analys av skogliga värdetrakter vid Fjällberg Sida 16 av 16