INLEDANDE SEMINARIUM OM REVIDERINGEN AV LÄROPLANSGRUNDERNA STÖDMATERIAL 27.8.2012 UTBILDNINGSSTYRELSEN Irmeli Halinen undervisningsråd 1
Framtidsbilder Verksamhetsmiljön och kompetensbehovet förändras 2
Världen är en förunderlig plats! - Klimatuppvärmning - Terrorism - Ekonomisk globalisering - Förändringar i arbetslivet - Invandring - Social polarisering - Samhällets komplexitet - Finans-, ekonomi- och skuldkriser - Jokela, Kauhajoki, Utøya - Revolutionerna i arabvärlden - osv. Källa: Hämäläinen, T. 2011; O Hara 20083
Centrala förändringar i verksamhetsmiljön Klimatförändring, utarmning av den biologiska mångfalden, global befolkningsökning och fattigdom Globalisering och dess konsekvenser Teknisk utveckling Informationsmängd och informationens karaktär Komplexa samhällsföreteelser Förändringar i barns uppväxtmiljö Källor: Rapporten Den grundläggande utbildningen 2020 och det omfattande bakgrundsmaterialet till den Rapport av EK:s projekt Oivallus OECD:s senaste rapporter EU:s och Europarådets analyser 4
Klimatförändring, befolkningsökning och miljö Klimatförändringen och utarmningen av den biologiska mångfalden ställer ofrånkomliga villkor med tanke på framtiden Globalt partnerskap förutsätts för att begränsa befolkningsökningen och bryta fattigdomsspiralen Globala miljöförändringar påverkar oss alla; det ömsesidiga beroendet mellan olika världsdelar ökar Eleverna förväntar sig att de ska kunna känna sig trygga, förstå saker och lära sig att göra etiska val i sitt liv 5
Globalisering och samhällelig förändring Globaliseringen är en mångfasetterad och kontroversiell process Ökad ekonomisk och kulturell enhetlighet och växelverkan Ökade regionala skillnader Kulturell, språklig och religiös mångfald Förändring av arbetets karaktär, arbetets och arbetskraftens rörlighet Eleverna behöver information och insikt om sin egen identitet, bakgrund och vad som kännetecknar andra kulturer, förmåga att leva i en flerspråkig och mångkulturell miljö samt färdigheter/kompetens för att kunna möta förändringarna i samhället och arbetslivet 6
Teknik- och medieutveckling Den tekniska utvecklingen, i synnerhet inom informations- och kommunikationsteknik, har skapat förutsättningar för globaliseringen Den tekniska utvecklingen är i sin linda; den för med sig nya lärmiljöer, metoder och möjligheter Eleverna behöver bättre möjligheter att utnyttja teknik, särskilt ikt, för att fördjupa sitt lärande och kombinera det de lärt sig i skolan med kunskap som inhämtats utanför skolan. De ska lära sig att söka, analysera och bygga upp/producera information genom mångsidig växelverkan med andra Begreppet läs- och skrivfärdigheter har förändrats i dag behövs vidgad textkompetens, som i allt högre grad 7 också omfattar förmåga att läsa bilder
Informationens karaktär förändras Tekniken gör informationen tillgänglig Enorm mängd information, komplex och visuell Informationen skapas inom nätverk Informationen är mångformig, osäker, motstridig, dynamisk, uppdateras ständigt Eleverna behöver både strategier för att kunna handskas med den ökade mängden information och bekräftelse på sin identitet i det enorma informationsflödet Eleverna behöver förmåga att skaffa information och behandla den, läsa kritiskt, producera information i växelverkan med andra och i nätverk samt förmåga att reflektera och lösa problem 8
Förändringar i barns och ungas uppväxtmiljö Förändringar i familje- och släktförhållanden, boendemiljö och kamratkrets Vuxenförebilder, omvårdnad, familjeproblem, fattigdom, press på barn och unga Nya former av gemenskap, mediernas och reklamens påverkan Daghemmens och skolornas ansvar för fostran/omsorg ökar Eleverna behöver upplevelser av trygga vuxna som bryr sig om och samarbetar konstruktivt med varandra, träning i vardagsfärdigheter samt individuellt stöd och handledning för sin utveckling Skolans uppgift är att stärka elevernas känsla av koherens (sammanhang) och stödja framsteg 9
Samhällets omdaning och psykiskt välbefinnande Ökad osäkerhet Begriplighet Problem att välja Hanterbarhet Känsla av koherens Hälsa, subjektivt välbefinnande (QoL) Individualism, normlöshet, Konsumtionssamhälle, materialism & instrumentalism Meningsfullhet Källa: Timo Hämäläinen, SITRA 2009 (Aaron Antonovsky; Monica Ericsson & Bengt Lindström) 10
I förändringens centrum Strukturerna och utmaningarna när det gäller handlingar, kunskap och existens har förändrats (Ståhle, 2009) Handlingar alla viktiga och betydelsefulla resultat föds i samarbete och nätverk Kunskap tekniskt och socialt sett allt mer spridd Existens vår identitet prövas i en ständigt föränderlig värld med globala informationsflöden 11
Kompetens som förutsätts i framtiden (1) Vidgad textkompetens, ikt-färdigheter, Förmåga att lära sig, reflektera och lösa problem, nyfikenhet, motivation och intresse, vilja Förmåga att styra sig själv, ta initiativ, identifiera och utnyttja sina starka sidor och att uttrycka egna tankar och idéer Förmåga att bilda nätverk, samarbeta, växelverka, hantera olikhet, förhandla, lösa konflikter osv. Fantasi och kreativitet 12
Kompetens som förutsätts i framtiden (2) Förmåga att hantera vardagen och ta hand om sig själv (hälsa, välbefinnande, motion, hem, egen ekonomi etc.) Kulturkunskap, förmåga att planera och producera, praktiska färdigheter Färdigheter att delta i medborgarsamhället, ekonomisk kunskap, flexibilitet och förmåga att hantera förändrade situationer Förmåga att förbinda sig, delta, påverka, leda och ta ansvar (också förmåga som anknyter till globalt medborgarskap och miljöansvar) 13
2 Barometer för framtidens lärande 2030 14
Barometer för framtidens lärande 2030 Delfoi-barometer som utvecklats av Utbildningsstyrelsen i samarbete med Otavan opisto, Tulevaisuuden tutkimuskeskus vid Åbo universitet och Demos ry: Inleddes för den grundläggande utbildningens del från och med början av 2010 Utvidgades till att omfatta gymnasiet våren 2011 Två paneler, cirka 30 deltagare i vardera, sammanlagt 77 sakkunniga Intern panel: sakkunniga inom undervisning, lärare, forskare inom lärande och tjänstemän Extern panel: företagsledare, beslutsfattare, forskare, representanter för medborgarorganisationer osv. Publikation: Linturi, H. & A. Rubin: Toinen koulu, toinen maailma; Oppimisen tulevaisuus 2030 15
Vad är Delfoi? Enkätmetod, som används för att få fram experternas åsikter om framtida möjligheter och alternativ. En panel som består av inbjudna experter bedömer framtiden för en viss situation/företeelse/händelse/utveckling etc. Kvalitativ forskning, men i synnerhet den datorbaserade tekniken möjliggör även omfattande prognosenkäter (t.ex. edelfoi). Särskilt användbar för att undersöka vitt utbredda fenomen, planerade utvecklingsmodeller eller frågor som är politiskt eller socialt känsliga eller komplicerade och svåra att granska med andra metoder. 16
Lösningar dvs. vad de flesta är eniga om Det behövs många olika metoder för undervisning och lärande fenomenbaserat lärande, problembaserat lärande, självstudier, tillgodoräknande av medborgarverksamhet och andra kunskaper än skolkunskaper; eleverna visar sina kunskaper och färdigheter Ny syn på resursfrågan nya sätt att gemensamt producera och dela pensionärer och föräldrar med i skolans verksamhet mindre strikta gränser mellan uppgifter och bestämmelser Viktigt att ta hänsyn till olikhet individuella behov former av kooperativt lärande Lärarens uppgift måste omvärderas ökad multiprofessionalitet 17
Dialoger dvs. frågor, där uppfattningarna om framtiden är delade Jämlikhet och rättvisa bevara kohesionen i samhället vs respektera olikhet Följder av globaliseringen på regional nivå fundamentalism vs hänsyn till individuella behov, t.ex. hemundervisning, religiösa skolor mm. Undervisningsmetoder grundar sig metoderna på teknisk utveckling, samhälleliga behov eller ekonomiska aspekter? 18
Dialoger dvs. frågor, där uppfattningarna om framtiden är delade Bedömning metakunskap vs ämnesspecifik kunskap; påvisande slutbedömning av hela åldersklassens resultat vs (multi)nationella mellanbedömningar bedömning av individuell kunskap vs gruppvis bedömning Allmänbildning läraren "bildningsagent", självstyrande och -organiserande elever 19
Tvistefrågor dvs. frågor, där mycket olika åsikter framfördes Kan någon annan än en individ lära sig? kollektivt lärande, lärande i team och organisationer Standardisering av lärarutbildningen mångsidiga kunskaper vs specialkunskaper; samarbete och fenomenbaserat lärande vs sakkunskap Utlokalisering av undervisningen, behov att ansöka om finansiering i företagsvärlden tillfälliga lärare, distansundervisning osv. utlokaliserad undervisning, skillnad i värde Engelska som undervisningsspråk ökad mång- eller monokulturalism? Virtuella skolor och informationsteknik mänskliga och harmoniska situationer ansikte mot ansikte vs konstgjorda virtuella situationer 20
3 Barns och ungas förslag för att utveckla den grundläggande utbildningen 21
Barns och ungas tankar och förslag 2010 Vid årsskiftet 2009 2010 genomfördes en webbintervju bland 13-åriga grundskolelever samt gymnasie- och yrkesstuderande; sammanlagt cirka 60 000 barn och unga från olika delar av Finland svarade När det gäller elevernas uppfattning om skolan nämndes främst (a) tidtabeller, också känsla av brådska, (b) vänner, sociala relationer och gemenskap samt (c) utmaningar, att upptäcka nytt och välja utbildning Språkkunskaper, matematiska kunskaper, sociala färdigheter och läs- och skrivfärdigheter samt färdigheter som anknyter till välbefinnande och hälsa ansågs vara viktiga kunskaper för framtiden Ungefär 75 % tyckte att de lär sig viktiga saker för framtiden i skolan och kan använda kunskaper och färdigheter de lärt sig annanstans Skolan ansågs inte ge tillräckligt bra vägkost i konst- och färdighetsämnen, färdigheter för samhällelig verksamhet, arbetsliv och ekonomi, internationell verksamhet och vardagshantering eller kunskaper i klimat- och miljöfrågor Eleverna i grundskolan önskade mera studiebesök och möjligheter att påverka 22
Barns och ungas tankar och förslag 2010 I forumet för barn och unga (LNF) som ordnades av Utbildningsstyrelsen 2010 diskuterades om hur grundskolan ska utvecklas. De unga som representerade den grundläggande utbildningen, gymnasiet och yrkesutbildningen önskade: mera koncentrerat lärostoff och långsammare arbetstakt uppmuntrande och övervägd respons arbetsro och bra undervisning verklig möjlighet att påverka i frågor som berör dem själva och att vara med och fatta beslut i klassen och skolan 23