Människobehandlande organisationer

Relevanta dokument
Kommunal välfärd. när resurserna inte räcker för att uppfylla lagkraven

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Människobehandlande organisationer : villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete PDF ladda ner


Människobehandlande organisationer : villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete PDF ladda ner

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

Samhällsvård till salu!

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm

Implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet

Styrningsproblemet och de nya styrformerna

Är olikheter och variation inom äldreomsorgen ett problem?

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson

Förvaltningspolitik - sammanfattning

OFFENTLIG FÖRVALTNING

Samverkan och samverkansprojekt

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

En kommunallag för framtiden

Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin

Chefens uppdrag. - att ha fokus på resultaten!

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning.

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

Vinster ur välfärden. Ali Esbati (V) Upphandlingskonferensen 2017

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari Nr. 1/2011 Februari 2011

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Samverkan kring utsatta barn och ungdomar Framgångsfaktorer och hinder?... Och vad är politikernas ansvar?

Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs!

Kommittédirektiv. Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. Dir. 2014:40. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014

Aktiv arbetsmarknadspolitik eller aktivering? Lena Westerlund LO-ekonom

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Veckodag Datum Tid Sal Preliminärt innehåll Lärare. Tisdag 30/ hsalb Momentintroduktion BH MU Onsdag 31/ hsalb

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN

Ledning och styrning av samverkan ny organisering av välfärden

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid

Budgetdag Lennart Hansson. Budgetdag VÄLKOMMEN

Förvaltning och IT. Gidlund kap 10

LANDSKAPSPERSPEKTIVET - en väg till ökad hållbarhet

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Samverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft?

Mellanchefen i socialtjänsten. Emelie Shanks

Organisation och ledarskap, 7,5 hp (IEGA04)

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Om styrning syften, valmöjligheter och utmaningar. Härryda kommun Januari 2019

Varför handledning? Handledning som professionellt projekt och organisatoriskt verktyg i handikappomsorg och individ- och familjeomsorg

EU-projekt: Combating Poverty in Europe (COPE ) Europa 2020-strategin: bl a fattigdomsbekämpning

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

Framtidens styrning i staten. Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Administrationssamhället. Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola

Från ord till handling utveckling av attraktiva besöksanledningar för internationella besökare

Kommittédirektiv. Värdighetsgaranti en äldreomsorg med respekt för människovärdet. Dir. 2007:25. Beslut vid regeringssammanträde den 1 mars 2007

SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier?

Lennart Lundquist. Demokratins väktare. Ämbetsmännen och värt offentliga etos. Studentlitteratur

REMISSVAR (SOU 2017:38)

Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man?

Har socialtjänstens tillit till de professionella minskat? KERSTIN SVENSSON

Tillitsbaserad styrning vad kan det vara? Verner Denvall Helsingborg 8 juni

Dags för omprövning om styrning av offentlig verksamhet. Per Molander

Schema SQ5174 Ledning och organisering av socialt arbete höstterminen 2014 Kurslokal är D250, D206 samt på Annedal 129 eller 403

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Anbud, privatisering, söka om sitt jobb, styckepris

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN

Rapport om arbetet åren

EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER?

Översyn av socialtjänstlagen Monica Malmqvist, departementssekreterare Enheten för familj och sociala tjänster

KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN

Kursen ges som en fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.


Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Innehåll av ideell söndag 16 okt Dialog dialogism - Föreningsdemokrati

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI

Hur skiljer sig den nya kommunallagen från kommunallagarna i de övriga nordiska länderna? Den nya kommunallagen

Ledning. av företag och förvaltningar. Rolf Lind och Anders Ivarsson Westerberg (red.) Fjärde upplagan FORMER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRING SNS FÖRLAG

2.3.2 CHEFSPROFESSION SOM HOT MOT DEMOKRATIN

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet

- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun

Samverkan med civilsamhället i förändring

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka?

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Administrationssamhället. Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola (Anders Forssell, Uppsala universitet)

Vad gör en SOCIONOM. egentligen?

Konferens i Göteborg

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel. Rickard Garvare

Behandling/ 23. Vilken effekt/påverkan har anhörigdelaktighet i utformning av insatser? Behandling/ Intervention. Behandling/ Intervention

Digitaliseringens transformerande kraft

Transkript:

Människobehandlande organisationer Villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete Staffan Johansson, Peter Dellgran och Staffan Höjer (red.) Natur & Kultur

Innehåll Om författarna 12 Förord av bokens redaktörer 16 Förord 17 Av professor Yeheskel Hasenfeld Referenser 19 Inledning 21 Av Staffan Johansson, Peter Dellgran och Staffan Höjer Varför behövs en lärobok om människobehandlande organisationer? 21 Många är berörda som anställda, brukare och medborgare... 22 Stora förändringar har skett - främst genom New Public Management 24 Vad menas med människobehandlande organisationer? 28 Bokens syfte 35 Översiktlig beskrivning av boken 36 Referenser 38 Del 1 - Teoretiska perspektiv och forskning om människobehandlande organisationer 41 1 Organisationsteoretiska perspektiv på människobehandlande organisationer 42 Av Staffan Johansson Inledning 42 Rationella klassiker inom organisationsteorin 43 De rationella klassikernas perspektiv på människobehandlande organisationer 46 Socialpsykologiska och kulturella perspektiv på organisationer.. 47 Socialpsykologiska och kulturella perspektiv på människobehandlande organisationer 50 Omvärldsperspektivet inom organisationsteorin 51 Institutionell organisationsteori 52 INNEHÅLL 3

Omvärldsperspektiv på människobehandlande organisationer. 54 Kritiska och postmoderna perspektiv på organisationer 56 Kritiska och postmoderna perspektiv på människobehandlande organisationer 58 Avslutande diskussion 60 Referenser 61 2 Forskning om människobehandlande organisationer 66 Av Peter Dellgran 8c Staffan Höjer Inledning 66 Ett mångvetenskapligt och växande forskningsområde 68 Organisationsfrågans relativa betydelse 69 Socialt arbete - ett heterogent och ruralt forskningsämne 71 Organisationsteori i svensk forskning 73 Avslutning - om forskningens roll och betydelse 75 Referenser 77 Del 2 - Omvärldsaspekter på människobehandlande organisationer 81 3 Rättslig reglering av människobehandlande organisationer 82 Av Gustav Svensson Inledning 82 Några korta historiska notiser 83 Rättslig förankring av samhällets skyldigheter inom det sociala området 84 Internationella konventioner 85 Regler i konstitutionen 85 Ordinär lagstiftning 87 Frivilliga åtaganden inom ramen för den kommunala självstyrelsen 88 Närmare om former för och innehåll i det offentliga välfärdsarbetet 89 Allmänt om den statliga och kommunala förvaltningsapparaten 89 Beredningen av besluten och beslutsfattandet 91 4 INNEHÅLL

Innehållet i besluten 92 Verkställigheten av besluten 93 Tillsyn över och kontroll av den offentliga verksamheten 94 Tillsyn 94 Ansvar 95 Domstolskontroll av besluten 96 Privata aktörers möjligheter att bidra till social välfärd 97 Förvaltningsuppgifter kan överlämnas åt enskilda organ 97 Även i övrigt har de privata aktörerna stora möjligheter att agera 100 Något om formerna för och innehållet i det privata välfärdsarbetet 100 Tillsyn över och kontroll av privat verksamhet 101 Tillsyn 101 Ansvar 102 Domstolskontroll av besluten 102 Avslutande diskussion 102 Social grundtrygghet - en rättighet för medborgarna? 102 Betydelsen av ramlagar 103 Den ökande privatiseringen - hot mot rättssäkerheten? 104 Referenser 105 4 Lekmannastyrning inom social barnavård 107 Av Torbjörn Forkby, Staffan Höjer och Andreas Liljegren Inledning 107 En historisk återblick 109 Styrning och beslutsfattande 111 Lekmannastyrning 1x2 Lekmannastyrning i praktiken 114 Vilka är det som fattar besluten? 115 Beslutsfattandet i praktiken 116 Avslutande diskussion 118 Referenser 120 5 Ekonomiskt bistånd - mellan nationell politik och lokalt självstyre 124 Av Åke Bergmark Inledning 124 INNEHÅLL 5

Statlig styrning och kommunalt ansvar 125 En ökad otydlighet 126 Governance och flernivåstyrning 127 Statlig styrning och kommunala organisationsformer 129 Socialtjänstlagen och organiseringen av det ekonomiska biståndet 130 Arbetsmarknadsaktivering - den dominerande trenden 132 Avslutande diskussion 139 Referenser 142 6 Unga arbetslösa - om en förgivettagen praktik 146 Av Katarina Hollertz Inledning 146 Unga arbetslösa bidragstagare och aktiveringspolitik 147 Kommunerna och arbetsmarknadspolitiken 148 Kommunala insatser och krav på unga arbetslösa bidragstagare 150 Aktiveringskraven 150 Insatsernas innehåll 151 Insatser som projekt 152 Insatsernas gemensamma drag 152 Krafter som skapar likriktning 154 Normer och värderingar om socialbidrag och arbetslöshet... 154 Behovet av klienter 157 Nya möjligheter och förutsättningar 159 Avslutande diskussion 161 Referenser 162 Del 3 - Verksamhetslogiker inom människobehandlande organisationer 165 7 Människobehandlande professioner 166 Av Peter Dellgran Inledning 166 Ett expanderande och transformerat kunskapsområde 167 Professioner - om organisatoriska och performativa aspekter... 169 Människobehandlande professioner - skillnader och gemensamma nämnare 171 6 INNEHÅLL

Har människobehandlande professioner då ändå något gemensamt? 173 Professionalisering och jurisdiktion - om fördelningen av arbetsuppgifter 175 Professionalisering på kollektiv nivå 176 Diskretion - oundviklig men villkorad självständighet 178 Styrning och konflikter 180 Organisatorisk och yrkesmässig professionalitet 182 Yrkesrörlighet - om professionella karriärer och personalomsättning 183 Yrkesrörligheten bland socionomerna 184 Avslutning - om deprofessionaliseringens pris 187 Referenser 188 8 Biståndshandläggarens yrkesroll och handlingsutrymme inom äldreomsorgen 194 Av Staffan Blomberg och Anna Dunér Inledning 194 Biståndshandläggarnas yrkesroll ur ett historiskt perspektiv... 194 Äldreomsorg blir en social rättighet 194 Reformer och nya organisationsideal 195 Trender i dag 197 Biståndshandläggarnas roller och funktioner 198 Ämbetsinnehavaren 198 Frontlinjebyråkraten 199 Handlingsutrymme och klientskapande 201 Handlingsutrymme 201 Klientskapande 204 Biståndshandläggarnas möte med omsorgstagarna 205 Avvisa 206 Expediera 207 Omvandla 207 Avslutande diskussion 208 Referenser 210 INNEHÅLL 7

9 Standardisering som lösning 214 Av Lina Ponnert och Kerstin Svensson Inledning 214 Utvecklingen mot standardisering 215 Kopplingen till en evidensbaserad praktik och statlig styrning 216 Standardisering, profession och organisation 217 Manualbaserat arbete ur organisationens perspektiv 218 Konstruktionen av standardisering som ett uttryck för evidensbaserad praktik 220 Manualer som ett svar på institutionella krav från omgivningen 222 Manualbaserat arbete ur de professionellas perspektiv 223 Socionom som en organisationsberoende profession 224 Avslutande diskussion 225 Referenser 226 Del 4 - Ledning och styrning av människobehandlande organisationer 231 10 Ledarskap inom människobehandlande organisationer 232 Av Stefan Szucs och Monica Andersson Bäck Inledning 232 Ett mer komplext chef- och ledarskap 233 Skillnaden mellan att vara chef och att vara ledare 234 Vem leder och hur väl? 234 Ledarskapsforskningens stegvisa utveckling 235 Uppgifts- eller människoorientering och process- eller resultatorientering 237 En modell för olika ledarskapstyper 238 Ideologiskt ledarskap 240 Strategiskt ledarskap 241 Operativt ledarskap 242 Administrativt ledarskap 243 Handlingsutrymme och kommunikation inom människobehandlande ledarskap 244 Avslutande diskussion 246 Referenser 247 8 INNEHÅLL

11 Policyimplementering - att förändra verksamheten i människobehandlande organisationer 252 Av Staffan Johansson Inledning 252 Vad menas med organisatorisk förändring? 253 Policyimplementering i människobehandlande organisationer.. 254 Top-down- och bottom-up-perspektiven 255 Syntesperspektivet 256 Implementering inom NPM-doktrinen 257 Implementering av samverkan 258 Forskningens lärdomar till de implementeringsansvariga 259 Policyns egenskaper 259 Vertikala interorganisatoriska relationer 260 Horisontella interorganisatoriska relationer 261 Implementeringsorganisationernas karaktär och handlingsutrymme 261 Målgruppernas gensvar och beteende 262 Makrofaktorer i omgivningen 263 Den internationella implementeringsforskningen - en sammanfattning 263 Myndigheters strategier för att förändra människobehandlande organisationer 264 Permanent förändring genom tillfällig organisering 266 Avslutande diskussion 268 Referenser 269 12 Granskning för utveckling och kontroll i socialt arbete 272 Av Lena Lindgren Inledning 272 Fokus på kontroll, kvalitet och resultat 273 Drivkrafter 275 Fyra vanliga granskningsformer 276 Uppföljning, utvärdering, tillsyn och revision 276 Likheter och skillnader 278 Socialt arbete i granskningssamhället 279 Staten 279 Kommunerna 280 Brukarna 283 INNEHÅLL 9

Privata och internationella aktörer 283 Granskningars användning och konsekvenser 284 Problematiska förutsättningar för att granska resultat 285 Målförskjutning och verksamheter som standardiseras 286 Risk för avprofessionalisering 287 Avslutning - några funderingar 288 Referenser 289 13 Samverkan inom och mellan människobehandlande organisationer 292 Av Ove Grape Inledning 292 Varför har det blivit så intressant att samverka? 293 Samverkan kring exemplet Emma 295 Varför samverkan behövs 296 Definitioner av samverkan 298 Samverkansprojekt - en särskild form av samverkan 300 Perspektiv på det organisatoriska sammanhanget 302 Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens logiker 303 Den kommunala verksamheten 304 Den medicinska logiken 305 Att övervinna hinder 305 Integration som motor i samverkansprocessen 307 Avslutande diskussion 309 Referenser 310 Del 5 - Välfärdstjänster och socialtjänst i privat och ideell regi 313 14 Konkurrensutsättning av individ- och familjeomsorgen - om marknadssärdrag och statlig tillsyn 314 Av Marie Sallnäs och Stefan Wiklund Inledning 314 Privata aktörer inom individ- och familjeomsorgen 316 Privata aktörer i familjehemsvård och öppenvård för barn och unga 318 Privata aktörer inom HVB för barn och unga 318 10 INNEHÅLL

Välfärdsmarknadernas speciella karaktär 319 Konkurrensutsättningens konsekvenser 322 I privatiseringens spår - ökad tillsyn 325 Tillsyn - en formativ process 326 Tillsyn av serviceutfall eller klientutfall? 327 Avslutande diskussion 328 Referenser 330 15 Ideella organisationers roller i välfärdssamhället - röst och service 333 Av Håkan Johansson, Marie Nordfeldt och Staffan Johansson Inledning 333 Civilsamhället och den ideella sektorn 334 Definition av civilsamhällesorganisationen 335 Den svenska ideella sektorn i ett historiskt perspektiv 338 Den ideella sektorn som röstbärare 339 En omtolkning av den ideella sektorns roll 342 Den ideella sektorn som serviceutförare 344 Den lokala utvecklingen av ideella organisationer som serviceutförare 346 Avslutande diskussion 348 Referenser 349 Avslutning 353 Av Peter Dellgran, Staffan Johansson och Staffan Höjer Demokratins förutsättningar och utflöde 353 De människobehandlande organisationernas framtid 355 Anpassningsförmåga, resurser och förtroende 355 Forskning, teknikutveckling och professionerna 358 Opinionsbildning, kunskapsspridning och dagordningsmakt. 359 Bortom New Public Management? 361 Ett tungt arv 362 Referenser 364 Register 367 INNEHÅLL II