Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt att komma ihåg att den som drabbas är den enda som kan bedöma sin egen smärta. Det är viktigt att smärta behandlas snabbt och effektivt. Annars kan smärtan lämna ett smärtavtryck i nervsystemet, så att man blir mer känslig för smärta. Smärta föder alltså mer smärta. 02-11-ACX-2010-S-1749-0 1
Innehåll Om smärta se även www.omsmarta.se...3 Smärtans väg i kroppen...3 Förekomst...3 Olika typer av smärta...3 Nociceptiv smärta...3 Neuropatisk smärta...4 Psykogen smärta...4 Smärta utan känd orsak (även kallad idiopatisk smärta)...4 Mer om smärta kopplad till rörelseapparaten...4 Artros...4 Diagnos artros...4 Reumatoid artrit (RA, ledgångsreumatism)...4 Diagnos reumatoid artrit...5 Gikt...5 Diagnos gikt...5 Bechterews sjukdom (ankyloserande spondylit, pelvospondylit)...5 Diagnos Bechterews sjukdom...6 Medicinsk behandling med smärtläkemedel från MSD...6 Om MSD...6 02-11-ACX-2010-S-1749-0 2
Om smärta se även www.omsmarta.se Smärta är en subjektiv upplevelse. Det är såväl en emotionell (känslomässig) upplevelse som en sensorisk (information som kommer från våra sinnesorgan). Definitionen av smärta enligt the International Association for Study of Pain (IASP):Smärta är en obehaglig och emotionell upplevelse till följd av verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtans väg i kroppen I kroppen finns mottagare, receptorer, som registrerar olika intryck. Receptorerna är känsliga för olika saker, till exempel värme, kyla, tryck eller olika kemiska ämnen. De kan även vara känsliga för retningar som bara innebär hot om att vävnad kommer att skadas. Receptorerna skickar impulser vidare med hjälp av nervsystemet och signalsubstanser till ryggmärgen. När impulserna når ryggmärgen skickas informationen dels till hjärnan men även direkt till kroppens muskler. Att musklerna får informationen direkt visar sig till exempel när man drar undan handen som lagts på en varm platta redan innan man medvetet hunnit känna att det gör ont. När informationen slutligen når hjärnbarken tolkar hjärnan impulsen som smärta, avgör varifrån den kommer och hur den känns. Det är först när impulsen når hjärnbarken som man medvetet upplever smärta. Förekomst Smärta är vanligt och ett av de vanligaste symtomen som gör att man söker läkare. Ungefär 30 % av patienterna på en öppenvårdsmottagning söker på grund av någon form av smärta. Ofta kommer värken från muskler eller skelett. De vanligaste diagnoserna är nack-skuldersmärta, ländryggssmärta, artros (ledförslitning) och mjukdelssmärta. Kvinnor drabbas oftare av dessa besvär än män. Av de patienter som söker sjukvård för smärta har ca 40% haft ont kortare tid än 1 månad, 10% 1-3 månader och ungefär 40% mer än 3 månader. Resten av smärtpatienterna har ett återkommande kroniskt smärttillstånd, ofta migrän 1. Smärta är alltså ett stort problem och många personer lider trots att det finns bra behandling. Olika typer av smärta Smärta som kommer plötsligt och smärta som varar länge kan beroende på orsak indelas i olika typer: Nociceptiv smärta Kallas också vävnadsskadesmärta och uppstår när vävnad i kroppen skadas eller håller på att skadas. Detta är den vanligaste typen av smärta och de flesta har upplevt den någon gång. Exempel på detta är smärta vid sårskada, benbrott eller ledförslitningar (artros). 1 Referens: Apoteket AB, Läkemedelsboken 2009-2010 02-11-ACX-2010-S-1749-0 3
Neuropatisk smärta Kallas också nervsmärta och beror på skador eller sjukdomar i nervsystemet. Orsaker till smärtan kan till exempel vara ryggmärgsskada, diskbråck, ischias, multipel skleros (MS), nervpåverkan vid diabetes eller resttillstånd efter bältros. Psykogen smärta Ibland har man ont trots att inte nerverna är påverkade och trots att det inte finns några impulser från vävnaderna. Smärtan har istället psykiska orsaker, så kallad psykogen smärta. Man är i dålig själslig harmoni och smärtan man känner hänger ofta samman med depression. Smärta utan känd orsak (även kallad idiopatisk smärta) Man kan känna smärta trots att man ibland inte hittar någon orsak till den. Smärtan går alltså inte att diagnostisera som nociceptiv, neuropatisk eller psykogen. Mer om smärta kopplad till rörelseapparaten Artros, eller osteoartrit, är den vanligaste ledsjukdomen. Artros betyder sjuk led (från grekiskan, arthro=led, osis=sjukdom), ledens funktion är nedsatt. I en frisk led finns ledbrosk som ska fungera som glidyta och fjädring när leden belastas. Vid artros förändras brosket. Ytan blir matt och ojämn, ibland med djupa sprickor. Det trasiga ledbrosket fjädrar sämre när du belastar leden. Med tiden blir brosket allt tunnare och till slut blottas själva benet. När skelettets ben nöter mot varandra kan de skadas och ge felställningar. Ibland bildas ökad mängd ledvätska som spänner ut ledkapseln och leden blir svullen och man får svårt att röra sig. Artros kan drabba alla kroppens leder, men det är vanligast att knä, höft, fingerleder och ryggrad drabbas. Artros kan visa sig genom antingen typiska ledsmärtor, typiska röntgenfynd eller bägge delarna. Artros drabbar de flesta från 50 år och uppåt, men i olika utsträckning. Mer än hälften av personer över 70 år har artros. Även yngre med kraftig övervikt kan drabbas. Andra riskfaktorer för artros är ärftlighet, tidigare ledskador eller långvarig yrkesmässig överbelastning. Att ha artros leder till ett stort lidande för den som drabbas men även stora kostnader för samhället. Diagnos artros Symtombeskrivning och undersökning av lederna brukar räcka för att ställa diagnosen. Läkaren frågar hur ont man har och undersöker rörligheten i leden. Med röntgen kan man se typiska artrosförändringar och därmed ställa diagnosen. Fynden säger mycket lite om hur ont och hur svåra besvären är. Symtom kan även förekomma innan man kan se några förändringar med hjälp av röntgen. Tidiga artrosförändringar kan ses vid artroskopi då man med ett instrument tittar in i leden. Det är framför allt knäleden som undersöks på det sättet. Reumatoid artrit (RA, ledgångsreumatism) orsakas av en obalans i immunförsvaret där kroppen angriper egen vävnad, en så kallad autoimmun reaktion. Den autoimmuna reaktionen orsakar en kronisk inflammation som drabbar lederna. Orsaken till inflammationen är ännu inte känd. Sjukdomen går ofta i skov och svårighetsgraden varierar mellan olika individer. 02-11-ACX-2010-S-1749-0 4
RA är den vanligaste bland de inflammatoriska ledsjukdomarna. Ungefär 0,5% av befolkningen drabbas och sjukdomen är vanligast bland kvinnor. (Apoteket AB, Läkemedelsboken 2009-2010.) Sjukdomen kan drabba personer i alla åldrar men är vanligast från 55-60 år. Varför man drabbas av RA är till stora delar okänt, men man vet att ärftlighet och rökning ökar riskerna att insjukna. RA kan förutom ledbesvären också leda till inflammation i andra organ som exempelvis hjärt- och lungsäckar, blodkärl och hud. Diagnos reumatoid artrit Läkaren ställer diagnosen genom att lyssna på det du beskriver om dina symtom och ställa frågor om hur ledbesvären ter sig. Man undersöker sedan lederna för att finna tecken på rörelseinskränkningar, svullnad och ledömhet. Blodprover tas för att se hur aktiv inflammationen är och se om det finns antikroppar (reumatisk faktor). En röntgen av händerna och fötterna brukar utföras för att se om och hur sjukdomen har påverkat skelettet. Gikt är en ledsjukdom som oftast angriper en led åt gången. Det är vanligt att stortåns grundled blir inflammerad, så kallad portvinstå". Gikt kommer utan förvarning och gör mycket ont. Ledsjukdomen är vanligare bland män och äldre personer. Risken att drabbas av gikt ökar med åldern. Gikt orsakas av att urinsyra bildas vid ämnesomsättningen som i sin tur bildar kristaller i en led, vilket leder till inflammation och kraftig smärta i leden. Urinsyran ska i normala fall försvinna genom urinen men hos vissa personer ökar halten i blodet. Vissa mediciner kan ge förhöjda halter av urinsyra, till exempel vätskedrivande blodtrycksmediciner. Riskfaktorer som ökar risken att få gikt kan vara: ärftlighet manligt kön ålder alkohol purinrik föda, t ex inälvsmat läkemedel som till exempel urindrivande ökad vikt nedsatt njurfunktion Diagnos gikt Läkaren undersöker den smärtande leden och kan utifrån detta ofta ställa diagnos. Ibland tas ett blodprov som kan visa på förhöjda halter av urinsyra i blodet. Det säkraste sättet att ställa diagnosen är att man tar ett prov på ledvätskan i den drabbade leden. Läkaren för då in en tunn nål i leden och suger ut lite vätska. I ett mikroskop kan man sedan tydligt se kristaller i ledvätskan. Röntgenundersökning kan ibland göras. Bechterews sjukdom (ankyloserande spondylit, pelvospondylit) är också känd under namnen ankyloserande spondylit och pelvospondylit. Sjukdomen är vanligare hos män än kvinnor och vanligen insjuknar man före 40 års 02-11-ACX-2010-S-1749-0 5
ålder. Orsaken till sjukdomen är okänd men Bechterews sjukdom är till viss del ärftlig. Bechterews sjukdom beror på inflammation som framförallt angriper lederna i kotpelaren, men kan också angripa andra organ som ögon, blodkärl och övriga, ofta större leder. Det första symtomet är vanligen en tilltagande molande värk i ryggens nedre del. Värk, stelhet och på sikt en nedsatt rörlighet är tydliga tecken. Morgonstelhet som ger med sig under dagen men återkommer igen efter natten eller om man suttit stilla en längre stund. Allmänna symtom med trötthet, feber och viktnedgång kan förekomma. Bechterews sjukdom är en kronisk sjukdom som vanligen går i skov. Diagnos Bechterews sjukdom Diagnosen ställs genom läkarundersökning och röntgen av ryggens och bäckenets leder. Läkaren brukar fråga efter typiska symtom i form av smärta i korsryggen med morgonstelhet, förbättring av besvären efter rörelse och att besvären suttit i en längre tid. I tidigt sjukdomsskede kan röntgen vara normal, men undersökning med magnetkamera visar ofta förändringar i tidigt skede. Medicinsk behandling med smärtläkemedel från MSD ARCOXIA (etoricoxib) är godkänt för symtomlindring vid behandling av kronisk smärta vid artros, reumatoid artrit, akut giktartrit och vid Bechterews sjukdom. ARCOXIA tillhör gruppen selektiva cyklooxygenas-2 (COX-2) hämmare som i sin tur tillhör gruppen icke steroida antiinflammatoriskda läkemedel (NSAID). Vid behandling med ARCOXIA minskas smärtan snabbt - efter 24 min. Doseringen är en tablett om dagen men det kan dröja ungefär en till tre veckor innan full effekt på inflammationen uppnås. ARCOXIA minskar smärta och svullnad (inflammation) i leder hos personer med ovan nämnda diagnoser. Vanliga biverkningar är obehag från magen, men det är mindre vanligt än med traditionella NSAID. Blödning från magen förekommer men är mindre vanligt. Eftersom de kardiovaskulära riskerna med ARCOXIA kan öka med dos och exponeringstid, ska kortast möjliga behandlingstid och lägsta dagliga dos användas. Om MSD MSD är dotterbolag till det amerikanska läkemedelsföretaget Merck & Co. Inc. De svenska kontoren ligger i Sollentuna och Stockholm har tillsammans cirka 300 anställda. I Sverige marknadsför MSD läkemedel och genomför kliniska prövningar för att hjälpa patienter inom bland annat följande sjukdomsområden: hjärt-/kärlsjukdomar, smärta/inflammation, glaukom, godartad prostataförstoring, neurologi, immunologi, osteoporos, astma, hiv/aids, migrän, dermatologi, kvinnohälsa, infektioner, manligt håravfall, cancer och diabetes. www.msd.se. 02-11-ACX-2010-S-1749-0 6