SE SLUTET REDAN FRÅN BÖRJAN

SE SLUTET REDAN FRÅN BÖRJAN...OCH FÅ BÄTTRE TRYCK I DITT BUDSKAP! Vägledning för dig som gör en trycksak för tidningsoffset Printing

Du ska göra en trycksak för tidningsoffset. Vi vill att du blir nöjd med resultatet! Vi vill göra det bästa av ditt material. Mycket ligger på förarbetet - därför har vi sammanställt denna manual. Tidningstryckning är en konst omgärdad av många begränsningar, både fysiska och praktiska. Men med rätt förutsättningar kan vi snabbt producera stora volymer med god kvalitet, på ett sätt som passar dina önskemål. Tryckprocessen är långt standardiserad. Pressen ska ställas in på ett likvärdigt sätt under alla produktioner. Det betyder att grunden till en bra slutprodukt läggs i originalframställning och prepress. Där finns också de bästa förutsättningarna att optimera för ett gott resultat. Detta är BOLD Printing! BOLD Printing omfattar tre av Sveriges modernaste tidningstryckerier: BOLD Printing Stockholm, BOLD Printing Malmö och BOLD BTT i Borås. Med en årlig produktion på ca 700 miljoner exemplar av ett 40-tal olika titlar är BOLD ledande tidningsproducent i Norden. Tryckerierna i Stockholm och Malmö med sina nya pressar är de modernaste i Sverige, med utrustning för hög produktivitet och kapacitet. BOLD BTT i Borås är först i Sverige med automatisk register- och färgstyrning i tryckpressen. BOLD är specialister på tidningsoffset, från prepress till efterbehandling. Vi har kapacitet för såväl stora tidningar i stora upplagor som mindre tidningar med en effektiv editionshantering. Besök gärna vår hemsida, www.boldprinting.se. Där kan du ladda ner olika inställningsprogram och även denna manual. TIDNINGS TRYCK ÄR VÅR PASSION! Del 1 i den här manualen tar upp de viktigaste momenten när du skapar en produkt för tidningsoffset. Varje sida tar upp ett eller flera delmoment. Del 2 förklarar bildbehandling specifikt med goda råd, exempel och tips. Längst ner på sidan finns fördjupande information för dig som vill veta mer. Vi har samlat många års erfarenhet av tidningstryckning på dessa sidor. Men det finns säkert spörsmål som inte tas upp här. Tveka aldrig att fråga oss! Mycket nöje! BOLD Printing Stockholm i Akalla BOLD BTT i Borås BOLD PRINTING Esbogatan 11-13 164 74 KISTA 08-632 00 växel 08-632 10 fax FÖRSÄLJNING/ MARKNAD Försäljningschef: Per Fagerlund 070-207 59 29 per.fagerlund@boldprinting.se Marknadsassistent: Tuija Ylitalo 070-642 19 64 tuija.ylitalo@boldprinting.se Samarbetspartner/Försäljning Gutke Print Partner Lars Gutke 070-212 96 24 lars.gutke@boldprinting.se BOLD PRINTING PREPRESS 08-632 82 BOLD PRINTING STOCKHOLM VD: Erik Wallhed 070-682 82 12 erik.wallhed@boldprinting.se Kundansvariga: Per Andersson 070-625 63 67 p.andersson@boldprinting.se Voula Bouka 070-811 08 00 voula.bouka@boldprinting.se Per Carleson 070-289 59 99 per.carleson@boldprinting.se BOLD BTT BORÅS VD: Tommy Johnsson 070-374 94 16 tommy.johnsson@boldprinting.se Kundansvarig: Kaj Ekvall 070-559 89 87 kaj.ekvall@boldprinting.se BOLD PRINTING MALMÖ VD: Björn Ridhammar 070-922 02 20 bjorn.ridhammar@boldprinting.se Kundansvarig: Noel Coughlan 070-358 94 01 Printing BOLD Printing Malmö i Fosie noel.coughlan@boldprinting.se FOTO: ERIK BYWALL Till din hjälp - två delar med information Hitta rätt bland fakta och tips! DEL 1 PRODUKTIONSGUIDEN Adress, telefon och e-mail till oss Här är du nu! Viktigt innan du börjar - ljuset Vilket papper ska du välja? Vilket format har du tänkt dig? Produktens omfång - sidantalet Dokumentytan/satsytan Efterbehandling av din trycksak Paketering och leverans Gråbalken ger balans i färgbilden Kan man trycka PMS-färger? Svart på gult blir fult Små ytor förstorar problemen Hur får man vitare papper? Produktionsguiden är tryckt på SCA GraphoCrystal g ISO 76 papper DEL 2 BILDBEHANDLINGSGUIDEN Alla bilder är tryckbara!... Rätt profilpaket ger bästa tryck Grundläggande bildmetodik i Photoshop Bildbehandling steg för steg Mera trix för svåra bilder Exportera till PDF på rätt sätt Provtryck och förhandsvisning Bildbehandlingsguiden är tryckt på Holmen News 48,8 g ISO 59 papper 2 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Den här manualen är samtidigt med sin information en provkarta på något av vad vi kan åstadkomma i tidningsoffset: trimning, flera delar, olika papperssorter, stickers. Allt producerat online i ett av Europas modernaste tryckerier. Hela denna manual finns att ladda ner på vår hemsida www.boldprinting.se 1 2 3 4 6 7 8 OMSLAGET Omslagsbilden heter, inte förvånande, Tidningsläsning. Det är förmiddag, och läget är just så pass att man behöver en stund för sig själv och sin tidning. Hunden roar sig på annat sätt. Bilden är tagen på restaurang Oxelblom i Stockholm, ett gemytligt Söderhak på Skånegatan. Av en ren slump är samtliga tidningar tryckta på Bold! Foto: Hasse Fridén. AD: Per Carleson. För enastående insatser tackas Per Fagerlund, Susanne Frykholm, Voula Bouka, Nicole Pater, Spikey, Lena Magnusson, Jarek Pater, Rickard Fredman, Tuija Ylitalo, Nelly Pater och Lars Dellheden. Själv föredrar jag att vara anonym... Tycker du om bilden? Den finns också som affisch i 70x100 cm ring och beställ ditt exemplar av Tuija Ylitalo! Våra tryckerier har licens att Svanenmärka sina tryckta produkter, vilket innebär att råvaror och kemikalier klarar av de krav som ställs i Nordisk Miljömärkning. Det betyder att du som kund har möjlighet att få dina produkter Svanenmärkta och därmed bidra till en bättre miljö för kommande generationer. Våra tryckerier är dessutom miljöcertifierade enligt ISO 14001. Alla trycksaker som produceras hos oss är återvinningsbara, och makulatur, emballage och plast fraktioneras för återvinning. Detta är något som vår gemensamma miljö vinner på. SE SLUTET REDAN FRÅN BÖRJAN Kundmanual utgiven av BOLD Printing Text&layout: Per Carleson BOLD Printing Stockholm, Erik Bywall Siom Sverige AB Prepress och expertgranskning: Magnus Brolin Altamont Media Västerås AB Illustrationer: Annette Rydén Ansvarig utgivare: Per Fagerlund BOLD Stockholm Papper: g SCA GraphoCrystal 76, inlaga Holmen News 48,8 g Memostick sponsrat av Ferag Svenska AB Tryckt och efterbehandlat på BOLD Stockholm 2013 Version 1/13 2 3

45 g 49 g 52 g förbättrat g förbättrat 52 g standard 45 g ISO 100 Lägre ljushet Högre ljushet 70 45 g 49 g 52 g förbättrat g förbättrat 52 g standard 45 g ISO 100 Lägre ljushet Högre ljushet 70 45 g 49 g 52 g förbättrat g förbättrat 52 g standard 45 g ISO 100 Lägre ljushet Högre ljushet 70 Så gör du en tidning/trycksak till oss: Ljuset - en viktig förberedelse innan du börjar! Betraktningsljus/omgivningsljus För att kunna bedöma intrycket från bildskärm, tryck och provtryck korrekt är det av största vikt att omgivningsljuset är korrekt - att det följer den grafiska standarden. Varför? Jo, för att färger antar olika nyanser beroende på det omgivande ljuset. Färgtemperaturen hos ljuskällan, vilket mäts i Kelvingrader, avgör hur varmt/kallt ljuset är. Ju lägre gradtal, desto varmare (rödare) ljus. Ju kallare, desto blåare. De färger du vill bedöma kommer att påverkas starkt av betraktningsljusets färg. Fysiska färger, som t ex papperskopior och PMS-skalor, måste alltid betraktas i standardbelysning. Exempel på bra lysrör är Just Normlicht Pro Graphica 00 och Philips Master Graphica-serien. Dagsljus i lokalen bör vara uteslutet och omgivande rumsfärger neutrala. Kalibrering av bildskärmen Det är på bildskärmen du ser dina dokument växa fram. Genom att kalibrera och karakterisera bildskärmen kan du se tryckresultatet på skärmen, inom rimliga gränser. För precision och konsekvens vid kalibrering av bildskärmar ska du använda mätinstrument och programvara. Då undviker du subjektiva värderingar och får samma resultat varje gång. FÖREMÅLETS FÄRG SKIFTAR MED FÄRG- TEMPERATUREN GRAFISK STANDARD FÖR BETRAKTNINGSLJUS Färgtemperatur 5 000 Kelvin Ra-index >95 Ljusmängd >1 200 lux Kallare Varmare Kelvingrader 00 80 himmelsblått 00 70 7000 60 00 kallvit (LEDlampor) 50 direkt solljus 00 grafisk standard 40 4000 varmvitt (Xenonlampor) 30 3000 (Halogenlampor) 20 2000 stearinljus (natriumlampor) 10 Så gör du en tidning/trycksak till oss: Välj det bästa papperet för din trycksak! Tidningspapper är en unik produkt. Det består av fibrer från gran, samt ibland returfibrer och andra fyllmedel, som t ex lera (kaolin) eller krita. Pappersytan är inte behandlad utan har en öppen struktur. Papperets ytvikt, i gram per m 2, påverkar slutresultatet på en rad olika sätt: -Högre ytvikt ger mindre genomtryck och därmed ett vitare utseende - Högre ytvikt ger en tjockare tidning och större/tyngre tidningsbunt Vi håller ett standardsortiment som täcker de flesta behov: förbättrat g 45 g/48,8 g standardpapper 45 g Standard tidningspapper. Ger god tidningskvalitet. 52 g Genomtryck kan märkas. g Klassisk tidningskänsla. Ljushet ca 59 ISO. Billigast, väger lite, standardrepro. 52 g förbättrat papper Förbättrat tidningspapper. Ger bra tidningskvalitet. Mindre genomtryck. Känns kraftigare. Ljushet 72 ISO. Ger bättre kontrast och stabilitet till ett något högre pris. förbättrat 52 g standard 45 g g förbättrat papper Förbättrat tidningspapper. Ger mycket bra tidningskvalitet. Lite genomtryck. Ger magasinskänsla. Ljushet 76 ISO. Kostnadseffektivt kvalitetspapper. FOTO: JOHAN STENBERG 45 g 52 g g Ljushetsrelationer mellan olika papperstyper. Observera att samma papperstyp kan tillverkas med ökande ljushetvärden, på bekostnad av opaciteten som då minskar. Ökas ljusheten med ett steg minskar opaciteten med ett tredjedels steg. 45 g 52 g g Högre ljushet Lägre ljushet ISO 100 Ett vitare papper ger (med samma grundpapper) en lägre opacitet förbättrat g förbättrat g förbättrat 52 g standard 45 g förbättrat 52 g 70 standard 45 g Högre ljushet Lägre ljushet ISO 100 70 Målvärden för kalibrering av bildskärmen: - Vitpunkt D (00 kelvin) - Gamma 2.2, - Ljusstyrka -120 candela. Bildskärmar kalibreras på olika sätt och kalibreringsutrustningen anger graden av perfektion i kalibreringen: - Spectrofotometer: snabb och exakt. - Colorimeter: billig, långsam, bra. - Visuella inställningar: gratis metod men undermålig för grafiskt bruk! 1. Hårdvarukalibrera bildskärmen automatiskt där skärmens vit- svartpunkt, kontrast samt gråbalans ställs in av kalibreringsprogrammet. 2. Kalibrera bildskärmen manuellt med hjälp av utrustning som visar inställningar och korrigeringar. 3. Mjukvarukalibrera bildskärmen med hjälp av kalibreringsutrustning som mäter skärmen och skapar en ICC-profil för korrigeringen. Bildskärmsprofilen ändrar sedan skärmens utseende genom att lägga korrigeringen på bildskärmskortet. Att kalibrera bildskärmen är en viktig faktor för att du ska uppnå ett bra resultat. Nästa faktor är att färginställningarna är korrekta så ICCprofilen fungerar till det slutgiltiga trycket. Även PDF-inställningen behöver vara anpassad för trycket. Andra papperstyper Det finns papper i olika ljushet upp till ISO, med ytvikter upp till 70 g/m 2, liksom färgat papper - oftast rosa. Det finns även bestruket papper för tidningsoffset. Olika papperstyper i samma produkt Kan ordnas i en del fall. Kontakta oss för närmare information! Vad passar till min produkt? Pappersval för tidningsoffset är inte självklart och enkelt. Hög ytvikt och ljushet behöver inte vara synonymt med hög kvalitet - det är kombinationen av omfång, format, layout och papper som skapar helhets-intrycket. Mer om detta längre fram i manualen. Där får du också en del tips om hur papperets egenskaper utnyttjas på bästa sätt. Opacitet är måttet på hur pass ogenomskinligt ett papper är. Opaciteten är en närbesläktad egenskap till ljusheten. Tyvärr är den omvänt relaterad till ljusheten: ett vitare papper ger (med samma grundpapper) en lägre opacitet, vilket innebär större risk för genomtryck. Opaciteten kan höjas på olika sätt: genom att tillsätta fyllmedel (returfibrer, lera) och t ex genom att byta till en högre ytvikt. På det sättet får man flera pappersfibrer mellan tryckets båda sidor. Låg opacitet gör att trycket syns igenom på motstående sida. På tomma ytor kan det ge ett oroligt intryck. 4 5

Så gör du en tidning/trycksak till oss: Vilket format vill du ha på din trycksak? Så gör du en tidning/trycksak till oss: Vilket omfång ska trycksaken ha? Ex. Tabloid dokumentyta 2 mm 2 mm Bunten innermarginalen Yttermarginal avståndet mellan satsytan och papperskanten UTFALL Tabloid efter trimning Skärmärken Utfall min 5 mm Broadsheet efter trimning STOOOORA format Vi måste ändå berätta: det går att trycka stora till jättestora format också. Superpano: altarskåp i formatet 5 x 15 mm. Läs mer i På Djupet! Här skärs kanterna av Broadsheet före trimning Läs mer om trimning på sidan 9. Läs mer om utfallande bilder på sidan 8 i På Djupet. PANORAMA SUPERPANORAMA/ALTARSKÅP MAGAZINE 5 mm 795 mm...till stora romaner. I en eller flera ryggar. Små omfång, som 8 sidor tabloid (4 sidor broadsheet) kräver ett papper med en ytvikt på minst 52 g/m2. Sektioner med olika sidantal 2 sektioner med lika sidantal I broadsheet är stegen i omfånget (siduppgången) alltid 2 sidor. Större omfång Vi kan också trycka större omfång. Det gör vi i enkelproduktion. Priset för detta är halverad produktionshastighet, och att produkten normalt sett får två eller fyra sektioner, alltid med parvis samma sidantal. Vi har också möjlighet att häfta ihop dessa sektioner till en eller tre delar. Reklam 2 sektioner med parvis lika sidantal MAGAZINE Möjlig sektionering vid tabloid och samlingshäft I enkelproduktion fördubblas också siduppgången: I tabloid är stegen i omfånget (siduppgången) alltid 8 sidor. Alla sektioner häftas ihop till en sektion I broadsheet är stegen i omfånget (siduppgången) alltid 4 sidor. 15 mm Tabloiden och dess beskurna kusiner är ett behändigt format, lätt att anpassa för olika ändamål. Snygga veckomagasin kan åstadkommas med förbättrat papper och trimning. Mellan formaten 275 x 392 mm och 240 x 275 mm är valet ditt. Broadsheet-formatet ger dig frihet i layouten och möjlighet att använda stora bilder, till och med över 6 Vi kan trycka omfång från 8 till 96 sidor tabloid, motsvarande 4 till 48 sidor broadsheet, samtidigt i pressen. Det kan vi göra i dubbelproduktion, vilket innebär hög produktionshastighet. Allt från några blad... Stora omfång, över 64- sidor tabloid, kan och bör delas upp i sektioner. Du kan få upp till 4 sektioner med olika sidantal. I tabloid är stegen i omfånget (siduppgången) alltid 4 sidor. 5 mm Tabloid före trimning Utfallande bilder Trimning ger dig också möjlighet till utfallande bilder. En utfallande bild placeras då så att den går utanför skärkanterna med 5 mm. Panorama: ett helt uppslag med pappersformatet 5 x 795 mm. Yttermarginal avståndet mellan satsytan och papperskanten Vill du ha ett annat format? Vi kan trimma din produkt, såväl tabloid som broadsheet. Trimning innebär att tidningen beskärs i huvud, marginal och fot. Din trycksak kan trimmas ner till format på 240 mm bred x 337 mm hög. Reklam Omfånget är antalet sidor i produkten. Ingen tryckande yta BOLDs pressar trycker i detta format. 2 mm 5 mm Tidningspressar har standardiserade (fasta) format. I Sverige förekommer Nordiskt format (vanligast) och Berlinerformat. Nordiskt format innebär 397 x 5 mm (broadsheet) eller 2 x (tabloid). Formatet är produktens fysiska storlek. uppslag. Sidantalet kan ökas/ minskas i steg om 2 sidor, vilket ger dig flexibilitet. Trimning har en annan fördel för dig, och ibland även för oss: där kan vi placera färg- och registermarkeringar som sedan försvinner i trimningen. De karakteristiska punkturhålen i tidningens bakkant försvinner också. Ofta får trycksaken ett renare intryck. Panorama/Altarskåp Du kan få ett panoramauppslag i mitten av tabloiden, med satsytan 520 x 770 mm på fram- och baksida. Gör reklam för stora saker! Vi kan också producera en hel trycksak med satsytan 520 x 1565 mm för de verkligt långa bilarna, bröllopsborden eller systemköerna. Kontakta oss för mer information! Det finns alltid begränsningar... De olika sektionerna i en tidning kan inte ha kombinationer av vilket antal sidor som helst. Det finns ett antal fasta kombinationer - faktiskt tusentals - som sammanställs i olika kataloger. tioner, även med olika papperssorter i samma tidning. När du önskar en specifik kombination av sektionerna kontaktar du oss. Vi ger dig möjliga kombina- I dubbelproduktion ger en helrulle 16 sidor tabloid (8 sidor broadsheet), en trekvartsrulle 12 (24) och I pressens tankevärld styrs omfånget av pappersrullens bredd. Det finns tre olika bredder: halv, trekvarts och hel rulle. en halvrulle 8 (16). Utifrån dessa grunder bygger vi sedan upp banorna för den aktuella produkten. En 36 sidor stor tabloid kommer alltså att innehålla en hel, en trekvarts och en halv rulle. I Skandinavien är vi vana vid att ryggen på trycksaken alltid sitter ihop som standard. Vi kan limma broadsheet och vi häftar tabloid. 7

2 mm Ingen tryckande yta Så gör du en tidning/trycksak till oss: Dokumentytan/satsytan - din plats på skärmen Tabloid Rekommenderad satsyta för tabloid är 2 mm (b) x 370 mm (h). Bunten - innermarginalen - är skärmärken vanligen 20 (10 + 10) mm bred. Satsytan centreras i höjd och bredd 5 mm på dokumentformatet. utfall Tabloiden har två sidor på satsytan. För att få symmetri i de två tabloidsi8 5 mm Trimning Detta innebär att vi skär tidningen till ett annat format. Vi kan trimma din produkt från grundformaten broadsheet och tabloid, och även från en kvartsfalsad produkt. Yttermarginal avståndet mellan satsytan och papperskanten Minsta mått för trimning är 5 mm. Största mått är 30 mm i huvud och fot samt 40 mm i marginalen. SATSYTA BROADSHEET Du kan få olika trimning mellan huvud/fot och marginal. UTFALL Trimning är ytviktsberoende: omfång över 16 sidor tabloid går bra att trimma även i de lägsta ytvikterna (45 g papper). Huvud (max trimning 30 mm) Baksidan Stickers (Memostick) Fäst en sticker på tidningen! En sticker kan ha olika form, färg, vara tryckt på en eller två sidor, innehålla mer än en sida - möjligheterna är mycket stora. Banderoller Din produkt förses med en gördel (banderoll), med specialtryck enligt ditt önskemål. Ibladning En av de vanligaste tjänsterna - tål att beskrivas i detalj. Läs nedan i På Djupet. Fot (max trimning 30 mm) Exempel på stickers Mindre omfång, 16 sidor tabloid eller lägre, kräver högre ytvikt på papperet - 49 g/m2 eller mer. skärmärken Kvartsfalsning Kvartsfalsning innebär att din trycksak viks en gång till. Med detta halveras formatet. Kvartsfalsning benämns också Postfalsning. FALSKT UPPSLAG ÄKTA UPPSLAG UTFALL ÄKTA OCH FALSKA UPPSLAG I TIDNING 5 mm utfall 2 mm ÄKTA OCH FALSKA UPPSLAG I TIDNING Ingen bunt 2 mm dorna måste sidan utan gråbalkar ha samma storlek som den med gråbalkar. Om du vill ha en större satsyta i tabloider, finns möjligheten att lägga gråbalkarna i bunten. Satsytan blir då 255 mm bred x 370 mm hög. Observera: placeras gråbalkarna i bunten försvinner möjligheten att göra falska uppslag. Ingen bunt Läs mer om gråbalkarnas funktion på sidan 11. Falska uppslag i broadsheetformat? Ja, visst går det. Men det har sina nackdelar som ofta inte uppvägs av fördelarna. Ytorna i rygg och sidomarginal används i pressen att dra pappersbanorna med - risken är stor att färgsmetning uppstår. 2 mm Kvartsfalsning görs bland annat för att anpassa produkten för postdistribution, vilket är ett krav från Posten. 2 mm Du kanäkta också göra falska uppslag Falska uppslag har sina risker: ÄKTA IOCH FALSKA UPPSLAG I TIDNING OCH FALSKA UPPSLAG TIDNING (alla uppslag utom omslag och mitt). Bunten försvinner, och satsytan blir Undvik att placera liten text, smala för varje sida objekt och färgkänsliga bilder över 2 mm (b) x 370 mm (h). mitten. Dela aldrig text i en bokstav! Detta beror på utrymmet för gråbalkarna. I en broadsheet läggs gråbalkarna i foten under satsytan. Så gör du en tidning/trycksak till oss: Hur vill du efterbehandla din produkt? Trimningen görs i yttermarginal, huvud och fot. 520 mm Bunten innermarginalen Broadsheet Rekommenderad satsyta för broadsheet är 370 mm (b) x 520 mm (h). Satsytan ska alltid vara centrerad i höjd och bredd på dokumentformatet. Den uppmärksamme läsaren har säkert konstaterat att satsytan för tabloid är mindre än den i broadsheet. SATSYTA TABLOID SATSYTAN: ditt tryckbara utrymme på dokumentytan. Äkta och falska uppslag Du kan göra ett äkta uppslag i mitten av tabloiden. Därmed försvinner bunten, och satsytan får måtten 520 mm (b) x 370 mm (h). DOKUMENTYTA BROADSHEET 2 mm Ingen tryckande yta Yttermarginal avståndet mellan satsytan och papperskanten Yttermarginal avståndet mellan satsytan och papperskanten 520 mm Tabloid dokumentformat: 2 mm bred x hög. Observera att du måste göra en udda och en jämn dokumentyta vänster- och högersida. Broadsheet dokumentformat: bred x 5 mm hög. 2 mm 5 mm En god regel är att göra dokumentformatet i samma storlek som det valda tryckformatet, dvs tabloid eller broadsheet. Alltså: Ex.DOKUMENTYTA Tabloid dokumentyta TABLOID DOKUMENTYTAN: Innan du börjar skapa din trycksak ska dokumentytan definieras. Detta gäller oavsett vilket redigeringsprogram du använder. Bunten innermarginalen Yttermarginal avståndet mellan satsytan och papperskanten Marginal (max trimning 40 mm) 2 mm! Vi kan kvartsfalsa tabloid i 45-grams papper upp till 96 sidor. Större och mindre sidantal kräver oftast en annan ytvikt på papperet. Kontakta oss för närmare besked! Utfallande bilder När man trimmar en trycksak kan man få utfallande bilder och objekt. Ibladning innebär att vi lägger in din trycksak i mitten av en annan produkt. Dokumentytan är det valda tryckformatet, satsytan den önskade i den färdigtrimmade trycksaken. Produkter tryckta externt Minsta format är A5. Största format är tabloid eller vikt broadsheet, 2 x. Skärkanterna markeras med kors och utfallande bilder/objekt läggs minst 5 mm utanför dessa kanter. Kvartsfalsad tabloid För att vara på den säkra sidan vill vi gärna att du skickar över ett exem plar av produkten som skall ibladas. Produkter tryckta hos oss Vi kan blada i allt som är tryckt hos oss. Huvudprodukten - den vi bladar in din trycksak i - kan vara i såväl broadsheet- som tabloidformat, och även trimmade format. Återigen kontakta oss för fler detaljer! Ska något bladas in i din trycksak? Om den trycks hos oss måste vi överfalsa trycksaken. Det betyder att mittvecket förskjuts ca 10 mm nedåt. Detta görs för att kunna öppna tidningen korrekt vid ibladningen. Inga förändringar behöver göras i dokument eller satsytor. Men det är värt att tänka på effekterna av vikningen på layouten. Gör ett vikningsprov på en dummyutskrift, eller på en vanlig tidning! Om din produkt ska ha ibladning, beställ gärna broschyren Specifikation på ibladningsgods eller ladda ner den i PDF-format på vår hemsida www.boldprinting.se 9

Så gör du en tidning/trycksak till oss Vi kan paketera och leverera som du önskar Värt att veta om tidningstryck: Gråbalken skapar balans i din färgbild Adressering Vi kan adressera varje exemplar unikt med inkjet. Du levererar adresserna på datafil, vi skriver ut dem på trycksaken eller på etikett. När vi adresserar direkt på tidningen måste en lucka i layouten finnas på omslaget. Kontakta oss om placering på din produkt! Buntning Efter tryckning, falsning och eventuell trimning, ibladning och adressering buntas trycksaken. Har du speciella behov angående buntstorlek och antal lägg, kontakta oss. Då behöver vi veta hur stora buntarna ska vara och hur många exemplar varje lägg ska bestå av. och och och och och och och och och och och och och och och och Stina Jonsson Vackerhagen PL 85 856 32 OVANLÄDER Tidningstryckning är en standardiserad process, dvs den ska utföras på samma sätt varje gång. Det börjar med rätt kalibrering och korrekt ICC-profil när originalet skapas. För att sluta kontrollcirkeln behövs också en styrfunktion vid själva tryckningen. Detta är gråbalkens uppgift. Gråbalken är en liten rastrerad bild som innehåller de fyra processfärgerna. När den är i register - har god passning - och är neutralt grå, är alla fyra färgerna i balans. De har samma proportioner som fanns när ICC-profilen skapades. Gråbalkar som visar färgbalansen på den aktuella sidan Tryckriktning Bunten kan förses med adresslapp och innehållsbeskrivning. Du kan få överark och underark. Vi plastar in bunten om du önskar (ej krympplast). Tag reda på distributörens önskemål och kontakta oss sedan. Vi kan tillmötesgå de flesta behov. Leverans och transport Vi levererar buntar på EUR-pallar eller engångspallar, lockade och bandade. Vi kan också ordna transport, via DR-distributörer, Posten och flera åkerier. Till mellankund eller slutkund, på det sätt du önskar. Inkjetadresserade tidningar postnummerpackas enligt Postens krav. POSTEN Varför grå? Jo, för att det mänskliga ögat är som mest känsligt för nyansvariationer i grått. Det är lätt att se obalans i den grå färgen, och därför lätt att korrigera i trycket. Syns den? För läsaren - nej. Den innehåller ingen information som relaterar till honom/henne. För oss och för dig - ja. Det är vårt, och ditt sätt att få en bekräftelse på att de fyra grundfärgerna är rätt inställda. Så att dina intentioner i originalframställningen stämmer med slutresultatet. Gråbalken ska alltid granskas i standardbelysning (se sidan 4). Gråbalkens ena del är gjord i ett 35% svart raster. Den andra delen består av ett samtryck av cyan (30%), magenta (24%) och gul (24%). Liten men viktig. Syns inte men syns ändå. Gråbalken visar färgbalansen och färgpassning både för tryckare och kund. Tryckriktning Färgbalansen i tryckriktningen blir OK när gråbalken är i korrekt register, och färgerna justerats till neutralt grå med samma mörkhet i standardbelysning. Kontrollexemplar För att hålla kontroll över tryckprocessen tar vi alltid ut kontrollexemplar med jämna mellanrum. En etikett skrivs automatiskt ut i pressen var 10-20 000:e exemplar. Etiketten, som innehåller alla data för den pågående produktionen, sätts på det aktuella exemplaret. Kontrollexemplaren sparas sedan i 14 dagar. Under denna tid kan du som kund reklamera eventuella felaktigheter i vår process. På detta sätt kan både du och vi gå tillbaka i en avslutad produktion för att se hur utfallet blev. Produktstandard De produkter som trycks på BOLD:s tryckerier omfattas av en produktstandard - en kvalitetsgaranti som omfattar hela upplagan. Produktstandarden följer de internationella standarder som gäller för tidningstryck. Den är uppdelad i två produktsortiment - civiltryck och dagstidningstryck. Produktstandarden är en självklar del av alla våra tryckuppdrag. Gråbalans uppnås i trycket när de tre grundfärgerna cyan (C), magenta (M) och gul (Y) samtrycks i en bestämd rasterkombination. Teoretiskt bör lika delar av CMY bilda grått, men i verkligheten spelar färgens egenskaper och papperets egenfärg en så pass stor roll att proportionerna måste ändras. I regel krävs mera cyan. Internationell standard säger att färgdelen i gråbalken ska bestå av 30% cyan, 24% magenta och 24% gul. Den svarta delen är normalt 35%. Den svarta delen av gråbalken bildar referensen för absolut grått. Färgmängderna i 3-färgsdelen ska sedan balanseras så att den ser likadan ut som den svarta. När den gör det uppnås absolut balans mellan alla de fyra processfärgerna. Att styra med gråbalans är ingen ny teknik. I tidningsbranschen har den funnits ett tjugotal år. Idag har ca 97% av alla Sveriges dagstidningar gråbalkar för färgstyrning, och tekniken sprider sig i omvärlden. Internationellt standardiserat tryck Gråbalans, färgnyanser, färgmängd och papper följer den internationella standarden för tidningstryck, ISO 12647-3. Standardisering betyder bättre kvalitetskontroll såväl för tryckeriet som för kunden. ISO 12647-3 10 11

Värt att veta om tidningstryck: PMS-färger kräver eftertanke innan! Värt att veta om tidningstryck: Svart på gult blir fult - vit text kan bli negativt Helt säkert arbetar du med PMS-färger (Pantone) eller liknande färgsystem, liksom flertalet av alla grafiska designers. Och du gör färgbedömning i standardiserat ljus för att få en korrekt färgåtergivning. I tidningstryck använder vi cyan, magenta, gul och svart färg för att återskapa de önskade färgerna i tryck. Den färgrymd - det omfång - de fyra grundfärgerna kan skapa är begränsad. Dels på grund av färgernas egenskaper, dels på grund av papperets färg. Många av PMS-färgerna faller utanför denna färgrymd. De går helt enkelt inte att återskapa i CMYK. När den valda färgen konverteras kan den förändras både i mättnad och nyans. Knockouts (ursparning) När man trycker en svart text på en gul fulltonsplatta - eller någon av de andra delfärgerna - fastnar bara en del av svartfärgen där. Det beror på att färgerna inte hinner absorberas i papperet under tryckningen. Svart trycks sist och hamnar ovanpå de andra färgerna. Detta fenomen leder till att den svarta färgen ser grå ut på tonplattan. Det kan också leda till smetning på motstående sida. Genom att göra en ursparning för texten (knockout) trycks den svarta färgen på en ren pappersyta och får därigenom rätt svärta. Den bakomliggande tonplattan bör svällas för att undvika vita glipor mellan text och bakgrund. = Övertryck: färgerna trycks på varandra, vått-i-vått Sista färgen (svart) fastnar dåligt på underliggande färg = Det finns hjälpmedel för att undvika besvikelser och missförstånd. Pantone Color Manager är ett verktyg som dels låter dig se hur den valda PMS-färgen ser ut efter konvertering till CMYK, dels ger de rekommenderade värdena för färgblandningen. I programmet väljs den aktuella ICC-profilen (t ex för tidningstryck) och därefter visas resultatet på skärmen, med varningar för avvikelser över det acceptabla. Ett utropstecken i en varningstriangel är en tydlig indikation på att färgen inte går att återge i dagstidningstryck. Många Pantonefärger går inte att återge i tryck - de faller utanför tidningstryckets färgrymd, som ligger inom figuren i mitten på diagrammet. Vit text på mörk bakgrund En vit text på en flerfärgad bakgrund löper alltid risken att bli suddig och oläslig. Detta gäller speciellt vid små textgrader, mager stil och på typsnitt med seriffer (fötter och hårlinjer) som den här. Minsta misspassning mellan delfärgerna i bakgrunden gör att den vita ursparningen för texten missfärgas. För att vara på den säkra sidan: minst 12 p textstorlek helst inte seriffer helst halvfet stil Ju större textgraden är, desto mindre blir problemet. Misspass Vit text på flerfärgad bakgrund löper alltid risk att bli suddig om textgraden är för liten, stilen är mager och om typsnittet har seriffer! Ursparning: svart färg trycks på en ren pappersyta Svärtan blir den avsedda Misspass ger störningar speciellt i fina detaljer Misspass Vit text på flerfärgad Vit text på flerfärgad bak- bakgrund löper alltid grund löper alltid risk att bli risk att bli suddig suddig om om textgraden textgraden är är för för liten, har liten, mager stilen stil är och mager om typsnittet och om har typsnittet seriffer. har seriffer! PMS-färger När Pantonefärger konverteras till CMYK i t ex Indesign anpassas inte CMYK-blandningen till tidningsoffset automatiskt. En blå färg kan därför bli lila i tryck. För att vara rimligt säker på utfallet behöver man använda antingen Pantone Color Manager eller Färgguiden - se mer om det härintill. E (Delta-E) E är ett värde som beskriver avståndet mellan två färger. Ett lågt värde anger att färgerna är lika och ett högt värde att färgerna är olika. Avsikten är att E skall ge ett värde som motsvarar det ögat visuellt upplever. Naturligtvis finns det vissa svårigheter att få en sådan beräkning att fungera tillfredställande. Därför finns andra metoder som E94, E CMC(1.1) och E CMC (2.1). Det generella råd vi kan ge er som kund är att använda ögat för att godkänna färgavvikelsen och att välja beräkningen E 94 (kan ställas in i programmet) som en varning. Är värdet mer än 7 enheter E94 är skillnaden mellan färgerna tydlig även för läsaren. Färgguiden Tidningsutgivarna har gjort en utmärkt färgguide där färgprover finns tryckta i tidningsoffset. Leta fram den färg som bäst motsvarar den önskade PMS-färgen. Skapa sedan en ny färg i t ex Indesign från de värden som finns angivna under den valda färgrutan. Färgguiden finns att beställa på www.dagspress.se Som du säkert själv har räknat ut uppstår inga misspassningsproblem med vit text på en enfärgad bakgrund (cyan, magenta, gult eller svart). Där trycks ju bakgrunden bara med en delfärg. Men tänk på att t ex ett 100 linjers raster är relativt grovt - ju mindre textgraden är, desto sämre återges fina detaljer på bokstaven. En tidningspress bör kunna klara en registerpassning på under 0,15 mm mellan två delfärger. Det är lika mycket som halva avståndet mellan två rasterpunkter i ett 100-linjers raster. Tätare raster kräver högre upplösning vid utskrift av tryckplåten. Annars förlorar man en del av nyansstegen mellan t ex svart och vitt. Tätare raster betyder inte nödvändigtvis högre tryckkvalitet. Det är det totala intrycket av produkten som ger det slutgiltiga omdömet. Idag används raster från 100 linjer upp till ca 130. Tätare raster kan ge bättre detaljåtergivning, men kan också kräva extra skärpning av bildmaterialet och annan kompensation i repron. Tekniken utvecklas ständigt. Ta kontakt med oss för information och råd. 12 13

Rubrik på baksidan Värt att veta om tidningstryck: Tomma ytor är inte pressens starka sida Värt att veta om tidningstryck: Svart på vitt om ljusare papper En tryckpress för tidningsoffset är byggd för snabba intag och hög hastighet. Hela pressens konstruktion är optimerad för detta. Färginställningens funktion är anpassad till en sida som vanligtvis är fylld med rubriker, text och bilder. Ju mindre färgupptagande objekt som finns på sidan, desto lägre blir precisionen i färginställningen. En tidskriftslayout med små färgytor och stora tomma ytor ser bra ut på bildskärmen. Men i ytterligheterna klarar inte tidningspressen att hålla korrekt färg - ytorna blir för små att styra. För många är ett vitare papper synonymt med högre kvalitet. Ett vitare papper ger större skillnad mellan tryckfärg och bakgrund - högre kontrast. Det är bra för bildåtergivningen, men minskar i regel läsbarheten (ögat tröttas ut). I tidningstryck används färg som inte torkar. Det finns alltid en risk för missfärgning av papperets tomma ytor. En tidningssida fylld med information maskerar detta fenomen genom att distrahera ögat. En tidskriftslayout med stora tomma ytor ger ögat möjlighet att upptäcka oönskade missfärgningar. Ett gott råd är att bygga layouten så att en helsida (broadsheet eller uppslag tabloid) har tillräckligt stora ytor som drar färg i tryckriktningen. Ju färre färgobjekt på sidan, desto större måste de enskilda objekten vara. En helsida i broadsheet, med bara en liten logotype i färg längst ner, är ett exempel på ett typiskt problem. Tonplattor i bakgrunden är ett annat sätt att stabilisera färghållningen i pressen. Kort sagt - använd färg, och använd utrymmet! Eftersom kontrasten mellan papper och tryckfärg blir större ju vitare papperet är, syns också mer av en eventuell missfärgning. Så i tidningstryck är ett vitare papper inte alltid synonymt med högre kvalitet. Ofta kan man uppnå en subjektivt högre ( vitare ) kvalitet genom att öka papperets ytvikt. Då minskar genomtrycket. Sidan blir lugnare. Kom ihåg att ögat uppfattar papperet som vitt ända till dess det finns ett annat, vitare papper att jämföra med. Huvudregeln är att optimera produkten för processen. Fråga oss. Vi har erfarenhet. Den mängd färg som verkligen trycks på papperet är försvinnande liten. Ett gram svartfärg räcker för att täcka fyra broadsheetsidor helt. Färglagrets tjocklek kan då räknas i tusendels millimetrar som ska regleras med mekanik. Tidningspressar är konstruerade för hög produktionskapacitet och snabba reaktioner. Pressens färgverk består av ett fåtal valsar som magasinerar och portionerar ut färgen på tryckplåten. I varje valsnyp delas färglagret i två halvor. Ju fler valsar, desto större lagringskapacitet och precision, till priset av ökad komplexitet och långsammare reaktioner. Det är därför tidningspressen har lättare att hantera sidor med stora färgytor. Där går det åt mera färg, och man reglerar större volymer i färgverket. Varför inte lägga på ett tjockare färglager på sidan? Därför att papperet inte kan absorbera mer än en viss mängd. Överskottet lägger sig på ytan och smetar av mot andra sidor - och på läsarens fingrar. Tryckspegling/spöktryck uppstår ibland när olika stora objekt ligger efter varandra i tryckriktningen. Det ena objektet stjäl färg från det andra. En bred linje före en bild kan skapa en ljus linje i bilden. Detta kan undvikas genom lite eftertanke när layouten skapas. ISO-värdet är det vanligaste för att beskriva ett pappers ljushet. Numera används CIELAB-värden ofta för att beskriva färgen hos papperet. På så sätt beskriver man inte bara ljusheten, utan också vilken nyans papperet har - dvs om grundtonen går mot gult, mot blått eller någon annan färg. Ett papper kan nämligen vara mycket ljust (ha ett högt ISO-tal) men ha t ex en gul ton jämfört med ett annat papper. L*a*b*-koordinaterna visar direkt vilken färgton som dominerar. Genomtryck Tryckfärgen består i princip av olja och pigment. Oljan tränger djupt in i papperet och gör det delvis genomskinligt. Ett standard tidningspapper har en tjocklek på runt sju hundradels millimeter, och vi trycker på bägge sidor. Tunga färgbilder som innehåller mycket färg kommer alltid att synas igenom. Det är därför man får en kvalitativ förbättring genom att öka papperets ytvikt. Ljusheten förändras inte, men det finns mera fibrer mellan tryckets fram- och baksida. Genomtrycket minskar och papperets egentliga ljushet framträder bättre. 14 15

TIDNINGS TRYCK ÄR VÅR PASSION! Printing

Bildbehandlingsguiden Alla bilder är tryckbara!...om än med lite jobb Anpassad bildbehandling för tidningstryck och innehållsmässigt bra bilder är nycklarna till ett framgångsrikt resultat. I den här bilagan har vi samlat tips och arbetsmetoder för att underlätta din vardag, även när de svåra bilderna dyker upp på skärmen. Plåta RAW eller JPEG? Svaret beror på tillgänglig tid och fotografens kunskap. Våra råd här bygger på erfarenheten att det alltid är bråttom och att kunskapen kan bli djupare. Då är det givna svaret JPEG. Ljuset Dagsljus är alltid bäst. Där fungerar de flesta kameror bra. Även enkla mobilkameror och liknande kan ta riktigt fina bilder om ljuset är bra. Det är mycket svårare att ta bra bilder med svagare ljus, för det kräver bättre kameror med bättre optik samt längre exponering. Är ljuset dåligt blir bilderna kornigare och får betydligt färre detaljer i mörka partier. Automatisk vitbalansering Finns i många kameror och neutraliserar automatiskt färgsticket som finns i artificiella ljus. Bra funktion som nästan alltid är aktiv och som bör användas. Färgklickar Dagstidningstrycket har låg kontrast i både färg och gråskala. FOTO: DENNIS GRAVERSEN Det trycks med en liten mängd färg på ett redan gråaktigt papper. Bilderna blir bra i dagstidningstryck om de innehåller färgklickar. Ett exempel kan vara ett porträttfotografi från den lokala butiken. Istället för att knäppa kortet mot tegelväggen (låg kontrast, mörkt och murrigt) så kan bilden bli bättre om: - bilden fotas vid fruktdisken för att få färgklickar - bilden fotas mot en ljus vägg som ger bättre kontrast - eller varför inte vid en ljus vägg med en fruktkorg i famnen. Använd blixt! Även i dagsljus om det är motljus. Objektet behöver vara nära kameran, för att blixten ska hjälpa till. Tänk på... Sämre papper kräver mer och bättre bildbehandling! Standard tidningspapper 42-48,8 g är gråaktigt och har en ganska rå yta. Förbättrat tidningspapper är vitare, slätare och tjockare. Detta ger bättre kontrast och finare bildåtergivning, samt mindre opacitetsproblem (genomskinlighet), se hela del 1! RAW Bilden blir exponerad och sparas på minneskortet med information om ljusförhållanden mm. Bilden behöver "framkallas" när den plockas fram för att användas. JPEG Bilden blir "framkallad" direkt vid exponeringen och sparas på minneskortet i kameran. JPEG är en förstörande komprimering som finns kvar i bildens pixlar. Ställ in kameran så att komprimeringen blir mindre förstörande och bildfilerna blir större. Varje gång bilden sparas med JPEGkomprimering skapas nya artifakter (pixelfel) ovanpå de redan befintliga. Befogad JPEG komprimering som uppkommer i tidningsprocessen: 1) I kameran vid fotografering 2) Efter bildbehandlingen 3) Vid skapande av PDF:en till tryck Detta fungerar bra i normala fall. JPEG i dagspress Slutligen kan det vara bra att känna till att tryck i dagspress är förlåtande mot JPEG-komprimering på grund av det grova rastret som gör det svårt att reproducera små detaljer. Detta faktum gör att bilden kan se dålig ut på skärmen men ändå upplevas som bra i trycket. Den här delen är tryckt på 48,8 g standardpapper. Detta för att visa resultatet med en bra bildbehandling, och för att det är i särklass det vanligaste produktionspapperet. 1

Bildbehandlingsguiden Rätt profilpaket får ut det mesta i trycket! Bildbehandlingsguiden Grundläggande bildbehandling i Photoshop För att garantera stabilitet och jämn tryckkvalitet kalibreras tryckpressen till den internationella standarden för tidningstryckning, ISO 12647-3. Tidningstryck, med sitt begränsade kvalitetsomfång, behöver anpassade ICC-profiler för att optimera trycket. Den internationellt använda profilen för tidningstryck heter: ISO newspaper26v4.icc och finns att hämta på IFRA:s hemsida www. ifra.com ICC-profilen används för att separera bilderna för tryckningen, samt för att ge rimligt korrekt återgivning av tryckresultatet på skärm/skrivare. I MacOS 10.6 läggs ICC-profilerna i Hemkatalogen/Bibliotek/ColorSync/ Profiles Windows XP, Vista och 7: C:Windows/system 32/spool/drivers/ color OBS: enklast är att högerklicka på profilerna och välja "Installera". Bold har färginställningsfiler (.csf) till Adobe CS paketen. I MacOS X läggs Adobes färginställningar (CSF) i Hemkatalogen/Bibliotek/Application Support/Adobe/Color/Settings Windows XP, Vista och 7: Program Files/Common Files/Adobe/ Color/Settings Ställ in färginställningarna manuellt i varje program eller öppna Bridge och från menyn Redigera välja "Färginställningar för Cretative Suite". Välj Bold_2013 och klicka sedan på Tillämpa. Nu har alla programmen i den aktuella versionen av CS samma färginställning. Det är mycket viktigt att InDesign och Photoshop har dessa inställningar! Ladda ner BOLD profilpaket från hemsidan! Bara ett par klick borta. www.boldprinting.se Bildprocessen kan delas upp i två segment där första delen består i att göra en bra RGB-bild, som är en medianeutral RGB-master att användas till många olika ändamål. I andra delen anpassas RGB-mastern för ett specifikt ändamål. I vårt exempel innebär anpassningen att vi kompenserar för de egenheter som tryck i dagspress innebär. När bildskärmen är kalibrerad och Photoshop är rätt inställt ska du vara helt nöjd med RGB-bilden på bildskärmen! Detta för att bilden kommer att tvingas bekänna färg under kommande hantering... Alla bilder kan hanteras med dessa handgrepp oavsett var bilden är digitaliserad från början. o Öppna med rätt ICC-profil och beskär eventuellt bilden. o Ställ in Vit- och Svartpunkt samt gråbalans - använd Nivåer (cmd+l) o Ställ in gråbalansen - använd Nivåer (cmd+l) Repro till dagspress - Tänk på! - Många bilder har för låg kontrast i tryck a) jobba fram en bra kontrast i grundbilden med hjälp av en S-kurva. Försök att behålla täckning (tonsteg) i bildens mörka partier, se även nästa rubrik. b) använd Perceptuell separation som hjälper till med kontrasten, se Bolds färginställning. FOTO: DENNIS GRAVERSEN Titta på detaljerna som finns i bilden ovan, och jämför sedan visuellt vad som finns kvar av detaljerna i steg 4 på sidan 5. Det är exakt samma bildfil som är monterad i båda fallen men bilden är nerskalad på sidan 5. o Ställ in ljushet och kontrast - använd Kurvor (cmd+m) o Ställ in färg och mättnad - använd Nyans/mättnad... (cmd+u) o Spara RGB-mastern TIF eller JPEG med högsta kvalitet Steg 2: gör CMYK-bilden till trycket o Förhandsvisa CMYK (cmd+y) o Storlek på bild - bredd x höjd enligt skissen och 2 x - Många bilder blir för mörka i tryck a) Lätta upp bilderna ordentligt med kurvor. b) Använd Skuggor/Högdagrar... för att öppna mörka partier, se sidan 6 - Gråbalans: det som ska vara grått i trycket ska vara grått i bilden. Under tryckningen justeras hela tryckzonen efter gråbalansen och bilden justeras inte individuellt, för då rastertätheten i upplösning (200 dpi) o Konvertera till CMYK - Redigera, välj Bild/Läge/CMYK o Skärpa - använd filtret Oskarp Mask o Efterkorrigera vid behov - viktigt att titta på färgbalansen i vitänden och på hudtoner o Spara bilden för dagspress Den färdiga CMYK-bilden kan sparas som TIF eller JPEG med högsta kvalitet påverkas andra sidor och objekt i trycksaken. - Ljusa ytor t.ex reflexer kan vara helt vita och behöver inte innehålla någon färg. - Skärpan behöver överdrivas i dagstidningstryck, se bilden ovan, sidan 5 och 6 - Jämna hudtoner är viktigt, se sidan 6 En ICC-profil har olika återgivningsmetoder som används till specifika ändamål. Du väljer någon av dessa beroende på vad som ska göras. Perceptuell är bra till fotografiska bilder. Ger kontrast, behåller detaljer och relationer mellan färger så att bilden ser naturlig ut. Passar utmärkt för separationer till dagspress. Bold använder detta i färginställningen. Relativ kolorimetrisk fungerar bra till logotyper samt färgkorrektur på upplagepapper. Denna inställning strävar efter att göra original och tryckresultat så likt som möjligt, med skillnaden att vitpunkten inte kommer att ändras. Fotografiska RGB-bilder konverterade till CMYK med relativ kolorimetrisk återgivning förlorar detaljer i rena kulörer och i mörka färgtoner. Detta kan åtgärdas genom att använda svartpunktskompensation Absolut kolorimetrisk ska användas till provtryck eller färgkorrektur. Denna inställning strävar efter att göra original och tryckresultat så likt som möjligt genom att simulera färgen från tryckpappret på skrivaren eller bildskärm. Metoden kan också användas till att konvertera dekorfärger. Fotografiska RGB-bilder konverterade till CMYK med absolut kolorimetrisk återgivning förlorar detaljer i rena kulörer samt i ljusa och mörka toner. Tilldela och konvertera Skillnaden mellan att tilldela bilden en ny ICC-profil och att konvertera bilden till en annan ICC-profil kan vara knivig att få grepp om, även för folk som arbetat länge med bilder. Att tilldela en ICC-profil innebär att värdet (RGB, CMYK eller gråskala) som vi mäter med pipetten är detsamma före som efter. Det som förändras är hur det här värdet visas på bildskärmen samt hur bilden kommer att se ut efter konvertering. Tänka på hur mörk 100% svart text blir i kopiatorn och hur samma text blir ljusare i dagstidningstryck. Detta kan ICC-profilen från kopiatorn eller tryckpressen simulera på bildskärm och utskrift genom att du tilldelar respektive profil. Att konvertera till en ICC-profil innebär att värdet (RGB, CMYK eller gråskala) som vi mäter med pipetten förändras efter konverteringen. Det luriga är att färgen på bildskärmen fortfarande kan vara väldigt lik. Detta beror på att ICC-profilerna strävar efter att behålla utseendet på färgerna efter konverteringen. Är färgerna gemensamma så syns det inte att värdena är förändrade. För att en bild ska bli anpassad till dagspress så behöver den ändras, konverteras med en profil anpassad för tryckmetoden. De nya värden är anpassade mot punktförstoring, total färgmängd och andra trycktekniska egenskaper som finns i processen. 2 3

Bildbehandlingsguiden Bildbehandlingsguiden Bildbehandling steg för steg i tidningstryck... läs igenom metodiken på sidan 3! JPEG-bild från mobil, skugga Bra dagsljus men skuggan ger mörka hudtoner. 1 Vit/svartpunkt, gråbalans Liten korrigering av vit- och svartpunkt 2 Ljushet och kontrast 3 Bilden är lättad med Kurvor RGB efter bildbehandling Bra RGB-bild, CMYK-separerad för dagspress 4 Efter dagspressanpassning CMYK, med anpassad upplösning och skärpa JPEG-bild från kamera, inomhus Vit/svartpunkt, gråbalans Ljushet och kontrast RGB efter bildbehandling Efter dagspressanpassning JPEG-bild från kamera, suddig Vit/svartpunkt, gråbalans Ljushet och kontrast RGB efter bildbehandling Efter dagspressanpassning RAW-bild från kamera, utomhus Vit/svartpunkt, gråbalans Ljushet och kontrast RGB efter bildbehandling Efter dagspressanpassning Utan blixt, färgstick från lysrör och rörelseoskärpa. Gråväder med svagt dagsljus och rörelseoskärpa. Bra dagsljus men felinställd vitbalans ger rödstick. Gråbalansen är justerad Korrigering av vit- och svartpunkt samt gråbalans Gråbalansen är justerad Bilden är lättad med Kurvor Bilden är lättad med Kurvor Korrigerat rödstick i hudtonerna Bilden är lättad med Kurvor 4 Korrigerat rödstick i hudtonen och lättat skuggor Lättat skuggor (se kanalmuren till höger) 5 CMYK, med anpassad upplösning och skärpa CMYK, med anpassad upplösning och skärpa CMYK, med anpassad upplösning och skärpa FOTOGRAF: DENNIS GRAVERSEN http://dgfoto.se...tack för att du ville skapa felaktiga bilder! 5

Bildbehandlingsguiden Bildmetodik för skärpa och svåra bilder Bildbehandlingsguiden Exportera till PDF från Indesign 1. Det finns många svåra bilder! - Lita på magkänslan och intuitionen - Bildbearbetningen ska vara snabb - Fastna inte petandes på samma bild 1 Svår, mörk bild med hudton i motljus 2 Klar RGB efter omfattande bildbehandling Genom att leverera dina dokument som PDF minskar risken för fel. Vi rippar och sidparar, tillsammans får vi bättre kontroll över slutresultatet. 3. Skuggor/högdagrar... - Öppnar effektivt upp mörka partier 4. Svår bild/hudton, gör Gråskala - Hudtoner är viktiga för helheten - Lättare att göra en fin bild i gråskala - Det är mycket bättre med en fin bild i gråskala än en ful variant i färg 5-6. Skärpa med Oskarp mask... Vid rastrering och tryck försämras detaljskärpan. Genom att överdriva skärpan med filtret Oskarp mask blir bilderna mycket bättre i tryck. Högpass skärpa tar fram objekten. I Filter/Oskarp mask ställer du in radien 10 och tröskelvärdet 0 till 5. Därefter ökar du styrkan så att objekten lyfts fram ur bakgrunden. Fungerar bra på korniga bilder. Pixelskärpa tar fram detaljerna. I Filter/Oskarp mask ställer du in radien 1.0 och tröskelvärdet 0 till 5. Därefter ökar du styrkan så att bilden blir betydligt skarpare (pixligare) än resultat du vill ha i tryck. Bilden ska vara i rätt storlek och ha en upplösning på 200 dpi när du skärper. Jämna visningslägen Bilden ska betraktas i 100% som är alla pixlar, eller i % som innebär att varannan pixel är borttagen ur bildens visning på bildskärmen. FOTO: DENNIS GRAVERSEN 3 5 Skugga högdager... Kraftig högpass skärpa (Oskarp mask...) 4 6 Snabbare att göra en fin bild i gråskala Kraftig pixelskärpa (Oskarp mask...) 1. Dokumentformat för broadsheet skall vara 397 x 5 mm och för tabloid 2 x. 2. Alla färger skall vara konverterade till CMYK, även duplexbilder. 3. Gråskalebilder skall vara kompenserade för 26 %punktförstoring. 4. Bilder skall vara högupplösta, utan OPI kommentarer. 5. Typsnitt skall vara komplett inkluderade eller som delmängd. 6. Dekorfärger får inte förekomma. De ska alltid vara konverterade till CMYK, för din kontroll. 7. PostScript färghantering skall inte inkluderas i EPS-bilder. Truetype och Opentype typsnitt Det fungerar att användatruetype eller Opentype så länge dessa är inkluderade i PDF:en. Använder ni detta vill vi gärna prova med era fonter före produktion. Preflight Vi rekommenderar användning av preflight innan PDF:en skickas till oss. Det finns flera olika möjligheter, antingen inbyggt i Acrobat eller de facto-standarden Enfocus PitStop Pro och/eller PitStop Server. Övning ger färdighet Det är inte svårt att göra bra bilder för tryck, men det kräver träning. Osäkerhet kan lösas genom några provutskrifter på kalibrerad skrivare. Förhandsvisa CMYK (cmd+y) CMYK-bilder kan förhandsvisas med kommandot Visa/Korrektur inställningar/simulera pappersfärg eller Simulera Svart tryckfärg. Absolut kolorimetrisk är en metod som simulerar tryckets omfång på bildskärmen. Motsvarigheten i Photoshops korrekturinställningar är Simulera pappersfärg. På grund av fenomenet samtidig kontrastverkan upplever många att denna visning ger för lite mättnad och kontrast. Då kan Relativ colorimetrisk visning vara att föredra, motsvaras av Simulera svart tryckfärg. Testa och jämför Bilderna fungerar som visuella referenser för skärpa och färg, hämta på: www.boldprinting.se Skärpa Öppna bilden i Photoshop och visa i 100 %, faktiska pixlar. eller i %. Jämför skärpan på bildskärmen med trycket i manualen. Färg Ställ sedan in rätt profil och Förhandsvisa CMYK. Anpassa bilden till fönstret (Anpassa till fönster) och jämför färg och ljushet med trycket i denna manual. Prova med att visa bilden med Simulera vitt papper och med Simulera svart tryckfärg. PDF/X-4: hur har vi resonerat? - Standarden tillåter mer än vi vill, t ex att skicka Dekorfärger/PMS - Dags att gå vidare från PDF 1.3 som ibland skapar problem i rippen - PDF/X-4 innehåller ICC-profilen, vilket ger en enklare och mer exakt förhandsvisning - All RGB kommer att separeras när PDF:en skapas Förutsättningar (se sidan 4) - ICC-profilerna måste ligga på rätt ställe i datorn - Färginställningen behöver vara aktiverad i Photoshop och InDesign - PDF-inställningen har importerats till InDesign och används vid exporten Varför två PDF inställningar - En för CS 5 och tidigare - En för CS 6 och senare Importera PDF inställningen - InDesign/Arkiv/Adobe PDF-förinställningar/ Definiera.../Läs in.../ Vad inställningen kommer att göra: - RGB kommer att separeras - CMYK påverkas aldrig - Dekor och PMS färger åtgärdas inte! (Måste åtgärdas manuellt) - Transparensen finns kvar Tänk på! Även om inställningen separerar bilderna och ger rätt upplösning så kommer skärpan att var opåverkad! Detta innebär att bilderna kommer att bli oskarpa och trista i trycket om ni inte manuellt åtgärdar skärpan, se sidan 3, 5 och 6. Fel CMYK kommer att gå igenom systemet och hamna i tryckpressen. 6 7

Bildbehandlingsguiden Provtryck och förhandsvisning - att lita på? Provtryck är en företeelse som vållat mycket missförstånd och frustration genom tiderna. För tryckaren saknar provtrycket betydelse. Tryckprocessen är standardiserad och ska utföras på samma sätt varje gång, med konstant färgmängd och andra tryckparametrar. Se också sid 11 i del 1! Men det finns en poäng med provtryck för den kreativa processen innan tryck, helt enkelt för att tidningsoffset har ett begränsat tryckomfång. Du ser vad du får i den färdiga produkten. Skärmprovtryck En skärmbild av materialet. Kräver en bra och noggrant kalibrerad bildskärm, korrekt ICC-profil och rätt omgivningsljus. Ger i bästa fall en rimlig föreställning om hur materialet kommer att se ut i tryck. Förprovtryck Utskrift från en (inkjet)plotter eller vanlig kontorslaser. Kan skrivas ut på ett simulerat tidningspapper. Ger ett bra helhetsintryck av den färdiga sidan, med rimligt korrekta färger och övriga tryckparametrar. Mycket bra sätt att kontrollera sin repro! Det finns begränsningar med alla metoder. På provtrycket finns t ex inget störande tryck på baksidan. Tidningstryck är svårt att simulera men det går utmärkt med kunskap och modern teknik. Fönstret för förhandsvisning i Newsway, som det ser ut på din dator Förhandsvisning av ditt material Allt som oftast uppstår problem t ex vid överföring av dokument från kund till tryckeri. Vanliga fel är att typsnittet inte finns med. Ett sådant fel visar sig inte hos kunden, men väl i trycket. Andra problem, som fel nersparade bilder, ser OK ut på skärmen men kan visa upp något helt annat i tryck. BOLD erbjuder dig som kund en förhandsvisning av det färdigrippade materialet. Där finns möjlighet att slutgiltigt gå igenom produkten - det som visas där är det som kommer att tryckas. Förhandsvisningen görs över Internet. Kravet är en rimligt snabb Internetuppkoppling och en PC med Internet Explorer 8.0 eller senare installerat, samt för Mac OSX med Safari. I bägge fallen behövs den senaste versionen av Java. Du får som kund en inloggning samt ett lösenord. När du loggar in kan du se de rippade sidorna för din produkt upplagda som en färdig tidning, samt förstora och kontrollera delfärger och den kompletta sidan. Färgerna är inte korrigerade för trycksimulering, och bilden är lågupplöst. Men kvaliteten är sådan att du kan göra bedömning och korrektur av dokumentet. Och framför allt ser du större fel som t ex felaktiga typsnitt eller övertryck. Du har även möjlighet att godkänna sidorna inför din produktion. 8