IT Management - Att leda IT till affärsnytta Masterprogram, kurspaket och fristående kurser för såväl yrkesverksamma som heltidsstuderande 2009-03-20 Kalevi Pessi pessi@ituniv.se IT-universitetet i Göteborg www.ituniv.se
1 BAKGRUND Organisationers investeringar i Informationsteknologi (IT) ökar i en allt högre takt, samtidigt som det finns ett utbrett missnöje med frånvaron av tydlig affärs/verksamhetsnytta. IT framställs som den viktigaste möjliggöraren till ökad konkurrenskraft, samtidigt som antalet krisprojekt ökar. Miljarder kronor investeras i projekt som inte levererar någon affärsnytta eller i projekt som stoppas i förtid utan att ha levererat något resultat alls. De flesta av dagens utvecklingsprojekt saknar en tydlig definition av förväntad affärsnytta. Det är uppenbart att ledningsformerna för att åstadkomma samspel mellan affärsutveckling och IT-utveckling, dvs IT Management, inte fungerar tillfredställande idag. Det finns många potentiella förklaringar till det, bland de mest framträdande är: Överfokusering på styrning av kostnader i stället för affärsnytta. Svårigheter att definiera och evaluera IT relaterad affärsnytta. Gapet mellan företagsledning och IT-ledning, samt affärsutveckling och IT-utveckling IT-strategier är otydligt eller inte alls relaterade till affärsstrategier och affärsmål. IT-projekt och IT-system betraktas som mål i sig och inte som medel för att uppnå affärsmål. Svårigheter att skapa ändamålsenliga arkitekturer som hanterar komplexitet, möjliggör förändringsbarhet och som balanserar olika motstridiga faktorer. Komplexiteten i affärsverksamhet, IT-projekt, IT-strukturer och den befintliga ITmiljön försvårar överblick och styrbarhet. Det är avgörande för svensk näringslivs framtida konkurrenskraft att IT-investeringar leder till ökad affärsnytta. I den alltmer hårdnande globala affärskonkurrensen kan inte svenska företag fortsätta att leda den egna IT-utvecklingen på samma sätt som tidigare. Nya synsätt och vägledningsmodeller måste utvecklas liksom kompetensen att integrera affärs- och ITutveckling. Den akademiska forskningen och utbildningen har även ett visst ansvar för den rådande situationen. Utbildningar inom IT relaterade ämnen fokuseras i hög grad på utveckling av ITsystem eller IT-applikationer. Inom andra ämnen, såsom Företagsekonomi fokuseras på utveckling av företag och hur man driver dessa. Samspelet mellan affärsutveckling och ITutveckling, dvs IT Management, har på något sätt hamnat mellan stolarna. Inom IT-universitetet ges därför särskilda kurser inom området IT Management. Dessa kurser samlas som masterprogram (120hp) eller man kan läsa valfria kurser som enstaka kurs (). Tre av kurserna finns dessutom samlade till ett 45hp kurspaket Enterprise Arkitektur. OBS 120 högskolepoäng motsvarar 80 poäng i det gamla poängsystemet, dvs 2 års heltidsstudier. IT Managementkurserna har blivt mycket uppskattade och har uppmärksammats på olika sätt, t.ex. i en artikel i tidskriften CIO Sweden, nr 7 2005. 2 MÅLGRUPP IT Management kurserna riktar sig till personer som läser/har läst företagsekonomi, industriell ekonomi, informatik, datavetenskap och liknande ämnen. Utbildningen syftar till att ge en bra grund för att kunna hantera frågor som berör strategisk affärs- och IT-utveckling på ledningsnivå. Det kan vara som ledare för större förändringsprojekt, IT-chef, IS/IT-strateg, IS/IT-arkitekt, företagsledare, verksamhetschef, konsult, processledare, affärsutvecklare, 2
affärsstrateg, controller... Det kan vara såväl inom näringslivet som inom offentliga organisationer. Efter utbildningen skall kursdeltagaren kunna arbeta med strategiska förändringsfrågor i större och medelstora organisationer. Den studerande skall kunna leda och genomföra övergripande förändringsarbete i en organisation med fokus på att skapa affärsnytta, designa effektiva informationssystemarkitekturer och IT-infrastrukturer samt utveckla framtidsorienterade och affärsrelaterade IT-strategier. Varje kurs ges i halvfart för att det skall vara möjligt för yrkesverksamma att läsa dem. Kurspaketet läser man i halvfart, en kurs i taget. Inom ramen för masterutbildningen läser man två halvfartskurser parallellt, där studietakten sålunda blir helfart. 3 FÖRKUNSKAPSKRAV För att vara behörig till masterprogrammet ska du ha avlagt kandidatexamen om 180hp (120p) inom området informationsteknologi såsom datavetenskap, systemvetenskap, informatik, datateknik eller inom området ekonomi såsom företagsekonomi, industriell ekonomi. För tillträde till kurspaket eller fristående kurser krävs antingen: 1. Kandidatexamen (180 hp) varav minst 30 hp skall vara inom IT och/eller ekonomi, eller 2. yrkeserfarenhet: minst 7 års yrkeserfarenhet inom IT-utveckling och/eller verksamhetsutveckling. Yrkeserfarenheten skall vara styrkt med intyg från arbetsgivare. Intygen skall ingå i ansökan. Se anvisningar på studera.nu. När det gäller yrkeserfarenhet är det meriterande om den inbegriper ledningsuppgifter, strategiska uppgifter eller övergripande designuppgifter. Om kraven om grundexamen (kandidatexamen eller motsvarande) inte är uppfyllt är det inte möjligt att erhålla masterexamen. 4 EXAMEN Masterprogrammet leder till en masterexamen i Informatik. De som läser kurspaket elelr de fristående kurserna kan erhålla en magister- eller masterexamen i Informatik när examenskraven är uppfyllda (beroende på hur många poäng den studerande har sedan tidigare och hur många kurser som läses). Kurspaketet samt de fristående kurserna leder dock inte automatiskt till en examen utan måste kompletteras med ett examensarbete. 5 INNEHÅLL Utbildningen genomförs som fristående kurser, kurspaket eller masterprogram, där deltagarnas tidigare kunskaper och erfarenheter fördjupas och vidareutvecklas. Huvudmålet med utbildningen är dels att ge deltagarna en teoretisk referensram där den senaste årens teoretiska och metodologiska utveckling inom området behandlas, och dels utveckla praktiska färdigheter i att agera som en affärsinriktad IT-manager. 3
IT Management utbildningen fokuserar på sex angelägna problemområden för dagens stora organisationer: Verksamhetsutveckling och verksamhetsarkitektur. Hur utvecklar man en alltmer imaginär och virtuell verksamhet? Hur skall verksamhetsarkitekturen designas för att möta omvärldens och de egna kraven, t.ex. krav på agila egenskaper. Hur differentierar man olika förändringsnivåer och hur bör det påverka förändringsarbetet? Hur skiljer sig radikal förändring från inkrementell förändring? Hur hanterar man komplexitet i verksamhetsutveckling? Hur bör man modellera olika aspekter av en verksamhet? IS/IT-relaterade arkitekturer. Hur kan man åstadkomma synergier i en komplex värld av IT-system? Hur kan bättre arkitekturformer bidraga till ökad affärsnytta? Hur kan man balansera globala krav på tillgänglighet med lokala krav på autonomi? Hur balanserar man krav på förändringsbarhet med krav på rationalitet? Hur kan man migrera dagens systemvärld till en systemvärld som bygger på nya och mer ändamålsenliga principer? IT-infrastrukturer. Hur designar man och förvaltar en kostnadseffektiv ITinfrastruktur? Vilka integrationsplattformar skall man välja och hur skall de implementeras? Vilka standards skall infrastrukturen utgöras av och hur värdera man effekterna av dem? Hur organiserar man sin förvaltning av IT-infrastrukturen? Förändringsledning. Hur bör förändringsverksamhet avgränsas och ledas? Hur fördelas ansvaret för olika typer av verksamhetsförändringar? Hur samordnas olika förändringsprojekt. Vilka olika förändringsledningsroller finns? Strategiutveckling och framtidsbilder. Hur bör Affärsstrategier och IT-strategier relateras till varandra? Vad skall en IT-strategi innehålla? Hur går man får strategi till handling? Hur kan man skapa relevanta framtidsbilder som underlag för den långsiktiga strategiutvecklingen? Effektstyrning och värdering av IT-investeringar. Hur definieras affärsnyttan av IT? Hur säkerställer man att IT-investeringar verkligen leder till önskad affärsnytta? Hur evaluerar man affärsnyttan? Hur påverkar ett affärsnyttofokus projekt? Hur tar man hem effekterna? Vem ansvarar för effekterna? Hur skall styrmodeller utformas så att affärsnytta av IT sätts i fokus? IT Management kurserna ges som masterprogram (120hp), eller som fristående kurser (om vardera ). Tre av kurser samlas också i ett kurspaket Enterprise Arkitektur (45hp). Kursutbudet ges också som anpassad uppdragsutbildning. Den generella utbildningen utgörs av sex kursmoduler om 15 högskolepoäng vardera och där man kan lägga till ett examensarbete omfattande 30hp eller (30hp examensarbete ingår i masterutbildningen). Varje kursmodul behandlar ett specifikt problemområde. I kurspaketet ingår inte examensarbete, men det kan den studerande välja senare. Kurspaketet ger den studerande förtur till 3 av de ingående kurserna och man behöver inte söka dem en och en. Den som endast är intresserad av en eller ett fåtal kurser kan välja att läsa fristående kurs, och söka dem en och en. Kurserna är utvecklade så att de går att läsa i valfri ordning. Masterprogrammet riktar sig till studerande på kandidatutbildningar såsom Sytemvetenskap, Software Engineering and Management, Datavetenskapligt program, Handelshögskolans ekonomprogram, etc. Kurspaket och fristående kurser riktar sig i huvudsak till yrkesverksamma. 4
IT Management är utmärkta valfria kurser för masterprogram såsom Software Engineering and Management, IT och innovation i offentlig sektor, Informationssystem i Logistik, Supply Chain Management, Production Engineering, Product Development, Management and Economics of Innovation, Business Design. IT Managementkurserna är också bra kompletteringskurser för studerande på Handelshögskolans masterprogram. Nedan ges en beskrivning av de olika kursmodulerna. Mer detaljerad information ges i kurs-pm för resp kurs. Figur 1: Kurser inom IT management masterprogram. Verksamhetsutveckling Verksamhetsutveckling Förändringsledning Förändringsledning År 1 Arkitekturdesign Arkitekturdesign Strategiutveckling Strategiutveckling Värdering av Värdering av IT-investeringar IT-investeringar Examensarbete Examensarbete År 2 IT-infrastruktur IT-infrastruktur 30hp Hösttermin Vårtermin Figur 2: Kurser inom kurspaketet Enterprise Arkitektur, 45hp Verksamhetsutveckling Verksamhetsutveckling Arkitekturdesign Arkitekturdesig n Å r 1 IT infrastruktur I - infrastruktur Å r 2 Hösttermin Vårtermin 5
Figur 3: Fristående kurser inom IT management (kan läsas en och en i valfri ordning) 5.1 Verksamhetsutveckling, 15 hp (Business Change and Innovation) Under de senaste åren har det vuxit fram nya synsätt på organisationes verksamhet, som en reaktion på att traditionella verksamhetsformer har svårt att hantera en alltmer ökande dynamik och komplexitet. Väsentliga drivkrafter bakom framväxten av nya verksamhetsformerna anses vara IT-utvecklingen, ökad globalisering, avreglering samt en allmänt hårdnande konkurrenssituation. Nya kraftfulla strategier och nya företag dyker upp och ändrar reglerna för konkurrens, samtidigt tvingas etablerade organisationer till förändring. En annan viktig faktor är att kunder ställer mycket högre krav än tidigare. Tyngdpunkten förändras alltmer från manuellt och fysiskt arbete till mer och mer kunskapsarbete. Informationsteknologins snabba utveckling och dess möjliggörande roll har inneburit ett ökat fokus på hur man strategiskt hanterar den. Förmågan att ständigt utveckla affärsverksamheten och förmågan att leda föränderingsarbetet har ökat dramatiskt i betydelse för konkurrenskraften. Kursen handlar om hur man utvecklar affärsverksamhet med IT som väsentligt medel. Olika slags förändringsstrategier samt olika nivåer av förändring presenteras. Förändringsstrategier relateras till olika verksamhetsformer. Begreppet verksamhetsarkitektur introduceras och fördjupas. Vidare ger kursen praktiska kunskaper i verksamhetsanalys samt verksamhetsmodellering. Kursen skall också ge förståelse för hur verksamhetsbaserade system implementeras och används. Kursen ingår som första kurs i kurspaketet Enterprise Arkitektur. 5.2 Arkitekturdesign, 15 hp (Architectural Design) Den värld av IS/IT som finns i många större organisationer har karakteriserats som problematiska informationslabyrinter, informationsöar och informationsbyråkratier. 6
Dessa tre termer är vanliga uttryck för dåliga former av IS/IT arkitekturer. Samtidigt blir dagens organisationer mer och mer beroende av att IS/IT integreras för att realisera nya affärsoch verksamhetsformer. Inom det privata näringslivet ställs allt högre krav på snabb och effektiv anpassning till en dynamisk och komplex affärsvärld. Ett snabbt växande område inom såväl den privata som den offentliga sidan utgör interorganisatorisk samverkan med stöd av IS/IT. Både inom näringslivet och offentlig sektor pågår omfattande förändringar där verksamheter processorienteras, omprövas och förnyas. Kraven på integration ökar på såväl verksamhetsnivå som informations- och informationssystemnivå. Kursen ger en introduktion till arkitekturteorier inom IT området. Kursen skall dels ge en grundläggande teoretisk referensram och dels utveckla förmåga att tillämpa arkitekturteorier vid design av IT relaterade arkitekturer. Arkitekturformer diskuteras på flera olika nivåer: Affär/verksamhet, information/is och teknik. Vidare skall kursen ge färdigheter i att kartlägga, analysera och designa arkitekturella lösningar, samt därvid hantera matchningen mellan olika arkitekturnivåer. Vidare behandlas ledningsfrågor. Kursen ingår som andra kurs i kurspaketet Enterprise Arkitektur. 5.3 IT-infrastruktur, 15 hp (IT Infrastructure) Stora organisationers IT infrastruktur kommer att ha mycket större betydelse i framtiden för möjligheterna att effektiv skapa och tillhandahålla olika former av IT-baserade tjänster. Det är en mycket stor del av organisationernas kostnadsmassa som ligger investerade i infrastrukturen, så behovet av att strukturera den, få den effektiv och också kunna hantera förändring, där den uppstår blir alltmer viktigt. Infrastrukturen möjliggör i allt större utsträckning såväl lokal som global samverkan. Kursen IT-infrastruktur ger en introduktion till begreppet infrastruktur och en fördjupning i hur en effektiv och långsiktigt hållbar IT infrastruktur bör designas och hur man leder såväl förvaltning som förändring/utveckling av infrastrukturen. Kursen har en praktisk inriktning där betoning läggs på aktivt parktikfallsarbete baserat på grundläggande teoribildning. Kursen ingår som tredje kurs i kurspaketet Enterprise Arkitektur. 5.4 Förändringsledning, 15 hp (Change Management) Dagens verksamheter är komplexa; människor, maskiner och informationssystem skall nyttjas sunt i organisationsformer med föränderliga krav från en dynamisk markand. Detta ställer stora krav på de ledare som skall hantera utvecklingen av verksamheten; människorna, maskinerna, informationssystemen och organisationen. Utveckling och förändring i en av delarna påverkar andra delar; informationssystem och verksamhet kan inte utvecklas separat utan måste hanteras gemensamt. Kursen presenterar teorier, metoder och andra instrument som stödjer utvecklingsledare i hanteringen av komplexa verksamhetsförändringar, där IT-utveckling utgör ett väsentligt inslag. Förändringsledning i komplexa verksamheter kontrasteras mot traditionell projektledning. Kursen fokuserar särskilt på proaktiv utvecklingsledning samt ledningsformer/ stilar kopplat till graden av osäkerhet. Vidare diskuteras arkitektur som aktivt ledningsinstrument. 5.5 Strategiutveckling, 15 hp (Strategic Planning and Implementation) En alltmer dynamisk affärsvärld och den snabba teknologiutvecklingen ställer mycket högre krav på organisationers förmåga att agera strategiskt och förstå omvärlden, att tolka trender för 7
att bättre kunna navigera mot framtiden. Informationsteknologins betydelse för utveckling av nya affärsmöjligheter har ökat markant, samtidigt som det är svårt att förstå konsekvenserna av en ständig ström av ny teknik. Företagens strategiutveckling blir en alltmer kritisk uppgift för företagens framgång. Kursen skall ge studenterna en överblick över området strategiutveckling och scenarioanalys. Olika strategibegrepp presenteras och diskuteras. Särskilt behandlas hur man går från strategi till handling. Strategiarbete fordrar relevanta omvärlds- och framtidsbilder. I kursen presenteras metoder för scenarioplanering. Kursen syftar till att ge en övergripande förståelse för samspelet mellan strategisk affärsplanering och utformning av IT-strategi. Kursen skall ge färdigheter i att använda ett antal relevanta verktyg och ge en förståelse för hur olika typer av analyser passar in i en organisations strategiska utveckling. Specifikt används utveckling och tillämpning av framtidsscenarier för kursen. 5.6 Värdering av IT-investeringar, 15 hp (Evaluation of IT investments) Gemensamma kurs för påbyggnadsprogrammen på IT-universitetet. En av svårigheterna med att leda IT mot affärsnytta är hur man definierar och värderar IT relaterad affärsnytta. IT har av tradition hanterats ur kostnadssynpunkt, både avseende förväntade effekter men också som investering. Det var naturligt att ha det som utgångspunkt under 70-talet, då det handlade om rena rationaliseringseffekter och det fanns en tydlig IT-avdelning som hanterade alla IT-frågor och IT-kostnader. I dag är situationen ofantligt mycket mer komplex. Teknologins differentiering, spridningen av användning, integrationen i affärsverksamheten, mängden IT applikationer, antalet aktörer och inte minst ökade krav och förväntningar på tydlig affärsnytta. Det är ytterst få (om något) företag som i dag får ut effekten av IT och har kontroll över sina IT-relaterade kostnader. Kursen Värdering av IT-investeringar ger en introduktion till begreppet affärsnytta och hur affärsnyttan av IT-investeringar kan värderas. Olika analysdimensioner tas upp och särskilt fokuseras på värdering av svårbedömda effekter, s.k. intangible benefits. Kursen ger även en översikt över olika typer av värderingsmetoder samt verktyg. 5.7 Examensprojekt, 30/15 hp (Candidate or Master Thesis) Examensprojekten kan vara av tre slag: (1) kandidatarbete, (2) magisterarbete eller (3) 30hp magister/masterarbete. Examensprojektet utformas i nära samverkan med kursens nätverk av industriella partners. På så vis säkerställs projektets industriella relevans samtidigt som kursens akademiska handledare säkerställer den akademiska kvaliteten. 6 ARBETSFORMER På kursen skapas förutsättningar för att kursdeltagare, lärare/forskare och industripersoner skall kunna ta del av varandras kunskap och kompetens. Att lära av varandra går som en röd tråd genom hela utbildningen. Deltagarna genomför gemensamma uppgifter, där varje person bidrar med sin unika bakgrund och kompetens för att tillsammans med forskare och industrihandledare nå lösningar på problemen. Individualiserat lärande främjas på kursen, vilket innebär att respektive deltagare har möjlighet att anpassa utbildningen efter egna intressen och kunskapsbakgrund. I kursen medverkar både yrkesverksamma och vanliga studerande, vilket ger en fantastisk möjlighet till nätverkande och tillgång till intressant empiri. Arbetsformer som genomsyrar utbildningen: 8
Verklighetsbaserade projekt hämtade från näringslivet och offentlig verksamhet. Problembaserat angreppssätt. Utifrån teori och empiri, i större grupper, interagera och reflektera kring frågeställningar. Kursen har koncentrerade 3 dagars samlingar en gång i månaden, normalt torsdag till lördag, där litteraturläsning och praktiska uppgifter redovisas och diskuteras i seminarieform. Nya kursmoment/uppgifter introduceras genom föreläsningar och workshops. Arbetet mellan månadsträffarna kan till stor del planeras på individuell basis eller vid vissa tillfällen inom mindre grupper. Kontakter med andra kursdeltagare och handledare sker till stor del genom planerade möten, elektroniskt eller via telefon. Vid behov finns också möjlighet att boka tid med handledare. Samverkan mellan kursdeltagare, inom arbetsgrupper och med handledare stöds av ett intranät. Utbildningens arbetsformer och upplägg är anpassat till att studierna bedrivs parallellt med kvalificerad yrkesverksamhet. Deltagarna kan på så vis minimera tjänsteledighet från arbetet under utbildningens genomförande. En stor del av det empiriska arbetet (tillämpningen) kan dessutom göras inom den egna organisationen. Utbildningen kombinerar olika inlärningsformer i ambitionen att gå från teoriförståelse till praktisk tillämpning. Föreläsningar och litteraturseminarier varvas med workshops och praktiska tillämpningsprojekt. En viktig del av utbildningen utgörs av litteratursökning. Litteraturseminarier introducerar och granskar aktuell teoribildning. Teoritillämpning samt aktuella problemställningar introduceras genom föreläsningar och behandlas i workshops. Under utbildningen används exempel från programmets nätverk av näringslivspartners för konkretisering av kursers frågeställningar. Den praktiska tillämpning sker i form av verklighetsbaserade projekt i nära samarbete med näringsliv och offentlig verksamhet. 7 SAMVERKANSAVTAL IT-universitetet verkar aktivt för utveckla nära samverkan med olika organisationer i Västsverige. Samverkan kan ske på många olika sätt och med olika intensitet. Inom IT Management har vi aktivt verkat för samverkansavtal med tre betydelsefulla organisationer i Västsverige. Avtalen är dels ett generellt samverkansavtal som skrivs mellan den aktuella organisationen och någon av IT-universitetets huvudmän (Chalmers eller Göteborgs universitet) och dels mer specifika samverkansprogram med IT-universitetet. Aktuella samverkansavtal: AB Volvo och Volvo IT Enfo Sweden Västra Götalandsregionen Inom ramen för avtalen sker en hel del aktiviteter och kontakter som berör IT Managementutbildningen och som syftar till att öka kvaliteten på utbildningen, men även för att göra övergången till yrkesverksamhet smidig. Nedan ges några exempel: Förmedling av exjobbsprojekt samt andra studentprojekt Trainee-program Gästföreläsningar och industrihandledare från företag 9
Aktivt mentorprogram där elever i ett tidigt skede får kontakt med näringslivet för öka sin anställningsbarhet. Stipendium för bästa examensarbeten. Seminarier och konferenser 8 NÄTVERKSAMARBETE MED DATAFÖRENINGEN IT Management har nära samarbete med Dataföreningen Västra kretsens öppna nätverk inom IT-Management, IT inom vård och omsorg samt nätverket inom Enterprise Architecture. Många aktiviteter sker gemensamt och delar av utbildningens aktiviteter öppnas för medlemmar i dessa nätverk. 9 REFERENSGRUPP Till IT Management kurserna finns olika personer engagerade i form av en virtuell referensgrupp. Referensgruppen medverkar till att granska och ge förslag till målbild, innehåll och samverkan med näringsliv och offentliga organisationer. Följande personer har ingått i referensgruppen och bidragit med synpunkter: Jan Ljungberg, professor, IT-universitetet Hans Björnsson, professor, Chalmers samt Stanford university Elof Dimenäs, adj. professor, IT-universitetet samt ansvarig Global Informatics, AstraZeneca Mats-Åke Hugoson, adj. professor, Internationella Handelshögskolan i Jönköping Kerstin Forsberg, Fil.lic., informationsarkitekt, AstraZeneca Krister Eliasson, IS/IT-arkitekt, AB Volvo Gunilla Ramborgh, IS/IT-strateg, SKF Björn Guthrie Renneus, CIO, Södra Jerker Lindsten, VD, HiQ Göteborg Jan Fridh, IT-strategiska enheten Västra Götalands Regionen Gösta Malmer, f.d. IT-direktör, Västra Götalands Regionen Lars Jerrestrand, IT-direktör Mölnlycke Healthcare Thure Bergström, ordförande, Dataföreningen Västra Kretsen Johan de Verdier, VD Enfo Sweden Karin Nordström, regionschef Zystems by Semcon Mats Nygård, VD Zystems by Semcon Henrik Back, VD Guide IT-konsult Charles Jobsson, AB Volvo Ronny Wester, Volvo IT Niklas Gustavsson, Zystems Pål Junhamn, VD Zetup Thomas Klahr, Guide IT-konsult Sven Larson, Guide IT-konsult Bo Tuvestad, AstraZeneca Mikael Johansson, Västra Götalandsregionen John Karnblad, AcandoFrontec Richard Olivecrona, SKF Göran Ljungdahl, SKF Lennart Hjält, SCA Lennart Jarlevang, Zipper 10