Socialnämnden 2013-09-24 Plats: Medborgarhuset i Arlöv, Lilla Sessionssalen Tid: 2013-10-03 kl. 18:30 S-gruppen träffas kl 17.30 i Lilla Sessionssalen Fyrklövern träffas kl 17.30 i Skärfläckan Vid eventuellt förhinder var god meddela Er ersättare. Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Inger Borgenberg Ordförande Peter Wencel Sekreterare Föredragningslista Val av justerande: Ärende Beteckning Sida 1. Höjd avgift Familjerådgivningen SN/2013:201 3 2. Rapport samordnartjänsten SN/2013:203 5 3. Rapport Flyktingprojektet SN/2013:204 9 4. Förslag på åtgärder Jobbcentrum SN/2013:205 12 5. Uppföljningsrapport 2-2013 SN/2013:93 15 6. Ramavtal Psykiatri SN/2013:236 19 7. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 8. Ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen 9. Protokoll från Förtroenderåd Svenshögs äldreboende, 2013-09-05 10. Protokoll från Förtroenderåd Harakärrsgården A och C-F, 2013-06-04 SN/2013:259 36 SN/2013:262 52 SN/2013:194 54 SN/2013:261 57
Ärende Beteckning Sida 11. Information 61 12. Delegationsbeslut 62 13. Delgivningar 63
1. Höjd avgift Familjerådgivningen Dnr SN/2013:201 Sammanfattning I Socialtjänstlagens 5 kap 3 åläggs kommunerna ansvaret för att familjerådgivning kan erbjudas dem som begär det. I kommunens ansvar ligger också att verksamheten är av god kvalitet. Familjerådgivning är en självständig verksamhet utan myndighetsutövning vilket innebär att sekretess råder i förhållande till övriga verksamheter. Familjerådgivningens uppdrag är att genom terapisamtal medverka till bearbetning av samlevnadsproblem och konflikter främst i par- och familjerelationer. Familjerådgivningen har ett förebyggande syfte och för att underlätta för par att söka hjälp i ett tidigt skede skall den vara av lågtröskelkaraktär och ha ett extra starkt sekretesskydd. Burlövs kommun har sedan många år tillbaka köpt tjänst av Lunds kommuns familjerådgivning för att uppfylla ovanstående ansvar. Det innebär att våra kommunmedborgare som har behov av familjerådgivning söker sig till Lunds kommuns familjerådgivning. De som har kontakt med familjerådgivningen betalar en egenavgift till familjerådgivningen. Den är olika stor beroende på vilken kommun du kommer ifrån. Avgifterna varierar mellan 120 kr upp till 400 kronor per besök. Flera omkringliggande kommuner har en avgiftsnivå på 300 kr. Burlövs kommun har för närvarande den lägsta avgiften på 120 kronor. Den nuvarande avgiften för Burlövs kommun har varit oförändrad i många år. Med anledning av detta anser vi att det är befogat att se över nuvarande egenavgift för att anpassa nivån till övriga kommuners avgift. Utifrån de nuvarande nivåerna som är aktuella i övriga kommunerna föreslås en höjning från 120 kronor till 200 kr per besök. Förslag till beslut att höja egenavgift för besök på familjerådgivning från dagens 120 kr till 200 kronor per besök att avgiftshöjningen gäller från och med 2014-01-01
Arbetsutskottets förslag till beslut att föreslå att egenavgift för besök på familjerådgivning från och med 2014-01-01 höjs från dagens 120 kr till 200 kronor per besök. att föreslå att egenavgift för besök på familjerådgivning från och med 2015-01-01 höjs till 300 kronor per besök. att att hemställa hos kommunfullmäktige att besluta föreslagna avgifter. hemställa hos kommunfullmäktige att delegera till socialnämnden att vid behov besluta justeringar i fråga om avgifternas storlek.
2. Rapport samordnartjänsten Dnr SN/2013:203 Sammanfattning Kommunstyrelsen har avsatt medel till en tjänst som samordnare/controller från och med 2012. Syftet är bland annat att skapa möjligheter för handläggarna att mer effektivt kunna utföra sin handläggning inom försörjningsstödet. Socialförvaltningens Individ och familjeomsorg har skapat innehållet i tjänsten för att uppfylla målsättningen med förbättrad kvalitet och ökat samarbete mellan andra aktörer. Merparten av de personer som uppbär försörjningsstöd är arbetslösa och saknar ersättning eller har för låg ersättning. Den huvudsakliga arbetsuppgiften blir därför att samordna socialförvaltningens arbete med arbetslösa som uppbär försörjningsstöd med syfte att fler skall komma i arbete och egen försörjning. Vi vill också att processen skall gå snabbare. Ett annat syfte med detta arbetssätt är också att förhindra att personer skickas mellan våra olika myndigheter utan att erhålla någon åtgärd. Materialet till nedanstående beskrivning av arbetet har till stora delar sammanställts av Hanna Germundsson som anställdes på tjänsten från september 2012. Socialförvaltningen Målet med tjänsten är att förkorta arbetslösas tid i bidragsberoende och självklart kan vi inte bara se på vårt samarbete med andra aktörer utan måste också se över våra egna rutiner. När man först ansöker om ekonomiskt bistånd har vi sedan flera år tillbaka ett väl fungerande system för att påbörja en första utredning per telefon och sedan fördelas ärendet till en socialsekreterare när ansökningshandlingarna kommer in. Det vi ville ändra på är alltså inte så mycket hur arbetslösa kommer in i vårt system men snarare hur snabbt de kan komma in i en insats som ska ta dem närmare ett arbete. När socialsekreteraren har fått ett nytt ärende där huvudorsaken till ansökan är arbetslöshet hänvisar de till samordnaren. Hon gör då en enkel kartläggning som delvis kan ligga till grund för socialsekreterarens utredning men som framförallt kan ligga till grund för planeringen som socialsekreteraren gör med individen. Kartläggningen består i att personen själv får berätta vad hon eller han har med sig för kunskaper och erfarenheter men också vad personen själv upplever att hon eller han behöver för hjälp för att komma närmare ett arbete. Personen får under samtalet också redogöra för vilken kontakt hon eller han har med Arbetsförmedlingen. Detta dokumenteras i en blankett som tagits fram. Samordnaren gör en bedömning om vad hon anser skulle vara en lämplig planering utifrån de insatser vi har möjlighet att remittera till. En sammanställning av den informationen skickas sedan till ansvarig socialsekreterare. Jobbklubben
Jobbklubben är socialförvaltningens arbetssökarverksamhet och det vi såg när samordnaren påbörjade tjänsten var att många deltagare blivit långvariga där. Vi beslutade därför att samordnaren skulle ha extra uppföljning med alla deltagare för att se om det fanns något ytterligare vi kunde göra för att hjälpa dem vidare i kontakten med Arbetsförmedlingen eller se om någon annan insats eventuellt skulle vara bättre för dem. Det som framkom i många av samtalen var att flertalet av deltagarna där behöver mer handfast hjälp att komma närmare arbetsmarknaden än vad Jobbklubben kan erbjuda. Samordnaren har spenderat två förmiddagar i veckan där och att detta har lett till att kopplingen mellan Jobbklubben och Socialförvaltningen blivit tydligare för deltagarna. Vi anser att avståndet mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen har minskat eftersom samordnaren kunnat hjälpa deltagarna i kontakten med Arbetsförmedlingen. Vi anser också att uppföljningarna samordnaren haft med deltagarna dels har hjälpt socialsekreterarna att få bättre insikt i deltagarnas behov och förmågor men också att det i många fall hjälpt till att betona att deltagarna måste vara aktivt arbetssökande för att ha rätt till ekonomiskt bistånd. Socialsekreterarna har upplevt detta som positivt, dels då de får hjälp med en del av sin utredning och dels då de kunnat få ytterligare en bedömning angående vad klientens planering bör vara. Om detta gett konkreta resultat på det sättet att klienterna som träffat samordnaren varit kortare tid i bidragsberoende är självklart omöjligt att säga redan nu men att socialsekreterarna upplever sig avlastade i en i övrigt pressad arbetssituation innebär också att de får mer utrymme att göra de andra delarna av sitt arbete bättre och noggrannare. Under perioden september till december 2012 genomfördes uppföljningssamtal med 27 deltagare på Jobbklubben. Under perioden januari till mars 2013 genomfördes 21 uppföljningssamtal med deltagarna på Jobbklubben. Arbetsförmedlingen I kontakterna med Arbetsförmedlingen har de beskrivit att det är ett stort problem för dem att det kommer människor dit och vill skriva in sig på socialtjänstens begäran men att de för Arbetsförmedlingen sedan beskriver att de inte alls är förmögna eller villiga att ta ett arbete. En stor del av samordnarens arbete har gått ut på att vi ska kunna kommunicera i dessa ärenden. Samordnaren har flertalet gånger betonat att Socialförvaltningen inte skickar människor till Arbetsförmedlingen utan bara informerar om att de är skyldiga att vara aktivt arbetssökande och ett sätt att visa detta är att vara inskriven på Arbetsförmedlingen. Ibland uppstår missförstånd då vi har olika mycket information i ärendena och då är det viktigt att kommunicera om detta. För att närma oss en sådan kommunikation har vi testat lite olika sätt att arbeta. Först och främst har samordnaren spenderat mycket tid på Arbetsförmedlingen och haft ett eget kontor där som hon suttit i två dagar i veckan. Till en början önskade Arbetsförmedlingen att all kommunikation med Socialförvaltningen skulle gå genom samordnaren, vilket vi testade en period men vi fann detta väldigt ineffektivt då hon fick lägga mycket tid på att förmedla olika budskap mellan Socialförvaltningen och
Arbetsförmedlingen och det blev inte heller tidssparande för handläggarna på något av ställena då de istället fick lägga tid på att sätta in samordnaren i situationer hon inte redan var bekant med. Det vi förtydligade i samarbetet efter det var att samordnaren gärna förmedlar enklare frågor och svar men så fort det är en bedömningsfråga eller mer komplicerad fråga hänvisar samordnaren till direktkontakt mellan handläggarna. Det som också prövats sedan februari månad är att samordnaren varit med på de basinformationsträffar som Arbetsförmedlingen har för de som är nyinskrivna. Där informerar samordnaren kort om att det finns möjlighet att ansöka om ekonomiskt bistånd om man inte har någon annan möjlighet att försörja sig och bjuder in till individuella frågor efteråt. Samordnaren informerar även om att Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen samarbetar och vid behov gör gemensamma planeringar. Det finns också möjlighet för arbetsförmedlarna att bjuda in samordnaren till inskrivningssamtal när de upplever att personen är skickad från Socialförvaltningen, för att undvika att klienter ger olika berättelser till olika myndigheter. Någon sådan inbjudan har hittills inte gjorts. En effekt av samarbetet har varit en större öppenhet i kontakterna mellan Arbetsförmedlingen och socialsekreterarna, och arbetsförmedlarna har fått kontakt och upprättat samarbete i fler ärenden. Vi kan också se att det har förekommit fler trepartssamtal mellan arbetsförmedlare, klient och socialsekreterare. Så en bit på vägen har vi kommit gällande kommunikationen i de enskilda ärendena men det händer ofta att vi fortfarande gör olika bedömningar och tyvärr är det inte alltid vi lyckas ha en bra kommunikation kring detta. Sammanfattningsvis finns det utmaningar i samarbetet mellan de olika myndigheterna men vi upplever att vi kommit en bra bit på vägen som vi inte hade gjort om vi inte arbetat aktivt med frågan. Framgångsfaktorerna anser vi har varit att samordnaren har spenderat mycket tid på Arbetsförmedlingen, enkla saker som att ibland äta lunch där istället för på Socialförvaltningen gör stor skillnad. En annan framgångsfaktor kan vara att hon närmat sig dem med stor ödmjukhet inför deras bedömningar och arbetssätt. Samordnaren har försökt att lägga fram Socialförvaltningens inblandning i ärendena som erbjudande om att kunna arbeta med områden som Arbetsförmedlingen inte kan arbeta med snarare än krav på att de ska arbeta på ett visst sätt. Socialsekreterarna och handläggarna på Arbetsförmedlingen har startat upp gemensamma frukostar en gång per termin för att lära känna varandra så att det ska vara lättare att ringa och boka möten. Detta har upplevts som väldigt positivt. Under perioden september till december 2012 genomfördes 9 kartläggningssamtal och 6 trepartssamtal på Arbetsförmedlingen. Under perioden januari-april 2013 genomfördes 13 kartläggningssamtal och 9 trepartssamtal på Arbetsförmedlingen. Övriga samarbetspartners Samordnaren har utöver detta varit kontaktperson och tillika deltagare i operativa gruppen för Jobbzonen som är ett ESF-projekt där vi disponerar fem platser. Pro
jektet fungerar väl och samordnarens uppgift har varit att hjälpa socialsekreterarna med att samordna platser och vid behov ha kontakt med personalen i projektet. I höst kommer samordnaren att ingå i Finsam projektet Accelereras nystartade referensgrupp. Det är ett FINSAM-projekt som i Burlöv har sin utgångspunkt från Jobbcentrum. Samarbetet med handläggarna på socialförvaltningen kommer därmed att underlättas. Socialförvaltningen anser att det är viktigt för en liten kommun som Burlöv att hålla ett brett kontaktnät och samordnarens uppgift har också varit att hålla sig uppdaterad i liknande arbetsmarknadsfrågor i närområdet och resten av landet bland annat i form av studiebesök i andra kommuner och genom SKL och även genom media. Summering Samordnartjänsten har inneburit att verksamheten har kunnat kvalitetsutveckla arbetet med personer som uppbär försörjningsstöd och är arbetslösa. Samordnartjänsten har gjort det möjligt att utveckla samarbetet med vår viktigaste samarbetspartner, Arbetsförmedlingen. Behovet av försörjningsstöd påverkas till största delen av att personer är arbetslösa och har behov av ekonomisk hjälp till sin försörjning. Detta kan förhindras om behovet av bistånd kan minskas och om tiden som biståndstagare kan minskas. Det innebär också att vi kan minska risken för att medborgarna hamnar i ett utanförskap. Därför är det av stor vikt att fler kommer i arbete och egen försörjning. En annan viktig del som kommer fram i rapporten är genomförda uppföljningar av de som deltagit i Jobbklubben. Detta får ses som en del i det förändrings arbete som kommer att starta inom kommunens arbetsmarknadsenhet under hösten 2013. Arbetsutskottets förslag till beslut att tacka för informationen och överlämna rapporten till kommunstyrelsen för kännedom.
3. Rapport Flyktingprojektet Dnr SN/2013:204 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade att bevilja medel i budgeten och uppdra åt socialnämnden att genomföra projektet enligt projektplanen avseende kompetenshöjande verksamhet för flyktingar. Projektet skall genomföras under perioden 2012-2014. Detta är den första skriftliga rapporten som redovisas. Den kommer att beskriva hur arbetet har bedrivits och vilka resultat för deltagarna som uppnåtts. Projektet startade i november 2012. Verksamheten bedrivs inom arbetsmarknadsenhetens organisation och i Jobbcentrums lokaler. Bakgrund Burlövs kommun har under många år tagit emot ett stort antal nyanlända flyktingar. Många av dessa har haft svårt att komma in på arbetsmarknaden och har därför blivit långtidsarbetslösa med försörjningsstöd som enda försörjning. Den grupp som för närvarande ingår i vårt aktiva flyktingmottagande behöver därför extra insatser för att inte hamna i ett långt beroende av försörjningsstöd. Många av de personer som tidigare mottagits i kommunens flyktingmottagning har en låg utbildningsnivå och står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är därför nödvändigt att gå in med ytterligare insatser för att de personerna ska komma närmre arbetsmarknaden. Under de senaste åren har kostnaderna för försörjningsstöd ökat i kommunen. Under det senaste året har arbetslösheten ökat ytterligare vilket påverkar försörjningsstödet i stor omfattning. För att inte ökningstakten ska fortsätta är det av stor vikt att vidta åtgärder för att förhindra den utvecklingen. Med anledning av detta föreslog förvaltningen att genomföra ett projekt med inriktning på de flyktingar som har haft svårigheter att komma in på arbetsmarknaden av olika anledningar och därmed fastnat i ett bidragsberoende. Målgrupp Målgrupp för de extra kompetenshöjande åtgärderna är personer som ingår i kommunens flyktingmottagning eller har ingått, och som saknar andra insatser i form av arbetsmarknadsåtgärder via arbetsförmedling eller annan aktör. Mål Målet med verksamheten är att deltagarna i projektet erhåller arbete, utbildning eller praktik som kan leda till en framtida anställning och egen försörjning. Åtgärder De åtgärder som enligt projektplanen föreslogs skulle användas för att uppnå målet att få fler personer i arbete, utbildning eller annan kompetenshöjande verksamhet var enligt nedan:
Särskild praktikcoachning Särskilda insatser till utvald målgrupp Medel för köp av externa utbildningsplatser eller annan verksamhet som bedöms kunna förbättra möjligheten till arbete med egen försörjning Hur jobbar vi? I projektet är det en person anställd som har ansvaret för det dagliga arbetet med deltagarna. Arbetet består till stor del av att finna individanpassade lösningar för att öka möjlighet till en välfungerande insats i form av praktik eller liknande. Det innebär att det inledningsvis görs en kartläggning av möjligheter, intresse och tidigare erfarenheter hos individen. I vissa fall kan denna fas ta längre tid beroende på hälsotillstånd mm. Allt arbete sker i nära samarbete med socialsekreterarna inom försörjningsstödet och arbetsförmedlingen. Detta för att alla delar skall ingå i den aktuella planeringen. Arbetet med att få ut deltagarna i praktik har hittills gett ett bra resultat. Det som inte har kommit igång ännu är köp av externa tjänster såsom utbildningar eller annan verksamhet som skulle kunna höja kompetensen i den aktuella målgruppen. Resultat Under projekttiden fram till dagens datum (2013-08-29) har 30 personer haft kontakt med projektet och varit inskrivna. Av de 30 deltagarna har 13 praktiserat under minst en period. 12 deltagare har blivit utskrivna med olika skäl (se tårtdiagram) 18 av deltagarna är fortfarande kvar i projektet.
12 personer deltar aktivt i projektet och får handledning och coaching kontinuerligt. 6 personer deltar passivt på grund av hälsoskäl eller social problematik som hinder. Projektet kan börja jobba med dessa personer så fort de bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande. Kommentarer: Utifrån det redovisade resultatet är bedömningen att det har varit positivt resultat. Att så många som 6 personer har gått vidare till arbete är ett bra resultat med tanke på den korta tid som projektet varit igång. Framtid Planen är att jobba vidare med de deltagare som finns kvar i projektet. Det tas löpande in nya deltagare vid behov. Kontakt har tagits med en extern aktör för att skräddarsy en aktivitet som kan höja kompetensen samt ge arbetsträning. Summering Vi anser att projektet är viktigt som ett komplement till övrig verksamhet inom området. Projektet ligger tillsammans med kommunens övriga verksamhet inom området arbetsfrämjande åtgärder samt att det sker i nära samarbete med arbetsförmedlingen. Det är viktigt att under 2014 implementera projektets erfarenheter i den ordinarie verksamheten inom kommunens arbetsmarknadsenhet och övrig verksamhet inom socialtjänsten. Arbetsutskottets förslag till beslut att tacka för informationen och överlämna rapporten till kommunstyrelsen för kännedom.
4. Förslag på åtgärder Jobbcentrum Dnr SN/2013:205 Sammanfattning På uppdrag av Burlövs kommuns KSAU har en översyn genomförts över kommunens arbetsmarknadenhet. En rapport av den genomförda översynen har överlämnats och förslag till förbättringsområden har identifierats. Socialnämnden har utifrån resultaten i denna rapport, uppdragit åt förvaltningen att lämna förslag på aktiviteter utifrån de föreslagna förbättringsområdena. Verksamhetsbeskrivning Verksamhetens målgrupp är arbetslösa kommuninvånare med tonvikt på personer som för sin försörjning är i behov av försörjningsstöd. De åtgärder som erbjuds är offentligt skyddat arbete, lönebidrag, feriearbeten, jobbgaranti för ungdomar, jobboch utvecklingsgaranti samt jobbklubbsverksamhet. Alla personer som kommer i kontakt med socialtjänsten i form av ekonomiskt bistånd och bedöms ha arbetsförmåga hänvisas till jobbklubben. Jobbklubben erbjuder bland annat hjälp i arbetssökandet och förberedelse för arbete. Mål Kommunens övergripande mål för de fem kommande åren dvs 2013-2017, för målområde Arbete och näringsliv anges att: År 2017 ska andelen sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för Skåne eller högre Människor ska kunna försörja sig själva. Sysselsättning stärker individen och underlättar integrationen i samhället. Individens möjligheter att få ett arbete och goda livsvillkor ska öka. Vi ska öka insatserna för att skapa fler arbetstillfällen till våra kommuninvånare i Burlöv. Minska andelen personer med försörjningsstöd Utveckla och kvalitetssäkra de kommunala arbetsmarknadsåtgärderna/insatserna Stärka samarbetet med näringslivet och arbeta för att fler personalintensiva företag ska etablera sig i Burlöv Skapa förutsättningar för ett gott företagsklimat För att uppfylla kommunens övergripande mål avseende Arbete och näringsliv har nämnden brutit ner målet till: Stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv Indikatorn är: Minska andelen invånare med försörjningsstöd Öka andelen sysselsatta i åldern 18-64 år
Nuvarande organisation Kommunens arbetsmarknadsenhet är organiserad inom socialnämndens verksamhetsområde. Jobbcentrums verksamhet har bedrivits sedan 1979. Inom kommunens arbetsmarknadsenhet finns Jobbcentrum, Jobbklubb, Ungdomsgarantin. Inom verksamheten handläggs även alla Feriarbeten för ungdomar i kommunen. Servicegruppen: Hjälper kommunens olika förvaltningar och kommunens pensionärer med diverse uppgifter. Här arbetar en stor grupp personer som har anställningsstöd via arbetsförmedlingen i form av OSA,(Offentligt skyddat arbete). Jobbklubben: till Jobbklubben hänvisas personer som uppbär försörjningsstöd och som står långt från arbetsmarknaden. Inom Jobbklubben får man hjälp med att skapa CV och på andra sätt förbereda sig för en anställningsintervju, arbete eller praktik. Ungdomsgarantin: Ungdomsgarantin är en arbetsmarknadsåtgärd för arbetslösa ungdomar mellan 16-25 år som beslutas av Arbetsförmedlingen. Kommunen erhåller ersättning för denna insats via arbetsförmedlingen. Förutom ovanstående permanenta delar av verksamheten finns projekten Kompetenshöjande verksamhet för flyktingar och Finsamprojektet Accelerera med inriktning på arbetslösa ungdomar, inom Arbetsmarknadsenhetens område. Utvecklingsområden och framtid Jobbcentrum har bedrivit sin verksamhet sedan 1979. Verksamheten har varit framgångsrik på många sätt under åren och en välfungerande verksamhet för kommunens medborgare på olika sätt. För att följa utvecklingen i samhället och möta de förändringar som sker i omvärlden är det av stor vikt att verksamheten kan erbjuda flexibla insatser utifrån individers behov och utifrån den rådande arbetsmarknaden. Det är också av stor vikt att verksamheten sker i nära samverkan med andra aktörer såsom arbetsförmedlingen samt ha goda företagskontakter. Nedan beskrivs de områden som under 2013 kommer att ses över för att utveckla arbetsmarknadsenheten. De överensstämmer till stora delar av de förbättringsområden som identifieras i översynens rapport. En strategisk och flexibel av verksamheten Omvärldsbevakning Utveckla verksamheten mot modern arbetsmarknadspolitik Strukturerad samverkan kring individen Utveckla metoder för individanpassade lösningar Tillhandahållande av adekvata arbetsmarknadsåtgärder Det har saknats utvecklingsplaner för verksamheten. Det finns behov av att utveckla nuvarande verksamhet för att öka möjligheten för fler medborgare i Burlövs kommun
att komma närmre arbetsmarkanden. Delar av Jobbcentrum har en fungerande verksamhet men det finns behov av att komplettera med insatser som kan matcha nuvarande och framtida behov. Den verksamhet som riktar sig mot arbetslösa ungdomar och arbetslösa försörjningsstödstagare behöver utvecklas för att möta dagens och framtida behov. Verksamheten behöver individanpassas för att möta varje individs behov. Det finns också behov av att se över strukturen i verksamheten för att kunna sätta upp mätbara mål. För att kunna se om de insatser den arbetslöse erhåller ger avsedd effekt. Det finns också ett behov av att utveckla verksamheten mot ökad samverkan med andra aktörer och även ha ett skapa ett omvärldsperspektiv. Förslag på åtgärder Planeringen är att påbörja förändringsarbetet utifrån ovanstående identifierade områden. Det viktigaste är att genomföra förändringar inom Jobbklubben och Ungdomsgarantin. Nedan beskrivna förslag på åtgärder skall påbörjas under hösten 2013. Ta fram en struktur för Jobbklubbens verksamhet för att möjligöra uppföljning av verksamheten. I detta ingår t ex strukturerade inskrivningssamtal med dokumentation och tider för uppföljning och återrapportering mm Innehållet i jobbklubbens verksamhet skall ses över och förändras utifrån beprövade metoder och utifrån deltagarnas behov. Förändringar av innehållet i verksamheten som avser ungdomsgarantin. Utveckla samverkan med externa aktörer som tex Arbetsförmedlingen. Det är av stor vikt att förändringsarbetet sker med stor delaktighet tillsammans med de medarbetare som arbetar i verksamheten idag. Inom arbetsgruppen finns stor erfarenhet som det är av stor vikt att ta del av i det framtida arbetet. Konkreta beskrivningar av förändringar enligt ovanstående skall presenteras senast 2013-12-31. TIDSPLAN En förändring av verksamheten planeras starta 2013-10-01. Arbetsutskottets förslag till beslut att tacka för informationen och överlämna den till kommunstyrelsen för kännedom.
5. Uppföljningsrapport 2-2013 Dnr SN/2013:93 Kommunstyrelsen beslutade 2013-09-02 att erinra socialnämnden om att senast den 7 oktober 2013 inkomma till kommunstyrelsen med åtgärdsplaner för underskott i den egna verksamheten i enlighet med fullmäktiges beslut den 20 maj 2013, 50. Föreligger skrivelse i ärendet med handlingsplan avseende budget i balans. Arbetsutskottets förslag till beslut att godkänna skrivelsen och ställa sig bakom förvaltningens handlingsplan avseende budget i balans.
6. Ramavtal Psykiatri Dnr SN/2013:236 Sammanfattning Regeringen och SKL har genom en överenskommelse 2012 enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och ungdomar som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Satsningen fortsätter 2013 och för att kommuner och landsting ska få ta del av särskilt avsatta prestationsbaserade stimulansmedlen ska vissa grundkrav vara uppfyllda bl.a: Det ska i länet finnas överenskommelser om samverkan kring personer, med psykisk funktionsnedsättning samt barn och ungdomar som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Överenskommelsen ska vara politiskt förankrad. Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att anta förslag till ramöverenskommelse, psy- att kiatri Arbetsutskottets förslag till beslut att anta förslag till ramöverenskommelse avseende psykiatri.
7. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dnr SN/2013:259 Föreligger förslag till Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förslag till beslut att Socialnämnden föreslås besluta att godkänna förslaget till Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Arbetsutskottets förslag till beslut att godkänna förslaget till Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
8. Ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen Dnr SN/2013:262 Föreligger redovisning av ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen. Förslag till beslut att enligt rapporteringsskyldigheten överlämna handlingen till kommunfullmäktige. Arbetsutskottets förslag till beslut att enligt rapporteringsskyldigheten överlämna handlingen till kommunfullmäktige och revisionen.
9. Protokoll från Förtroenderåd Svenshögs äldreboende, 2013-09-05 Dnr SN/2013:194 Föreligger protokoll från Förtroenderåd Svenshögs äldreboende, 2013-09-05 Förslag till beslut att lägga protokollet till handlingarna. Arbetsutskottets förslag till beslut att lägga protokollet till handlingarna.
10. Protokoll från Förtroenderåd Harakärrsgården A och C-F, 2013-06-04 Dnr SN/2013:261 Föreligger protokoll från Förtroenderåd Harakärrsgården A och C-F, 2013-06-04. Förslag till beslut att lägga protokollet till handlingarna. Arbetsutskottets förslag till beslut att lägga protokollet till handlingarna.
11. Information Förvaltningen informerar om situationen kring ensamkommande flyktingbarn. Arbetsutskottet beslutar att att tacka för informationen samt uppdra åt förvaltningen att till socialnämnden redogöra för situationen kring ensamkommande flyktingbarn.
12. Delegationsbeslut
13. Delgivningar