TJÄNSTESKRIVELSE 1 av 10 2011-02-15 Kulturväv- Staden mellan broarna - lokalbehovsananlys Umeå kultur har sedan december 2010 arbetat med att identifiera kommande ytbehov för kulturella ändamål i ett framtida kulturens hus i staden mellan broarna. Umeå kultur har identifierat arbetet i tre delar. 1. Det som sannolikt skall ingå i ett nytt hus (kulturnämnden äger beslutsmandat och resurser) 2. Framtida inriktning i huset, samordning med andra kommunala verksamheter där andra nämnder äger resurser och beslutsmandat 3. Visionen, önskemål att få in i huset (externa aktörer) 4. Kommersiell verksamhet (Baltic) ingår ej i uppdraget. 1. Det som sannolikt skall ingå i ett nytt hus Nuvarande stadsbibliotek Stadsbiblioteket är en så pass stor enskild verksamhet att det troligtvis kommer att utgöra kärnan i ett kulturmötenas hus och kompletteras med medspelare från föreningsliv, studieförbund, universitet och andra kommunala förvaltningar. Möjligheter till nya lösningar som bidrar till integration och samverkan mellan offentliga, ideella och kommersiella verksamheter bör ha hög prioritet vid val av vilka andra verksamheter som ska ingå. En förutsättning för att nå nya grupper, klara ett ökat öppethållande och få inspiration till nyskapande utveckling är att det finns samverkanspartners som stödjer och kompletterar stadsbibliotekets verksamhet. Det bör vara verksamheter som bidrar till att göra området mångfacetterat och välbesökt samt har möjlighet att medfinansiera driften. Samnyttjande av grupprum, utställnings- och programlokaler samt personalrum är exempel på lokaler som stadsbiblioteket kan samnyttja med andra verksamheter. Tekniska resurser samt kompetens är andra exempel. Kulturcentrum för barn och unga, Kulturverket, Umeå Musikskola och Idéan är några exempel på kommunala verksamheter med barn och unga som målgrupp och med potential att komplettera stadsbibliotekets nuvarande verksamhet, och tvärtom. En etablering i kulturmötenas hus av dessa verksamheter är av stor betydelse för att stadsbiblioteket ska kunna utveckla mer skapande verksamhet för barn och unga. Sagateatern Ersätta nuvarande Saga teater som förhyrs av Umeå teaterförening med indirekt hyresstöd av Umeå kultur med 570 tkr/år. Fastighetsägare är HSB. Umeå Kommun Umeå kultur 90172 Umeå Besöksadress: Rådhusesplanaden 8 Tel växel: 090-161000
2 av 10 Sagateatern är en etablerad lokal som de flesta hittar till och en klassisk teatermiljö. Relativt låg hyra är en av teaterns styrkor som gör det möjligt att hyra ut billigt till ideella föreningar som annars inte får tillgång till en mellanstor scen. Några problemområden: Ingen sidoscen med direktinlastning Dålig ljudisolering Ingen förvaring för scenutrustning Dåligt fungerande inlastning För liten garderob Loger i källarplan För få publika toaletter Ingen lokal som fastighetsägaren vill satsa på. Barnkulturcentrum (Hamnmagasinet) Kulturcentrum för barn och unga erbjuder verksamhet med teatergrupper, skapande verkstäder, kulturpedagogiska projekt, utbildning för pedagoger och sist men inte minst Skapande lördagar. Förskolan filmar och Förskolan animerar är ett samarbete mellan KulturCentrum och Film i Västerbotten. Kulturcentrum för barn och unga drivs av Umeå kultur och finns i "fack 4" Hamnmagasinet i nya verksamhetslokaler från våren 2010. Lokalerna är nyrenoverade för ca 4 mkr och anpassade för verksamheten. Umeå fritid förhyr övriga ytor i Hamnmagasinet för fritidsgårdsverksamhet. Behov av en större scen vid vissa större föreställningar och teateruppsättningar som för närvarande inte finns i Hamnmagasinet Barnkulturcentrum ingår som en del i området ung och aktiv och dess framtida utveckling med bla Broparken. Samverkan sker i dag med många andra aktörer. Om verksamheten blir kvar i Hamnmagasinet hur bidrar då kulturcentrum till att vara en aktiv part i kulturväven. En swotanalys kan vara en lämplig arbetsmetod för att belysa styrkor, hot och möjligheter för barnkulturcentrum som en del i kulturväven. Ny black box/digital salong för ca 150-250 personer multifunktionell scen, digital salong En filmsalong (kommunal?) bör utgöras av visningar av kvalitetsfilm och barn och ungdomsfilm samt skolbioverksamhet. Erfarenhet från Norrköping visar att en kommunal? biografverksamhet anses ha bra effekt för hela bionäringen i staden. Målsättningen bör vara att satsa på ett gemensamt publikt center för presentationer och interaktiva miljöer som bygger på modern visualiseringsteknik och nya berättar och underhållningsformer. Det kan utvecklas till ett upplevelsecentrum för visualisering, forskning, filmvisning medieteknik, produktion och mediepedagogik tillsammans med Midgårdsskolan och eget skapande. De lokala aktörerna inom filmområdet är i akut behov av nya och funktionsenliga lokaler. Bla Folkets bio som idag hyr undermåliga lokaler på Gärdesvägen på Haga. Genom att tillskapa en black box erbjuder vi också våra andra arrangörer och kommunen att förlägga tex skolbio samt barnteaterföreställningar i denna lokal. Norrlandsoperan har skrivit fram underlag som betonar vikten av fler spelplatser som
3 av 10 idag inte finns i operans lokaler. Digitala salonger är dessutom efterfrågat av de kreativa näringarna som bla distribuerar animerade dataspel samt andra onlineapplikationer. Offentliga visningar av dessa media har ökat i intresse. Behov av två digitala salonger en för 150 pers och en för 250 pers. Digital salong/er för filmvisning av bla Folkets bio Skolbio, barnteater samt andra sceniska arrangemang Möjlig spelplats för Norrlandsoperan Showroom för gymnasieskolans filmproduktioner Bibliotekets ljusgård ersätts med multifunktionell scen för 75-150 personer Digital salong, utställning, föreläsning, talteaterscen, arena för det muntliga berättandet mm. Konstpedagogisk verksamhet Att inrymma kommunens konstsamling i ett framtida Kulturmötenas hus skulle ge oss möjligheter att från grunden påverka utformning och placering och därmed de allra bästa förutsättningarna för att i framtiden kunna arbeta mer effektivt, serviceorienterat och publikt. Några exempel: Ge oss möjligheter att presentera förslag till konstnärliga miljögestaltningar i en anpassad miljö. Ge våra brukare möjligheter att i sin tur ta med sig sina egna brukare, dvs grupper av förskolebarn, skolbarn, boenden på servicehus och gruppboenden för att tillsammans välja konst till sin verksamhet. Möjligheter till programverksamhet, samarbetsprojekt med konstpedagoger som tar emot grupper och arbetar med konstsamlingen som utgångspunkt. En kommande utställningsyta i kulturmötenas kan fungera som ett showroom för konstnärligt campus. Projektateljé 1. Ett länge uttalat önskemål är tillgång till ateljéer vid större och utrymmeskrävande projekt av olika slag. Ett väldimensionerat och välutrustat rum att disponera under en avgränsad tid. Vid arbete med omfattande konstnärliga gestaltningsprojekt eller färdigställandet av aktuella utställningar. Projektateljé 2 Ett komplement till projektateljé 1. Möjligen med en delvis annan utrustning för att bättre kunna tillgodose en variation av önskemål från de gästande konstnärerna. Gästateljé Det blir allt vanligare med Artists In Residence i olika kulturella sammanhang. Idén bygger på att en eller flera konstnärer bjuds in för att verka på en plats eller i ett sammanhang under en längre tidsperiod. På så vis vitaliseras och influeras platsen av de i skilda sammanhang inbjudna aktörerna. Umeå är sedan länge del i det nationella utbytesprogrammet inom samtidskonsten Iaspis, vilket står för International
4 av 10 Artist Studio Program In Sweden. I det lokala värdskapet ingår förutom Umeå kommuns konstavdelning; Bildmuseet, Konsthögskolan, Galleri Verkligheten och Museum Anna Nordlander i Skellefteå. I värdskapet ingår att kunna erbjuda en gästande konstnär såväl ateljéplats, bostad och utställningsmöjlighet. Dessa åtaganden skulle på ett bra sätt kunna rymmas i denna struktur. Att som gästande konstnär få vistas i den kreativa miljö som ett mångfacetterat kulturhus innebär kommer ytterligare stärka Umeås profil som en attraktiv plats att vistas på, och därmed ökar möjligheterna att knyta de allra mest intressanta och aktuella konstnärskapen till längre vistelser i Umeå. Av erfarenhet vet vi att det goda värdskapet leder till att gästande konstnärer, ofta med världen som arbetsfält, blir till goda aktiva ambassadörer för Umeå. Kvinnohistoriskt museum Närings och planeringsutskottet har beslutat att ett av innehållen i kulturmötenas hus/kulturväv skall vara ett kvinnohistoriskt museum. I dagsläget är det svårt att ha en uppfattning om framtida ytbehov. Frågan måste utredas vidare av personer som har kompetens inom området. Framtida kopplingar till Umeås moderna historia, med ett lokalhistoriskt centrum, med interaktiva databaser och utställningar tillsammans med stadsbibliotekets lokalhistoriska samlingar kan utvecklas till att bli en plats där umebor kan ta del av Umeås moderna historia med ett kvinnohistoriskt museum som en viktig del. Ett uppdrag bör gå till Västerbottens museum att i samråd med Umeå universitet, aktörer inom Umeå kommun och andra beröra utreda framtida driftformer, organisation och innehåll i ett Kvinnohistoriskt museum eller andra museala delar. 2. Framtida inriktning i huset, samordning med andra kommunala verksamheter Centrum för information, turistbyrå, visitors centre, biljettcentrum. Övrig kommunal information, medborgarcenter, föreningsbyrå/ arrangemangskontor, konsumentrådgivning, energirådgivning mm. I en samordnad reception ska biljettförsäljning ske till både musik, teater och sportevenemang. Lokalbokning av kommunala lokaler ska även kunna ske i kulturmötenas hus. Kommunalt informationskontor. En förutsättning för att kunna delta i demokratiska processer är att ha tillgång till aktuell samhällsinformation och ibland även personlig handledning. På stadsbiblioteket finns en kommunal hörna med information i aktuella frågor. Verksamheten har stor potential att utvecklas såväl fysiskt som virtuellt och i nära samarbete med andra kommunala verksamheter. Enligt ett fullmäktigebeslut från 2000-12-18 ska det med högsta prioritet inrättas ett centrum med kompetens och möjlighet att tillhandahålla kommunal information till alla medborgare. Frågan är om den prioriteringen kvarstår. Föreningsbyrån. Dialogmötena har visat att det finns en mängd idéer bland Umeås kulturutövare. Flera har dock vittnat om att det ibland är svårt att veta hur man kan ta
5 av 10 en idé från tanke till handling. Många föreningar arbetar i projekt och efterlyser kvalificerad rådgivning om hur man till exempel kan söka pengar. Föreningsbyrån handlägger bidragsansökningar från Umeås mer än 700 föreningar, förmedlar lokaler och ger råd och stöd i allehanda frågor. Ett projektkontor skulle vara ett ovärderligt stöd för många och en naturlig samverkanspartner för stadsbiblioteket. Volontärförmedlingen. Umeå är en av världens bredbandstätaste kommuner, men tillgång till bredband är ingen garanti för att i vardagen kunna använda datorer och Internet. Det finns ett starkt samband mellan Internetanvändning och socioekonomiska villkor [1]. Åldern har starkast inverkan, därefter inkomst och utbildning. Den digitala klyftan har blivit ett begrepp. Många behöver personlig hjälp med datorutrustning och programvara. Skulle Umeå volontärcenter kunna vara en samarbetspart i dessa frågor? Fullmäktigesalen med grupprum flyttas och görs till en interaktiv lokal. (förhoppningsvis bättre beläggningsgrad i ett nytt hus, (nyttjas av föreningslivet, studieförbund mm) Idean, ( en koppling med Barnkulturcentrum för unga) Idéan, för- och grundskolans utvecklingscentrum arbetar med pedagogisk och kulturpedagogisk kompetensutveckling och erbjuder teoretisk fortbildning genom föreläsningar, seminarier och konferenser med interna och externa föreläsare, samt praktisk estetisk fortbildning i bild, form, drama, ord, musik, ljud, rytm och rörelse. Kurserna riktar sig i huvudsak till personal i förskola och skola Kursverksamhet praktiskt och då behövs tillgång till ateljeer och förändringsbara rum Kursverksamhet teoretisk, där behövs tillgång till föreläsningssal, grupprum allt med teknisk utrustning. Konferenser, lokaler som ovan Inspirationsmiljöer, lokaler där vi bygger upp inspirationsmiljö för förskolan som också fungerar och dit pedagoger och barn kan komma och jobba experimentellt och utforskande. Dokumentationscentrum, ett "bibliotek" av genomförda kurser, projekt, pedagogiska program, evenemang, exempel från förskolor i Umeå. Kulturverket hyr in sig i dag i Rådhuset med ca 10 arbetsplatser (öppen yta) Kulturverket har på ett innovativt och framgångsrikt sätt tagit tillvara ungas kreativitet, ökat ungas delaktighet i kulturlivet och utvecklat estetiska lärprocesser i skolan. Kulturverket arbetar mycket med film och musik och skapar också nya interaktiva verktyg för ytterligare tillgänglighet. Flexibla rum för workshops med kunnig handledning. Rummen, som ersätter våra skolbesök, bör inte se ut som klassrum och ha god interaktiv standard.
6 av 10 Önskvärt är att rummen ligger i anslutning till en större yta med bra takhöjd och råsystem där eventuella resultat kan testas. Teknikrum med bra utrustning för redigering, m.m. vad gäller ovanstående genrer vore förträffligt. Tillgång till verkstad, symaskiner etc. Lokaler för Kulturverkets "stora" avslut brukar ske i våra samarbetsparters lokaler så någon "hemmascen" har ingen hög prioritet. Lärcentra (interaktivt lärande) En intressant utvecklingsfråga skulle vara att, tillsammans med gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och för- och grundskolenämnden utveckla mötes- och studieplatser (fysiskt och virtuellt) med pedagogisk handledning som stöd till nya former av lärande, medskapande och samarbete. Umeå gymnasieskola har utarbetat en uppmärksammad webbplats med syfte att stärka elevers informationskompetens, Infokoll. Lokalmässigt kan ett samarbete omfatta tillgång till tysta rum för självstudier samt bokningsbara rum för studiecirklar och mötesverksamhet som ger förutsättningar även för samverkan med studieförbund och föreningar. Förutom lokaler behövs tillgång till teknik och handledning samt inlärningsmiljöer som stödjer olika inlärningssätt. En intressant idé är en framtida minoritetsspråksatsning i kulturväven kopplat till ett vägledningscentrum tillsammans med VIVA och andra aktörer, tex AF. Kulturgaranti Kulturnämnden och Gymnasienämnden har beslutat att undersöka hur vi ska kunna erbjuda alla barn och ungdomar möjlighet till skapande verksamhet genom att samordna våra kulturpedagogiska resurser. Idag finns i princip endast musikskolans och kulturcentrums verksamhet att tillgå med långa köer. I kulturgarantin ska alla kulturområden ingå som skapande verksamheter. Filmstudios med redigeringsrum Filmintresset i Umeå är stort och framförallt skapandet av film. Midgårdsskolan använder idag ett förråd som filmstudio med bla green screen och enklare ljusrigg. En centralt belägen filmstudio skulle öka kvalitén avsevärt på de produktioner som produceras på film och medieprogrammet på Midgårdsskolan men framförallt vara en resurs för alla som skapar film. Det är en skapande verksamhet som spänner över generationerna. En möjlig aktör kan då vara Film i Västerbotten som kan kopplas till den skapande filmverksamheten. Dom driver dessutom den erkända amatörfilmfestivalen som lockar många ungdomar. Filmstudion i närhet till visningssalonger ger ett bra pedagogiskt underlag för både allmänhet och skola. Samtal har förts med Gymnasienämndens ordförande samt rektor om en möjlig samverkan med Midgårdskolans film och medieprogram som en del innehållet i kulturmötenas hus, tex en filmstudio som kan nyttjas i projektforms arbete. Det kräver i sin tur lektionssalar som kan samordnas med övriga föreningsrum.
7 av 10 Övningsrum för musik I Umeås kulturprofil har musiken en stark ställning. Många flyttar till Umeå för studier och saknar då möjlighet att öva på sitt musikinstrument hemma. Musiklivet är högst levande i Umeå med flera studieförbund som skapat ytor för bland annat repetition och inspelning. Dessa satsningar till trots är lättillgängliga övningsrum för musik och sång är efterfrågat. Kulturmötenas hus bör stödja Umeås musikprofil genom att ha mindre musikrum (med till exempel tillgång till piano) med möjlighet att öva och kanske även spela in och redigera sin musik. Musikskolan uttrycker önskemål om konsertmöjligheter, skolkonserter, prova på verksamhet, öppna repetitioner på kvällstid, musikcafeér, dansspelningar i samarbete med andra musikföreningar, samspelsdagar mm. Övningsrum för sång Körverksamheten i Umeå är stor och bristen på bra och anpassade övningsrum är uttalad. Flera körer står i behov av repetitionslokaler. Några tankar om vad körverksamheten har för behov och önskemål när det gäller repetitionslokaler. (Synpunkter från ordförande i Sångkraft) - Lokalen måste ha rymd på något sätt, ganska högt i tak. Det kräver en rätt stor lokal, vi sitter ju "brett" så att säga. Då finns det en risk att det blir för slamrig akustik som det ibland kan vara i t.ex. stora klassrum i stenhus. Det får gärna vara en kort efterklang. Jag är tveksam till en källarlokal, det brukar vara för lågt i tak. - Vi vill slippa möblera om lokalen före och efter varje övning som vi måste göra nu. - Vi måste ha förvaringsutrymme för alla våra noter, pärmar, lådor, skivor etc. Där ska vi kunna ha våra notställ och vårt piano (om det inte finns ett bra piano i lokalen). Självklart måste vi kunna komma åt detta förvaringsutrymme när som helst och rummet måste vara låst för obehöriga. - Möjlighet att göra fika, någon typ av pentry vill vi ha tillgång till. - Möjligheter till kopiering av noter. Visserligen sjunger vi endast ur original, men ibland får vi ett original som vi köper rätten att kopiera. Det måste inte vara i samma lokal, men i "hyfsad" anslutning. - Vi vill att lokalen ska ligga relativt centralt i Umeå, men det är ju självklart om det handlar om kulturhus mellan broarna... 3. Visionen/Optionen det vi hoppas få in i huset. Beslut ägs av andra aktörer.
8 av 10 Teaterföreningen (kansliet), yta 95 kvm, är trångbodda och har svårt att ta emot praktikanter osv. Saknas förråd, hyr idag plats i folkrörelsearkivet för dt som skall arkiveras enligt lag. Biljettcentrum - Umeå folkets hus drivs av teaterföreningen, är trångbodda och klagar på arbetsmiljön. Även i framtiden kommer det att behövas ett bemannat biljettkontor med kunnig personal. Möjlig samordning med ett informationscenter. Studieförbunden Studieförbunden har via länsbildningskonsulenten haft möjligheter att lämna synpunkter på lokalbehov inom staden mellan broarna, Kulturmötenas hus Studieförbunden lyfter fram Kulturmötenas hus som en nod för vägledning till allt kulturutbud som finns i kommunen. Här skulle kunna finnas anslagstavlor, broschyrställ, dator med internetuppkoppling samt en bemannad reception för frågor. Skapande lokaler behöver inte alltid ha mycket och dyr utrustning, för t ex friskvårdsgrupper kan det vara rörelseutrymme som behövs. För t ex verkstäder kan behövas utrymme för att lämna alster på tork, eller avkylning. Det behöver då finnas låsbara utrymmen eller förvaringsskåp/hyllor. Flera studieförbund har iordningsställt egna lokaler för repande band. Studieförbunden ordnar också tillfällen för flera grupper i sin verksamhet att utvecklas genom att bl. a. få stå på scen. Scener i olika storlekar, för olika årstider och i fler stads/kommundelar behövs för dans, teater, musik och sång i olika former. Studieförbund använder gärna flexibla lokaler som går att nyttja för flera olika verksamheter och där studieförbund m fl hyr in sig vid behov. Dansverksamhet Balettakademin vid Folkuniversitetet bedriver idag dansverksamhet i den rosa gymnastikbygganden vid Vasaskolan samt i egna lokaler på Nygatan. Gymnastikbyggnaden uppgår till 948 kvm och Folkuniversitetet har ett s.k. rivningskontrakt. Hösten 2011 startar Norrlands första musikalgymnasium och deras huvudsakliga lokal är Scen 5 på Rosa huset. En dröm är att samla hela verksamheten på ett ställe och uppskattningsvis behövs 1300 kvm till detta. Dansens hus i Umeå (Intresseförening) ca 10 föreningar Startade pga lokalfrågan. Vill verka för ett Dansens Hus i Umeå, 10 tal dansföreningar är med, paraplyorganisation(tango, samba, folkdans mm). De har billiga hyror idag och har inte råd att betala så mycket. Vissa samarbetar idag med studieförbunden. Men det är utspritt och vore bra om alla kunde finnas ibland på samma ställe för att visa upp vad som finns i Umeå. T ex finns lokaler i Midgårdsskolan men är inte anpassat för föreningslivet på kvällstid och det skulle bli så dyrt.
9 av 10 Umeå har ett aktivt dansande föreningsliv med salsa, line- och squaredance, tango, foxtrot m.m. som kan använda lokalerna på kvällstid. Dansföreningar i Umeå ca 16 stycken. Det samiska kulturarvet bör synliggöras i Kulturmötenas hus. Den samiska kulturtraditionen kan mycket väl presenteras interaktivt genom utvecklandet av ett virtuellt samiskt land där besökaren får uppleva ljud, ljus och kyla i ett 3D utförande. En mer traditionella utställningsyta kan samnyttjas med en lokal av ljudgårdskaraktär som i nuvarande bibliotek. Vidare kans det samiska kulturarvet synas genom materialval och färgsättning. Från 1 januari 2010 gäller lagen om minoriteter och minoritetsspråk, som ska skydda Sveriges nationella minoriteter, stärka deras möjligheter och rättigheter till inflytande och främja minoritetsspråken samiska, meänkieli, finska, jiddisch och romani chib. Lagen, som bygger på regeringens minoritetspolitiska strategi, innebär nya skyldigheter för Umeå kommun och nya rättigheter för dem som tillhör dessa grupper. Samiska, meänkieli och finska har ett förstärkt skydd inom vissa geografiska förvaltningsområden och hos vissa myndigheter. Umeå kommun ingår i förvaltningsområdet för samiska. Umeås moderna historia eller Lokalhistoriskt centrum Umeå är en kommun med stor demografisk rörlighet. En majoritet av Umeås befolkning är inflyttade från andra platser. Att fånga dessa nya (och givetvis även gamla ) umebors engagemang är en viktig förutsättning för Umeås fortsatta utveckling. Att få tillgång till Umeås moderna historia kan ge kunskaper och insikter som ökar möjligheten att vara med och delta och påverka. Ett lokalhistoriskt centrum, med interaktiva databaser och utställningar tillsammans med stadsbibliotekets lokalhistoriska samlingar kan utvecklas till att bli en plats där umebor kan ta del av Umeås moderna historia. Tillsammans med stadsledningskontoret, Umeå universitet och Västerbottens museum kan ett aktivitetscentrum för demokratiska processer och dialoger i aktuella planeringsfrågor skapas. Goda erfarenheter finns från Botniabanans verksamhet i stadsbibliotekets entré där informations- och samrådsmöten fördes under hela utbyggnadstiden. Ett bra underlag finns i forskningsprojektet Umeå kommuns historia 1950 2000 som påbörjades 2008. Projektet är finansierat av Umeå kommun och utförs av Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) vid Umeå universitet i samarbete med HumLab, Umeå stadsarkiv, Västerbottens museum, Designhögskolan samt Stadshistoriska institutet, Stockholms universitet. Ett showroom som skildrar Umeås framväxt, från tidiga omnämnanden till dagens expansiva tillväxtort. Rummet bör vara flexibelt och tekniskt väl utrustat för att kunna nyttjas av kommersiella intressenter gärna i samband med större konferenser/mässor. Kundcenter myndigheter m. AF, försäkringskassan, skatteverket mm (hur ser myndigheterna på detta?) Kan kopplas ihop med ett gemensamt informationscentrum eller ett vägledningscentrum där VIVA har intressanta idéer för framtiden. Bör utredas vidare.
10 av 10 Umeå kultur Dan Vähä Kanslichef