Kartläggning av kultur inom äldreomsorgen i Jönköpings län

Kartläggning av kultur inom äldreomsorgen i Jönköpings län Mars 2004 Paula Eriksson Folkhälsoplanerare

Innehållsförteckning 1.Sammanfattning...sid.3 2.Inledning...sid. 4 3.Kartläggning...sid. 5 3.1 Syfte, metod och målgrupp...sid. 5 3.2 Resultatsammanställning...sid. 5 3.2.1 Svarsfrekvens...sid. 5 3.2.2 Utbildningsaktiviteter...sid. 5 3.2.3 Nytta av utbildningen...sid. 5 3.2.4 Kultur i vardagen...sid. 6 3.2.5 Vad främjar arbetet med kultur till på din arbetsplats?...sid. 6 3.2.6 Hinder...sid. 7 3.2.7 Livsberättelser...sid. 8 3.2.8 Stöd i det fortsatta arbetet...sid. 8 4. Diskussion...sid. 9 Bilagor Bilaga 1. Respondenterna uppdelat på befattning Bilaga 2. Deltagande i aktiviteter uppdelat på länets kommuner Bilaga 3. Kulturaktiviteter på läns-/ och kommunnivå Bilaga 4. Enkäten

1. Sammanfattning Själaglad är ett kulturprojekt som pågått under åren 2000-2003. Från och med 2004 övergår det från projekt till verksamhet. Syftet med projektet var att lyfta kulturens betydelse för livskvalitet för äldre boende på institution samt för personalen i deras vardag. Hösten 2003 gjordes en kartläggning av kulturarbetet på äldreboendena i Jönköpings län. Svar inkom från samtliga 13 kommuner. Totalt besvarades 643 enkäter. Bland de personalgrupper som besvarade enkäten utgjordes en majoritet av fysioterapibiträden med 53% (339st), därefter kom vårdbiträden 20% (127st), övriga befattningar var bl.a. sjukvårdsbiträden och arbetsterapibiträden. Av de som besvarade enkäten hade 15% (96st) under perioden 2001-2002, deltagit vid Själaglads aktiviteter. En del av aktiviteterna var utformade så att personal och boende kunde delta tillsammans. De som deltagit vid dessa utbildningstillfällen vittnar om en ökad gemenskap och samhörighet med de boende efter utbildningen. Ett flertal nämner även att det är lättare att bemöta de dementa efter utbildningsaktiviteterna med hjälp av den nya kunskapen. Aktiviteterna har bl.a. gett ny kunskap eller inspiration kring sång & musik, lättare odlings-/trädgårdsarbete, traditioner kring högtider och fördjupad kunskap om hur det var förr. Hela 487 stycken (83%) av respondenterna angav att de jobbade med kultur för och med äldre. Hos dem som angav att de inte jobbade med kultur (48st, 7,5%) återkom avsaknad av kunskap, tid och personal som en förklaring. De som angav att de jobbade med kulturaktiviteter fick ange vad de gjorde och hur ofta. Sammanfattningsvis kan sägas att de aktiviteter som flest angav att de gjorde ofta d.v.s. varje dag eller 1-3ggr/n var beröring, hålla hand/kram 92% (591st) och sätta på tv-radioprogram kopplade till de äldres hobby/intressen 76% (485st ). De aktiviteter som flest angav att de gör sällan d.v.s. 1gg/året eller aldrig var; dans 61% (394st) och samtala utifrån minneslådor 53% (342st). Personalen anger vidare att de upplever att arbetet med kultur i vardagen ger piggare och gladare boende som behåller sina funktioner längre, samt en ökad social gemenskap och roligare och mer meningsfullt arbete för personalen. Chefens och personalens inställning anges som en av de viktigaste faktorerna som underlättar arbetet med kultur på arbetsplatsen. Man betonar också vikten av aktiveringspersonal och samarbetet med frivilligorganisationer. På frågan om de upplever hinder på sin arbetsplats för att jobba med kultur angav respondenterna 36% (234st) att de gör det. De hinder som angavs var brist på tid, pengar och personal. Vissa anger också att de boende är i för dåligt skick för kulturaktiviteter. Många, 72% (464st) anger att de har rutiner för att teckna ner de boendes livsberättelser. På följdfrågan om livsberättelsen sedan används i det dagliga arbetet svarar 62% (396st) ja. I slutet på enkäten fick respondenterna rangordna vilka aktiviteter de anser skulle ge dom bäst stöd i det fortsatta arbetet med kultur. På en tydlig första plats hamnade då Erbjuda 3

inspirationsdagar, 38% (242st) och därefter att Erbjuda program där personal tillsammans med äldre upplever olika sätt att arbeta med kultur, 25% (160st). Slutligen kunde en signifikant skillnad utläsas i vissa fall mellan gruppen som upplevde hinder jämfört med gruppen som inte upplevde hinder då det gällde kulturaktiviteter. 2. Inledning År 2000 startades ett 3-årigt kulturprojektet Själaglad, med inriktning mot äldreomsorgen. Projektet var inledningsvis ett samverkansprojekt med Kronobergs län. Syftet var att lyfta fram kulturens hälsofrämjande betydelse i arbetet med och för äldre samt att påvisa vinsten av att använda kultur i vardagen för att göra jobbet roligare och lättare för personalen. Själaglads utbildningsaktiviteter har under 2001-2002 bestått av tre delar; Föreläsningscaféer, en utbildningsform som är möjlig att anpassa efter den tidspressade verklighet som råder på många vårdinrättningar. Caféerna har förlagts på eftermiddagstid då belastningen på personalen är som lägst. Enkelt att anordna och därmed också enkelt att genomföra på ett flertal platser. Det viktigaste målet med den här utbildningsformen är att väcka intresse och nyfikenhet att gå vidare med temat som tas upp. Inspirationsdagar med workshops är en annan viktig utbildningsform som mer har karaktären av fördjupning. Här ges tillfälle att pröva på olika konstformer. Dagarna ska även innehålla konkreta idéer om hur man kan genomföra liknande verksamhet på den egna arbetsplatsen. Gemensamma program, en del av aktiviteterna i projektet gavs på plats på äldreboendena så att personal och boende kunde delta tillsammans. Det var en viktig del i själagladskonceptet. Programmet skulle innefatta både ett utbildningsmoment för personalen och samtidigt vara ett upplevelsemoment för de boende. På så sätt lämnar programmen spår till fortsatt verksamhet som kan ingå i vardagen. Upplägget görs så att personalen får erfarenhet och intresse av att fortsätta på egen hand. Teman på de olika utbildningstillfällena har bl.a. varit sång & musik, lättare trädgårds- och odlingsaktiviteter; poesi, jultraditioner, bilder från förr, sinnenas trädgård, poesi, berättande och slöjd. 4

3. Kartläggning 3.1 Syfte, metod och målgrupp Under hösten 2003, projektets sista år, gjordes en kartläggning av hur länets äldreboende jobbar med kultur i sitt vardagliga arbete. Frågor ställdes också kring vad som upplevdes främja respektive hindra arbetet med kultur på arbetsplatsen. Kartläggningen gjordes genom enkäter. Samtliga äldreboenden i länet (140 stycken) ombads besvara 15 enkäter. På grund av att många boenden inte var så stora uppfylldes inte hela antalet på varje ställe. 3.2. Resultatsammanställning 3.2.1 Svarsfrekvens Totalt besvarades 643 enkäter. Svar inkom från samtliga kommuner. Bland de personalgrupper som besvarat enkäten var fysioterapibiträden en majoritet 53% (339st), därefter vårdbiträden 20% (127st), övriga befattningar var bl.a. sjukvårdsbiträde och arbetsterapibiträde. Samtliga respondenter uppdelade på befattning, bilaga 1. 3.2.2 Utbildningsaktiviteter Av de som besvarade enkäten hade 15% (96st) under perioden 2001-2002, deltagit vid själaglads aktivteter. Fördelning av deltagandet kommunvis, bilaga 2. 3.2.3 Nytta av utbildningen En fråga som ställdes i enkäten var om de som deltagit vid Själaglads utbildningstillfällen upplevde att de haft användning av det i sitt arbete. Av dem som svarat ja lyfte många fram att de gemensamma aktiviteterna bidragit till mer gemenskap och samhörighet;..det har gett gemenskap med de boende. skapat gemenskap, samhörighet, förtroende och intresse, Ett flertal nämner även att det har lättare att bemöta de dementa efter utbildningen lättare att kunna bemöta de dementa med sång och o.d. Respondenterna uttalar sig också om den konkreta nyttan i anknytning till specifika utbildningstillfällen. Teman på utbildningstillfällena har varit sång & musik, sinnenas trädgård, lättare trädgårds- och odlingsaktiviteter, poesi, jultraditioner, bilder från förr, poesi, berättande och slöjd m.m. Nedan följer ett axplock från respondenternas upplevelser av nyttan utifrån ett antal skilda utbildningstillfällen. Man har haft diskussion om musiken vi hörde och det var väldigt upplyftande Musik ger glädje och många samtalsämnen, Sjunger mer spontant med patienten, vi har sångstunder, Man sjunger och läser för pensionärerna i den mån man har tid. Plantera det gav inspiration, Vi nyttjar trädgården och naturen runt om oss, inspirera de boende att njuta av naturen, arbeta med växter, sätta frö, sång och musik. forma med växter, maskrosor och syrener, jobba med växter och bär. vi har fått en sinnenas trädgård, Vi håller på att jobba med att få en liten del av vår trädgård till en sinnenas trädgård. Hoppas kunna få användning av sinnenas trädgård på min arbetsplats vi talade om vilka gamla saker de hade använt tidigare i sina liv, Jag har kunnat diskutera hur det var förr., Minnas äldre traditioner, få diskussionsämnen. 5

Ett utbildningscafé handlade om Att skriva dikter, vilket på ett äldreboende resulterade i att de jobbade aktivt med att stimulera de boende till att skriva egna dikter. Uppmuntra de boende att skriva ner sina tankar. Att läsa upp det vid eftermiddagskaffet. Då man studerar svaren under alternativet Nej, därför att upptäcker man tyvärr att frågan av dom flesta har missuppfattats. Man har svarat på varför de inte jobbar med kultur enligt Själaglad istället för varför man inte jobbar med det trots att man deltagit vid något av utbildningstillfällena. Majoriteten har svarat ingen information om att det fanns, har inte hört talas om det, jag har aldrig träffat på något Själaglad program.. vi vet inte om något om själaglad förrän nu o.s.v. En annan grupp har svarat att det är vissa utvalda på arbetsplatsen som ansvarar för detta, det är inget gemene man gör; vi har kulturombud som åker, här finns socioterapin som sköter den underhållningen, kulturombuden sköter det. Men ett fåtal verkar ha uppfattat frågan rätt, eller rättare sagt som vi tänkt oss. De beskriver varför de inte arbetat med kultur på sin arbetsplats efter de deltagit vid någon av utbildningarna i Själaglad; de boende på min avd. var för långt gångna i sin demens strax efter kursen, våra boende är för dåliga, jag hinner inte. En respondent ansåg att dagen i sig inte hade gett något nytt bidrag till arbetet, det gav inte mycket den dagen. 3.2.4 Kultur i vardagen Hela 487 stycken (83%) av respondenterna angav att de jobbade med kultur för och med äldre. Hos dem som angav att de inte jobbade med kultur (48st, 7,5%) återkom avsaknad av kunskap, tid och personal som en förklaring; vi hinner inte med den biten, Har fullt upp med det basala behovet. Men om vi hinner försöker vi.,...tid och kunskap saknas, vi är för lite personal, vi försöker när vi har tid, det finns inte pengar och tid, det har inte funnits någon efterfrågan, tiden räcker inte till- dåligt med resurser med personal och ekonomi, våra boende är för dåliga för att ta till sig.... De som svarat ja fick fylla i en matris för att ange vad de jobbade med för kulturaktiviteter och ungefär hur ofta. Resultatet sammanställt på länsnivå och kommunvis, bilaga 2. Sammanfattningsvis kan sägas att de aktiviteter som flest angav att de gjorde ofta dvs. varje dag eller 1-3ggr/n var beröring, hålla hand/ kram 92% (591st), sätta på tvradioprogram kopplade till de äldres hobby/intressen 76% (485st ), sätta på CD-skiva med uppskattad musik, 80% (518st) och sångstunder 59% (378st). De aktiviteter som flest angav att de gör sällan 1gg/året eller aldrig var; Dans (394st), Samtala utifrån minneslådor (342st), Måla (309st), och Samverka med studieförbund (298st). Exempel på aktiviteter som beskrivits på Annat är; promenader sommartid, utflykter med färdtjänst, gymnastik, boule, trädgårdsskötsel, talböcker, gudstjänst och filmvisning, samarbete med förskolan, tipspromenader, väntjänsten, röda korset, t.ex. promenader och utflykter, väva, sko- och klädförsäljning samt att det finns bibliotek som de boende kan använda. 3.2.5 Vad främjar arbetet med kultur på din arbetsplats? På frågan Vad främjar arbetet med kultur på din arbetsplats? hade vi tänkt oss exempel på vad som underlättade arbetet med kultur på den egna arbetsplatsen. Men även denna 6

fråga kunde tolkas på flera sätt. Majoriteten har uppfattat att frågan gällde vad arbetet med kultur på deras arbetsplats bidrar till. Många vittnar om ökad livskvalitet hos de boende. Piggare och gladare boende som behåller sina funktioner längre. En ökad social gemenskap samt roligare och mer meningsfullt arbete för personalen. Nedan följer en bild av de svar som angavs; de får minnesbilder, blir glada, mera stimulerade boende, gladare, mår bättre, känner sig behövd, bättre livskvalité, gemenkap, minnen, Man håller kropp och hjärna igång. Man bibehåller de äldres intressen.,, väcka minnen och skapa diskussioner,.. ett nytt fräscht samtalsämne, Nytänkande, inspiration. Komma igång, börja samtala., mera glädje, Att de boende får komma ihåg deras barndom och att man diskuterar och pratar om det., Aktivitet, något att se fram emot, vårdtagarna blir själva delaktiga, Stimulans, bättre sömn, kreativitet, Roligare att arbeta, man behöver nya mer idéer, jobbar med demens, det blir ofta samma hela tiden.... De som tolkat frågan som vad de anser underlättar arbetet med kultur på deras arbetsplats lyfter fram ett antal faktorer som har betydelse. Sammanfattningsvis kan de delas upp i fem områden: Inställning, Personella resurser, Tid, Resurser i närmiljön, Kunskap. 1. Inställning och intresse hos chef, personal och boende, chef och personal är engagerade och intresserade av att de boende får ett mångsidigt utbud av kultur, personalens inställning, inställningen- arbetar på rehabterapi/gymnastik, Intresset hos boende och personal, kulturintresserad personal, som ser vad de boende har intresse av, avdelnings + terapipersonalens intresse, Att alla instämmer i att kultur i vårdarbetet är viktigt.,...vi ser det som en del i behandlingen. 2. Personella resurser i form av aktiverings-/och rehabpersonal samt samarbete med frivilligorganisationer. extra personal, positiv personal, samarbete med olika organisationer. Tillgång till aktivering m.m., att det finns aktiv terapi med personal som tar tag i kultur aktiviteter/evenemang, tillgång till aktivering och aktiveringsledare. frivilligorganisationer hjälper till med promenader och dyl., många frivilliga insatser. 3. Tid. Ett fåtal lyfter även fram tiden som en förutsättning vi har resurser i form av aktiveringspersonal + tiden, Tid, inspiration! Intresse bland de boende. 4. Resurser i närmiljön spelar också roll. Många lyfter fram sin tillgång till bibliotek och terapi, biblioteksvagn, arbetsterapi, att vi har bibliotek här. Medan andra trycker på en rofylld miljö som en förutsättning för arbetet. Miljön, anhöriga, intressen, pengar, en lugn och trivsam lugn miljö 5. Kunskap. Slutligen är det en respondent lyfter fram värdet av ny kunskap som en del i att underlätta arbetet;..att få kunskap, tips och råd på kulturaktiviteter. 3.2.6 Hinder På frågan om det finns några hinder för att jobba med kultur på din arbetsplats svarade 36% (234st) Ja. De hinder som angavs var återkommande brist på tid, pengar och personal. Vissa anger också att de boende är i för dåligt skick och andra att det saknas kunskap och lokaler som är ämnade för verksamheten...för lite personal, för lite tid för det extra, TID!, trötta och dåliga, svårt att hinna med, tidsbrist, det finns ingen tid, funktionsnedsättningar hos de äldre, varken tid eller personal, ekonomiska 7

biten, måste finnas personal, tid och kunskapsbrist, vi saknar någon terapisal, ekonomin, tidsbrist, hälsan på pensionären. Tittar man på svaren från gruppen som angett att de inte upplever några hinder, är skillnaden inte så stor, vilket är intressant. De anger visserligen att de har stöd från chefen vi får mycket stöd från våran chef men för övrigt är det tydligt att de lever i samma verklighet med dåliga pensionärer och brist på tid, pengar och personal. De anger att de inte ser några hinder men ; men pensionärens hälsotillstånd påverkar, men många gånger kan de vara svårt att få igång de gamla, alla vill inte, men man skulle ha mer resurser, Bara vi hade tillräckligt med personal, i såfall p.g.a. brist p tid och pengar. Inga större skillnader fanns heller mellan de båda gruppernas utförda kulturaktiviteter. Då det gällde utförda aktiviteter ofta, d.v.s. varje dag eller 1-3ggr/ var det dock signifikant fler i gruppen som inte upplevde hinder som samtalade kring fotografier/ bilder, samtalade utifrån minneslådor, aktiverade med pussel/spel/korsord, samt bakade/lagade mat. 3.2.7 Livsberättelser En fråga i enkäten var Finns det en rutin på din arbetsplats att teckna ner den boendes livsberättelse som inkluderar tidigare hobby, yrke, viktiga personer vid inskrivningssamtalet. 72% (464st) angav att de hade sådana rutiner. Som exempel anges Inflyttningssamtal, när de själva kan berätta litet om sitt liv, kontaktmannasamtal, vid demensutredning och inflyttningssamtal, biståndsbedömaren gör det, det formuläret anhöriga får fylla i. På följdfrågan om livsberättelsen sedan används i det dagliga arbetet svarar 62% (396st) ja. De exempel som ges visar tydligt på vinsterna i mötet med pensionären. Livsberättelsen underlättar för personalen att möta de boende utifrån deras bakgrund;..prata om det. Man vet mera vad de tycker om att prata om, vi har ett koncept som kallas omvårdnadshavande..försöka tillmötesgå pensionären utifrån hans bakgrund, sätter sig in i hur de boende har haft det och gjort när de var yngre, gå tillbaka och läsa om patienten därigenom få igång samtal, försöka tillgodose patientens önskemål, Försöka bibehålla deras vanor och behov, anknyta till den i samtal i omvårdnaden, tala om släktingar intressen de har/haft, naturligt samtalsämne i arbetet, det är lättare att bemöta de gamla om vi har livsberättelser. De 24% (151st) som svarade att de inte använde sig av livsberättelserna i det dagliga arbetet, angav förklaringar som tidsbrist och att det inte finns några rutiner för hur dom ska användas. En ställer sig t.o.m. frågan om det ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna. tidsbrist, vet ej om det ingår i mina arbetsuppgifter, det finns ingenstans att skriva ner deras livsberättelse, det finns ingen rutin, vi är dåliga på att ta vara på det. Andra menar att det inte behövs någon specifikt antecknad levnadsberättelse eftersom personalen känner till de boendes historia i alla fall, många av personalen känner till de boendes tidigare liv. 3.2.8 Stöd i det fortsatta arbetet I slutet på enkäten fick respondenterna rangordna vilka aktiviteter som de ansåg skulle ge dom bäst stöd i det fortsatta arbetet med kultur i vardagen. På en tydlig första plats hamnade då Erbjuda inspirationsdagar, 38% (242st) ansåg att det var det viktigaste för deras fortsatta arbete. På andra plats kom att Erbjuda program där personal tillsammans 8

med äldre upplever olika sätt att arbeta med kultur, 25% (160st). Informera kommunens politiker om vikten av kultur som resurs för äldre kom därefter med 18% (114st), sammanställa goda exempel på 5:e plats på 5% (31st), Erbjuda kurser kring kultur som resurs i arbetet hamnade på 4% (26st) och slutligen Erbjuda FoU-cirklar kring kultur och äldre på knappt 3% (17st). 4. Diskussion Först och främst kan konstateras att vetskapen om projektet Själaglad var begränsad inom länets äldreomsorg, så även andel av respondenterna som deltagit vid någon av Själaglads aktiviteter under 2001-2002. Svaret var väntat eftersom första delen av projektet haft en tyngdpunkt i Kronobergs län där det kontinuerligt funnits en aktiv kulturapostel som redan tidigare hade ett upparbetat nätverk och fungerande informationsvägar, vilket inte var fallet med Jönköpings län. Vad som dock framkommer tydligt är att de som deltagit i Själaglads aktiviteter är mycket nöjda. Majoriteten anser också att de har haft nytta av utbildningen i sitt arbete. 643 enkäter besvarades vilket var över förväntan och ett bra underlag för att få en bild om kulturens plats i länets äldreomsorg. Då man studerar resultatet på kommunnivå bör man dock ha med sig att det endast avspeglar de svar som angivits av respondenterna, framför allt bör man ha det i åtanke då det gäller kommuner med låg svarsfrekvens. I första hand har enkäten besvarats av den personal som har i uppdrag att arbeta med kultur i sin tjänst. Vilket kan tolkas som att majoriteten tyvärr fortfarande inte ser kulturen som en del i det vardagliga arbetet, utan som något extra som görs i mån av tid och av personal som har det som sitt uppdrag. Det är däremot mycket glädjande att konstatera att hela 92,5 % av respondenterna anger att de jobbar med kultur för och med äldre på sin arbetsplats. Kartläggningen visar också på en spridning av aktiviteter och att majoriteten gör någon aktivitet dagligen eller 1-3 gånger i n, vilket är mycket positivt. Att 72% av respondenterna anger att de har rutiner för att teckna ner och använda pensionärens livshistoria, vittnar också om ett strukturerat arbete som ger förutsättningar till ett individuellt bemötande som är en viktig del i kulturarbetet. Själaglad startades med syftet att lyfta fram kulturens betydelse i arbetet med och för äldre. Syftet var också att tydliggöra kulturen som resurs i vardagen för att berika och underlätta arbetsbördan för personalen. Det är därför roligt att konstatera att syftet med Själaglad till stor del har uppfyllts hos gruppen som deltagit på aktiviteterna. I svaren kan tydligt utläsas att jobbet blivit roligare och mer stimulerande för personalen samtidigt som de fått metoder för ett mer konstruktivt arbete i mötet med pensionären; lättare att kunna bemöta de dementa med sång och o.d., Roligare att arbeta, man behöver nya, mer idéer, jobbar med demens, det blir ofta samma hela tiden.. Det är också tydligt att personalen ser tecken hos de boende som visar på en ökad livskvalitet på olika sätt samt bättre förutsättningar att behålla de fysiska och kognitiva funktionerna; Man håller kropp och hjärna igång. Man bibehåller de äldres intressen. Stimulans bättre sömn, kreativitet, bättre livskvalité. I kartläggningen bekräftas också att arbetet lokalt påverkas mycket av chefens och personalens inställning. Respondenternas svar på frågan kring hinder för kulturarbetet, belyser på ett intressant sätt att man kan välja att tolka sin verklighet på olika sätt. Många 9

av dom som anger att de inte har hinder på sin arbetsplats, anger att de visserligen måste ta hänsyn till att vissa boende inte är mottagliga, och att tiden eller personalen inte alltid räcker till men!, de anger inte detta som ett hinder utan beskriver bara att så är det, och de jobbar utifrån dom förutsättningarna. Intressant! Vi fann också signifikanta skillnader mellan de båda grupperna då det gällde vissa kulturaktiviteter. Personalen som inte upplevde hinder, utförde i större utsträckning aktiviteter som krävde en viss föreberedelse som samtala utifrån minneslådor, samt baka/laga mat, men även aktiviteter som egentligen inte kräver någon extra planering som samtala kring fotografier/bilder och aktivera med pussel/spel/korsord. Utifrån resultatet är det intressant att fundera kring varför vissa mer än andra hinner med kultur i vardagen. Kan det till viss del vara så att denna grupp har med det som en naturlig del i planeringen för man tycker att det är roligt, och en viktig del i samtalet med pensionären? Har man det så är det kanske mer naturligt att samla på sig en bunt gamla bilder eller gamla ting som är kopplade till olika teman (i så kallade minneslådor), för att de ska finnas tillgängliga vid de tillfällen som ges? Vad som också är värt att kommenteras är att hela 36% (230st) anger att de aldrig samverkar med studieförbund. Samverkan med studieförbund/ frivilligorganisationer återkommer däremot i svaren på vilka faktorer som underlättar kulturarbetet på den egna arbetsplatsen. Det är därför synd att det är så många som av olika anledningar inte utnyttjar den möjligheten. En ökad samverkan med studieförbund eller liknande borde kunna vara en möjlig väg att utveckla livskvalitén i vardagen för de boende och för personalen. Kanske kan denna sammanställning bidra till en ökad medvetenhet om att resurser utanför den ordinarie verksamheten kan vara en viktig part i arbetet, och att studieförbunden som inte tidigare engagerat sig inom äldreomsorgen ser den som en viktig arena för sitt folkbildningsarbete. Slutligen ger kartläggningen en tydlig signal till oss som har ambitionen att stötta det fortsatta kulturarbetet. Vi ska satsa på att erbjuda inspirationsdagar för personalen samt kulturprogram som upplevs gemensamt av personal och boende på det aktuella äldreboendet. Paula Eriksson, folkhälsoplanerare Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län 10

Bilaga 1 Befattning/funktion Arbetsterapibiträde Ekonomibiträde Enhetschef Fysioterapibiträde Sjuksköterska Sjukvårdsbiträde Skötare Vårdbiträde Övrigt Procent av respondenterna 3,4 0,3 0,9 53 1,4 2,3 1,1 20 15,4

Bilaga 2 Deltagande i Själaglads aktiviteter 2001-2002 fördelat på länets kommuner. Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Sävsjö Nässjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Har deltagit i Själaglads aktiviteter 1 2 10 1 2 47 2 1 8 8 2 7 0 Totalt antal respondenter från respektive kommun 22 55 65 53 5 140 14 18 64 45 29 53 64

Bilaga 3 Frekvens och fördelning av kulturaktiviteter inom Jönköpings län - (Totala antalet svar inom parentes) Varje 1-3 ggr/ mån halvåret året Aldrig Sätta på CD - skiva med uppskattad musik (600) 297 221 46 20 8 8 Sångstunder (598) 24 354 158 40 7 15 Måla (551) 41 96 58 47 40 269 Samtala kring fotografier/bilder (587) 25 183 222 108 28 21 Samtala utifrån minneslådor (538) 16 33 73 74 73 269 Pussel/ spel/ korsord (580) 44 244 145 66 29 52 Dans (555) 7 21 28 105 89 305 Bakning /matlagning (584) 18 214 136 97 54 65 Arbeta kring olika teman; jul, höst, marknad (551) 6 37 109 203 78 118 Beröring, hålla hand/kram (612) 551 40 8 4 1 8 Högläsning från dagstidning (596) 202 206 60 21 13 94 Högläsning från bok (569) 26 170 103 55 36 179 Sätta på tv-radioprogram kopplade till de äldres hobby/intressen (591) 357 128 49 17 5 35 Bjuda in artister/konserter (583) 5 40 270 117 57 94 Samverka med studieförbund (536) 14 88 78 58 68 230 Skjutsa de boende till aktiviteter som anordnas av dagverksamhet eller dyl.(558) 173 118 71 64 32 100 Annat 1 (208) 34 112 38 17 4 3 Annat 2 (100) 17 54 16 10 1 2

Frekvens och fördelning av kulturaktiviteter inom Aneby kommun - (Totala antalet svar inom parentes) Varje dag 1-3 ggr/ mån halvåret Sätta på CD - skiva med uppskattad musik (22) 10 11 1 året Aldrig Sångstunder (22) 2 17 1 1 1 Måla (15) 1 3 2 9 Samtala kring fotografier/bilder (21) 6 10 5 Samtala utifrån minneslådor (19) 1 7 3 1 7 Pussel/ spel/ korsord (18) 3 11 2 2 Dans (17) 2 1 14 Bakning /matlagning (20) 7 4 2 3 4 Arbeta kring olika teman; jul, höst, marknad (19) 6 3 5 5 Beröring, hålla hand/kram (22) 19 3 Högläsning från dagstidning (21) 13 7 1 Högläsning från bok (21) 9 4 1 3 4 Sätta på tv-radioprogram kopplade till de äldres hobby/intressen (22) 15 4 2 1 Bjuda in artister/konserter (21) 1 15 1 4 Samverka med studieförbund (16) 1 1 14 Skjutsa de boende till aktiviteter som anordnas av dagverksamhet eller dyl.(20) 3 5 4 4 2 2 Annat 1 () Annat 2 ()

Frekvens och fördelning av kulturaktiviteter inom Eksjö kommun (Totala antalet svar inom parentes) Varje 1-3 ggr/ mån halvåret året Aldrig Sätta på CD - skiva med uppskattad musik (51) 24 16 7 1 1 2 Sångstunder (50) 3 28 16 2 1 Måla (46) 1 7 11 2 25 Samtala kring fotografier/bilder (49) 3 13 18 12 3 Samtala utifrån minneslådor (44) 1 4 6 2 6 25 Pussel/ spel/ korsord (48) 2 14 13 11 3 5 Dans (48) 3 1 2 10 32 Bakning /matlagning (51) 7 21 9 11 3 Arbeta kring olika teman; jul, höst, marknad (48) 1 1 9 9 5 23 Beröring, hålla hand/kram (52) 45 5 1 1 Högläsning från dagstidning (51) 18 19 1 3 1 9 Högläsning från bok (49) 4 22 8 1 14 Sätta på tv-radioprogram kopplade till de äldres hobby/intressen (52) 29 15 4 4 Bjuda in artister/konserter (49) 23 10 5 11 Samverka med studieförbund (49) 1 10 9 3 4 22 Skjutsa de boende till aktiviteter som anordnas av dagverksamhet eller dyl.(49) 12 6 8 1 6 16 Annat 1 (3) 2 1 Annat 2 (2) 2

Frekvens och fördelning av kulturaktiviteter inom Gislaveds kommun (Totala antalet svar inom parentes) Varje 1-3 ggr/ mån halvåret året Sätta på CD - skiva med uppskattad musik (61) 43 17 1 Aldrig Sångstunder (60) 3 43 8 2 4 Måla (55) 6 10 10 3 4 22 Samtala kring fotografier/bilder (60) 4 27 25 4 Samtala utifrån minneslådor (57) 3 3 14 3 5 29 Pussel/ spel/ korsord (58) 3 28 24 2 1 Dans (55) 3 5 9 8 30 Bakning /matlagning (62) 5 28 17 10 2 Arbeta kring olika teman; jul, höst, marknad (59) 8 17 20 8 6 Beröring, hålla hand/kram (61) 56 5 Högläsning från dagstidning (61) 14 36 7 1 3 Högläsning från bok (60) 1 30 7 2 1 19 Sätta på tv-radioprogram kopplade till de äldres hobby/intressen (60) 22 24 6 3 1 4 Bjuda in artister/konserter (60) 8 27 8 1 16 Samverka med studieförbund (55) 2 14 11 7 1 20 Skjutsa de boende till aktiviteter som anordnas av dagverksamhet eller dyl.(57) 33 1 4 8 1 10 Annat 1 (18) 4 12 1 1 Annat 2 (2) 2 1

Frekvens och fördelning av kulturaktiviteter inom Gnosjö kommun (Totala antalet svar inom parentes) Sätta på CD - skiva med uppskattad musik (49) Varje 1-3 ggr/ mån halvåret året Aldrig Sångstunder (48) Måla (43) Samtala kring fotografier/bilder (49) Samtala utifrån minneslådor (45) 1 5 6 5 9 19 Pussel/ spel/ korsord (51) 9 29 9 3 1 Dans (45) 1 11 9 1 23 Bakning /matlagning (48) 2 26 7 3 6 4 Arbeta kring olika teman; jul, höst, marknad (41) 1 3 11 8 9 9 Beröring, hålla hand/kram (51) 45 3 2 1 Högläsning från dagstidning (51) 14 23 10 2 1 1 Högläsning från bok (45) 5 7 15 3 4 11 Sätta på tv-radioprogram kopplade till de äldres hobby/intressen (49 29 6 9 3 2 Bjuda in artister/konserter (47) 1 18 15 6 7 Samverka med studieförbund (47) 25 7 1 4 10 Skjutsa de boende till aktiviteter som anordnas av dagverksamhet eller dyl.(49) 21 9 6 2 8 3 Annat 1 (20) 6 13 1 Annat 2 (13) 3 10 1

Frekvens och fördelning av kulturaktiviteter inom Habo kommun (Totala antalet svar inom parentes) Varje 1-3 ggr/ mån Sätta på CD - skiva med uppskattad musik (5) 4 1 halvåret året Aldrig Sångstunder (4) 4 Måla (5) 5 Samtala kring fotografier/bilder (5) 3 2 Samtala utifrån minneslådor (5) 3 2 Pussel/ spel/ korsord (5) 3 2 Dans (5) 5 Bakning /matlagning (5) 5 Arbeta kring olika teman; jul, höst, marknad (5) 5 Beröring, hålla hand/kram (5) 5 Högläsning från dagstidning (5) 5 Högläsning från bok (5) 5 Sätta på tv-radioprogram kopplade till de äldres hobby/intressen (4) 4 Bjuda in artister/konserter (5) 1 2 2 Samverka med studieförbund (0) Skjutsa de boende till aktiviteter som anordnas av dagverksamhet eller dyl.(5) 5 Annat 1 (0) Annat 2 (0) 1

Frekvens och fördelning av kulturaktiviteter inom Jönköpings kommun (Totala antalet svar inom parentes) Varje 1-3 ggr/ mån halvåret året Aldrig Sätta på CD - skiva med uppskattad musik (133) 47 67 10 6 1 2 Sångstunder (136) 3 76 44 11 1 1 Måla (128) 12 24 15 23 10 44 Samtala kring fotografier/bilder (129) 11 36 39 33 5 5 Samtala utifrån minneslådor (122) 1 8 33 20 60 Pussel/ spel/ korsord (133) 7 66 24 20 6 10 Dans (126) 8 3 29 35 51 Bakning /matlagning (132) 3 61 26 23 8 11 Arbeta kring olika teman; jul, höst, marknad (128) 1 13 24 54 22 14 Beröring, hålla hand/kram (136) 125 5 2 1 3 Högläsning från dagstidning (134) 66 32 5 2 1 28 Högläsning från bok (125) 6 40 22 21 7 29 Sätta på tv-radioprogram kopplade till de äldres hobby/intressen (135) 92 21 12 4 1 5 Bjuda in artister/konserter (134) 2 5 94 12 11 10 Samverka med studieförbund (123) 7 12 19 18 32 35 Skjutsa de boende till aktiviteter som anordnas av dagverksamhet eller dyl.(126) 29 25 36 14 2 20 Annat 1 (59) 4 28 16 8 3 Annat 2 (30) 3 17 4 6 1

Frekvens och fördelning av kulturaktiviteter inom Mullsjö kommun (Totala antalet svar inom parentes) Varje 1-3 ggr/ mån Sätta på CD - skiva med uppskattad musik (14) 4 8 2 halvåret året Aldrig Sångstunder (14) 1 4 9 Måla (12) 3 6 1 2 Samtala kring fotografier/bilder (14) 3 10 1 Samtala utifrån minneslådor (12) 2 4 4 1 1 Pussel/ spel/ korsord ()13 4 5 3 1 Dans (13) 1 2 6 4 Bakning /matlagning (13) 2 8 2 1 Arbeta kring olika teman; jul, höst, marknad (13) 3 8 2 Beröring, hålla hand/kram (14) 12 1 1 Högläsning från dagstidning (14) 9 3 2 Högläsning från bok (14) 3 5 2 2 2 Sätta på tv-radioprogram kopplade till de äldres hobby/intressen (13) 9 1 2 1 Bjuda in artister/konserter (13) 1 6 3 3 Samverka med studieförbund (14) 2 1 10 1 Skjutsa de boende till aktiviteter som anordnas av dagverksamhet eller dyl.(14) 5 4 1 1 3 Annat 1 (8) 1 5 1 1 Annat 2 (6) 5 1 1

Frekvens och fördelning av kulturaktiviteter inom Nässjö kommun (Totala antalet svar inom parentes) Varje 1-3 ggr/ mån halvåret Sätta på CD - skiva med uppskattad musik (18) 5 6 7 Sångstunder (17) 12 4 1 året Aldrig Måla (15) 1 14 Samtala kring fotografier/bilder (11) 1 5 5 Samtala utifrån minneslådor (11) 2 9 Pussel/ spel/ korsord (14) 4 2 8 Dans (15) 15 Bakning /matlagning (15) 1 4 2 5 3 Arbeta kring olika teman; jul, höst, marknad (12) 6 2 4 Beröring, hålla hand/kram (16) 16 Högläsning från dagstidning (13) 1 2 1 9 Högläsning från bok (14) 14 Sätta på tv-radioprogram kopplade till de äldres hobby/intressen (14) 14 Bjuda in artister/konserter (14) 5 4 1 4 Samverka med studieförbund (13) 4 1 1 7 Skjutsa de boende till aktiviteter som anordnas av dagverksamhet eller dyl.(14) 10 3 1 Annat 1 (10) 5 4 1 Annat 2 (6) 2 2 1 1

Frekvens och fördelning av kulturaktiviteter inom Sävsjö kommun (Totala antalet svar inom parentes) Varje 1-3 ggr/ mån halvåret året Aldrig Sätta på CD - skiva med uppskattad musik (62) 50 11 1 Sångstunder (62) 5 39 18 Måla (59) 15 1 1 9 33 Samtala kring fotografier/bilder (62) 5 11 34 6 4 2 Samtala utifrån minneslådor (61) 9 1 10 9 13 19 Pussel/ spel/ korsord (61) 2 36 11 6 2 4 Dans (61) 1 13 6 41 Bakning /matlagning (61) 4 26 2 12 9 8 Arbeta kring olika teman; jul, höst, marknad (60) 6 10 20 7 17 Beröring, hålla hand/kram (63) 59 3 1 Högläsning från dagstidning (62) 34 17 6 1 1 3 Högläsning från bok (62) 11 9 18 4 20 Sätta på tv-radioprogram kopplade till de äldres hobby/intressen (62) 49 5 2 6 Bjuda in artister/konserter (63) 1 7 12 17 14 12 Samverka med studieförbund (56) 9 5 2 4 36 Skjutsa de boende till aktiviteter som anordnas av dagverksamhet eller dyl.(57) 14 22 2 9 4 6 Annat 1 (24) 1 14 9 Annat 2 (10) 4 4 2 1

Frekvens och fördelning av kulturaktiviteter inom Tranås kommun (Totala antalet svar inom parentes) Varje 1-3 ggr/ mån Sätta på CD - skiva med uppskattad musik (39) 17 21 1 halvåret året Aldrig Sångstunder (43) 1 26 13 2 1 Måla (38) 1 1 2 34 Samtala kring fotografier/bilder (45) 1 30 7 5 2 Samtala utifrån minneslådor (37) 4 6 2 25 Pussel/ spel/ korsord (35) 15 8 7 2 3 Dans (40) 1 6 10 3 20 Bakning /matlagning (40) 1 9 14 5 2 9 Arbeta kring olika teman; jul, höst, marknad (39) 1 6 13 4 15 Beröring, hålla hand/kram (45) 44 1 Högläsning från dagstidning (39) 1 15 7 3 3 10 Högläsning från bok (37) 6 4 2 3 22 Sätta på tv-radioprogram kopplade till de äldres hobby/intressen (43) 29 12 1 1 Bjuda in artister/konserter (42) 1 16 19 2 4 Samverka med studieförbund (37) 1 2 3 2 29 Skjutsa de boende till aktiviteter som anordnas av dagverksamhet eller dyl.(39) 2 14 3 1 19 Annat 1 (16) 2 13 1 Annat 2 (5) 3 2 1

Frekvens och fördelning av kulturaktiviteter inom Vaggeryds kommun (Totala antalet svar inom parentes) Varje 1-3 ggr/ Sätta på CD - skiva med uppskattad musik (27) 16 11 mån halvåret året Aldrig Sångstunder (28) 2 15 8 Måla (25) 10 9 2 1 3 Samtala kring fotografier/bilder (26) 10 10 5 1 Samtala utifrån minneslådor (20) 1 1 3 15 Pussel/ spel/ korsord (28) 1 10 6 2 2 7 Dans (25) 2 6 17 Bakning /matlagning (26) 2 8 10 2 4 Arbeta kring olika teman; jul, höst, marknad (24) 2 5 13 2 2 Beröring, hålla hand/kram (29) 27 2 Högläsning från dagstidning (28) 10 6 1 1 10 Högläsning från bok (21) 3 5 1 2 10 Sätta på tv-radioprogram kopplade till de äldres hobby/intressen (20) 5 4 2 5 1 3 Bjuda in artister/konserter (25) 6 5 7 3 4 Samverka med studieförbund (25) 10 7 3 3 2 Skjutsa de boende till aktiviteter som anordnas av dagverksamhet eller dyl.(20) 11 2 1 2 1 3 Annat 1 (11) 3 5 3 Annat 2 (8) 3 1 4 1

Frekvens och fördelning av kulturaktiviteter inom Vetlanda kommun (Totala antalet svar inom parentes) Varje 1-3 ggr/ mån halvåret Sätta på CD - skiva med uppskattad musik (51) 27 16 7 1 året Aldrig Sångstunder (48) 2 32 12 1 1 Måla (47) 7 11 7 8 3 11 Samtala kring fotografier/bilder (50) 18 13 12 4 3 Samtala utifrån minneslådor (43) 8 7 4 5 19 Pussel/ spel/ korsord (48) 13 20 10 2 3 Dans (45) 1 20 7 17 Bakning /matlagning (49) 23 19 5 2 Arbeta kring olika teman; jul, höst, marknad (44) 3 8 29 1 3 Beröring, hålla hand/kram (52) 46 4 1 1 Högläsning från dagstidning (52) 32 18 1 1 Högläsning från bok (50) 6 23 8 2 11 Sätta på tv-radioprogram kopplade till de äldres hobby/intressen (52) 27 18 4 1 2 Bjuda in artister/konserter (48) 2 7 31 4 1 3 Samverka med studieförbund (44) 1 1 4 19 5 14 Skjutsa de boende till aktiviteter som anordnas av dagverksamhet eller dyl.(47) 19 8 2 10 3 5 Annat 1 (21) 5 15 1 Annat 2 (13) 1 10 1 1

Frekvens och fördelning av kulturaktiviteter inom Värnamo kommun (Totala antalet svar inom parentes) Varje 1-3 ggr/ mån halvåret året Aldrig Sätta på CD - skiva med uppskattad musik (58) 30 15 9 2 2 Sångstunder (56) 1 20 19 10 2 4 Måla (54) 3 1 2 7 41 Samtala kring fotografier/bilder (58) 11 18 19 6 4 Samtala utifrån minneslådor (54) 2 5 6 3 38 Pussel/ spel/ korsord (59) 3 18 18 10 2 8 Dans (51) 1 7 8 35 Bakning /matlagning (55) 3 17 5 14 6 10 Arbeta kring olika teman; jul, höst, marknad (52) 3 6 19 10 14 Beröring, hålla hand/kram (59) 50 4 2 1 1 1 Högläsning från dagstidning (57) 3 16 13 8 3 14 Högläsning från bok (58) 4 15 11 1 6 21 Sätta på tv-radioprogram kopplade till de äldres hobby/intressen (57) 32 16 5 4 Bjuda in artister/konserter (54) 3 13 14 8 16 Samverka med studieförbund (49) 2 2 11 1 33 Skjutsa de boende till aktiviteter som anordnas av dagverksamhet eller dyl.(53) 14 9 6 9 1 14 Annat 1 (15) 1 6 3 4 1 Annat 2 (4) 1 2 1

Bilaga 4 Kulturprogram från Själaglad står på spel! Lite bakgrund om Själaglad Själaglad är ett 3-årsprojekt som startades 2000 med syftet att lyfta fram kulturens betydelse i arbetet med och för äldre. Att påvisa vinsten av att använda kultur i vardagen för att göra jobbet roligare och lättare för personalen. Det är dags för Själaglad att gå från projekt till fast verksamhet. Under 2003 kommer Själaglad att drivas av Landstingets regionala utvecklingsavdelning för att hitta former att införliva verksamheten med Luppen kunskapscentrum. Själaglads målsättning är att göra kulturen mer tillgänglig för de äldre inom omsorgen genom: aktiviteter som ger förutsättningar för egen fortsatt verksamhet. program där personal och äldre tillsammans får uppleva musik, berättande, bilder, dofter och rörelse kurser och seminarier med syfte att ge personalen lust och inspiration att arbeta med kultur i vardagen informations- och kunskapsförmedling att vara en kontaktyta mot kulturaktörer Jag behöver er hjälp! För att på bästa sätt forma en verksamhet som är optimal för er behöver jag er hjälp! Jag skulle vara enormt tacksam om ni tog ett par av era värdefulla minuter och svarade på frågorna nedan. Ditt äldreboende kan bli vinnare av ett inspirerande kulturprogram genom att först i kommunen skicka in svaren! 1a. Har du deltagit vid någon av Själaglads aktiviteter? Nej Ja, inspirationsdag om Ja, föreläsningscafé om Annat

1b. Om ja, har du haft användning av det i ditt arbete? Ja, genom att Nej, därför att 2. Jobbar ni på din arbetsplats med kultur för och med äldre? Nej därför att Ja genom att... sätt den siffra som passar bäst i varje ruta framför nedanstående alternativ. T.ex om ni målar 2gg/n sätter ni en 2 framför måla osv. 1. varje dag 2. 1-3gg/n 3. 1gg/mån 4. 1gg/halvåret 5. 1ggr/året 6. aldrig 1 2 3 4 5 6 Sätta på CD- skiva med uppskattad musik Sångstunder Måla Samtala kring fotografier/bilder Samtala utifrån minneslådor Pussel/spel/korsord Dans Bakning/matlagning Arbeta kring olika teman; jul, höst, marknad Beröring, hålla hand/kram Högläsning från dagstidning Högläsning från bok Sätta på tv-radioprogram kopplade till de äldres hobby/intressen Bjuda in artister/konserter Samverka med studieförbund Skjutsa de boende till aktiviteter som anordnas av dagverksamhet eller dyl. Annat Annat 3. Vad främjar arbetet med kultur på din arbetsplats? 4a. Finns det en rutin på din arbetsplats att teckna ner den boendes livsberättelse som inkluderar tidigare hobby, yrke, viktiga personer vid inskrivningssamtalet? Ja Nej

4b. Om ja, används livsberättelsen i det dagliga arbetet? Ja, genom att Nej, därför att 5. Hur anser du att Själaglad på bästa sätt kan stödja er i ert arbete med kultur i vardagen? Rangordna följande alternativ 1-7 där 1 är viktigast och 7 är minst viktigt. Obs! Fyll i alla rutor och använd varje siffra bara en gång. Erbjuda inspirationsdagar för er som personal Erbjuda program där personal tillsammans med äldre upplever olika sätt att arbeta med kultur Erbjuda kurser kring kultur som resurs i arbetet med äldre Informera kommunens politiker om vikten av kultur som resurs för äldre Sammanställa exempel på kulturverksamhet som bedrivs inom äldreomsorgen. För inspiration och tips för den egna verksamheten. Erbjuda FoU-cirklar kring kultur och äldre Annat 6. Finns det några hinder för att jobba med kultur på din arbetsplats? Ja Nej 7. Vilken kommun jobbar du i? 8. Vilken är din befattning/funktion? Tack för hjälpen!