Vad har forskningen att säga om kliniskt beslutstöd? Toomas Timpka, professor/överläkare Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings Universitet

Relevanta dokument
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan Modell Västerbotten

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Evidensbaserad medicin

ÄLDRECENTRUM. Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.

Agneta Lantz

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Motion 56 - Åtgärder för en förbättrad akutsjukvård Motion 63 - En väg in till den akuta vården

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Politisk viljeinriktning diabetes

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv

Projektet Patientjournal 08 Införande av datorjournal

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap

Yttrande över betänkande - Nästa fas i e-hälsoarbetet SOU 2015:32 (Dnr: S2015/2282/FS)

Kliniska prövningar av läkemedel dagens regler och den nya förordningen. Margareta Svensson Team Leader Drug Safety TFS, Sweden

Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni maj 2015

Nytänkande sätt att finansiera vården

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Kan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros?

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

Tydliga uppdrag för hälsofrämjande möten

Vad ska en coach kunna?

Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015

Nationell strategi för genomförande av kliniska prövningar och ickeinterventionsstudier

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styrelsen nr 16/2011

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015

Representanter från funktionshindersrörelsen i Västerbottens län HSO Västerbotten Kjell-Åke Nilsson HSO Västerbotten Martin Vikgren

A, Individens delaktighet på arbetsplatsen B, Delaktighet i verksamhetens utveckling på arbetsplatsen C, Delaktighet på organisationsnivå

Uppdragsavdelningen Reviderad Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/

Profession i förändring: Kärnkompetenser i omvårdnad- och vårdvetenskap.

CBCT - lagar, förordningar och författningar

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

KALLELSE. Datum

UFV 2003/39 CK

LIÖ Innovation. för innovation i hälso- och sjukvård. Magnus Stridsman Projektledare Testbädd LIÖ. sponsored by:


Medborgarlöften och lokal samverkan. Förebygg.nu

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

Framtidens Hälso- och sjukvård år 2030

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Nationella kvalitetsregister

Innovationsupphandling

Styrelsen för utbildning

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Underlag för utformning av lokal digital plan

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

GENOMBROTTSPROJEKTET Bättre vård Mindre tvång PIVA - Halmstad

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Samverkansavtal mellan Landstinget i Uppsala län och Landstinget Gävleborg avseende utökad listning över länsgräns

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Uppsala Ö rebro. Verksamhetsbera ttelse Utkast

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Delårsrapport till Medfield Diagnostics AB (publ)

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

utveckling av en analysstrategi för hälso- och sjukvården

Nej Primärvården 1. Ingen. Ingen. Ingen. Ingen. Hög. Enkel. Barnhälsovård 0-12 år inom befintliga ramar. Ingegerd (Kristina Lingman)

Videosammanträde Jönköping-Kalmar-Linköping. Ledamöter Arne Johansson, FORSS v ordf E län, ordf Boel Andersson Gäre.

Stöd till ledare angående kvalitetsförbättringar/verksamhetsutveckling

FORSKNINGSSAMVERKAN I NORRLAND FÖR ETT VISARE NORR

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Svensk e-legitimation. Nu kör vi!

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

Offentliga inköpvad är det? Källa: Konkurrensverkets skrift Upphandlingsreglerna en introduktion. Kloka och tålmodiga sakkunniga.

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se. Barn och ungdomsnämnden

Neuroradiologi 1

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Regional IT-samverkan i Östergötland

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting

Årsanalys NSV Markaryd

Jämställdhet. Teknik- och servicenämnden. Teknik- och servicenämnden

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan

Branschråd, fredagen den 23 mars 2012, Hässlö Värdshus

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

57 Program för omsorg och vård till personer med demenssjukdom Dnr ON 2013/0041

Vårdsamordning tillsammans för bästa möjliga hälsa och jämlik vård

Transkript:

Vad har forskningen att säga om kliniskt beslutstöd? Toomas Timpka, professor/överläkare Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings Universitet

Definition Kliniska beslutsstödsystem (KBSS) är informationssystem utformade för att förmedla kunskapsunderlag till läkare och annan vårdpersonal som stöd vid kliniskt beslutsfattande KBSS anknyter kliniska observationer till kunskap om hälsa och sjukdom i syfte att befrämja evidensbaserade beslut inom hälso- och sjukvården

Disposition Historia Exempel Nuläge Framtiden

Exempel KBSS i Sverige Journalbaserat beslutsstöd för strokeprevention vid förmaksflimmer (Staffan Nilsson, IMH/LiU) Framtaget inom Region Östergötland i samarbete mellan kardiologiska kliniken US och primärvården 4 års utvecklingsarbete Upphandlat av Region Östergötland samt 7 andra landsting

Title/Lecturer 2015-11-24 8 Beslutsmodell CHA 2 DS 2 VASc Hjärtsvikt Högt blodtryck Ålder > 75 Diabetes Mellitus Stroke/blodpropp Kärlsjukdom Ålder > 65 Könskategori CHA 2 DS 2 VASc 1 = behandling

11 Pilotstudie September-November 2014 Fem enheter: MAVA US Medicinkliniken Motala Kärna VC Vikbolandet VC Åby VC Totalt 113 unika användare

Resultat Överlag nöjda användare Fungerande teknik 11 % ökad förskrivning av antikoagulantia

Huvudstudie Samtliga primärvårdsenheter Region Östergötland Studiestart hösten 2015 Alla enheter erhåller utbildning avseende antikoagulantia vid förmaksflimmer Kontakt: Staffan Nilsson (staffan.nilsson@liu.se)

KBSS utveckling -historisk sammanfattning Fas 1 Forskning Fas 2 Systemmoduler 1960-1970- 1980-1990- 2000-2010- Formell Artificiell Hybridsystem Förklarande Patientdeltagande beslutsanalys Intelligens (Internist) system och (Ledley & (Mycin) hypertexter och mobila Lusted) system HELP RMRS WizOrder platform Arden syntax Moduler i journalsystem UMLS Vård organisationer Induktivt lärande och visualisering Moduler i webbjournaler SNOMED CT Vårdkoncerner Fas 3 Standardterminologier Fas 4 Infrastrukturelement Fas 5 Evidensbaserad spridning Utvärderingsprotokoll (TRIPOD)

Nuläge Effektiva KBSS finns främst inom sjukvårdskoncerner (exv. Partner s Healthcare, Kaiser Permanente och Veterans Affairs) KBSS utnyttjas för kvalitetssäkring av klinisk vård och sjukförsäkringsfrågor Systemen bygger på en sammanhållen teknisk infrastruktur och ofta är utvecklade tillsammans med forskare

Nuläge Tillämpningarna sträcker sig från diagnos och val av laboratorieundersökningar till prevention och rehabilitering Gränssnittsutformningen sträcker sig från varningar om avvikelser från klinisk praxis till föreslag om beslutsalternativ i interaktiv process

Nuläge KBSS vid läkemedelsförskrivning samt vid planering av förebyggande program och rehabilitering har visat sig vara effektiva Nuvarande evidens för att KBSS påverkar utfall i termer av mortalitet eller morbiditet är svag

Aktuella utmaningar Brist på metodologiskt väl utförda utvärderingar av KBSS KBSS presterar sämre om de flyttas till miljöer med mindre utbyggd teknisk infrastruktur Hur underhåll är relaterat till effektivitet är inte utrett Standardiserade utvärderingar behöver tillämpas (jmf. protokollen TRIPOD, PROGRESS)

Aktuella utmaningar KBSS behöver vidareutvecklas till att omfatta patientens prioriteringar och värderingar för gemensamt beslutsfattande Inverkan från användargränssnittets utformning har inte studerats tillräckligt Beslutshjälpmedel för patienter bör tas fram separat

Överväganden vid KBSS utveckling Faktorerna med verkan på införande av KBSS kan jämföras med nyligen framtagna framgångsfaktorer för storskaliga e-hälsoprojekt inom Europa Faktorer med relevans för KBSS som storskaliga e- hälsoprojekt omfattar fyra områden: förankring på politisk och ledningsnivå juridik och regelverk organisation teknik

Förankring på politisk och ledningsnivå Säkerställ stöd från ledningsnivå så att nödvändiga ekonomiska medel, personal och andra resurser tillförs utvecklingen Fastställ nationella prioriteringar med avseende på mål och prioriterade grupper och utforma en handlingsplan som tydligt anger hur KBSS bidrar till uppfyllande av dessa prioriteringar KBSS är ett socio-tekniskt projekt - informera allmänheten och öppna för löpande meningsutbyte med medborgare, media och experter

Juridik och regelverk Klargör behovet av och inför justeringar av lagar och andra bestämmelser som berör införande av KBSS (exv. ansvars- och riskfrågor, datadelning mellan myndigheter och elektroniska signaturer).

Organisation Utse projektgrupp med erfarenhet av omfattande e-hälsoprojekt och bilda styrgrupp med erfarna experter Säkerställ patienters värderingar i beslutsstödet; beslutshjälpmedel för patienter kan utvecklas separat Uppmuntra medverkan i utvecklingsarbetet bland samtliga centrala intressentgrupper; efterfråga konstruktiv kritik

Organisation Fastställ ramverk för validering baserat på internationella protokoll (exv. TRIPOD) Organisera utbildning av klinisk personal och underlätta intern och extern kommunikation och samarbete Planera rimliga införandeperioder och ge stöd för snabb problemlösning Garantera öppenhet för användarnas (kliniker och patienter) åsikter, idéer och kritik

Teknik Anpassa IKT-infrastrukturen till att stödja KBSS Implementera gradvisa KBSS lösningar inom sjukvården med upprepade tekniska test av systemkomponenter i pilotprojekt. Genomför löpande utvärderingar av människadatorinteraktionen.

Toomas Timpka toomas.timpka@liu.se www.liu.se