Vindkraftsanläggning Norra Länsmansberget, Sunne kommun.

Vindkraftsanläggning Norra Länsmansberget, Sunne kommun. Kompletterande samrådsunderlag avseende uppförande och drift av en vindkraftsanläggning på Norra Länsmansberget i Sunne kommun. Författare: Charlotte Liljencrantz, Ecocom AB Datum 2015-12-08

Förord Bixia Byggvind AB planerar en vindkraftsetablering med högst 3 vindkraftverk och max 220 m totalhöjd vid Norra Länsmansberget, Sunne kommun, Värmlands län. En vindkraftsetablering av aktuell storlek kräver tillstånd och ett samråd med en större krets i enlighet med miljöbalkens 6 kap. Syftet med samrådet är att ge allmänhet och myndigheter en bild av vindkraftsprojektet och att bereda möjligheter för vederbörande att lämna synpunkter, att förstärka miljöhänsyn tidigt i projektet samt att presentera en preliminär bedömning av miljöpåverkan. Samrådet är en del av processen för bedömning av vindkraftsanläggningens miljökonsekvenser som senare kommer att redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning. Norra Länsmansberget utgör etapp 2 av en samlad vindkraftsanläggning i området om totalt 16 vindkraftverk. Bixia Byggvind AB har tidigare beviljats miljötillstånd för 13 vindkraftverk med max 200 m totalhöjd på Södra Länsmansberget och intilliggande Häjsberget. Ett samråd för den samlade vindkraftsanläggningen vid Häjsberget, Länsmansberget och Backmossen genomfördes i september-oktober 2012. En samrådshandling togs fram som redovisade en anläggning om sammanlagt 32 vindkraftverk med max 200 m totalhöjd. Delområde Backmossen utreds vidare med anledning av det lokala fågellivet. Föreliggande dokument utgör ett kompletterande samrådsunderlag till tidigare genomfört samråd och avser tre vindkraftverk på Norra Länsmansberget, etapp 2, av vindkraftsanläggningen enligt ovan. I samrådsunderlaget redovisas eventuella ändringar samt tillkommande uppgifter och information avseende omfattning, utformning och uppskattad miljöpåverkan för de planerade vindkraftverken. 1

Projektnamn Vindkraftsanläggning N Länsmansberget Tillståndssökare Bixia Byggvind AB (Org.nr 556785-1208) Postadress Box 1510, 581 15 Linköping Telefonnummer 013-20 90 50 Kontaktpersoner Torbjörn Tengstrand, tel. 013-20 81 54 Jonathan Hjorth, tel. 070-686 70 70 E-post Kommun Län Anläggning Platsnummer Tillståndsgivande myndighet Konsulter torbjorn.tengstrand@bixia.se jonathan.hjorth@bixia.se Sunne Värmland Nyetablering Nyetablering Prövningskod: 40.90 (två eller fler vindkraftverk med höjd över 150 meter) Länsstyrelsen Örebro län Teknisk konsult och tillståndshandlingar i projektet före 2015: Energi & Miljöstrategi AB Org.nr 556699-1286 Kompletterande samrådsunderlag 2015: Ecocom AB Orgnr 556880-5104 Natur-, fågel- och fladdermusinventeringar 2012: Calluna AB Org.nr. 556575-0675 Fågelinventering 2013: Naturcentrum AB. Org.nr 556294-9999 Kulturmiljöutredning: Arkeologikonsult AB Org.nr 556310-8942 2

Innehållsförteckning Förord... 1 Innehållsförteckning... 3 1. Inledning... 6 1.1 Verksamhetsutövare... 6 1.2 Konsulter... 6 1.2.1 Energi & Miljöstrategi... 6 1.2.2 Ecocom... 6 1.2.3 Konsulter natur- och kulturutredningar... 7 2. Bakgrund och beskrivning... 7 2.1 Lokalisering... 7 2.2 Bakgrund... 8 2.3 Tillståndsprocessen... 11 2.3.1 Översikt av en tillståndsprocess... 11 2.3.2 Samråd 2012... 11 2.3.3 Kompletterande samråd 2015... 11 3. Omfattning och utformning... 12 3.1 Vindkraftverken... 12 3.1.1 Verkstyper... 12 3.1.2 Driftförhållande... 13 3.1.3 Antal vindkraftverk och utformning... 13 3.1.4 Alternativ utformning... 15 3.2 Vägar... 15 3.3 Uppställningsytor... 15 3.4 Fundament... 16 3.5 Elanslutning... 17 3.6 Vindresurser och förväntad produktion... 17 4. Områdesbeskrivning... 18 4.1 Planer och program... 18 4.1.1 Kommunala planförhållanden i Sunne kommun... 18 Allmänna riktlinjer... 18 3

Allmänna riktlinjer för utformning och placering... 19 Särskilda riktlinjer för etablering i Finnfalls-området... 19 4.1.2 Fördjupad översiktsplan Vindkraft Sunne... 19 4.1.3 Kommunala planförhållanden Arvika kommun... 19 4.2 Naturvärdesbeskrivning... 20 4.2.1 Allmän beskrivning... 20 4.2.2 Riksintressen... 20 4.2.3 Naturvårdsprogram... 22 4.2.4 Nyckelbiotoper... 22 4.2.5 Naturvärden... 22 4.2.6 Sumpskog... 22 4.2.7 Övriga naturvärden... 22 4.2.8 Naturvärdesinventering... 24 4.2.9 Fågelinventeringar... 24 Rovfåglar... 24 Storlom... 24 Nattskärra... 25 Övriga observerade arter... 25 4.2.10 Fladdermusinventering... 25 4.3 Kulturvärden... 26 4.3.1 Projektområde... 26 4.3.2 Närområde... 26 4.4.3 Arkeologisk utredning... 26 5. Miljöpåverkan... 28 5.1. Ljud från vindkraftverk... 28 5.1.1 Lågfrekvent ljud... 28 5.1.2 Ljudberäkning... 28 5.2 Skuggor från vindkraftverk... 31 5.2.1 Beräkning av skuggor... 31 5.3 Markering för luftfarten... 33 5.4 Påverkan på flora och fauna... 33 5.4.1 Flora... 33 5.4.2 Fåglar... 33 Rovfåglar... 34 Storlom... 34 Övriga fågelarter... 34 5.4.3 Fladdermöss... 35 4

5.5 Påverkan på kulturlämningar och kulturmiljö... 35 5.5.1 Kulturlämningar... 35 5.5.2 Kulturmiljöer... 36 5.6 Övriga intressen... 39 5.6.1 Radio och telestörningar... 39 5.6.3 Flyg... 39 5.6.4 Försvaret... 39 5.7 Landskapsbild... 39 6. Innehåll i kommande MKB... 42 6.2 Analys av påverkan... 43 6.2.1 Definition begrepp... 43 7. Referenslista... 44 Bilagor*: 1. Naturvärdesinventering inför vindkraftpark vid Häjsberget Sunne kommun, 2012 2. Vindkraftpark Sunne Fladdermusinventering, 2012 3. Inventering av kungsörn och ugglor vid Backmossen och Norra Länsmansberget 2015 4. Inventering av spelplatser för tjäder och orre vid Backmossen och Norra Länsmansberget i Sunne kommun 2015 5. Vindkraft vid Häjsberget, Länsmansberget och Backmossen. Arkeologisk utredning 2012. 6. Vindkraft vid Häjsberget. Komplettering av tidigare arkeologisk utredning. Sunne socken och kommun. Värmlands län. 7. Fotoillustrationer * Med hänsyn till att vissa fågelarter som studerats i genomförda inventeringar är hotade och det kan antas att strävandet efter att bevara arten kan motverkas om uppgifter om boplatser och födosöksområden bli allmänt kända så omfattas några inventeringsrapporter av sekretess i enlighet med offentlighets och sekretesslagens (2009:400) 20 kapitel, 1. Rapporterna ifråga har tillsänts Länsstyrelsen Värmlands län separat för bedömning. Mer information om vilka arter som berörs av sekretess finns på SLUs hemsida. Kartmaterial producerat av Ecocom AB och Energi & Miljöstrategi AB med kartor och medgivande från Lantmäteriet R50211674_130001. Foto framsida: Vy från N Länsmansberget. Foto: Energi & Miljöstrategi AB. 5

1. Inledning 1.1 Verksamhetsutövare År 2009 beslutade elhandelsbolaget Bixia AB att starta upp verksamhet även som vindkraftsproducent och under 2012 bildades systerbolaget Bixia ProWin AB dit Bixias hela vindkraftsverksamhet överflyttades. Bixia ProWin AB:s mål är att arbeta för en offensiv utveckling av förnybar kraftproduktion med fokus på högeffektiva vindkraftverk. Bixia AB och Bixia ProWin AB har ett nära samarbete genom att låta Bixias el-kunder äga del av kraftproduktionen. Bixia bidrar därmed till en strukturomställning på energimarknaden tillsammans med sina kunder. Inom Bixia ProWin AB finns dotterbolag som arbetar med olika delar av bolagets vindkraftsverksamhet. Dotterbolaget Bixia Byggvind AB är ett entreprenad-/byggbolag som driver processen med att teckna markägaravtal, tillståndsansökningar och byggnation av vindkraftsparker. Verkställande direktör för Bixia ProWin AB och Bixia Byggvind AB är Mikael Hansevi som även är VD i Bixia AB. 1.2 Konsulter Nedan följer en redovisning av de konsulter som ingått i projektet och tagit fram föreliggande samrådsunderlag och dokument samt utrednings- och inventeringsrapporter tidigare i projektet. 1.2.1 Energi & Miljöstrategi Energi & Miljöstrategi AB är ett konsultföretag för tekniktjänster och tillståndsärenden såsom miljökonsekvensbeskrivningar och tillståndsansökningar inom vindkraftsprojektering. Vägledande för företagets arbete och val av uppdrag är ett stort engagemang för en hållbar samhällsutveckling. Energi & Miljöstrategi AB ansvarade för framtagande av samrådshandling från 2012 samt genomförande av samråd under 2012 för en samlad vindkraftsanläggning om 32 vindkraftverk och 200 m totalhöjd i de tre delområdena Häjsberget, Länsmansberget och Backmossen. Energi & Miljöstrategi AB har också tagit fram tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsetableringen vid Häjsberget och Södra Länsmansberget, etapp 1, som inlämnades 2013 och beviljades miljötillstånd 2014 (daterat 2014-06-26 Dnr 551-1855-2013). Energi & Miljöstrategi AB är även teknisk konsult för etapp 2 N Länsmansberget och ansvarar för bl.a. anläggningens utformning, produktionsberäkningar och framtagande av ljud- och skuggberäkningar samt fotomontage. 1.2.2 Ecocom Ecocom AB ansvarar för framtagande av tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsprojektet vid Backmossen och Norra Länsmansberget, etapp 2, vilket även inkluderar föreliggande kompletterande samrådsunderlag. Ecocom AB är ett konsultföretag inom miljösektorn. Företaget erbjuder innovativa lösningar för hållbar exploatering av natur och kultur. Ecocom har stor erfarenhet av tillståndsprocessen och framtagande av miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) samt naturoch kulturutredningar i samband med vindkraftsanläggningar. 6

1.2.3 Konsulter natur- och kulturutredningar Calluna AB har utfört de natur-, fågel och fladdermusinventeringar som genomförts i projektet under 2012. Inventeringarna omfattar den samlande vindkraftsanläggningens samtliga tre delområden Häjsberget, Länsmansberget och Backmossen. En kompletterande fågelinventering av områdena vid Backmossen och Norra Länsmansberget utfördes av Naturcentrum AB under 2013. Arkeologikonsult AB har 2012 genomfört en arkeologisk inventering motsvarande en arkeologisk utredning etapp 1 i enlighet med kulturmiljölagen. Utredningen omfattade även en beskrivning av den befintliga bebyggelsens kulturvärden samt en bedömning av tåligheten för vindkraftverkens påverkan på närliggande kulturmiljöer. Även den arkeologiska inventeringen och kulturmiljöutredningen omfattade den samlade vindkraftsanläggningens tre delområden Häjsberget, Länsmansberget och Backmossen. 2. Bakgrund och beskrivning Nedan följer en beskrivning av vindkraftsprojektets lokalisering och historik samt en beskrivning av tillståndsprocessen för den planerade vindkraftsetableringen. 2.1 Lokalisering De planerade vindkraftverken är lokaliserade till den norra delen av Länsmansberget (Stensjöhöjden) i Sunne kommun, Värmlands län, ca 11 km sydväst om centralorten Sunne. Den aktuella vindkraftsetableringen utgör etapp 2 av ett större vindkraftsprojekt som även omfattar den södra delen av Länsmansberget och Häjsberget öster om Länsmansberget, etapp 1. Området är beläget på en del av den skogbeklädda förkastningsbrant som höjer sig mellan Sunne och Arvika kommuner. Figur 1. Landskapet utgörs av en kraftigt kuperad skogskulleterräng med omgivande sprickdalar. Omgivningarna vid Norra Länsmansberget är glesbebyggda. Inga bostadshus eller övrig bebyggelse finns inom 1000 m från de planerade vindkraftverken. Närmaste hus är två äldre torp vid Stensjön. Båda husen är i dåligt skick och används i dagsläget inte som bostadshus. Det norra torpet, Norra Stensjön, ligger ca 1200 m från närmaste vindkraftverk på N Länsmansberget. Huset är under restaurering av markägaren med målsättningen att återskapa en torparbild på platsen. Det södra torpet, Södra Stensjön, ligger ca 1300 m väster om närmaste vindkraftverk på N Länsmansberget. Huset är i dåligt skick och saknar såväl el som vatten. Närmaste sammanhållna bebyggelse utgörs av byarna Västansjö ca 5 km öster och Folkesgården ca 6 km sydost om N Länsmansberget. 7

Figur 1. Översiktskarta. Område för planerad vindkraftsanläggning. 2.2 Bakgrund Under våren 2010 påbörjade Bixia Byggvind undersökningar för att etablera vindkraft på höjderna Häjsberget och Länsmansberget i Finnfalls-området, Sunne kommun. Vindmätningar som genomfördes med en fjärranalysutrustning, s k SODAR-utrustning 1 i området indikerade goda vindförutsättningar. Ett inledande samråd hölls med Länsstyrelsen Värmlands län och Sunne kommun samt grannkommunerna Arvika och Kil. Under samma period arbetade Sunne kommun med en revidering av den kommunala vindbruksplanen, vilket resulterade i att det tidigare utpekade vindkraftsområdet vid Finnfallet nu utvidgades åt väster till att även omfatta höjden Backmossen. Vid årsskiftet 2011/2012 beslutade Bixia Byggvind därför att utöka vindkraftsprojektet och projektet bestod nu av tre del-/projektområden. Se figur 2. I oktober 2012 hölls samråd för allmänheten, organisationer och föreningar samt kompletterande samråd med Länsstyrelsen Värmlands län och berörda kommuner med anledning av projektets utökning. 1 Med en SODAR mäts vinden med ljudpulser som skickas ut och tas emot av en enhet som står på marken. 8

Figur 2. Projektets ursprungliga tre delområden. Etapp 1, Häjsberget och S Länsmansberget, har markerats med röd linje. Etapp 2, N Länsmansberget och Backmossen, har markerats med blå linje. Detta samråd omfattar endast Norra Länsmansberget. Under 2012 genomfördes även en rad natur- och kulturutredningar i de olika delområdena och vindmätningarna kompletterades med SODAR-mätningar även i delområdet vid Backmossen. Då utförda fågelinventeringar i området indikerade att det kan finnas motstående fågelintressen i anslutning till delområdena Backmossen och Norra Länsmansberget beslutade Bixia Byggvind att dela upp projektet i två etapper. I en första etapp, etapp 1, inlämnades en tillståndsansökan för vindkraftverken på Häjsberget och Södra Länsmansberget till Länsstyrelsen Örebro län 2013-01-15. Länsstyrelsen meddelade 2014-06-26 miljötillstånd för 13 vindkraftverk med 200 m totalhöjd i etapp 1. Av de ursprungligen ansökta 18 vindkraftverken avstyrktes fem stycken på Häjsberget med motiveringen att de låg utanför det utpekade vindkraftsområdet som angivits i Sunne kommuns översiktsplan. 9

Figur 3. Översiktskarta. Det utpekade vindkraftsområdet vid Finnfall enligt Sunne kommuns gällande översiktsplan (skrafferat område). Kartan visar även de tillståndsgivna vindkraftverken på Häjsberget och S Länsmansberget (gröna symboler) och de planerade vindkraftverken på N Länsmansberget (blå symboler). Under hösten 2014 beslutade Bixia Byggvind att gå vidare med etapp 2 för Backmossen och N Länsmansberget. I mars 2015 hölls ett samrådsmöte med Länsstyrelsen Värmlands län samt Sunne och Arvika kommuner för etapp 2 omfattande upp till 14 vindkraftverk på Backmossen och N Länsmansberget redovisades. Under våren och sommaren 2015 genomfördes ytterligare fågelinventeringar i området för etapp 2. Inventeringarna har bekräftat vad tidigare inventeringar indikerat om att områdena kring höjden Backmossen hyser höga fågelvärden. Med hänsyn till detta går Bixia Byggvind just nu endast vidare med de tre vindkraftverken på delområdet Norra Länsmansberget i det fortsatta samrådet med allmänheten. De tre vindkraftverken har en totalhöjd om 220 meter. 10

2.3 Tillståndsprocessen För en vindkraftsetablering av aktuell storlek, 3 vindkraftverk med 220 m totalhöjd, krävs tillstånd enligt miljöbalkens 9 kapitel samt en miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalkens 6 kap. Länsstyrelsen är tillståndsmyndighet i denna typ av ärenden. Bixia Byggvind avser att lämna in en tillståndsansökan tillsammans med en miljökonsekvensbeskrivning för de aktuella vindkraftverken under andra kvartalet 2016. I detta avsnitt redovisas tillståndsprocessen och i vilka steg av processen det finns möjlighet för allmänhet och andra aktörer att påverka vindkraftsprojektet. 2.3.1 Översikt av en tillståndsprocess Prövningen av ett vindkraftsärende omfattar både samråd och en tillståndsprövning. Vid samrådet presenteras den planerade etableringen och myndigheter och allmänhet, t ex närboende, har möjlighet att ställa frågor och komma med synpunkter. Efter samrådet tas en formell tillståndsansökan fram tillsammans med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och samrådsredogörelse (SR). Ansökan behandlas av Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation (MPD) som remitterar ärendet och begär in eventuella kompletteringar från Bixia Byggvind. Ansökan kungörs därefter av miljöprövningsdelegationen och myndigheter och allmänhet ges därmed möjlighet att göra ett formellt yttrande. Bixia Byggvind får sedan möjlighet att bemöta eventuella yttranden och miljöprövningsdelegationen fattar därefter ett beslut i ärendet. Tillståndsprocessen redovisas schematiskt i figur 4. 2.3.2 Samråd 2012 I oktober 2012 genomförde Bixia Byggvind samråd för en samlad vindkraftsanläggning om högst 32 vindkraftverk och 200 m totalhöjd uppdelat på tre delområden: Häjsberget, Länsmansberget och Backmossen i Sunne kommun, Värmlands län. En samrådshandling togs fram som utgjorde underlag för såväl samråd med myndigheterna som med allmänhet. Efter att erforderliga natur- och kulturutredningar genomförts i vindkraftsprojektets delområden beslutade Bixia Byggvind att dela upp projektet i två etapper. Se vidare avsnitt 2.2. 2.3.3 Kompletterande samråd 2015 I mars 2015 hölls ett kompletterande samråd med Länsstyrelsen Värmlands län samt Sunne och Arvika kommuner för etapp 2, högst 14 vindkraftverk med max totalhöjd 220 m på Backmossen och Norra Länsmansberget/Stensjöhöjden. Inför samrådet med myndigheterna togs ett kompletterande samrådsunderlag till samrådshandlingen från 2012 fram. Inför det fortsatta samrådet har omfattningen för etapp 2 ändrats och omfattar endast de tre vindkraftverken på Norra Länsmansberget. Föreliggande samrådsunderlag utgör en komplettering till tidigare samrådshandlingar med samma disposition och innehåll. I samrådsunderlaget redovisas eventuella ändringar samt tillkommande uppgifter och information avseende omfattning, utformning och uppskattad miljöpåverkan. Figur 4. Översikt över tillståndsprocessen. 11

Inför samrådet med allmänheten genomför Bixia Byggvind följande aktiviteter i syfte att informera om samrådet: Information om skriftligt samråd för vindkraft på Norra Länsmansberget kommer att annonseras i lokaltidningar. Personligt adresserad information om samråd till fastighetsägare inom 3 km från närmaste vindkraftverk i den planerade anläggningen. Fastighetsägare med fastighet inom 1 km från ett vindkraftverk får även hela samrådsunderlaget hemskickat. Lokala föreningar som kan tänkas ha intresse i området får hela samrådsunderlaget hemskickat. Ett urval av föreningar har gjorts utifrån Sunne och Arvika kommuns föreningsregister. Samrådsunderlaget kommer att finnas tillgängligt på biblioteket i Sunne. Samrådsunderlaget publiceras på Bixia ProWins hemsida www.bixiaprowin.se. Möjlighet att beställa ett skriftligt exemplar av samrådsunderlaget via cajsa.abrahamsson@bixia.se alternativt Bixia ProWin AB, att: Cajsa Abrahamsson, Box 1510, 581 15 Linköping Alla synpunkter och fakta som framkommer i samrådet kommer att vägas in i den fortsatta projektutvecklingen för bästa etableringsförutsättningar samt inarbetas i den kommande MKB:n. En samrådsredogörelse kommer att redovisas och bifogas tillståndsansökan och MKB:n. Synpunkter lämnas senast 31 januari 2016 på något av nedanstående sätt: Via E-post: jonathan.hjorth@bixia.se eller cajsa.abrahamsson@bixia.se Via post: Cajsa Abrahamsson samråd Norra Länsmansberget, Bixia ProWin AB, Box 1510, 581 15 Linköping 3. Omfattning och utformning 3.1 Vindkraftverken 3.1.1 Verkstyper Utvecklingen av vindkraftverk har varit snabb och vindkraftverken blir alltmer effektiva. Nya typer av vindkraftverk utvecklas löpande. För att kunna nå bättre vindlägen, använda vinden optimalt och minimera turbulens från marken har utvecklingen gått mot att vindkraftverken blivit allt högre och rotordiametern större. Den snabba utvecklingen inom vindkraftbranschen, tillsammans med att projektet är i sitt inledningsskede gör att bolaget i dagsläget inte har möjlighet att delge detaljerad information om vindkraftverkens slutliga utformning. Under projektets gång kommer vindkraftparkens utformning att löpande anpassas till områdets förutsättningar och den nya kunskap som presenteras. Med anledning av att slutlig utformning av vindkraftverken inte kan anges förrän detaljprojekteringen och upphandling har slutförts har Bixia Byggvind valt att samråda kring ett maximal-alternativ. Det innebär att den utformning av vindkraftparken som presenteras i detta samrådsunderlag (antal vindkraftverk och storlek på vindkraftverk) inte kommer att överskridas. 12

Figur 5. Exempel vindkraftverk. 3.1.2 Driftförhållande Vindkraftverken börjar producera el vid en vindhastighet mellan 2,5 och 4 m/s beroende på verkstyp. Vid 10-12 m/s når vindkraftverken sin maximala effekt. Vid vindhastigheter överstigande 20-25 m/s stängs vindkraftverket automatiskt av för att minimera slitage. Det innebär att ett vindkraftverk i planerad storlek normalt levererar el under ca 90 % under årets timmar. Den aktuella anläggningen planeras vara i drift i 20 till 25 år. 3.1.3 Antal vindkraftverk och utformning Antalet planerade vindkraftverk och preliminära vindkraftspositioner på N Länsmansberget är oförändrat sedan samrådet 2012. På Norra Länsmansberget planeras för tre vindkraftverk. Vindkraftverkens maximala totalhöjd är nu 20 meter högre än vid samrådet 2012 och uppgår till 220 m. Till grund för layouten och produktionsberäkningarna har vindkraftverk av modell Vestas V126 med tornhöjd 157 m och rotordiameter 126 m använts, totalhöjd 220 m. Verkstypen är vald då den är en av de största landbaserade modellerna som finns för leverans idag. I figur 6 redovisas vindkraftverkens preliminära positioner inom det aktuella projektområdet. 13

Figur 6. Förslag till placering av vindkraftverk på N Länsmansberget (blå symboler). I kartan redovisas även de 13 vindkraftverken på Häjsberget och S Länsmansberget som redan erhållit miljötillstånd (gröna symboler) samt förslag till tillfartsvägar fram till vindkraftverken och möjliga anslutningsvägar till de olika vindkraftsområdena. 14

3.1.4 Alternativ utformning En alternativutredning omfattar i enlighet med miljöbalkens 6 kap. 7 en utredning av nollalternativ (miljökonsekvenser om verksamheten inte kommer till stånd), alternativ lokalisering (möjliga placeringar av vindkraftsanläggningen i andra geografiska områden) och en alternativ utformning (annan layout inom samma geografiska område). En alternativutredning har utförts för det aktuella projektet. Nollalternativ samt alternativa lokaliseringar och utformningar kommer att presenteras i MKB:n tillsammans med en motivering till det valda alternativet. 3.2 Vägar För transporter av material och utrustning vid byggande av vindkraftparken behövs vägar av god standard som uppfyller ställda krav på kurvradier, maxlutningar, bärighet, vägbredd m.m. För att minimera nyintrång i skogsmarken avser bolaget att så långt det är möjligt nyttja de befintliga vägarna i området. Detta gäller vid såväl etablering, drift som underhåll och avveckling av anläggningen. För vissa partier kommer förstärkning, anpassning och nyanläggning av väg att vara nödvändig. All förstärkning och nyanläggning av väg planeras dock att utföras i samråd med markägarna och på ett sätt som medför så liten påverkan som möjligt på natur- och kulturmiljön. I dagsläget utreds två alternativ för infart till vindkraftsområdet. Se karta figur 6. Alternativ 1 innebär att infart till vindkraftverken på både Häjsberget och Länsmansberget sker via befintlig väg som löper österifrån förbi Bergtäkten och Asfaltverket invid Djupdalen. Enligt alternativ två sker transport till Häjsberget via det östliga alternativet medan tillfart till vindkraftverken på Länsmansberget sker från söder. Det sydliga alternativet innebär att tillfart till etableringarna på Länsmansberget sker via den befintliga väg som löper nordväst om Folkesgården. 3.3 Uppställningsytor I inledningen av byggskedet kommer en uppställningsplats att behöva anläggas invid respektive vindkraftverk. Uppställningsytorna är framförallt nödvändiga vid uppförande, montering och demontering av vindkraftverken men kommer även till användning vid behov av större underhållsåtgärder såsom exempelvis byte av ett rotorblad eller växellåda. Av denna anledning kommer uppställningsytorna att kvarstå under hela vindkraftverkets livstid. Beroende på val av vindkraftsmodell, 200 eller 220 m totalhöjd, kan den kranyta som krävs invid varje vindkraftverk komma att bli mellan 2000-3000 m². Utformningen av uppställningsplatserna är individuell och utformningen beror bland annat på aktuell topografi samt uppställningsplatsens lokalisering relaterat till tillfartsvägen. Det kan även bli aktuellt med en montageyta i närheten eller i anslutning till en uppställningsyta. 15 15

Figur 7. Exempel på kranyta/uppställningsplats och förmontageyta. På bilden syns de två första bottensektionerna av tornen samt hjälpkranar. Foto: Energi & Miljöstrategi. 3.4 Fundament Vindkraftverkets fundament har två uppgifter; att bära upp tyngden från vindkraftverket och att hindra verket från att välta. De vanligaste typerna av fundament är gravitationsfundament och bergsförankrat fundament. Gravitationsfundamentet utgörs av ett armerat betongfundament som via sin egen tyngd och underliggande mark upptar alla belastningar från vindkraftverket. Figur 8. För de fall där underliggande berg ligger nära markytan och är av god kvalitet kan ett så kallat bergsfundament användas. Denna fundamentskonstruktion innebär att vindkraftverket förankras med hjälp av vajrar som spänns fast i berget genom ca 16 st borrhål med ett djup av ca 14 m djup. Vajrarna hålls på plats med hjälp av expanderande betong. Vilken typ av fundament som kommer att användas för respektive vindkraftverk kommer att avgöras i samband med detaljprojekteringen av vindkraftverken och efter att geotekniska undersökningar utförts vid varje etableringsplats. 16

Figur 8. Byggnation av gravitationsfundament Figur 9. Bergsförankrat fundament 3.5 Elanslutning Den samlade vindkraftsanläggningen på Häjsberget och Länsmansberget planeras att anslutas till det regionala elnätet via en ny 130 kv-luftledning. Ledningen avses dras i befintlig ledningsgata från anslutningspunkt i Rottneros till ny 130 kv transformatorstation som placeras vid Klädsäcksmyren på Häjsberget. Linjekoncession för luftledningens sträckning söks i dagsläget av Ellevio AB (f d Fortum Distribution AB) som har nätkoncessionen i området. Tillstånd för ledningen behandlas i en separat tillståndsprocess i enlighet med ellagen. 3.6 Vindresurser och förväntad produktion Bixia Byggvind har genomfört vindmätningar i aktuellt område under perioden oktober 2010 till maj 2013. Vindmätning har gjorts i det samlade projektets samtliga tre delområden och har skett med två fjärranalysutrustningar, så kallade SODAR-utrustningar (Sonic Detection And Ranging) som varit placerade på olika platser inom projektområdet i minst ett år på varje plats. Den uppmätta medelvindshastigheten på 140 m höjd är 7,1 m/s på Länsmansberget. Resultaten från vindmätningarna ligger till grund för den planerade vindkraftsetableringens förväntade produktion. Sedan samrådet 2012 har fortsatta vindmätningar genomförts i området och antalet vindkraftverk i etapp 1 har minskat från planerade 18 vindkraftverk till 13 vindkraftverk enligt miljötillstånd (2014-06-26). Detta har inneburit att förväntad produktion för såväl vindkraftverken i etapp 2, N Länsmansberget, som för den samlade vindkraftsanläggningen har reviderats. Medelårsproduktionen för den samlade anläggningen med totalt 16 vindkraftverk förväntas bli strax över 180 GWh 2 varav etapp 2, tre vindkraftverk på N Länsmansberget, förväntas producera ca 38 till 42 GWh/år. Beräkningarna utgår från vindkraftverk med ca 3,3 MW effekt placerade enligt den utformning av anläggningen som presenteras i figur 6. Den förväntade produktionen från den samlade anläggningen motsvarar hushållsel för ca 36 000 hushåll/år (beräknat med en årsförbrukning om 5 000 kwh/år). 2 En GWh (Giga Watt Timme) motsvarar en miljon kwh (Kilo Watt Timmar) 17

Figur 10. Utplacering av SODAR på Länsmansberget. Foto: Energi & Miljöstrategi. 4. Områdesbeskrivning 4.1 Planer och program 4.1.1 Kommunala planförhållanden i Sunne kommun Sedan samrådet 2012 har översiktsplanen för Sunne kommun framtagen under 2011 vunnit laga kraft (2013-05-23). I översiktsplanen utpekas tre områden lämpliga för vindkraft. Bland annat det s k Finnfalls-området som i översiktsplanen har utvidgats åt väster jämfört med det område som redovisades i utredningen Vindkraft i Sunne kommun, som togs fram som ett underlag till översiktsplanen 2011. Anledningen till att Finnfalls-området utvidgades åt väster är att kommunen i översiktsplanen bedömde att vindkraftverk där får en obetydlig visuell påverkan på de riksintressanta dalgångarna. Den samlade vindkraftsanläggningen vid Häjsberget-Länsmansberget ligger i sin helhet inom utpekat vindkraftsområdet. Se figur 3. I översiktsplanen anges ett antal riktlinjer och krav på hänsyn som kommunen ställer i samband med etablering av vindkraftverk inom Sunne kommun. I sammanställningen nedan har endast de riktlinjer som är relevanta för den aktuella etableringen vid Häjsberget- Länsmansberget angivits: Allmänna riktlinjer Större grupper av vindkraftverk ska i första hand placeras i de områden som redovisas i översiktsplanens plankarta 3. I övriga områden råder en återhållsam inställning till större grupper av verk. Enstaka vindkraftsverk och grupper på högst 3 verk prövas från fall till fall. Ingen etablering får ske inom naturreservat, Natura 2000-områden, eller vattenskyddsområden. Prioriterade områden för vindbruk ska skyddas mot andra exploateringsintressen. 18

Inom prioriterade områden får mindre vindkraftsetableringar (1-3 verk) inte motverka eller förhindra ett optimalt nyttjande av området för större vindkraftsetableringar. En djupare landskapsanalys skall göras vid exploatering, för att beskriva etableringens visuella påverkan. Naturvärden i områden för vindkraft bör skyddas. En utredning med bedömning och påverkan på fågellivet samt fågelinventering ska göras innan tillstånd eller bygglov ges. Allmänna riktlinjer för utformning och placering Verken ska placeras så att utpekade områden nyttjas optimalt. En vindkraftpark ska anpassas så att den ansluter till landskapets strukturer och riktningar. Verken ska inte konkurrera med eller dominera över utpräglade landmärken eller karaktärselement eller områden för riksintresse. Verken ska placeras så att de upplevs som en sammanhållen grupp med ett ordnat visuellt uttryck. Färgsättningen för verk ska vara homogen inom gruppen och harmonisera med omgivningen. Tillverkarens eller ägarens namn får endast förekomma i liten skala. Verk ska placeras så att minsta möjliga konsekvenser uppstår för natur-, kultur och rekreationsvärden. Hänsyn ska tas till nyckelbiotoper och objekt med naturvärden. Vattendrag bör undvikas. Vindkraftverk ska placeras på sådant avstånd till bostad att gällande bullervärden vid fasad 40 db(a) inte överskrids. Antalet skuggtimmar per år för bostad eller annan störningskänslig bebyggelse får vara högst 8 timmar faktisk skuggtid. Verken får inte placeras närmare tätorter och sockenkyrkor än 1000 meter och inte närmare bostäder i glesbebyggelse än 750 meter. Avstånd till väg, kraftledningar och järnväg ska vara minst verkets totalhöjd. Längs allmänna vägar och järnvägar får dock inte avståndet understiga 150 meter och längs kraftledningar i stam- och regionnätet får det inte understiga 200 meter. Verk ska placeras så att hänsyn tas till flygsäkerheten vid kalkning av sjöar, vattendrag och våtmarker. Exploatören ska samråda med kalkningsansvariga (Länsstyrelsen och Värmlands läns kalkningsförbund). Varningsskyltar för nedfallande is och eventuella restriktioner för allmänheten ska sättas upp på lämplig plats. Hinderbelysningen ska vara tänd vid mörker endast när flygplan finns i närheten. Särskilda riktlinjer för etablering i Finnfalls-området Vid prövning av Finnfalls-området skall en landskapsanalys med tillhörande fotomontage utföras i syfte att utreda påverkan på riksintressena kring sjön Rottnen och landskapet kring Västansjön. Vid fortsatt prövning i Finnfalls-området ska exploatören samråda med berörda inom Arvika kommun. Bixia Byggvind har vid planeringen av vindkraftsanläggningen tagit hänsyn till ovanstående riktlinjer och Bixia Byggvind har för avsikt att även i den fortsatta planeringen och i den mån det är tekniskt och ekonomisk möjligt fortsatt följa kommunens uppställda riktlinjer och hänsynskrav. 4.1.2 Fördjupad översiktsplan Vindkraft Sunne Utredningen Vindkraft i Sunne har ersatts av Översiktsplan 2011 som har vunnit laga kraft 2013-05-23. Tillämpliga riktlinjer har uppdaterats och fastställts i översiktsplanen och anges i avsnitt 4.1.1 ovan. 4.1.3 Kommunala planförhållanden Arvika kommun Översiktsplanen för Arvika kommun antogs den 26 november 2007. I översiktsplanen och dess tematiska tillägg för vindkraft beskrivs det mark- och vattenområde i Arvika kommun 19

som gränsar till Sunne kommun som en skogsbygd av bergskullkaraktär. Inga utpekade värden av riksintresse eller resurshushållning, infrastruktur och samhällsbyggande finns redovisade i översiktsplanen. I Arvika kommuns tematiska tillägg till översiktsplanen avseende vindkraft har fem s k prioriterade områden för vindkraft utpekats inom kommunen. Ett av dessa områden gränsar till Sunne kommun och ligger ca 2,7 km väster om vindkraftverken på N Länsmansberget. 4.2 Naturvärdesbeskrivning 4.2.1 Allmän beskrivning Området utgörs av kraftigt kuperad bergkulleterräng med skogsmark och inslag av mindre sjöar och myrmarker. Markhöjden på Länsmansberget uppgår till 275-310 m.ö.h. I området förekommer aktivt skogsbruk och området domineras av stora hyggen och planteringar av främst tall och gran. 4.2.2 Riksintressen Närmaste riksintresseområden enligt 3 kap. miljöbalken är följande: Rottnen, riksintresse för naturvården, ca 4,5 km norr om närmaste vindkraftverk på N Länsmansberget. Fryksdalen, riksintresse för turism och det rörliga friluftslivet, ca 5 km öster om närmaste vindkraftverk på N Länsmansberget. Rottneros, riksintresse för kulturmiljövården, ca 9 km öster om närmaste vindkraftverk på N Länsmansberget. Väg 45, riksintresse för kommunikation, ca 7,5 km öster om närmaste vindkraftverk på N Länsmansberget. Järnväg, riksintresse för kommunikation, ca 9 km öster om närmaste vindkraftverk på N Länsmansberget. Öjeviks järnvägsstation, riksintresse för kommunikation, ca 9 km öster om närmaste vindkraftverk på N Länsmansberget. I figur 11 redovisas en karta med ovanstående riksintresseområden markerade i relation till de planerade vindkraftverken på Norra Länsmansberget. 4.2.2.1 Skyddade områden Inga naturreservat eller Natura 2000-områden finns i eller i nära anslutning till projektområdet på N Länsmansberget. Närmaste naturreservat är Sånebyklätten söder om Rottneros i Fryksdalen ca 8 km väster om N Länsmansberget. Närmaste Natura 2000-område är Storområdet Alken ca 10 km sydväst N Länsmansberget. 20

Figur 11. Närmaste Natura 2000-områden, naturreservat samt riksintresseområden för naturvård, kulturmiljö och friluftsliv enligt 3och 4 kap. miljöbalken. 21

4.2.3 Naturvårdsprogram I figur 12 redovisas närmaste utpekade områden enligt Sunne kommuns naturvårdsprogram. Naturvårdsprogrammet som ursprungligen beslutades för åren 2008-2013 är under revidering och har förlängts tillsvidare. Enligt uppgift från Sunne kommun (Kristina Rebane, miljöstrateg) kommer de områden som redan är utpekade i gällande naturvårdsprogram att kvarstå även i den nya versionen. Projektområdet vid Norra Länsmansberget berör naturprogramsområde Länsmansberget (66115) naturvärdesklass 3. Se figur 12. Områdets värde ligger i förekomsten av lövträd som har betydelse för arter beroende av lövträd och tillgång på döende och döda träd. Området sträcker sig även över Södra Länsmansberget där fyra vindkraftverk sedan tidigare har erhållit tillstånd. På Södra Länsmansberget överlappar naturvårdsprogrammet ett område för vilket fastighetsägaren Bergvik Skog AB och Skogsstyrelsen har ingått ett naturvårdsavtal i syfte att bevara och skapa livsmiljöer för vitryggig hackspett. Se figur 12. 4.2.4 Nyckelbiotoper I figur 12 redovisas närmsta förekommande nyckelbiotoper enligt Skogsstyrelsen. I eller i anslutning till projektområdet vid Länsmansberget förekommer inga nyckelbiotoper. 4.2.5 Naturvärden I figur 12 redovisas närmaste förekommande övriga naturvärdeslokaler enligt Skogsstyrelsen. I projektområdet vid Länsmansberget förekommer inga utpekade övriga naturvärdeslokaler enligt ovan. 4.2.6 Sumpskog Vid Norra Länsmansberget förekommer inga sumpskogar utpekade av Skogsstyrelsen. 4.2.7 Övriga naturvärden Vid sjöar och vattendrag gäller generellt 100 m strandskydd. Därutöver kan Länsstyrelsen i vissa fall besluta om utökat strandskydd. Inom Sunne kommun har detta gjorts för några sjöar och vattendrag. Vid Stensjön strax söder om Länsmansberget gäller 150 m strandskydd. Vid planeringen av vindkraftverkens positioner och vägarnas sträckningar har hänsyn tagits till angivna skyddsavstånd avseende strandskydd vilket innebär att planerade vindkraftverk med god marginal klarar 150 m skyddsavstånd till Stensjön. 22

Figur 12. Förekommande naturvärden inom och i nära anslutning till projektområdena vid Backmossen och Norra Länsmansberget. 23

4.2.8 Naturvärdesinventering En naturvärdesinventering genomfördes av Calluna under 2012 och omfattade den samlade vindkraftsanläggningens tre delområden: Häjsberget, Länsmansberget och Backmossen. Inventeringsrapporten återfinns i bilaga 1. Inventeringen genomfördes med en radie på 100 m kring de sammanlagt 32 planerade vindkraftverken samt med en bredd om 50 m på varje sida längs med planerade vägar. Inventeringsresultatet för N Länsmansberget sammanfattas nedan. I figur 12 visas en karta med de naturvärden som identifierades på N Länsmansberget i samband med inventeringen. Området vid N Länsmansberget är beväxt med barrskog och präglas av aktivt skogsbruk. Under inventeringen identifierades tre naturvärdesobjekt som klassades med naturvärde klass 3. De tre naturvärdeobjekten utgörs av äldre lövträd och stubbar samt övriga naturvärden kopplade till naturmiljön i kommunens naturvårdsprogram som beläget på Länsmansberget. Se avsnitt 4.2.3. Objekten bör inte avverkas och hänsyn bör tas till lövskogsmiljön i området med hänvisning till kommunens naturvårdsprogram. Inga naturvärdesområden registrerades vid Norra Länsmansberget. 4.2.9 Fågelinventeringar Under februari-april 2012 genomförde Calluna en förstudie samt en inventering av tidigt häckande fåglar i den samlade anläggningens tre delområden Häjsberget, Länsmansberget och Backmossen. Studien kompletterades med en häckfågelinventering under perioden majjuli samma år. Under maj-augusti 2013 genomförde Naturcentrum ytterligare en häckfågelinventering med särskilt fokus på smålom, storlom och fiskgjuse. Ecocom har genomfört spelflyktsinventering för kungsörn och inventering av berguv under mars år 2015 och under juni 2015 genomförde Ecocom flygvägsinventering av rovfågel och lom, inventering av lämpliga lomsjöar i och inom 1 km från projektområdena samt inventering av spelande nattskärror. Samtliga inventeringar har varit inriktade på att studera arter som kan vara känsliga för vindkraftsetablering och finns med på den svenska rödlistan och/eller i EU:s fågeldirektiv. Inventeringarna 2013 och 2015 har endast omfattat delområdena Backmossen och N Länsmansberget. I föreliggande dokument sammanfattas och sammanställs de olika inventeringarnas resultat med fokus på projektområde N Länsmansberget. Rovfåglar I anslutning till N Länsmansberget och inom rekommenderade skyddsavstånd 3 från de planerade vindkraftverken har ingen häckning eller boplats för kungsörn, bivråk, fiskgjuse, duvhök eller annan rovfågel upptagen på svenska rödlistan och/eller fågeldirektivets kunnat konstateras i samband med genomförda inventeringar. Detta kan delvis förklaras av att det inventerade området mestadels består av yngre till medelålders produktionsskog där ytterst få träd lämpar sig som boträd för större rovfåglar och att området erbjuder få lämpliga jakthabitat för rovfåglar. Se bilaga 3. Storlom I samband med inventeringarna 2012 och 2013 observerades stationära storlompar, men ingen häckning konstaterades, i tre sjöar inom 1 km från de planerade vindkraftverken, nämligen i Sälsjön (ca 700 m), Norra Aplungen (ca 500 m) och Stensjön (ca 300 m). Under inventeringen 2015 konstaterades storlomshäckning i Sälsjön och Norra Aplungen, samt ett stationärt par utan pågående häckning i Stensjön. Under flygvägsinventeringen 2015 observerades inga flygande storlommar i området, vilket kan förklaras av att storlommen häckar i större sjöar, där de i huvudsak födosöker, och 3 Rekommenderade skyddsavstånd till bo-/häckningsplats enligt Naturvårdsverkets rapport 6467: Rydell et al, 2011. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss En syntesrapport. Vindval. 24

därför sällan flyger mellan olika sjöar. Kollisionsrisken för storlommen är därför relativt liten och det är framför allt den störning som kan komma att uppstå vid en vindkraftsetablering som kan påverka arten negativt. För storlommen rekommenderas en skyddszon på 1 km mellan häckningsplatsen och vindkraftverk. Beroende på häckningssjöns storlek, form och omgivningens topografi kan det dock vara möjligt att ibland minska skyddsavståndet utan att negativa effekter för storlommarna uppstår. Nattskärra För nattskärra finns inget rekommenderat skyddsavstånd i Sverige eller övriga Europa. Mycket litet är känt om förekomsten av nattskärra vid N Länsmansberget och inga tidigare inventeringar av nattskärra har utförts i området. I juni 2015 genomförde Ecocom en inventering av spelande nattskärra. Under inventeringen hördes inga spelande nattskärror i eller inom 500 m från projektområdet vid N Länsmansberget. Övriga observerade arter Orre och tjäder finns inte med på den svenska rödlistan, men är listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1. Under 2012 gjordes enstaka observationer av skogshöns vid N Länsmansberget, men inga större spelplatser hittades. Inte heller under den riktade skogshönsinventering som Ecocom genomförde 2015 påträffades några större spelplatser för orre och tjäder. Vadarfåglar lever i huvudsak vid sjöar och myrmarker. Den rekommenderade skyddszonen mellan vadarfåglars häckningsplatser och vindkraftverk är 500 m. Vadarfåglar har inventerats under 2012 och 2013. Inga häckande eller spelande vadare har dock observerats inom det rekommenderade skyddsavståndet från projektområdet vid N Länsmansberget. Uppskattningsvis häckar omkring fem tranpar i områdena kring Häjsberget, Länsmansberget och Backmossen. Tranan är upptagen i EU:s fågeldirektiv bilaga 1, men inte på den svenska rödlistan. I Sverige finns ännu inga rekommenderade skyddsavstånd i förhållande till vindkraftverk när det gäller trana. Observationer av spillkråka är gjorda i den samlade anläggningens samtliga tre delområden. Spillkråkan är listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1, men inte rödlistad. I samband med 2015 års inventeringar gjordes 13 observationer av ormvråk, tre av tornfalk och en observation av sparvhök. Då två av de arter som observerats i området omfattas av sekretess 4 kan närmare angivelser om dessa arter och dess boplatser och födosöksområden inte anges. Berörda fågelrapporter har därför överlämnats separat till Länsstyrelsen Värmlands län. 4.2.10 Fladdermusinventering En fladdermusinventering genomfördes av Calluna i den samlade anläggningens tre delområden Häjsberget, Länsmansberget och Backmossen och dess närmaste omgivningar under juni-juli 2012, vilket motsvarar fladdermössens yngel- och koloniperiod. Se bilaga 2. Utifrån landskapets karaktär i området, med stora barrskogsytor och få storskaliga ledlinjer, gjordes bedömningen att en inventering under fladdermössens migrationsperiod (sensommar/höst) inte var nödvändig. Sammanfattningsvis utgörs området i huvudsak av brukad barrskog med få värden för fladdermöss. I projektområdena finns ingen bebyggelse eller något kulturlandskap som kan vara attraktiva miljöer för fladdermössen. Inventeringens resultat visar på ett få antal individer och låg aktivitet. De platser där en relativ högre aktivitet noterades var i anslutning 4 Uppgiften omfattas av sekretess enligt offentlighets och sekretesslagens (2009:400) 20 kapitel, 1 då det rör information om en i Sverige hotad djurart och att det kan antas att strävandet efter att bevara djurarten inom landet motverkas om uppgifterna blir allmänt kända. Mer information om vilka arter som berörs av sekretess finns på SLUs hemsida. 25

till sjöar. I området påträffades totalt endast fyra (eventuellt fem) arter. Ingen av de påträffade arterna är rödlistad eller listad i EU:s habitatdirektiv bilaga 2. De vanligaste arterna var nordisk fladdermus, mustasch/brandts fladdermus och vattenfladdermus. Vattenfladdermusen förekommer endast i anslutning till vatten. Samtliga arter är vanliga såväl lokalt, regionalt som nationellt. Enstaka noteringar gjordes även av stor fladdermus och gråskimlig fladdermus, men ingen av dessa arter bedömdes ha någon koloni i området. 4.3 Kulturvärden 4.3.1 Projektområde Inom projektområdet vid N Länsmansberget förekommer ingen fornlämning eller övrig historisk lämning registrerad sedan tidigare i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS). Inom Skog & Historia-projektet, som är ett arbetsmarknadsprojekt som genomfördes under åren 1997-2007, finns två lämningar registrerade. Lämningarna utgörs av två torprester och är belägna ca 140 m öster om närmaste vindkraftverk. Se figur 13. 4.3.2 Närområde Vid Stensjön ca 1 km sydväst om Länsmansberget finns husgrunder, fossil åker, kvarnlämningar mm som är kvarvarande rester från en äldre gård med anor från 1600-talet (RAÄ 151:1, 151:2 och 153:1). Ca 500 m sydöst om Stensjö-gården har en äldre färdväg, en rad skogsbrukslämningar samt en dammvall noterats inom Skog & Historia-projektet. Ca 500 m norr om närmaste vindkraftverk på N Länsmansberget finns rester av två torplämningar (Gräsmark 313:1 och 314:1), registrerade som övriga historiska lämningar. Se figur 13. 4.4.3 Arkeologisk utredning En arkeologisk utredning etapp 1 genomfördes under 2012 vid det samlade vindkraftsprojektets tre delområden Häjsberget, Länsmansberget och Backmossen. Utredningen bestod av en kart- och arkivstudiedel samt en fältinventeringsdel. Utredningsrapporten redovisas i sin helhet i bilaga 5. Den antikvariska bedömningen för de lämningar som behandlades i utredningen har kontrollerats av Arkeologikonsult, som genomförde utredningen, gentemot Kulturmiljölagens nya tidsgräns för vad som klassificeras som fornlämning fr o m 2014-01-01. Fältinventeringen genomfördes med 100 meters radie kring de planerade vindkraftverken samt med 50 meter breda korridorer utmed planerade nya anslutningsvägar. Vid N Länsmansberget påträffades dock inga lämningar. I studien av äldre kartmaterial registrerades en indikation på äldre färdväg som skulle kunna vara möjlig att återfinna vid en fältinventering. Även i anslutning till gården vid Stensjön framkom indikationer på äldre färdväg samt fossil åkermark. Se figur 13. Den arkeologiska utredningen omfattade även en kulturmiljöanalys där vindkraftverkens visuella påverkan på närmast liggande riksintressen för kulturmiljövården och objekt i Länsstyrelsens kulturmiljöprogram analyserades. I figur 6 bilaga 5 framgår vilka kulturmiljöer som ingick i analysen. I avsnitt 5.2.2 detta dokument redovisas analysens bedömning av den visuella påverkan vid de olika kulturmiljöerna. 26

Figur 13. Registrerade kulturlämningar enligt FMIS, Skog & Historia samt lämningar identifierade i samband med arkeologisk utredning 2012. 27

5. Miljöpåverkan 5.1. Ljud från vindkraftverk Vindkraftverk genererar två slags ljud. Det dominerande ljudet från moderna vindkraftverk är av aerodynamisk karaktär. Det aerodynamiska ljudet alstras vid rotorbladens passage genom luften. Allra tydligast är det ljud som uppstår genom turbulens vid rotorbladets bakkant nära bladets spets, s.k. trailing edge noise. Trots att mekaniska ljud från vindkraftverk är svagare än det aerodynamiska ljudet upplevs det vanligen som mer störande. Anledningen till detta är att det mekaniska ljudet genererar högre toner. Vindkrafttillverkare har lagt ned mycket arbete på metoder för att reducera mekaniska ljud. Detta har medfört att moderna vindkraftverk sällan har problem med mekaniskt buller. Om det ändå uppstår beror det oftast på slitage eller annat fel i växellåda eller annan rörlig komponent. 5.1.1 Lågfrekvent ljud Genom samverkan mellan strömmande turbulensvirvlar och rotorbladen alstrar vindkraftverk även ett mindre tydligt lågfrekvent ljud. Infraljud är ljud med mycket låga ljudfrekvenser, under 20 Hz, som inte är hörbara, men som kan kännas som vibrationer. Immissionsmätningar av det infraljud som alstras av vindkraftverk har visat att ljudet understiger gränsen för vad som är hörbart med det mänskliga örat, många gånger med mer än 12 db. Infraljud från vindkraftverk är därför inte hörbart vare sig på nära håll eller än mindre på de avstånd där bostäder är belägna. De infraljudsnivåer som uppmätts från vindkraftverk är således inte högre än de nivåer som människor utsätts för dagligen på exempelvis arbetsplatsen. Snarare ligger infraljudsnivåerna från vindkraftverk långt under de svenska riktvärdena för infraljudsnivåer i arbetslivet, vilka ligger 5-10 db över hörtröskeln. Vidare har olika studier visat att infraljud vid de nivåer som alstras av ett vindkraftverk inte bidrar till några hälsoeffekter. Vindkraftverk genererar, liksom många andra bullerkällor i samhället t ex fläktar, även hörbart lågfrekvent buller, 20-200 Hz. En genomförd studie i frågan om lågfrekvent buller från vindkraft riskerar att överstiga Socialstyrelsen riktvärde för lågfrekvent buller inomhus vid bostad visar att detta är osannolikt om vindkraftsljuden samtidigt uppfyller Naturvårdsverkets rekommenderade riktlinje om 40 db(a) utomhus vid bostad. 5.1.2 Ljudberäkning Ljudberäkningar har tagits fram för vindkraftverk med 200 m totalhöjd på Häjsberget och Södra Länsmansberget och tre vindkraftverk med 220 m totalhöjd på Norra Länsmansberget. Ljudberäkningen har gjort i programvaran WindPRO modul Decibel enligt den beräkningsmodell som rekommenderas av Naturvårdsverket genom rapport 5933 Ljud från vindkraftverk, 2010. Ljudberäkningarna är utförda enligt ett s k värsta fall vilket bl a innebär att man utgår från vindstyrkan 8 m/s på 10 m höjd (vilket är den vindhastighet då vindkraftverk anses höras som mest) och att det är medvind i alla riktningar samtidigt (vilket betyder att det blåser från alla vindkraftverk samtidigt i direkt riktning mot varje given mottagarpunkt). Den genomförda ljudberäkningen visar att Naturvårdsverkets riktlinje om högst 40 db(a) utomhus vid bostad inte kommer att överskridas vid något av de omgivande bostadshusen. Se figur 16. Inga permanenta bostadshus finns inom 1000 m från de planerade vindkraftverken. Närmaste hus är två äldre torp vid Stensjön. Båda husen är i dåligt skick och används i dagsläget inte som bostadshus. Det norra torpet, Norra Stensjön, ligger ca 1200 m från närmaste vindkraftverk på N Länsmansberget. Huset är under restaurering av markägaren med målsättningen att återskapa en torparbild på platsen. Det södra torpet, 28