Verksamhetsberättelse 2013 FoU Sjuhärad Välfärd Borås 2014-02-25
1. Inledning... 3 2. Organisation och resurser... 4 Styrgrupp, brukarråd och ägarforum... 4 Verksamhetsledning, ledningsgrupp, information och administration... 4 FoUS medarbetare... 5 Styrdokument... 5 Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga... 6 Samarbetspartners under 2013... 6 3. Verksamheten 2013... 7 Verksamheten i förhållande till styr och måltal 2013... 7 Översikt över FoUS verksamhet 2013... 8 4. Fyra exempel på verksamheter vid FoUS... 10 5. Resultat... 14 a. Produktion och prestationer... 14 b. Ekonomiskt resultat... 16 6. Slutord... 18
1. Inledning FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) bedriver FoU-arbete inom behovsområdena äldre, funktionshinder, människor med missbruks- och beroendeproblematik, barn och unga, familjer i utsatta livssituationer samt socioekonomiskt utsatta grupper. Inriktningen för FoUS är att arbeta med FoU-arbete i gränslandet eller kanske samverkanslandet mellan ägarnas ansvar inom främst socialtjänst, hälso- och sjukvård men även med inriktning mot det gemensamma ansvaret för folkhälsoarbete för nämnda grupper/behovsområden. Brukarperspektiv och brukarmedverkan ska känneteckna verksamheten. FoUS har följande målsättning enligt Verksamhetsprogrammet 1 : FoU-arbetet vid FoUS fokuseras på kunskapsutveckling för de människor inom dessa målgrupper som har behov av vård-, omsorgs- och rehabiliteringsinsatser. Anhöriga och närstående för vissa av dessa målgrupper kan vara viktiga samverkanspartners. Etniska aspekter, kulturförståelse och genusaspekter är viktiga i FoU-arbetet. FoUS ska vara en viktig kompetensresurs i Sjuhäradsområdet och utgöra ett stöd för huvudmännen i deras uppdrag att säkerställa en god vård- och omsorgskvalitet gentemot medborgarna. Huvudmålet för FoUS är att genom kunskapsutveckling och metodstöd bidra till ökad samverkan mellan huvudmännen och ökad vård- och omsorgskvalitet för behovsgrupperna genom att: genomföra utvecklings- och forskningsprojekt tillsammans med verksamheter, brukare och intresseorganisationer stärka och utveckla samverkansformer mellan verksamheter, brukare och intresseorganisationer förnya och utveckla arbetsmetoder och verksamhetsformer sprida erfarenheter och resultat från forskning och utveckling medverka till ett kunskapsbaserat arbetssätt Verksamhetsprogrammet utgör grunden för FoUS uppdrag. Verksamheten följs även upp två gånger per år i styrgruppen genom avstämning mot fyra s.k. styr- och måltal. Verksamhetsberättelsen redovisar här förutsättningarna för verksamheten i form av organisation och resurser. Därefter ges en inblick i de nätverk och samarbeten i vilka arbetet bedrivits. Verksamheten redovisas därnäst, dels i en sammanfattande matris och dels i form av några mer utförliga exempel. Resultatet av verksamheten redovisas dels efter vilka prestationer som gjorts under året och dels genom verksamhetens ekonomiska resultat. Verksamhetsberättelsen avslutas med en nulägesbeskrivning av förutsättningarna och framtida utmaningar. En kortfattad presentation av verksamheten under året återfinns i broschyren Verksamhet 2013. 1 Verksamhetsprogram och avtal för FoU Sjuhärad från och med 2009 Dnr 672-07, tillgänglig via www.fous.se/om-oss/verksamhet/styrdokument/ 3
2. Organisation och resurser Styrgrupp, brukarråd och ägarforum FoUS finns i Högskolan i Borås lokaler och högskolan har också uppdraget att förvalta FoUS. Ägare är, utöver Högskolan i Borås, kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda samt Västra Götalandsregionen. Styrgruppen, utgörs av tjänstemannarepresentanter från de ovan nämnda tre parterna samt representanter från Sjuhärads kommunalförbund och Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg som är adjungerade, fattar beslut om verksamhetens inriktning och ekonomi. Styrgruppen har under 2013 sammanträtt vid fem tillfällen. Ordförande i styrgruppen har under året varit processchef Carita Brovall, Ulricehamns kommun, och vice ordförande rektor Björn Brorström, Högskolan i Borås. Ett arbetsutskott bereder ärenden inför styrgruppssammanträdena. Arbetsutskottet består av en representant för kommunerna respektive högskolan och två representanter från Västra Götalandsregionen. Till organisationen hör även brukarråd. Under 2013 har två råd varit verksamma; Inom äldreoch funktionshinderområdena. FoUS brukarråd har sammanträtt två gånger per termin. Brukarråden bestod 2013 av representanter från ett flertal olika organisationer inom såväl äldre- som funktionshindersområdet. Ett Ägarforum hölls i början av året där diskuterades frågor om forumets roll. Verksamhetsledning, ledningsgrupp, information och administration FoUS basorganisation består av verksamhetsledare, samordnare, vetenskapliga ledare, kommunikatör samt administratör, samtliga på deltid mellan 40 80 % av heltid. Kommunikatören och administratören är tillsvidareanställda vid högskolan medan övriga är anknutna genom tidsbegränsade avtal eller uppdrag. Samordnarna har ansvar för planering, samordning och genomförande av den operativa verksamheten enligt en indelning utifrån FoUS mål-/behovsgrupper. Vidare ansvarar samordnarna, tillsammans med de vetenskapliga ledarna, för beredning av projektförslag och idéer. Vetenskapliga ledare är knutna till verksamheten för att säkerställa god vetenskaplig kvalitet. Verksamhetsledaren leder arbetet och har ekonomi- och personalansvar. Kommunikatören ansvarar för FoUS interna och externa information och administratören för den gemensamma administrationen. Verksamhetsledaren, samordnarna, administratör och informatör utgör FoUS ledningsgrupp. Verksamhetledare Per-Åke Karlsson t o m augusti 2013 efterträddes av Anders Ingelgård. Samordnare Angela Bångsbo, samordnare med inriktning funktionshinder Eva Höglund, samordnare med inriktning äldre Lisbeth Mensas, samordnare med ansvar för behovsområdena barn, unga och familjer i utsatta livssituationer Lolo Lebedinski, samordnare med ansvar för behovsområdena missbruk/beroende, ekonomiskt utsatta samt psykiska funktionshinder 4
Vetenskapliga ledare Kerstin Frändin för funktionshinder, rehabilitering av äldre Göran Jutengren för barn och unga samt familjer i utsatta livssituationer Per-Åke Karlsson för socialt arbete/social omsorg Kommunikatör Anna Nilsson Administratör Emma Ekstedt t o m maj då hon efterträddes av Magdalena Hjers. FoUS medarbetare För de FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser som startats, vidareutvecklats eller genomförts under året har projektmedarbetare, i enlighet med FoUS organisationsmodell, rekryterats framförallt från våra ägarpartners. Detta för att stärka kopplingen mellan FoUarbetet och praktisk verksamhet eller mellan vetenskap och praktik om man så vill. Vid årsskiftet 2012/2013 var 23 medarbetare involverade, de flesta på deltid, vilket motsvarar ca 11 årsarbetare. Vid utgången av år 2013 (december/januari) var totalt 23 personer knutna till FoUS (genom avtal med arbetsgivare, som anställda vid HB eller som konsulter) med en omfattning motsvarande 12,36 årsarbetare. Av de 23 medarbetarna är 7 män. I samband med en budgetuppföljning konstaterades ett visst överdrag vilket föranledde att vissa avtal/uppdrag inte förlängdes inför 2014, framförallt gällde detta projekt som upphörde eller som av ekonomiska skäl inte kunde förlängas. Medarbetarna har en varierande kompetens och yrkes- och utbildningsbakgrunder som arbetsterapeut, sjukgymnast, socionom, biståndsbedömare, LSS-handläggare, enhetschef, specialistsjuksköterskor, mångfalds- och jämställdhetssamordnare/ utvärderingskonsult, doktorer i socialt arbete, varav en docent, docent i sjukgymnastik, doktorer i vårdvetenskap, psykologi, företagsekonomi och i sociologi samt en engelsk gästprofessor. Styrdokument FoUS verksamhet styrs övergripande av Verksamhetsprogram och avtal för FoU Sjuhärad från och med 2009 mellan parterna, gällande tills vidare. Ytterligare styrdokument är Beredning av förslag till och kriterier för projekt vid FoU Sjuhärad Välfärd och Kriterier för bedömning av ansökan om FoU Stöd samt Kommunikationsstrategi-styrdokument för FoU Sjuhärad Välfärds kommunikationsaktiviteter samt årlig Verksamhetsplan. Till styrdokument bör även räknas de, mer verksamhetsinterna, riktlinjerna för FoU-rapporter liksom den s k äldreväst-modellen för brukarmedverkan i FoU-arbetet. Samtliga styrdokument återfinns på FoUS webbsida. 2 2 Samtliga styrdokument är tillgängliga via www.fous.se/om-oss/verksamhet/styrdokument/ 5
Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga I början av 2008 startade verksamheten i Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) vars basfinansiering kommer från Socialstyrelsen och som drivs i partnerskap mellan ett antal intressenter, varav FoUS är en. Centrats administration är förlagd till FoU-enheten Fokus i Kalmar. Dock arbetar en av centrats informatörer och en administratör i Borås, i det s k Espirahuset. Centrat projektledare Lennart Magnusson och forskningsledare Elisabeth Hanson har ett FoU-projekt knutet till FoUS. Eva Höglund representerade FoUS i centrats styrgrupp. NkA arbetar med lärande nätverk, kunskapssammanställningar, kunskapsspridning m m. En omfattande och riksomfattande verksamhet bedrivs. För mer information se NkAs webbsida: http://www.anhoriga.se/, där även centrats verksamhetsberättelser finns att ta del av. Samarbetsparter under 2013 Det mesta av FoU-arbetet vid FoUS bedrivs i samverkan av olika slag. Många samarbetspartners medverkar därmed. Nedan följer ett utdrag av samarbetsparter/nätverk utöver ägarparterna under året: Kommuner som: Härryda, Öckerö, Tjörn, Trollhättan, Lerum, SDF Västra Hisingen, Uppsala, Kungsbacka, Skövde, Grästorp, Mariestad. Vård- och omsorgssamverkansorganet Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg, Sjuhärads kommunalförbund, Västkom. Enheten för rättighetsfrågor, Patientnämnden Borås (Västra Götalandsregionen). Handikappforskning i Väst. FoU-enheter som: Vårdsamverkan Fyrbodal, Skaraborgs kommunalförbund FoU, FoU Välfärd Värmland, FoU Välfärd Örebro, FoU i Väst/GR, FOKUS i Kalmar län, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, FoU Södermanland, Primärvårdens FoUenhet i södra Älvsborg, FoU-enheten vid SÄS, Utvecklings- och forskningsenheten vid Umeå socialtjänst, Södertörns FoU-enhet, Enheten för FoU-stöd Regionförbundet Uppsala län, FoU Skåne, FoU Västernorrland, PUFF-enheten i Norrköping, CKA Linköpings universitet, FoU-centrum Linköping. FoU-enheternas intresseförening FoU Välfärd. Högskolor och universitet så som: Göteborgs universitet, Lunds universitet, Karolinska Institutet, Hälsohögskolan i Jönköping, Sheffield University i England, Mälardalens högskola, Karlstads universitet, Högskolan i Hedmark, Norge och Parenting Research Centre i Melbourne, Australien, Linköpings universitet, Örebro universitet. FoU- och forskarnätverk såsom: Nätverket för utvärderingsverkstäder, Nätverket om brukarmedverkan i forskning inom äldreområdet. Frivillig- och intresseorganisationer verksamma i Sjuhäradsbygden såsom: NSPH, strokeföreningar, demensföreningar, afasiförening, pensionärsföreningarna SPRF, PRO, SKPF, Föreningen Aktiva Seniorer, HSO, RSMH, Bräcke Diakoni, Rädda Barnen, FUB och Syn- och hörselskadades förening, SPF, Hjärt- och lungsjukas förening samt studieförbund som t ex Vuxenskolan. Yrkes- och professionsföreningar som: FSO (Föreningen social omsorg), Svenska utvärderingsföreningen, Legitimerade sjukgymnasters riksförbund. Länsstyrelsen i Västra Götaland Socialstyrelsen Tullverket 6
3. Verksamheten 2013 Styrgruppen för FoUS har, utifrån den externa utvärdering av FoUS som blev klar i slutet av 2013, diskuterat förslag till förbättringar utifrån vad som framkom i utvärderingen både i styrgruppen och bland medarbetare. Under våren fastställdes också en handlingsplan för detta arbete. Under våren pågick även rekryteringsarbete för verksamhetschef och administratör. Magdalena Hjers tillträdde som administratör i juni och under andra hälften av augusti tillträdde Anders Ingelgård som verksamhetschef. FoUS Ägarforum samlades i april för dialog kring verksamhetens inriktning och om Ägarforums framtida roll. Under våren sjösattes vid Högskolan i Borås en webb med ny utformning och nya funktioner. Även FoUS webb fick annan utformning till följd av detta. Aktiviteten vad gäller seminarier, FoU-caféer, temadagar och medverkan i mässor var fortsatt hög under året, vilket framgår utförligare i följande framställning. Även projektaktiviteten var fortsatt hög, vilket också framgår nedan. Några projekt avslutas medan några nya projekt inleddes under året, ett omfattande treårsprojekt med extern finansiering (Hela skolan) samt tre s k FoU-stödsprojekt inleddes. Arbetet med handlingsplanen och med styrgruppens förväntningar på verksamheten fortsatte och målsättningen för verksamheten i FoUS fortsatte konkretiseras under hösten. Under hösten diskuterades former för brukarmedverkan, förtydliganden av anställningsavtal. Likaså fördes diskussion med Socialstyrelsen om stöd för evidensbaserad praktik. Under senhösten befarades ett större ekonomiskt underskott i storleksordningen 1,5 miljoner kronor på årsbasis om inte nödvändiga åtgärder vidtogs. Som en följd av detta genomfördes vissa ekonomiska budgetreduceringar i årsslutet. För två samordnare, vars avtal gick ut vid årsskiftet 2013/14, avslutades uppdragen. Medverkan i ett FoU-projekt Utvärdering av anhörigstöd, som FoUS delfinansierat enligt avtal i tre år, avslutades för FoUS del trots med delrapporten, medan FoUS del i slutrapporten av ekonomiska skäl inte kunde fullföljas. Bokslutet blev till följd av åtgärderna lägre än vad som först befarades. Verksamheten i förhållande till styr och måltal 2013 Fyra styr- och måltal finns för FoUS. (För en redovisning av deras uppbyggnad se FoUS webbsida/styrdokument/verksamhetsplan.) Här återges måltalen samt årets utfall: Område FoU-projekt: Måltal: Andelen projektledare från var och en av de samverkande parterna ska vara minst 15 % över tid (senaste tre åren). Utfall projektledare (antal): Ägarkommun Primärvård SÄS HB VGR annan 3 Annan arbetsgivare 4 4-3 8-2 Område publikationer: Måltal: Andelen förstaförfattare från var och en av de samverkande parterna ska vara minst 15 % över tid (senaste tre åren). Utfall förstaförfattare: Ägarkommun Primärvård SÄS HB VGR annan Annan arbetsgivare 1-1 2-8 Område kompetensutvecklingsinsatser för personal Måltal: Andelen deltagare från PV+S ska inte underskrida 40 %. Andelen deltagare från K ska inte underskrida 40 %. Andelen PV och respektive S bör inte skilja mer än med en faktor 2. Utfall kompetensutvecklingsinsatser, personal* Ägarkommun Primärvård SÄS HB VGR annan Annan arbetsgivare 651 30 27 19 15 245 3 t ex habiliteringen och kanslier 4 arbetsgivare utanför regionen 7
Område mål-/behovsgrupper: Måltal: Att minst 2 verksamheter utvecklas gentemot varje målgrupp. Att under 2013 ska minst 30 % av verksamheten riktas gentemot de för FoUS nya målgrupperna. Utfall behovsgrupper: Behovsgrupp Antal aktiviteter (FoU-projekt samt komp.utv) Fysiska funktionshinder 5 Äldre 11 Barn, unga och familjer i utsatta livssituationer 10 Socioekonomiskt utsatta grupper, människor med beroendeproblematik och psykiska funktionshinder 3 Behovsgruppsövergripande 5 Något färre kompetensinsatser genomfördes 2013 jämfört med 2012. I stället satsades mer tid på utvecklingsarbete utifrån vad som kom framkom i den externa utvärderingen av verksamheten och utifrån vad som framkom vid styrgruppens diskussioner. Översikt över FoUS verksamhet 2013 Verksamheten vid FoUS kan grovt indelas i tre former för FoU-arbete; forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU-projekt), kompetensutvecklingsinsatser och stödinsatser. Att ingående beskriva vad som hänt inom varje projekt, kompetensutvecklingsinsats och stödinsats under året blir alltför omfattande. I följande tabell redovisas därför mycket kortfattat vilka FoU-insatser som genomförts och/eller utvecklats under året. Översikten nedan illustrerar FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser: hur fördelningen mellan projekt och kompetensutvecklingsinsatser sett ut under 2013 om tyngdpunkten legat på socialtjänst eller hälso- och sjukvård vilken behovsgrupp FoU-projektet respektive kompetensutvecklingsinsatsen inriktat sig på: F= Fysiska funktionshinder Ä= Äldre BUF= Barn och unga samt familjer i utsatta livssituationer BeSo= Socioekonomiskt utsatta grupper, människor med beroendeproblematik och psykiska funktionshinder vilken form av ägarskap projektet/aktiviteten har haft ursprung till och karaktär av insats Kategori 1: FoU-projekt som bygger på egen (inom FoUS utvecklad) idé Kategori 2: Kompetensutvecklingsinsats som bygger på egen (inom FoUS utvecklad) idé Kategori 3: FoU-projekt eller Kompetensutvecklingsinsats som utförs av FoUS på uppdrag av extern uppdragsgivare eller finansiär (t ex forskningsråd, statlig myndighet), eller som huserar i FoUS lokaler; dvs. FoUS har ett värdskap. *1) Därutöver har ett stort antal anställda hos våra ägarparter besökt mässor där FoUS varit medarrangör uppskattningsvis 600-900, fördelningen hos ägarparter okänd. Kategori 4: Projekt som fått FoU-stöd. Kategori 5: Samverkansprojekt mellan FoU-enheter och högskolor. Social/HSV (%) = Anger uppskattad fördelning i procent mellan socialtjänst respektive hälso- och sjukvård inom respektive FoU-projektet/Kompetensutvecklingsinsats 8
När det gäller formerna för ägarskap och finansiering för ett FoU-projekt eller en kompetensutvecklingsinsats har vi, utifrån hur befintlig verksamhet för år 2013 sett ut, identifierat följande former sett ur samordnarnas perspektiv: Egenfinansierade av FoUS Samfinansierade av FoUS och extern anslagsgivare Uppdrag av en extern uppdragsgivare och finansiär Värdskap/Delägarskap, där Värdskap står för att FoUS upplåter arbetsplats och kontaktnätverk åt en verksamhet men går inte in med finansiering. I delägarskapet går FoUS in mer aktivt i samarbetet, både vad gäller ansvar, arbetsinsatser och ibland viss finansiering. FoU projekt Projekt App-projektet ; App om barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården Brukarmedverkan inom den sociala barnavården Kat. Social / HSV (%) Egen finans BUF 1 -/100 X BUF Egen finans Den sista socialisationen Ä 1 75/25 X X Behovsgrupp FoU-projekt Samfinans Uppdrag Värdskap/ delägarskap Kompetensutv.insatser Sam- Uppdrag finans Värdskap/ delägarskap Den som slår, den som blir slagen och barnet som bevittnar Dorsalskenans inverkan på muskelaktiviteten och muskelstyrkan i dorsalflexorerna vid stroke. En behandlingsmetod för kvinnor i livsfasen klimakteriet: en randomiserad kontrollerad studie. Formkontroll för äldre hälsoekonomisk studie FoU-cirkel Att leda evidensbaserad praktik FoU-cirkel om arbete mot cannabis Kartläggning av situationen för barn med föräldrar som är långvarigt sjuka Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NKA) SIP-projektet; samordnad individuell plan BUF 3 75/25 X F 4 X Ä 4 X Ä 1 50/50 X Samtliga 1 100/- X X BeSo 3 75/25 X BUF 1 -/100 X Samtliga BeSo 3 50/50 X 9
PYC- Parenting Young BUF 5 50/50 X X X Children Utvärdering av BUF 1 100/- X projektpedagogik för föräldramöten Utvärdering av TryggVE Ä 3 25/75 X Utvärdering av TryggVE teknik Utvärdering av modeller för anhörigstöd Utvärdering Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Utvärdering av Äldrepsykiatriska teamet, Södra Älvsborgs Sjukhus Äldre kan, med vilja kraft mod! Fysisk träning för sköra, lågaktiva äldre människor. Skol- och socialtjänstbaserat integrationsarbete. Ä 3 25/75 X Ä, F, 5 75/25 X BUF Samtliga 3 50/50 X Ä, BeSo 3 0/100 X Ä 4 50/50 X BUF 3 100 X Kompetensutveckling och stöd Aktivitet (antal) FoU-café 0 Workshop (0) Utvärd- Verkstad (1) Seminarium (7) Temadag (3) Konferenser/mässor (2) Behovsgrupp Kategori Social/HSV (%) Egen finans Sam finans Uppdrag - - - - - - - - - - - - Samtliga 2 75/25 X Samtliga utom barn 2 50/50 X X X Ä, F, BUF 2 50/50 X X Ä, F 2 50/50 X X Jämfört med 2012 har antalet kompetensutvecklingsinsatser minskat från 28 till 13 medan antalet FoU-projekt är oförändrat 21. Förutom ovan stående medverkade FoU Sjuhärad Välfärd i en Doktorrandkurs om brukarmedverkan på 10Hp med Högskolan i Borås, Karlstads universitet, Högskolan i Hedmark, Hälsohögskolan i Jönköping, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet och Sheffield University i England. Totalt deltog 15 deltagare från olika akademiska discipliner. 10
4. Fyra exempel på verksamhetervid FoUS För att ytterligare ge en beskrivning av bredden på verksamheter som bedrivs inom FoUS lyfts två FoU-projekt och två kompetensutvecklingsinsatser fram och beskrivs mer utförligt nedan. Det första exemplet är en beskrivning av FoU-projektet Samordnad individuell plan (SIP) Individuell plan till nytta för brukarna? FoU Sjuhärad Välfärd har fått ett länsövergripande uppdrag att undersöka hur individuella planer för vuxna med psykisk funktionsnedsättning tillämpas. Ett viktigt inslag i projektet är att lyfta brukarnas röster. Den individuella planen är till för dem och för att huvudmännen ska ta sitt ansvar och förhindra att brukare hamnar mellan stolarna, berättar Sara Esbjörnson, projektledare vid FoU Sjuhärad Välfärd. En väl utarbetad individuell plan kan vara ett viktigt instrument i samverkan mellan kommun och landsting, men även med andra aktörer som är viktiga för den enskilde som exempelvis försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Både inom Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen finns krav på att en Individuell plan ska upprättas där så behövs. Projektet startade i november och kommer att avslutas den 31 augusti. Till projektet är två referensgrupper knutna, en grupp med brukarrepresentanter och en grupp med representanter för verksamheterna. Syftet med projektet är att ge ett underlag för utveckling av arbetet med individuell plan för vuxna med psykisk funktions nedsättning. Uppdragsgivare är VästKom (Västsvenska Kommunalförbundens samorganisation), tillsammans med Västra Götalandsregionen. Text: Anna Nilsson (FoUS Nyhetsbrev nr 1, 2013) Det andra exemplet är en beskrivning av en kompetensutvecklingsinsatts i form av en temadag om socioekonomisk utsatthet. Förändrad syn när socialbidrag blev försörjningsstöd Heter det socioekonomisk utsatthet eller fattigdom? Ska man tala om försörjningsstöd eller socialbidrag? Dessa definitioner var några av de frågor som forskaren Torbjörn Hjort tog upp när han föreläste på temadagen som FoU Sjuhärad Välfärd och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund arrangerade 7 november. Att kalla det för socialbidrag istället för försörjningsstöd kan reta en del av dem som arbetar med det, inledde han, men det är det ord som gäller om man ska kommunicera med allmänheten. Det var framför allt yrkesverksamma från Borås Stad, kyrkan och närliggande kommuner som deltog i temadagen, främst socialsekreterare, personliga ombud och chefer. Ett 30-tal personer fanns på plats på högskolan för att lyssna till Torbjörn Hjort, forskare och lärare vid Socialhögskolan vid Lunds universitet och tidigare socionom som arbetat i Rosengård, Malmö. Att han inledde sin föreläsning med att prata om ordens betydelse var ingen slump, snarare är definitionerna en del i hans forskning. Han menar att politiker och tjänsteman har en tendens att byta ord på företeelser när dessa blivit känsliga att diskutera. Ett av de mest laddade begreppen är fattigdom, och det väcker starka känslor, menar Torbjörn Hjort. Den absoluta definitionen av begreppet fattigdom är det många som bråkar om, inte minst de politiska blocken. Ena sidan hävdar att fattigdomen minskar, medan den andra säger att den ökar. I sin föreläsning målade han upp en bred bild över det svenska samhällets förändringar de senaste decennierna och hur dessa påverkat synen på socialbidrag och dem som behöver sådant stöd. Han diskuterade begreppet barnfattigdom, berättade hur inkomstklyftorna i Sverige ökat kraftigt sedan 1990-talet och att den ökade individualiseringen förflyttat mycket av ansvaret från samhället till varje enskild individ. 11
Förändringarna i de olika ersättningssystemen som sjukförsäkring och a-kassa har också lett till att socialbidrag fått en helt annan betydelse än tidigare. Det är svårare att komma in i systemen, lättare att halka ur dem och dessutom är det lägre nivåer inom systemen, säger Torbjörn Hjort. Försörjningsstöd i ett konsumtionssamhälle En av hans forskningsfrågor handlar om vad det innebär att vara beroende av socialbidrag, eller försörjningsstöd, i ett samhälle präglat av konsumtion. Konsumtionen har större betydelse än vi kanske tänker på, menar han, eftersom det vi konsumerar bygger vår identitet och hur vi uppfattas av omgivningen. Enligt Torbjörn Hjort finns det tre anledningar till att vi konsumerar: basala nödvändigheter mat och kläder, etc social konformitet för att vara som alla andra/inte avvika social distinktion för att skilja ut oss från andra, visa gruppering/stil Tidigare forskning kring fattigdom och konsumtion har fokuserat på det förstnämnda. Men i det moderna konsumtionssamhället måste forskningen titta närmare på konsumtion som beror på att man vill passa in, dvs. social konformitet, menar han. Kan man inte kan visa sin tillhörighet att man är som alla andra genom sin utbildning, bostadsort och liknande, kan man vara med på banan genom konsumtion, säger Torbjörn Hjort. Handläggare av försörjningsstöd Frågan om försörjningsstöd och dess handläggning står nu på agendan hos bland andra SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Kompetensutveckling av handläggare diskuteras, inte minst för att kommunal verksamhet över huvud taget ska vara mer evidensbaserad, dvs. utgå både från erfarenheter och vetenskaplig grund. Torbjörn Hjort gick också in på handläggarnas arbetssituation, med de olika regelverk de har att förhålla sig till, liksom hur deras egen privata situation och personliga förhållningssätt kan påverka deras ställningstaganden om att bevilja eller avslå försörjningsstöd. På FoU Sjuhärad Välfärd planeras just nu en kommande uppdragsutbildning med högskolepoäng för handläggare av försörjningsstöd och andra handläggare inom socialtjänsten, tillsammans med Boråsregionen och Göteborgs universitet. Text: Pia Mattzon (Nyhet från FoUS webbplats, publicerad 2013-11-08) Det tredje exemplet är en beskrivning av en kompetensutvecklingsinsatts i form av en mässa för kognitiva och kommunikativa hjälpmedel Rikt utbud på årets hjälpmedelsmässa Hjälp till personer med funktionsnedsättning står i fokus på mässan som FoU Sjuhärad Välfärd och medarrangörer ordnade för tredje året i rad. På plats fanns Sveriges enda långfärdsbuss för funktionshindrade, ett tiotal föreläsare samt 35 utställare som visade hjälpmedel eller berättade om sin verksamhet. Hos den nybildade Boråsavdelningen för föreningen Balans fick besökarna hjälpas åt att måla en tavla. Komvux-eleven Kanya Prasanthong gillar att måla, så hon tog chansen direkt. Föreningens Boråsordförande Anna Gustavsson berättar att Balans finns för personer med bipolär och unipolära sjukdomar (olika depressionssjukdomar) och deras anhöriga. Vi vill att våra besökare ska måla sin bild av vad balans är, säger Anna. Livet går upp och ned för alla, men kanske lite mer extremt för dem som är bipolära. Föreningen Balans håller till i Vuxenskolans lokaler i Borås och Anna berättar att det funnits ett väldigt stort behov av en lokalavdelning i länet, utöver den som finns i Göteborg. Många drabbade vill prata med andra i samma situation och få mer kunskap. Även anhöriga ringer till oss, för de vill förstå mer om sjukdomarna. 12
Nyfikna elever lär sig Jasmina Bilojbegovic, Kanya Prasanthong, Binasa Sabovic och Ntainena Olsson går alla Vårdoch omsorgsprogrammet på Komvux i Svenljunga. På deras schema står bland annat specialpedagogik, psykiatri och äldres hälsa, så mässan för kommunikativa och kognitiva hjälpmedel passar dem utmärkt. Vi var här förra året också, den är jättebra, berättar Jasmina. Hon får medhåll av de andra tre och Ntainena fortsätter: Vi som inte har jobbat inom vården tidigare lär oss mycket om olika hjälpmedel. Det har vi nytta av sedan när vi träffar dem som har hörselskador eller andra funktionshinder. Förslag från besökare Mässan är ett samarrangemang mellan FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) och Studieförbundet Vuxenskolan, Föreningen Afasi Södra Älvsborg, NSPH Nationell Samling Psykisk Hälsa, Demensföreningen, Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft och Dyslexiförbundet FLMS Borås. Den riktar sig både till personer som har någon funktionsnedsättning själva, deras anhöriga samt personer som yrkesmässigt kommer i kontakt med dessa. Ett nytt inslag på årets mässa var Förslagslådan. Samordnare Lolo Lebedinski från FoUS berättar att det kom in en hel del värdefulla förslag som hon och de andra arrangörerna ska titta närmare på, i samband med att de utvärderar och tar beslut om mässan ska ske även nästa år. En person föreslog att vi skulle hålla öppet mellan kl. 12 och 18, det tål att tänkas på. I år var det mest folk under dagtid, kvällsföreläsningarna lockade inte lika många, säger Lolo. Det fanns också önskemål om information på olika språk. Det är en ganska viktig synpunkt, säger Lolo, funktionshinder är ju inte bara ett problem för svensktalande. Och vi vet ju att många äldre, dementa och hjärnskadade gärna återgår till sitt modersmål även om de kunnat svenska tidigare. Text: Pia Mattzon (Utdrag ur nyhet på FoUS webbplats, publicerat 2013-10-10) Det fjärde exemplet är en beskrivning av en kompetensutvecklingsinsats i form av en temadag om barns brukarmedverkan. Barns brukarmedverkan ger bättre verksamheter Det är viktigt att lyssna på barnen och låta dem få inflytande i all offentlig verksamhet som rör dem själva även om det gäller mer eller mindre svåra situationer, som placering i familjehem eller besök hos socialtjänsten. Detta gemensamma budskap spred före läsarna vid temadagen om barns brukarmedverkan som FoU Sjuhärad Välfärd och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund arrangerade i höst. Vid ett av temadagens seminarier presenterade regionala utvecklaren Birgitta Gardemyr och socialsekreteraren Mari Ljung en modell från Västernorrland som handlar om barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Modellen bygger på intervjuer med barnen, som berättat hur det är att träffa personalen inom socialtjänsten. Det är en väldigt enkel och flexibel modell, den går att starta upp rakt av och man behöver inte göra några större förändringar i sin organisation, säger Birgitta Gardemyr. Vi samlar upp kunskap, systematiserar den, skriver in den i en matris och lägger förslag till förändringar som behöver göras. Sedan lyfter vi den här kunskapen genom hela organisationen, från socialsekreterarna som gör intervjuerna, via chefer upp till politiker, så att alla får del av barnens röster, det är det som är poängen. Det är en väldigt enkel och flexibel modell, den går att starta upp rakt av och man behöver inte göra några större förändringar i sin organisation, säger Birgitta Gardemyr. Vi samlar upp kunskap, systematiserar den, skriver in den i en matris och lägger förslag till förändringar som behöver göras. Sedan lyfter vi den här kunskapen genom hela organisationen, från socialsekreterarna som gör intervjuerna, via chefer upp till politiker, så att alla får del av barnens röster, det är det som är poängen. Text: Pia Mattzon (FoUS Nyhetsbrev nr 3, 2013) 13
5. Resultat Resultatet av verksamheten presenteras utifrån två aspekter: Först de utåtriktade aktiviteterna - prestationer i form av skrifter, konferenser, seminarier m m d v s resultat som förs ut i berörda verksamheter. Därefter presenteras det ekonomiska resultatet av verksamheten 2013. a. Produktion och prestationer Slut-, arbets- och delrapporter: Under året har sju rapporter publicerats inom FoUS rapportserie (motsvarande uppgift 2012 var sju rapporter). Andersson, Björn (red.) & Lebedinski, Lolo (red.) (2013). men ingen berättar om de fula sidorna. Rapport från en FoU-cirkel för lokal mobilisering mot cannabis. Rönnmark, Lars (2013). Det måste få ta tid. Metoder och synsätt i patientarbetet vid Äldrepsykiatriska teamet, Södra Älvsborgs Sjukhus. Esbjörnson, Sara & Hagqvist, Anders (2013). Individuell plan enligt SoL och HSL. Till nytta för brukarna? Ulrika Bjerke, Kerstin Frändin (2013). Formkontroll för äldre. En randomiserad, kontrollerad studie. Andersson, Eva & Hultin, Magnus (2013). Forskning och utveckling i samverkan? En extern utvärdering av FoU Sjuhärad Välfärd. Carlén, Margareta, Esbjörnson, Sara, Löfström, Mikael (2013). Utvärdering av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Delrapport 1. Lebedinski, Lolo (2013). Dialektisk beteendeterapi som arbetsplatsverktyg. Utvärdering av DBT-färdighetsträning för ett team vid vårdavdelning 3 på Vuxenpsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs Sjukhus. Artiklar: En artikel har publicerats, accepterats eller sänts in för publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter eller facktidskrifter under året (motsvarande uppgift 2012 var sju artiklar). o Hörder H, Frändin K, Larsson M. (2013) Self-respect through ability to keep fear of frailty at a distance: Successful ageing from the perspective of community-dwelling older people. Int J Qualitative Stud Health Well-being 2013; 8: 1-10. Böcker och bokkapitel: Medarbetare vid FoUS har medverkat som författare till ett bokkapitel under året. (Motsvarande uppgift 2012 var två bokkapitel). o Frändin K. (2013) Hälsofrämjande insatser. I Systematiskt arbete för äldres säkerhet - om fall, trafikolyckor, bränder och suicid, 37-48. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Presentationer på konferenser (utöver FoUS egna konferenser): Under året har olika FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser presenterats i form av seminarier eller posterpresentationer på nationella och internationella konferenser vid nio tillfällen (motsvarande uppgift 2012 var 11 tillfällen och någon kan ha missats 2013). 14
Nyhetsbrev från FoUS: Nyhetsbrevet har getts ut vid tre tillfällen; vid varje tillfälle i tryckt format till ca 1200 prenumeranter och i e-postformat till ca 900 e-prenumeranter (motsvarande uppgift 2012 var tre nyhetsbrev upplaga ca 1 200 tryckta ex till prenumeranter och ca 800 e-postprenumeranter) Besökare på webben: FoUS webbplats har haft 11 883 unika besök under 2013, tillsammans har det genererat 22 155 sidvisningar på webbplatsen. (Motsvarande siffror för år 2012 var 8,086 unika besök och 19 167 sidvisningar) 5. Omnämnande i media: FoUS har omnämnts i lokal dagspress, lokal- och nationell fackpress tre gånger under året (motsvarande uppgift 2012 var 15 gånger under året). Utvärderingsverkstad: I utvärderingsverkstaden 2013 deltog fem deltagare med tre projekt. (Totalt antal deltagare 2012 var 5) FoU-cirklar: 2013 deltog sju deltagare i en FoU-cirkel om Cannabis samt åtta deltagare i en FoU-cirkel om att leda en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. (2012 var det totala antalet deltagare vid FoU-cirklar sju personer) Seminarier: Under året har FoUS arrangerat, ensamt eller i samverkan med andra, sju seminarier med totalt 406 deltagare (motsvarande uppgift 2012 var 15 seminarier, 781 deltagare). Fyra seminarium var i egen regi och tre i samarrangemang med Hjärnkraft, Boråsregionen och Institutionen för vårdvetenskap. FoU-caféer: FoUS har arrangerat ett FoU-café kring ämnet att leda evidensbaserad praktik. Caféet lockade totalt nio deltagare. (2012 var antalet FoU-caféer fyra med totalt 123 deltagare) Temadagar: Fem temadagar inom områdena barn/unga, äldre och funktionshinder med totalt 582 deltagare. (Motsvarande uppgift 2012 var tre temadagar med totalt 352 deltagare). Konferenser och mässor: Under året hölls 1 konferens på temat om aktivt åldrande och en mässa - Kommunikativa och kognitiva mässan. På konferenserna deltog ca. 114 personer och mässan var välbesökt liksom tidigare år. (2012 besöktes konferenser med c:a 100 personer och mässan besöktes med c:a 600-900 personer). Totalt har kompetensutvecklingsaktiviteterna under 2013 lockat 992 personer. (Motsvarande uppgift för 2012 var 1935 personer). Olika år skiljer sig åt just 2012 var det fler aktiviteter än vanligt. Till detta kan nämnas att FoUS medarbetare deltagit i ett antal, av andra arrangerade, utbildningar och då presenterat resultat från FoUS olika projekt. 5 Statistiken räknas på ett annat sätt från och med att webbplatsen bytte utseende och plattform under 2013. Siffrorna för 2012 har justerats för att vara jämförbara och skiljer sig därmed något från vad som anges Verksamhetsberättelsen 2012. 15
b. Ekonomiskt resultat FoUS hade 2013 Resultaträkning FoU Sjuhärad Välfärd Belopp Not INTÄKTER Utfall Anslag Högskolan i Borås -1 000 000 Avgifter Kommuner Sjuhärad och VGR -6 292 000 Bidrag (ovan) Periodiserade externa projekt -1 616 000-1 1610 000 Summa intäkter -10 069 000 1 KOSTNADER Summa personalkostnader 5 580 000 Summa lokalkostnader 616 000 Övriga kostnader (personal ingår) 4 833 000 Summa kostnader 11 028 000 Årets kapitalförändring 959 000 Ingående balans 176 000 Utgående balans 2013 1 135 000 Balansräkning FoU Sjuhärad Välfärd Belopp Förutbetalda kostnader 25 751 Kundfordringar 22 754 TILLGÅNGAR 48 505 Balanserad kapitalförändring 175 805 Kapitalförändring enl. resultaträkningen 958 694 Myndighetskapital 1 134 499 Övriga skulder -227 581 Skulder m.m. -227 581 Upplupna kostnader -149 503 Oförbrukade bidrag -2 479 099 Övriga förutbetalda intäkter -250 582 Periodavgränsningsposter -2 879 183 KAPITAL OCH SKULDER -1 972 265 2 16
Not 1 Intäkter enligt FoUS` bokföring Intäkter enligt avtal för FoUS: 6 653 855 Bollebygds kommun 114 790 Borås Stad 1 428 569 Herrljunga kommun 127 416 Marks kommun 464 386 Svenljunga kommun 141 202 Tranemo kommun 159 052 Ulricehamns kommun 316 073 Hälso- & sjukvårdsnämnden Sjuh. 330 208 Västra Götalandsregionen 2 421 524 Högskolan i Borås 1 000 000 Vårgårda kommun 150 635 Södra Älvsborgs sjukhus 211 000 Alingsås Lasarett 404 251 Primärvården 35 074 Skol- och socialtjänstbaserat integrationsarbete 216 400 PYC 1 365 000 Övrigt 22 821 Periodiseringskonton Högskolan i Borås 1 160 867 Totalt 10 069 268 Not 2 Myndighetskapital, skulder och periodavgränsningsposter Övriga periodiseringsposter -149 503 FoUS Gemensamt 997 394 Skol- och socialtjänstbaserat integrationsarbete -98 532 Den som slår, den som blir slagen och barnet som bevittnar - forskningsprojekt -1 495 734 PYC Utvecklingsprojekt -951 447 Utvärdering av Äldrepsykiatriska teamet -1 799 Cannabisprojektet 108 235 Individuell plan (SIP) -130 296 Utvärdering TryggVE -250 582 Totalt -1 972 264 17
6. Slutord I slutet av året visade det sig vid budgetuppföljning att FoUS ekonomi kunde innebära ett underskott på omkring 1,5 mkr. Orsakerna är personal i projekt har ersatts av andra som inneburit högre kostnad ex i påslag, fler externa aktiviteter samt lägre externa intäkter. Efter vissa åtgärder kunde underskottet begränsas till 900 tkr under 2013. Nya åtgärder planerades ske i början av året för att ekonom in åter skulle komma i balans. Under 2013 fanns förväntan att intäkter från ägare skulle öka med en halv miljon p g a indexuppräkning 2014, så blev inte fallet. Under hösten hade diskussioner inletts på FoUS och i styrgruppen om att se över strategier, övergripande mål inkl styr- och måltal och avtal för verksamheten. I samband med detta kan även förväntade intäkter och kostnader diskuteras. 18