Lokal arbetsplan läsår 2015/2016



Relevanta dokument
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan la sa r 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan la sa r 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

VÄLKOMMEN METALLENS FÖRSKOLA TILL. Egna anteckningar:

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Förskola, före skola - lärande och bärande

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Välkommen till förskolan Nyponbacken. Lokal arbetsplan Reviderad september 2013

Kvalitetsredovisning 2010

Likabehandlingsplan. För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Kvalitetsredovisning 2005/2006

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsrapport 2016

Skäggebergsskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr

Bedömningsunderlag förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola

Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Köpings kommun. Läsår

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist Senast ändrat

Förskolan Trollstigen AB

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

KVALITETSREDOVISNING 2007

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Malmberga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLA Indikatorer 1. Varje förskolas utveckling 1.1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.2 Miljö, lokaler och utrustning 1.3 Barngruppens sammansättning

Lokala arbetsplan

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Trimsarvets förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

Likabehandlingsplan. Förskolan Kråketorp

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

Bakgrund och förutsättningar

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Jonsereds fo rskolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Transkript:

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Hea Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan Skäggebergsvägen 13 fax 212000-1843 org nr 686 80 Sunne Sunne

2 (9) Innehåll Presentation av förskolan... 3 Kunskap och kompetens... 4 Vision för förskolan Sunne kommun... 5 Vad ska känneteckna undervisningen... 5

3 (9) Presentation av förskolan Förskolan Hea Förskolan Hea öppnade år 1990 och ligger i bostadsområdet Hea. Byggnaden består av två bostadrätter som är hopslagna till en förskola. Här arbetar tre förskollärare, en barnskötare samt städ- och serveringspersonal. Hos oss finns 24 stycken barn i åldrarna 1-5 år. Vid planerade aktiviteter delar vi in barnen i mindre grupper. Vi har en stor härlig utegård. Här finns en kulle, en lekstuga, trädkoja, pilkoja, brandbil, diskbänk, gungor, klätterställning, rutschkana, en asfalterad cykelbana samt en stor sandlåda. Vi har gångavstånd till skogen dit vi går ungefär en gång i veckan. Vintertid har vi nära till skidspår och isbana. För att barnen ska kunna se sitt eget växande och lärande arbetar vi med portfolio, vilket innebär att vi samlar bilder, material och låter barnen kommentera till sina bilder. Därefter sätts materialet in i barnens portfoliopärmar. Hos oss är barn kompetenta och kan vi tror på deras förmåga och behandlar dem med respekt. Vi arbetar utifrån systematisk kvalitetsarbete dvs. planering- uppföljning- utvärdering och utveckling. Detta kan ni se i våra dokumentationer som t.ex. barnens portfolio, lokal arbetsplanen, likabehandlingsplanen.

4 (9) Kunskap och kompetens Bakgrund Enligt läroplanen ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. I samarbete med hemmet ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska ges möjlighet att utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans verksamhet ska enligt skollag utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov. Verksamheten ska utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Förskolan ska lägga grunden för fortsatt utbildning och livslångt lärande. Förskolans miljö ska vara trygg, främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. Ett medvetet bruk av leken ska prägla verksamheten där varje barns utveckling och lärande främjas. Alla verksamheter ska kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla den egna verksamheten. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om verksamhetens kvalitet. Vid utvärdering genomlyses verksamhetens organisation, innehåll och genomförande för att barnens ska ges bästa förutsättningar till utveckling och lärande. Kunskap om varje barns utveckling och lärande är nödvändig för att utvärdera, upprätthålla och utveckla förskolans kvalitet. Konkret handlar det om att observera, dokumentera, följa och analysera barnens lärprocesser och lärstrategier som synliggörs i barnets portfolio. Förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Verksamheten ska även observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen i läroplanen och därmed bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet. Det pedagogiska arbetet vid en förskola ska enligt skollagen ledas och samordnas av förskolechef. Förskolechefen har ansvar för förskolans kvalitet och inom givna ramar ett särskilt ansvar för att arbetsformer utvecklas så att barnens utveckling, lärande och inflytande främjas. Enligt skollag framgår att huvudmannen ska använda förskollärare som har utbildning som är avsedd för den undervisning som förskolan ska bedriva. Utöver förskollärare får det i undervisningen finnas annan personal med sådan utbildning med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas. Värdeord som genomsyrar vår verksamhet är respekt, utveckling och professionalism.

5 (9) Vision för förskolan Sunne kommun Alla barn i Sunne ska utvecklas till sin fulla potential Vad ska känneteckna undervisningen Sunne kommuns skolplan innehåller utvecklingsområdena Lärandemiljö, Hållbarutveckling och Förskolan i världen. Dessa områden kommer att genomsyra förskolans arbete. Allt lärande utgår från barnets starka sidor. Undervisningen grundas utifrån det systematiska kvalitetsarbetet planering, uppföljning, utvärdering och utveckling. Den sociala gemenskapen på förskolan och arbetet med värdegrunden tydliggörs i likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling. Lärmiljön ska utgå från det kompetenta barnet och stimulera barnet i sitt fortsätta lärande och utveckling. Förskola och vårdnadshavare ska samarbeta för barnets bästa.

6 (9) Lärandemiljö Alla individer lär på olika vis. Varje elev har rätt att nå sitt max. Det är skolans ansvar att ge en varierad undervisning där alla på något sätt kan känna att det passar dem och att de får hjälp i sitt lärande. Varje elev ska få uppleva en stimulerande lärmiljö där alla kan känna trygghet. Eleven ska kunna se tillbaka på sin skoltid och ha en positiv bild av sin utbildning i Sunne, och känna att skoltiden varit utvecklande och kan leda till ytterligare utbildning eller trivsamt jobb. (s. 4 Skolplan för Sunne kommun 2012-2015) Nulägesbeskrivning: Stora delar av området på baksidan av förskolan är outnyttjat. Barn och vuxna vistas inte där då miljön inte är inspirerande. Det finns en trädkoja och pilkoja där men de ligger längre ner på gården. Vi har inte fått till en fungerande lekmiljö där. Mål: Utveckla lekmiljön på baksidan så att barnen känner sig trygga att leka där. Process/insatser/åtgärder: Vi kommer att i samspel med barnen; Trädkojan- Utveckla leken i och runt kojan. Tex. bygglek, affärslek eventuellt flytta kojan närmare förskolan så barnen alltid har ögonkontakt med en vuxen. Brandbilen- Utrusta brandbilen med ratt, knappar, stolar, växelspakar, blåljus, slangar etc. Vi kommer att ha brandövning på förskolan och bjuda hit brandmannen Conny och studiebesök på brandstationen. Pilkojan- Dekorera kojan estetiskt på insidan. Tillföra lekmaterial till kojan tex dinosaurier, bilar. Vintertid; inspirera till lekar i snön. Vi ska i samspel med barnen bygga snötanter, åka skidor och pulka. Dokumentation: Genom barnintervjuer, bilder, observationer och skriftlig dokumentation. Uppföljning: Vi utvärderar och lämnar in en gång i månanden till förskolechefen. Utvärdering: Genom samtal med barnen och observationer ska vi nå våra mål.

Hållbar utveckling Sida 7 (9) Hållbar utveckling handlar inte bara om att säkra jorden miljö utan även om fördelning och demokrati. Begreppet har tre dimensioner som tillsammans skapar en nödvändig helhetssyn. De tre är den ekologiska, den sociala och den ekonomiska. Den demokratiska ingår i alla tre dimensionerna. Eleverna måste så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla kunskap och förhållningssätt för att på ett medvetet sätt kunna ta ställning till globala och lokala frågor för hållbar utveckling. Då kan de också mera aktivt delta i arbetet att å ett hållbart samhälle. (s. 5 Skolplanen för Sunne kommun 2012-2015) Nulägesbeskrivning: När vi är på promenader och till skogen tillsammans med barnen ser vi skräp i naturen. Vi tycker det är viktigt att barnen från tidig ålder tar tillvara återvinningsmaterial för att spara på jordens resurser. Mål: Barnen ska få kännedom om hur och varför man sorterar glas, papper, plast och metall. Process/insatser/åtgärder: Vi använder oss av olika sagor och figurer som handlar om sopsortering och om att vara rädd om miljön. T.ex. Burken Berta och burken Frans.Blixtpatrullen på nya äventyr. Vi kommer att skicka enkäter hem till familjerna där de får kryssa i hur många t.ex. kartonger de återvunnit under en viss tid. Vi gör ett studiebesök på återvinningscentralen på Holmby. Vi leker olika sorteringslekar som handlar om sopsortering. När vi är ute i naturen plockar vi upp skräp och sorterar det. Vi låter barnen skapa av återvinningsmaterial. Dokumentation: Genom bilder, barnintervjuer, observationer, skriftlig dokumentation och föräldraenkäter. Uppföljning: Vi utvärderar och lämnar in en gång i månanden till förskolechefen. Utvärdering: Genom mätmetoderna; samtal med barnen, observationer och föräldraenkäterna ska vi nå våra mål.

Förskolan i världen Sida 8 (9) Små barn möter världen som kompetenta individer. Det är vi vuxna som ska lotsa dem vidare i livet. Huvuduppdraget är föräldrarnas, men många barn tillbringar stor del av sin dag i våra verksamheter och då bär vi också ett stort ansvar, och ett ansvar för att barnet skall ha det tryggt och bra. Barnets medvetande om sin omvärld utökas successivt från att omfatta familjen, till att så småningom omfatta hela världen. (s.6 Skolplan för Sunne kommun 2012-2015) Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. (s.6 Lpfö-98/10) Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. (s.7 Lpfö-98/10)

9 (9) Nulägesbeskrivning: På vår förskola förekommer det ibland att barnen påpekar varandras olikheter på ett nedvärderat sätt och inte respekterar varandra fullt ut. Mål: Vi ska lyfta fram allas olikheter och visa på att allas olikheter och tankar är viktiga genom olika samarbetsövningar. Process/insatser/åtgärder: Vi kommer att dela in barnen i mindre grupper och har: Samarbetsövningar så att alla barnen känner sig trygga och törs göra sin röst hörd och stå för sina åsikter. Ta tillvara barnens nyfikenhet om olikheter som t.ex. utseende, olika funktionshinder, hudfärg Låna böcker om olika kulturer, familjekonstellationer, Ge barnen verktyget att visa stopptecknet med handen när man vill att någon ska sluta. Detta gäller vid både verbal kränkning och handling. Dokumentation: Genom bilder, barnintervjuer, observationer och skriftlig dokumentation. Uppföljning: Vi utvärderar och lämnar in en gång i månanden till förskolechefen. Utvärdering: Genom mätmetoderna; samtal med barnen observationer ska vi nå våra mål.