M A R K I N V E N T E R I N G I ÖSTRA HAMNEN I MALMÖ

Malmö stad, Miljöförvaltningen. Rapport 09/2003. ISSN 1400-4690. Rapporten är anpassad för utskrift från Internet. M A R K I N V E N T E R I N G I ÖSTRA HAMNEN I MALMÖ MARS 2003

2 FÖRORD Markinventeringsprojektet som i april 1993 påbörjades av Malmö Miljöförvaltning med syftet att undersöka f.d. industriområden har nu följts upp med en undersökning av ytterligare ett område i Malmö nämligen Östra Hamnen. Undersökningen följer Naturvårdsverkets vägledning för inventeringar av förorenade områden där denna rapport beskriver fas 1. Denna orienterande fas omfattar kart- och arkivstudier och belyser föroreningens farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar och omgivningens känslighet och skyddsvärde. En riskklassning görs för varje område. Några av fastigheterna i Östra Hamnen har blivit föremål för markmiljötekniska undersökningar. Med dessa som grund har villkoren för en fas 2 bedömning och riskklassning uppfyllts. Även dessa fastigheter redovisas i denna rapport. Miljöförvaltningen har via intervjuer med anställda och f.d. anställda i Östra Hamnen samt genom arkivstudier tagit fram uppgifter om vilka typer av föroreningar som har deponerats respektive på olika sätt spillts på markområdena. Miljöförvaltningen har genomfört riskklassning för området, bedömt kemikaliers farlighet, spridningsförutsättningar till mark, grund- och ytvatten samt beskrivit naturmiljön och de geologiska och hydrogeologiska förhållandena. Samverkan med Naturvårdsverket, Copenhagen Malmö Port och kommunala förvaltningar i Malmö har möjliggjort inventeringen. Särskilt Stadsarkivet och Stadsbyggnadskontoret och arkivpersonalen där har bidragit på ett värdefullt sätt. Till alla dem som medverkat i intervjuer eller på andra sätt tillfört inventeringen viktiga data riktas ett tack. Ett särskilt tack riktas till Göte Axelsson som har lämnat mycket värdefullt material till inventeringen Malmö i mars 2003 K-G Möller

3 INNEHÅLL Sidan 1 SAMMANFATTNING 5 2 BAKGRUND 8 3 SYFTE 8 4 METOD 8 5 RESULTAT 9 6 RISKBEDÖMNING OCH SAMMANFATTANDE BEDÖMNING 26 7 DISKUSSION 32 8 LITTERATUR 34 9 BILAGOR 1. Översiktskarta Östra Hamnen 1998. 2. Karta med fyndplatser i kvarter Bränslet. 3. Värmet. 4. Tistlarna. 5. Väderö. 6. Morup. 7. Måseskär. 8. Kullen. 9. Böttö. 10. Vinga. 11. Stenshuvud. 12. Svinbådan. 13. Hanö. 14. Utklippan. 15. Utlängan. 16. Utgrunden. 17. Kläppen. 18. Bredskär.

19. Hävringe. 20. Söderarm. 21. Grundkallen. 22. Spår- och kajområden. 23. Riskklassningskarta för Östra Hamnen. 24. Utdrag från Fastighets- och Adresskalender För Malmö 1973-74 Gröna Boken. 25. Översiktskarta Östra Hamnen 1936. 26. Översiktskarta Östra Hamnen 1947. 4

5 1 SAMMANFATTNING Undersökningsområdet vid Östra Hamnen sträcker sig i norr från Blidögatans södra sida ut till Västkustvägen, sedan söderut via Västkustvägen och därifrån åt väster över järnvägsområdet ut i Borrgatan fram till hamnbassäng 1 och dennas östsida och därifrån norrut längs kajkanten och över hamnbassäng 2 fram till Blidögatan. Sjöfartstrafik och nyetablering av företag i de runt hamnbassängerna skapade landområdena har kännetecknat området särskilt sedan 1940-talets slut. Ett inslag i vissa delar av detta hamnområde var fram till ca 1970-talet kol- och kokshantering. Företag som var verksamma runt Östra Hamnen åren 1973-74 framgår av bilaga 24. Alla angivelser i texten görs, om inget annat anges, med utgångspunkt från 1998 års karta över området. Bilaga 1. Bränsle- och drivmedelshantering i förbindelse med drift av anläggningar och farkoster har förekommit i hela detta område under många år. Spill och olyckor vid hanteringen har förorenat mark och vatten i området. Större koncentrationer av oljespill har förekommit bl.a. i anslutning till cisterner och oljeledningar. Enligt de uppgifter som inhämtats har det hanterats en mångfald varor i området. Bland dessa även mycket miljöfarliga produkter. Exempel på sådana produkter är bekämpningsmedel och cyanider. Även många års lagring av kolprodukter kan på upplagsställena ha medfört förorening med tungmetaller, som under årens lopp lakats ut ur kolet. Tungmetaller sådana som kvicksilver, kadmium och koppar m.fl. kan förekomma. Flertalet kvarter har haft industriell verksamhet av varierande slag. Som exempel kan nämnas plåt- och kemikalieindustrier, bekämpningsmedels- och färgfabriker, ytbehandlingsanläggningar, mekaniska verkstäder, bensinstationer, tryckerier, bilverkstäder, bränsle- och drivmedelshantering m.fl. Intervjuresultaten pekar på att bl.a. oljor, lösningsmedel, tungmetaller och pesticider kan ha kommit ut i marken. Resultaten anger att man i första hand kan förvänta sig att finna oljor, tungmetaller och lösningsmedel, även klorerade sådana samt bekämpningsmedelsrester i varierande grader och sammansättningar på olika platser i området. Vissa fastigheter är också kontaminerade med stora mängder asfalt och byggavfall. Olyckstillbud och allmänt spill från lastning och lossning av gods från fartyg och spårbunden trafik under flera årtionden på 1900-talet utgör sannolikt en källa till kontaminering. Hamnområdet är utfyllnadsmark och har bitvis använts som soptipp. Större delen av den inventerade arealen har utfyllts med sand, sopor, slaggprodukter och rivningsavfall m.m. under åren 1922 1972. I resultatredovisningen nämns utfyllnadsåren för respektive fastighet. Dessa uppgifter kan i en del fall vara ungefärliga. Två kartbilagor (bilagorna 25 och 26) från åren 1936 och 1947 visar hur

6 hamnområdet såg ut i början av utfyllnadsepoken. Många av de som utförde fyllnadsarbetena finns inte kvar i livet. Andra har nått hög ålder och det har därför inte gått att få exakta uppgifter om det använda materialets sammansättning. Till stor hjälp har varit ett antal geotekniska undersökningar på några av fastigheterna där man genomgående har konstaterat höga halter av tungmetaller i både jord- och grundvattenprover. En del förhållanden i samband med dessa undersökningar indikerar att föroreningarna kan härröra från utfyllnadsmaterialet. Inventeringsresultaten och gjorda miljöundersökningar visar att området som helhet sannolikt är relativt kontaminerat, och med punktvis mer koncentrerade förekomster av för miljön skadliga ämnen. Undersökningarna och andra uppgifter visar att i många av Östra Hamnens kvarter har sand använts som en del av fyllningen i de övre delarna medan man på djupet ofta har använt andra typer av utfyllnader. Det förekommer allt från rivningsmassor till vanliga hushållssopor. I utfyllnaderna kan det därför finnas stora mängder miljöfarligt avfall. Föroreningarna kan t.ex. innehålla oljor, färger och bly från batterier samt andra tungmetaller. Vid en del av de nämnda undersökningarna har höga halter av tungmetaller konstaterats. Resultaten pekar i dessa fall på att föroreningarna kommer från utfyllnadsmaterialet. Man kan också av dessa undersökningar se att det finns sopor i områden där dessa inte förväntades. Markinventeringen har utförts enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för fas 1. Fas 1 innebär att det gjorts en historisk kartläggning. Med bl.a. historiken som grund har riskbedömning av kemikaliers farlighet, spridningsförutsättningar till mark, grund- och ytvatten samt känslighet och skyddsvärde med avseende på människa och ekosystem inom området värderats. Faktorerna har vägts samman och riskbedömning samt riskklassning med indelning har utförts enligt exemplen i figurerna 1 och 2 nedan som illustrerar tillvägagångssättet och beskrivningen av resultatet. Figur 1. Bedömning och riskklassning Figur 2. Bedömning och riskklassning

7 På några av fastigheterna har som nämnts ovan markmiljötekniska undersökningar utförts och jord- och grundvattenprover har tagits för analys. Detta innebär att fastigheterna har bedömts och riskklassats enligt fas 2. Dessa undersökningar riskklassas enligt samma principer men med utgångspunkt från verifierade undersökningsresultat gällande olika typer av förorenande metaller, pesticider, oljor o.s.v. I tabellerna över utförda riskklassningar och i resultatredovisningen markeras dessa med beteckningen fas 2. Riskklassificeringen som beskrivs i figur 2 ovan tolkas enligt följande: Klass Riskbedömning Åtgärder 1 Mycket stor risk Undersöka/analysera riskerna i detalj. Efterbehandlings- och/eller skyddsåtgärder behövs oavsett markanvändningen. 2 Stor risk Undersöka noggrant. Möjligt åtgärdsbehov framför allt vid förändrad markanvändning. 3 Måttlig risk Undersöka/bedöma riskerna. Omfattande åtgärder troligen inte nödvändiga. 4 Liten risk Utifrån vad som nu är känt behövs endast en enkel undersökning och inga skyddsåtgärder. För bedömning av kemikaliernas hälso- och miljöfarlighet har i huvudsak Naturvårdsverkets rapport METODIK FÖR INVENTERING AV Förorenade områden 1999, rapport 4918, använts, se tabell 1 på sidan 21. Riskklassningen som utförts för de 21 kvarteren och spår- och kajområdena utföll enligt följande: Fas 1. 1 fastighet placerades i riskklass 1, 14 fastigheter i riskklass 2, 34 fastigheter i riskklass 3. Ingen har placerats i riskklass 4. Fas 2. 8 fastigheter i riskklass 2 och 5 fastigheter i riskklass 3. Inga fastigheter har placerats i den högsta eller lägsta riskklassen. Resultatet av riskklassningen redovisas i tabell 2 på sidan 23.

8 2 BAKGRUND Malmö Miljöförvaltnings markundersökningsprojekt under åren 1993-1994 återupptogs 1996 genom att Naturvårdsverket ställt medel till förfogande. Ett antal inventeringar har därefter färdigställts. Projektet fortsätter nu med en inventering och riskbedömning av Östra Hamnen. Området har haft hamn- och industriverksamhet sedan första hälften av 1900-talet. Valet av Östra Hamnenområdet har träffats på grund av den potentiellt miljöstörande verksamheten i samband med färgfabriker, verkstäder, bensinstationer och annan bränsle- och drivmedelshantering speciellt med tanke på äldre tiders hantering av produkterna vid sådana anläggningar. 3 SYFTE Inventeringens mål i den orienterande fasen har varit att spåra och kartlägga eventuella föroreningar inom markområdet. De fakta som framtagits ligger till grund för en riskklassificering. Miljöförvaltningen har utfört riskklassning, bedömning av kemikaliers farlighet, spridningsförutsättningar till mark, grund- och ytvatten samt översiktligt beskrivit de geologiska och hydrogeologiska förhållandena. Detta ger en samlad bedömning som kan utnyttjas vid planering av markanvändningen. 4 METOD Tillvägagångssättet vid inventeringen har varit faktasökning via företagen och deras arkiv. Faktamaterial har även inhämtats från kommunala förvaltningar och statliga verk. De ca 150 företagen som idag finns i området har besökts eller på annat sätt kontaktats. Fastighetsägare och tomträttshavare har tillskrivits med förfrågan om historiska uppgifter gällande verksamheter och eventuella föroreningssituationer o.s.v. Även personer knutna till företag som tidigare funnits inom området har intervjuats. Detta har resulterat i många värdefulla uppgifter och kontakter. Intervjuer och informella samtal har förekommit. Underlag till intervjuerna har skapats genom litteraturstudier avseende de i området verksamma företagen eller andra med likartad inriktning.

9 5. RESULTAT Inom Östra Hamnens kajområde har lagrats och hanterats en mängd av varor av olika slag under många år. Under några årtionden hanterades och lagrades också i denna hamndel betydande kvantiteter kolprodukter. Ett spårområde för järnvägstransporter av gods har varit i bruk under flera årtionden. Lastning och lossning av gods har förekommit under i stort sett hela 1900-talet både från järnvägs-, bil- och båttrafik. Vid lastnings- och lossningsarbetena har olyckor och spill sannolikt inträffat. Samma förhållande antas gälla för andra transportslag. Ett allmänt resultat är att man sagt att hela Östra Hamnen har blivit utsatt för spill av oljor och andra produkter, men framförallt har många nämnt att det finns en mängd föroreningar i utfyllnadsmassorna i området. Under årens lopp har ett stort antal företag varit etablerade här. I dag finns det ca 150 företag i området. Exempel på nutida verksamheter är sådana som: målerier, plåt-, bil- och mekaniska verkstäder, bilförsäljning, bensinmackar och tryckerier. Välkända företag som varit eller är i verksamhet här är sådana som Bofors, Skånska Lantmännen, Suell Tobaksfabrik, Frans, AB Philips, AB Vilh. Becker och Brenntag AB. I det följande kommer ett urval av intervjuresultaten att presenteras och beskrivas med utgångspunkt från ett antal delkartor över Östra Hamnenområdet. Bilagorna 2 22. Till grund för delkartorna ligger en för överskådlighetens skull justerad karta för år 1998 över området och från vilka utsnitten till delkartorna gjorts, bilaga 1. På de nämnda delkartorna har ett antal företag och verksamheter pilmarkerats och försetts med förklarande textrutor. De för verksamheterna angivna tidsperioderna är ungefärliga. Redovisningen sker kvartersvis och påbörjas i områdets sydvästra hörn med kv. Bränslet enligt bilaga 2. För detaljerade uppgifter angående vilka företag som funnits i ett visst kvarter hänvisas till bilaga 24, som är ett utdrag från Fastighets- och Adresskalender För Malmö 1973-74 Gröna Boken. Lista över samtliga företag som var etablerade i Östra Hamnen i februari 2003 finns tillgänglig i arbetsmaterialet men redovisas ej i denna rapport. Samma förhållande gäller uppgifter beträffande fastighets- och tomträttshavare. 5.1 Kvarter Bränslet Området fylldes ut under 1930-talet och var tidigt föremål för kol- och kokshantering. Enligt uppgift kallades det här området för Malmö kolgårdar. Inom detta kvarter ska de huvudsakliga verksamheterna ha bestått i järn-, plåt-, stål- och kolhantering. Kolrelaterade föroreningar kan finnas i marken.

10 Kv. Bränslet 7 Ungefär fram till 1970- talet hanterades kol på fastigheten. Sedan 1972 har järn, plåt-, och stålhantering kommit att prägla det här kvarteret. Färger och lösningsmedel hanteras på hårdgjorda ytor. Inga uppgifter om föroreningar gällande avfettningsmedel (lösningsmedel) och färger har inkommit. En dieseltankanläggning finns i den södra delen av fastigheten. Här kan enligt uppgift mindre mängder diesel ha nått marken. 5.2 Kvarter Värmet Kvarteret blev utfyllt under 1930- och 1940-talen. Sannolikt har också detta kvarter haft en roll i samband med kolhanteringsperioden på 1940-1950-talen, eventuellt kan perioden ha sträckt sig fram till 1970-talet. Kolrelaterade föroreningar kan finnas på samtliga fastigheter. Kv. Värmet 3 Fastigheten har haft en grossistverksamhet inom stål och metall under flera årtionden. Uppgifter gällande färg- och lösningsmedelshantering för denna fastighet finns inte. Kv. Värmet 8 Inga uppgifter om föroreningar har inkommit. Kv. Värmet 13 1965 etablerade sig ett spannmålsföretag här. Bekämpningsmedel klass 1 hanterades här under perioden 1965 1983. Vid ett olyckstillbud kom 500 liter olja ut i avloppet i februari 1996. Kv. Värmet 16 Spannmålsföretaget finns också på denna fastighet. Beträffande föroreningar se särskilt avsnitt gällande fastigheterna 16 och 17 under rubriken Litiumbromidutsläpp nedan. Närheten till fastighet 13 gör att även bekämpningsmedelshanteringen där får beaktas som en möjlig kontamineringskälla för denna fastighet. Kv. Värmet 17 Beträffande föroreningar se särskilt avsnitt gällande fastigheterna 16 och 17 under rubriken Litiumbromidutsläpp nedan. Även denna fastighet gränsar till nr.13 och det innebär att man även här får ta hänsyn till bekämpningsmedelshanteringen som en föroreningsrisk. Litiumbromidutsläpp På en av fastigheterna med adress Koksgatan18 skedde ett utsläpp av 210 liter litiumbromid 1979. Det är oklart om det är fastighet nr. 16 eller 17 eftersom dessa har adresserna 18 A och 18 B. Någon adress nr. 18 finns ej. Enligt brev från fastighetsägaren till Värmet 17 med adressen 18 A ska några föroreningsincidenter inte vara kända för denna fastighet. Det kan dock inte med säkerhet fastslås att incidenten med litiumbromid skulle ha inträffat på fastighet nr. 16. På kartbilden markeras därför gränslinjen mellan fastigheterna 16 och 17.

11 5.3 Kvarter Tistlarna Detta kvarter blev utfyllt under åren 1938 1947. Utfyllnadsmassorna kan utgöra den största anledningen till miljöförorening i detta kvarter. Kv. Tistlarna 9. Fas 2. Ett större oljeutsläpp i fastighetens nordligaste del upptäcktes under år 2002. Sanering är utförd. SWECO VIAK har utfört en markundersökning redovisad i rapport 2002-12-12. I området hanterades under några år produkter innehållande natrium- och kiselfluoridnatrium. Mängden hanterad substans var ca 8 ton/år. Ett större oljeläckage inträffade också under år 1971 och även detta ska ha sanerats. Vid inventeringstillfällena har längst uppe i norr i en utlastningszon med olika avskilda utrymmen påträffats läckande fat och dunkar m.m. Efter anmodan från Miljöförvaltningen har en ytsanering genomförts. Nedan visas bild visande situationen före ytsanering. Kv. Tistlarna 3 och 4 Några uppgifter om föroreningar eller tillbud har ej lämnats för dessa fastigheter.

12 5.4 Kvarter Väderö Fastigheterna i detta kvarter blev utfyllda under åren 1938 1945. Nedan visas en beskuren flygbild över kv Väderö med oljecisternerna i den norra delen av fastigheten. Originalbilden från 1958 är hämtad från Lantmäteriet. Kv. Väderö 4 Enligt uppgift är inga föroreningar, olyckor eller incidenter kända för denna fastighet. En grafisk industri som kom hit 1961 och som använt fixersalter m.m. är en sannolik källa till förorening. Grannskapet till fastigheterna 10, 14 och 18 utgör en tänkbar risk för förorening med därifrån kända och misstänkta tungmetall- och oljeföroreningar.

13 Kv. Väderö 8 Ett företag i truckbranschen finns på fastigheten idag. Inga föroreningar har inrapporterats. Kv. Väderö 9 På denna fastighet finns ett företagshus med bl.a. lackeringsföretag. Rapporter om föroreningar har inte lämnats. Även här utgör närheten till fastigheterna 10, 14 och 18 en möjlig risk för förorening med tungmetall- och oljeföroreningar. Kv. Väderö 10 En skrotfirma har verkat här i många år. I deras verksamhet har förekommit återvinningsbart material i form av papper och metaller. Sannolikt förekommer olika typer av föroreningar sådana som tungmetaller och oljor. Företaget har nu lämnat området och WSP kommer att företa en markundersökning under våren 2003. Kv. Väderö 14. Fas 2. Ursprungligen var denna fastighet använd som oljedepå av Koppartrans (nuvarande OK/Q8). Ett antal 10 meter höga cisterner ska ha använts för oljelagringen. Efter Koppartranstiden lagrade Skandinavisk fertilizers flytande gödselmedel i tankar ovan mark. 1989 övertog GP Last fastigheten. En miljöteknisk markundersökning har utförts av SWECO VIAK. Rapporten är daterad 2002-11-19. Markprovtagningen visar på oljeförorening i den nordöstra delen av fastigheten. I den norra delen dieselförorening. Ett annat kontaminerat område finns vid Koksgatan strax invid GP Lasts oljetank. Även i detta område rör det sig om petroleumprodukter. Vid järnvägsspårens slut i hörnet Styrsögatan Koksgatan utanför fastighetsgränsen upptäcktes ett söndrigt fat samt en större mängd slipers. Kv. Väderö 18. Fas 2. Oljebolaget BP utnyttjade den norra delen av fastigheten för lagring av drivmedel i cisterner ovan mark. Den södra delen har sedan 1961-1962 använts som parkeringsplats. Olja i marken upptäcktes vid provtagning i de norra och mellersta delarna av fastigheten. Strax norr om fastighetsgränsen mot Väderö 10 påvisades också tungmetaller vid analystillfället. För detaljer beträffande Väderö 14 och 18 hänvisas till SWECO VIAKS rapport. Nedan visas en beskuren bild från året 1958 erhållen av GP-Last. På bilden kan ses lastbilar bl.a. från AB Gustav Perssons Åkeri och cisterner tillhörande BP och Koppartrans.

14 Kv. Väderö 19 Ett företag med huvudverksamhet i form av reparation av lastpallar har funnits här sedan 1991. Lastbilsservice- och åkeriföretag m.fl. har varit i verksamhet här tidigare. Inga föroreningar har upptäckts vid grävarbeten på fastigheten. En spilloljetank har rengjorts och fyllts med makadam för flera år sedan enligt nuvarande hyresgäst. Sannolikt finns här oljespill m.m. från lastbilar. 5.5 Kvarter Morup Detta kvarter utfylldes till större delen 1947. Endast en mindre areal i sydvästra hörnet färdigställdes 1945. Vid en geoteknisk undersökning 1975 konstaterades det att marken innehöll bland annat slaggrester. I de soputfyllnader som gjorts här fann man vid undersökningen spår även av trä-, tegel-, glas-, och pappersrester. Kv. Morup 5 Några uppgifter om föroreningar eller tillbud för kvarteret har ej lämnats. Framkallningsoch fixerbad har använts av KF men de ska enligt uppgift ha sänts till godkänt företag för behandling. I den mån föroreningar förekommer är de sannolikt till större delen utfyllnadsrelaterade. 5.6 Kvarter Måseskär Kvarteret utfylldes under åren 1945 1947. VA-verket uppmätte vid provtagning i korsningen Borrgatan Kosterögatan den 20 januari 1976 förhöjd halt av PCB. Värdet för PCB var 22 mikrogram per liter. Eftersom denna punkt ligger omedelbart sydöst om kvarteret nämns dessa uppgifter gällande PCB.

15 Kv. Måseskär 5 I kv. Morup Norr om denna fastighet fann man vid en geoteknisk undersökning att marken innehöll bland annat slaggrester. Troligen är det samma typ av fyllnadsmassor här. Eftersom slaggrester inte sällan håller höga halter av tungmetaller kan sådan förorening inte uteslutas. Även soputfyllnader i övrigt kan innehålla betydande mängder föroreningar. Några verksamhetsanknutna föroreningar har inte konstaterats. Kv. Måseskär 6 Beträffande denna fastighet gäller ett likartat resonemang som för fastighet nr. 5. Vid riskklassningen av denna fastighet har hänsyn tagits till PCB-fyndet strax sydöst om fastighetsgränsen. Se analysprotokollet sid. 13. 5.7 Kvarter Kullen I detta kvarter som utfylldes under åren 1945 1954 har tillverkats tobaksvaror under många år. Tobaksbolaget etablerades här 1960. Kv. Kullen 1 Vid tobakstillverkningen har ett flertal kemikalier använts och några av dessa är: Saltsyra, natronlut, akrylnitrit, koltetraklorid, nafta och etylalkohol. Inga uppgifter om spill till mark har lämnats. Markinventering fas 1 har utförts av J & W enlig rapport från 2002-02-28. I sammanfattningen nämns bl.a. följande: Risken för markföroreningar inom fastigheten bedöms som låg. Fyllnadsmassorna kan dock innehålla föroreningar. Från angränsade fastigheter kan föroreningar ifrån bensinstation och färglager inte uteslutas. Kv. Kullen 4 7. Fastighet nr. 4 är bedömd i fas 2. Någon inrapporterad förorening finns inte för dessa fastigheter. En tank finns uppställd på fastighet nr. 4 och den kan möjligen ha förorsakat något spill. Sydåtervinning har låtit utföra en markundersökning och enligt brev av den 21.1.03 är inga föroreningar kända för fastighet nr. 4 och det antas vara rent även på nr.7. Markundersökningen som är redovisad i en rapport daterad 2002-02-04 utfärdad av SWEKO VIAK visar dock på en förekomst av alifatiska kolväten i marken. På fastighet nr. 5 finns idag Tärnöskolan. 5.8 Kvarter Böttö Området utfylldes under åren 1945 1948. Fyllningen kan vara av blandad karaktär. VAverket uppmätte vid provtagning omedelbart sydväst om kv. Böttö i korsningen Borrgatan Kosterögatan den 20 januari 1976 förhöjd halt av PCB. Värdet för PCB var 22 mikrogram per liter. Kv. Böttö 2 Glas AB Erik Lindberg har haft sin verksamhet här sedan 1962. Plastbearbetning, isolerrutor och metallfasader har hanterats men inga kemikalier ska ha använts. Ingen känd förorening.

16 Kv. Böttö 5 Plast-Kemi AB importerade trifenylfosfat och dibutyltennmaleat och levererade vidare direkt till sina kunder under ett antal år på 1980-talet. Uppgifter om spill av dessa eller andra ämnen har inte lämnats. Förhöjda PCB-värden strax sydväst om fastighetsgränsen har viktats in vid bedömningen för riskklassplacering. 5.9 Kvarter Vinga Kvarteret blev till större delen utfyllt 1946. Den sydöstligaste delen blev utfylld redan 1934. På denna fastighet har färgtillverkning i betydande omfattning skett under ca 40 år. Företag inom färgtillverkningsområdet verkade här från 1950- talet till slutet av 1980-talet. Företag verksamma här ska AB Wingårds, AB Allan Svensson, Höganäs Färg AB, Nordsjö AB och AB Wilhem Becker ha varit. Någon av de intervjuade har även nämnt Bönnelyche & Thuröe AB i förbindelse med denna fastighet. Kv. Vinga 5 Hanterade kemikalier har varit olika varianter av lösningsmedel, hartser, syror och pigment. Viss sanering av området skedde i början på 1980-talet efter det att man i slutet av 1970- talet upptäckte att underjordiska tankar hade läckt ut sitt innehåll till marken. Ett kemiföretag hanterade växtskyddsmedel här under en period i slutet av 1960-talet till början - mitten av 1970-talet. Tungmetaller från pigment kan vara bly, koppar, krom, tenn och zink m.fl. Lösningsmedel som användes var sprit, xylen, tolouen, etyl- och butylacetat och butanol m.fl. Även klorerade lösningsmedel kan ha förkommit. 1999 stängde VA-verket för delar av ledningsnätet från denna fastighet. Ett rörnät med decimetertjocka avlagringar upptäcktes då VA-verket och Miljöförvaltningen inspekterade fastigheten sommaren 1999. Fyndet gjordes i den norra delen. Provtagning genomförd av VA-verket sommaren 1999 har bekräftat en tidigare misstanke om att PCB kan finnas i marken. Provet påvisade också höga halter av PAH, opolära alifatiska kolväten, bly, kadmium, kvicksilver, zink, nickel och krom. Idag finns Vingaskolan i fastighetens södra del. Nedan visas en kopia av en av utrymmesskäl beskuren sida av analysprotokollet gällande provtagningen 1999.

17 5.10 Kvarter Stenshuvud Även detta kvarter blev utfyllt mellan 1934 och 1946. Kv. Stenshuvud 2 På detta kvarter finns en bensinstation sedan flera år tillbaka. Endast en incident med direktläckage till mark ska ha skett. Enligt uppgift är detta sanerat. Vid flertalet bensinstationer sker dock läckage av olika anledningar och det är inte osannolikt att så skett också här. Kv. Stenshuvud 3 Inga uppgifter om förorening har inkommit gällande denna fastighet. I det sydöstra hörnet finns en dieseltankanläggning. Från denna kan viss kontaminering ha inträffat. 5.11 Kvarter Svinbådan Kvarteret blev utfyllt under åren 1946 1952. Kv. Svinbådan 2, 4 och 5 Inga kända verksamheter som orsakat kontaminering. Närheten till fastighet nr. 6 som haft härdningsverksamhet under många år har inverkat vid riskklassningen av dessa fastigheter.

18 Kv. Svinbådan 6 Bofors var under många år i verksamhet här och hade ett omfattande arbete med härdningsprocesser från 1963 till åtminstone i början på 1970-talet. Använda kemikalier var natriumcyanid, Cassel TS 150 och Durferrit GS 540. Någon förorening har ej rapporterats men kan inte uteslutas. Åren runt 1980-talets mitt och fram till 1990 fanns Hells Angels på denna fastighet. 5.12 Kvarter Hanö Detta kvarter tillkom genom utfyllnad 1950 1954. Fyllnadsmassorna här utgöres sannolikt av byggfyllning men även annat kan förekomma. Kv. Hanö 1 En f.d. bensinstation ska ha funnits i fastigheten södra del. Det kan ha varit en egen anläggning med bensin- och dieseltankar. Ett företag med tunggodshantering har varit i verksamhet här under några år. Tillstånd för Slipmaterial i Malmö AB att förvara brandfarlig vara utfärdades 1986. Vid en fördjupad miljöundersökning på Utklippan norr om denna fastighet visade analyserna på höga metallhalter i detta kvarters sydöstra gräns vilket skulle kunna indikera föroreningsspridning från annan fastighet. Avståndet mellan Hanö och Utklippan är endast några tiotal meter vilket skulle kunna antyda förorening från kv. Hanö fastighet nr. 1. Utöver möjlig metallkontaminering enligt resonemanget ovan kan bensin, diesel och oljor sannolikt ha förorenat marken här. 5.13 Kvarter Utklippan Kvarteret fylldes ut året 1950. Kv. Utklippan 1 Företaget Axel Johnson Instrument AB hanterade här ca 5000 olika laboratoriekemikalier. Exempel på kemikalierna är: kvicksilverföreningar, selenderivat och talliumföreningar. På platsen tillverkades betpasta innehållande fluorvätesyra. Även salpetersyra användes i verksamheten. Kv. Utklippan 3 Några uppgifter om föroreningar har ej erhållits för fastigheten. Närheten till fastighet nr. 1 och nr. 5 samt området norr om Hanögatan innebär att de därifrån kända och misstänkta föroreningar därifrån kan spridas till denna fastighet. Kv. Utklippan 4 Fastigheten var mycket nedskräpad vid inventeringstillfället. Här upptäcktes en stor hög med vad som såg ut att vara byggavfall med järndetaljer och mycket annat, asfalt, sopsäckar, en slaktad mindre lastbil, oljeläckande motordetaljer, eternit, dunkar och ett pappklätt metallrör med mycket tungt innehåll. Eventuellt kan detta ha innehållit kvicksilver. Miljöförvaltningen tillskrev fastighetsägaren och området ytsanerades. Bilden som följer här visar områdets utseende före saneringsarbetet. Inklippt i bildens nedre högra hörn syns det i texten ovan beskrivna pappklädda röret.

19 Kv. Utklippan 5. Fas 2. Utklippans fjärrvärmeverk genomförde via J & W en markundersökning som påvisade förhöjda värden för koppar, nickel och zink inom ett område. I ett annat område förhöjda värden för oljeföroreningar. I rapporten nämns att i en provpunkt i sydöst mycket nära fastighetsgränsen förekommer höga värden för metaller och detta kan antyda att föroreningar kommer från angränsande fastigheter. Oljeförorenade massor uppskattas till ca 30 kubikmeter. Tungmetallhaltiga massor i en punkt uppgår till ca 0,5 kubikmeter. Söder om kv. Utklippan 5 finns en gräsbevuxen yta. Enligt uppgift kan detta område vara utfyllt med något svart pulverformigt kimröksliknande ämne. I ytskiktet tycks det vara inspolad sand. Här finns också högar med vad som tycks vara byggavfall och asfalt m.m. 5.14 Kvarter Utlängan Utfyllnaden av denna fastighet gjordes året 1951. Kv. Utlängan 1 Ingen misstänkt förorening har nämnts för denna fastighet.

20 Kv. Utlängan 4 Sonessons Inredningar AB har varit verksamma här sedan 1960-talet. Några uppgifter om föroreningar har ej inkommit. 5.15 Kvarter Utgrunden Utfyllnaden av kvarteret skedde under åren 1950 1957. Kv. Utgrunden 1 Mekanisk verkstadsverksamhet har kännetecknat fastigheten sedan 1961. De på fastigheten befintliga brunnarna innehåller mycket olja. Verksamheten har bestått i bl.a. reparation av trycktankar. Frekvent med olje- och färgspill på ett stort antal platser runt hela fastigheten. Vid ett av besöken på området upptäcktes en kraftig oljeförorening runt en elstation. Oljan här verkade att vara tunn och var endast svagt färgad. På denna fastighet finns också en takentreprenör. Kv. Utgrunden 2, 7, 8 och 9. För dessa fastigheter har det inte lämnats några uppgifter som tyder på att någon verksamhetsrelaterad förorening skulle ha uppstått. Fastighet nr. 2 har använts för uppställning av veteranbilar. Folierings- och präglingsarbeten utan användande av kemikalier utföres också här. På fastighet nr. 7 har verksamheten bestått i lagring och distribution av kuvert och påsar. Omedelbart norr om denna fastighet har markmiljötekniska undersökningar utförts och dessa visar på mycket höga halter av flertalet tungmetaller, svavel och andra miljöfarliga ämnen. Detta har vägts in vid riskklassning för samtliga fastigheter i detta kvarter. 5.16 Kvarter Kläppen Mellan åren 1963-1965 ska detta område ha utvunnits från havet och det ska ha fyllts med rivningsmassor. Kv. Kläppen 4. Fas 2. Sedan 1974 finns här en postterminal. Mellan åren 1977 1994 var en biltvätt och en mekanisk verkstad förlagd till den norra delen av byggnaden. En mindre verkstad för reparation av truckar finns kvar. I samband med en markmiljöundersökning har höga halter av koppar, nickel och zink uppmätts i grundvattnet. 5.17 Kvarter Bredskär Detta kvarter blev utfyllt omkring 1965 1967. Kv. Bredskär 1 Några föroreningar för denna fastighet har ej rapporterats. Denna fastighet har i väster och öster grannfastigheter som är förorenade med bl.a. tungmetaller. Föroreningssituationen för grannfastigheterna har påverkat riskbedömningen för fastigheten.

21 Kv. Bredskär 2. Fas 2. ABB har en verksamhet här och har låtit utföra en mark- och grundvattenprovtagning som har visat på mycket höga värden gällande oljeförorening. J & W Energi och Miljö AB har genomfört undersökningen. Miljöförvaltningen har meddelat råd för saneringsarbetet. I början på 1970-talet fanns ASEA på fastigheten och i deras verksamhet förekom ett antal kemikalier plus oljor. Ett impregneringsrum fanns på platsen. Ett av ämnena som användes här var metylenklorid. 5.18 Kvarter Bredskär (Hamnen) Även detta kvarter blev utfyllt omkring 1965 1967. Fastighetsbeteckningen för detta kvarter är oklar varför båda fastighetsbenämningarna redovisas. Kv. Bredskär 32:1 I detta kvarter finns Sysavs återvinningsanläggning. Några uppgifter om markförorening finns inte. Närheten till ett med tungmetaller starkt förorenat område omedelbart väster om denna fastighet har vägts in vid riskbedömningen. Kv. Bredskär 32:1 (Hamnen 32:1) Denna del av fastigheten ligger norr om den inhägnade återvinningsanläggningen. Vid inventeringstillfällena har påträffats diverse föroreningar i form av fat med innehåll m.m. Fastighetsägaren har efter anmodan från Miljöförvaltningen utfört ytsanering. Även här har vid riskklassningen tagits hänsyn till den starkt förorenade grannfastigheten i väster. 5.19 Kvarter Hävringe Detta kvarter fylldes ut under tiden 1950 till ungefär 1955. VA-verket uppmätte vid provtagning i korsningen Blidögatan - Flintrännegatan den 22 januari 1976 förhöjd halt av PCB. Värdet för PCB var 22 mikrogram per liter. Kv. Hävringe 5 7. Fas 2. J & W utförde under 1997 en fördjupad miljöundersökning i detta område enligt rapporten Fördjupade miljöundersökningar av anläggningsmark daterad 1997-12-18. Resultaten från denna ligger till grund för de nedan redovisade resultaten. Kv. Hävringe 5. I dammområdet på fastighet nr. 5 påvisades mycket höga halter av nickel, vanadin och svavel i jord. Sedimenten i dammarna är starkt förorenade av nickel, vanadin och svavel. I den inre dammen är det också stor eller mycket stor förorening av sedimenten från koppar, zink och kadmium. Utmed Borrgatan har stora mängder avfall dumpats. Asfalt, byggavfall, trädgårdsavfall, dunkar och anhopningar av betongliknande produkter. Hela området runt dammarna är bemängt med mycket stora asfaltmängder. Även slaggprodukter förekommer i marken i området. En ytsanering av området utmed Borrgatan har utförts på Miljöförvaltningens anmodan.

22 Kv. Hävringe 6 På denna fastighet finns ett cisternområde och här konstaterades mycket höga halter av bly och zink. På kolgårdsområdet visades att halten av nickel, vanadin och svavel i jord är hög. Det konstaterades också att ca 400 kubikmeter jord i nordväst är oljeförorenad. Kv. Hävringe 7 Som nämnts under punkt 5.19 uppmättes höga PCB-halter i korsningen Blidögatan - Flintrännegatan. Det kan då vara av intresse att notera att fastighet nr. 7 ansluter i sitt nordvästra hörn till denna korsning och i en av provgroparna ut mot gatan på fastighet nr. 6 ca 150 meter från korsningen uppmätte man en något förhöjd halt av PCB i jord. På denna fastighet finns en processreningsanläggning för avloppsvatten (PRAV-området), vid denna uppmättes förhöjda halter av bly, nickel, kadmium, vanadin och kvicksilver i jord. Det påvisades även hög halt av svavel. I grundvattnet påvisades hög arsenikhalt medan halterna för krom och nickel var något förhöjda och värdet för svavel var förhöjt. Vid ställverksområdet konstaterades det oljeförorening inom två delområden. Föroreningsgraden är låg till måttlig ner till ca 0, 5 meters djup. Utbredningen bedömdes vara liten. I verkstadsområdet var det förhöjda svavelvärden i jord. I vatten var halterna för koppar, nickel, krom och bly förhöjda. Även svavel var något förhöjd. Även ett dagtanksområde finns på fastigheten och här visade analyserna på höga eller förhöjda halter av nickel, bly, vanadin, zink, kadmium, arsenik och svavel i jord. I grundvattnet var det liknande förhållanden. 5.20 Kvarter Söderarm Kvarteret utfylldes omkring åren 1950 1963. VA-verket uppmätte vid provtagning i korsningen Blidögatan - Flintrännegatan den 22 januari 1976 förhöjd halt av PCB. Värdet för PCB var 22 mikrogram per liter. Kv. Söderarm 11. Fas 2. Ett transportföretag har under många år haft verksamhet på platsen. Vid inventeringstillfällena upptäcktes ett stort antal läckande fat och dunkar uppställda på fastigheten. Efter Miljöförvaltningens anmodan genomfördes en ytsanering och en markundersökning. Resultaten av undersökningen visade att marken är relativt opåverkad av föroreningar. Utanför denna fastighet finns en dieseltankanläggning. Området söder om kv. Söderarm var vid inventeringstillfället kontaminerat med diverse sopor, motordetaljer och dunkar m.m. Fastighetsägaren har underrättats om saken.

23 5.21 Kvarter Grundkallen Kvarteret utfylldes under en period på 50 år. De första utfyllnaderna skedde 1922 med en remsa som gick genom kvarterets centrala delar i nord sydlig riktning. Därefter dröjde det 42 år innan den övriga utfyllnaden utfördes och den östligaste delen blev klar först 1972. Denna fastighet var i början på 1980-talet planerad som tillfällig kolupplagsplats för cirka 100 000 ton kol. Uppgifter om att kollagring faktiskt skett har ej gått att få. Kv. Grundkallen 7 Misstanke om brandrelaterade föroreningar fanns för denna fastighet som berördes av branden i DäckRecks anläggning. Någon kontaminering orsakad av branden kunde inte konstateras vid den markmiljöundersökning som SCC utförde i mars 2002. De höga halterna av tungmetaller som uppmätts har påverkat riskbedömningen. (Se Grundkallen 8). Kv. Grundkallen 8. Fas 2. DäckRecs anläggning som funnits här några år totalförstördes i september 2001 av brand. SCC har år 2002-03-11 slutfört rapport över en markmiljöundersökning. Undersökningen omfattade fastighet nr. 8 och del av fastighet nr. 7 norr om fastighet nr. 8. Resultaten visar inte på någon markpåverkan från branden. Höga föroreningshalter av bly, kvicksilver, koppar, zink och PAH på 1,5 meters djup indikerar att föroreningarna kan komma från de utfyllnadsmassor som använts i området. På fastigheten hanterades salt, kemikalier, lantbruksprodukter och bekämpningsmedel under 1970 1980-talen. 1983 hanterades och lagrades 6000 kilo bekämpningsmedel. Bekämpningsmedlen har legat i klasserna 1 3. Kv. Grundkallen 9 Inga föroreningstips har inkommit gällande denna fastighet. Torkning och siktning av sand utgör den huvudsakliga verksamheten på denna fastighet. Eftersom de tungmetallhalter som uppmätts på fastighet nr. 7 och 8 antas härröra från utfyllnaderna kan det inte uteslutas att likartade föroreningsförhållanden föreligger på denna fastighet. Kv. Grundkallen 10 På denna fastighets västsida har en hel del avfall dumpats. Fat, dunkar, rördelar, säckar och en mängd odefinierbart avfall har upptäckts. Färg- och oljefläckar kunde ses på flera ställen. Även färgpigment hade dumpats på marken. Utfyllnadernas sammansättning antas även här förhålla sig som för fastigheterna nr. 7 och 8. Följande bild belyser föroreningsläget på platsen.

Spår- och kajområden Ett omfattande järnvägsnät finns över hela det inventerade hamnområdet. Flera av fastigheterna har haft eller har möjligheter för att ta emot gods via järnväg. Sannolikt har föroreningar från denna spårbundna trafik tidvis inträffat både vid lastning och lossning. Tidvis har också järnvägsvagnar varit uppställda för någon tid, och detta har speciellt gällt för den del av järnvägsnätet som sträcker sig mellan Borrgatan och Västkustvägen. Järnvägsnätet illustreras via bilaga nr. 22. Nedanstående bild från hörnet av Styrsögatan och Koksgatan där spåren går strax intill kvarter Väderö utgör ett exempel på en typisk föroreningssituation i spår- och kajområdena. 24

25 Eftersom järnvägsspår berör den största delen av kajarealerna i Östra Hamnen har inte dessa tagits med som separata objekt för riskklassning. Den för spårområdet gjorda riskbedömningen och riskklassningen gäller därför även för Kolkajen, Sydkajen, Östkajen och Nordkajen. Vid riskklassningen av samtliga i resultatredovisningen ovan nämnda fastigheter har faktorerna för spridningsrisk som är stor i hela området och det förhållandet att förorenade utfyllnadsmassor kan finnas i hela området fått en stor vikt vid bedömningen.

26 6 RISKBEDÖMNING OCH SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Miljöförvaltningen har med utgångspunkt från bl.a. Naturvårdsverkets rapport Metodik för inventering av förorenade områden 1999 ansvarat för bedömning avseende kemikaliers farlighet, geologi och spridningsförutsättningar samt känslighet och skyddsvärde. Värdena för dessa parametrar har vägts samman till en slutlig bedömning och riskklassning enligt sammanfattning nedan. Riskklassningssystemet bygger på en samlad bedömning av kemikaliers farlighet, spridningsförutsättningar och hur mycket människor och natur exponeras för föroreningarna. Klassningen sker efter fyra riskklasser: 1. Mycket stor risk. 2. Stor risk. 3. Måttlig risk. 4. Liten risk. Kemikaliernas farlighet Ämnen som behandlas är de som antas ha en stor betydelse för påverkan på området på grund av att de är speciellt farliga och är knutna till en viss verksamhet. Bensinstationer, färgtillverkare, transport- och verkstadsverksamheter m.fl. har sannolikt givit upphov till spill av petroleumprodukter som bensin, diesel, oljor och lösningsmedel av olika slag. Petroleumprodukter är komplexa blandningar av hundratals olika ämnen. Många av de ingående komponenterna bedöms vara toxiska. Tillverkning och hantering av färger har lett till kontaminering med lösningsmedel, pigment och andra produkter. Ytbehandlingsföretag och andra verksamheter samt förorenade utfyllnadsmassor kan ha givit upphov till kontaminering med koppar, krom, kvicksilver, silver, zink och cyanid. Alla dessa ämnen kan vara mycket giftiga för vattenlevande organismer. De har även hög potential för ackumulering i näringskedjorna. (KEMI obslista 1998). Klorerade lösningsmedel är skadliga för vattenorganismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter. Dessa lösningsmedel kan om de läckt ut i större mängder och nått grundvattnet ha trängt igenom jordlagren och lagt sig under grundvattenmagasinet eftersom densiteten är högre än för vatten. Föroreningen kan därigenom spridas i den riktning, som bestäms av lutningen hos det täta geologiska materialet. För bedömning av kemikaliernas hälso- och miljöfarlighet har bl.a. Naturvårdsverkets rapport 4918, METODIK FÖR INVENTERING AV Förorenade områden använts, se tabell 1.

27 Tabell 1. Bedömning av kemikaliers farlighet Delområde Kv. Bränslet Låg Övrigt/Måttligt hälsoskadlig Måttlig Hälsoskadlig, irriterande, miljöfarlig Hög Giftig, frätande, miljöfarlig Diesel, lösningsmedel Mycket hög Mycket giftig Tungmetaller Kv. Värmet Litiumbromid Olja Bekämpningsmedel, tungmetaller Kv. Tistlarna Olja Tungmetaller Kv. Väderö Färger, lösningsmedel, Tungmetaller oljor Kv. Morup PCB, tungmetaller Kv. Måseskär PCB, tungmetaller Kv. Kullen Bensin, färger, Tungmetaller lösningsmedel Kv. Böttö Dibutyltennmaleat PCB, tungmetaller Kv. Vinga Färger, lösningsmedel PCB, tungmetaller Kv. Stenshuvud Bensin, disel Tungmetaller Kv. Svinbådan Cyanid, Tungmetaller Kv. Hanö Bensin, diesel Tungmetaller Kv. Utklippan Olja, syror Tungmetaller Gräsyta vid Utklippan Asfalt Tungmetaller Kv. Utlängan Tungmetaller Kv. Utgrunden Olja, färger Tungmetaller Kv. Kläppen Tungmetaller Kv. Bredskär Olja Tungmetaller Kv. Hävringe Olja PCB, tungmetaller Kv. Söderarm Olja Tungmetaller Kv. Grundkallen Bekämpningsmedel, tungmetaller Spår- och kajområden Olja, lösningsmedel Kreosot, tungmetaller, Spridningsförutsättningar Geologi och hydrogeologi Östra Hamnen utgörs av utfylld mark utanför en ursprunglig kustlinje. Jordlagerföljden och utfyllnadsmassornas karaktär är känd från ett antal geo- och markmiljötekniska undersökningar, huvuddragen i dessa bedöms vara representativ för området. Överst förekommer ungefär 2-3 m fyllnadsmassor bestående av lager av sand och lermoräner med varierande inslag av grus, silt, kalk- och slamsten, tegel, träbitar, slagg, papper, glas och kol. Under dessa förekommer strandsediment med en dyig, sandig eller siltig sandig sammansättning, som i sin tur vilar på lermorän på kalkberget. Kalkbergets överyta har vid ett antal borrningar i området påträffats vid ca 10 m under markytan. Grundvattenytan har vid ett antal undersökningar påträffats vid mellan 1,5 och 2,4 m under markytan. Grundvattennivån påverkas i stor utsträckning av den skiftande vattennivån i havet och Sege å. Spridningsförutsättningar Till grund för bedömningen av spridningsförutsättningar ligger kartstudier, VA-planer och resultat från geotekniska undersökningar inom området. Inom det studerade området vid Östra Hamnen bedöms förutsättningarna för spridning från markytan genom vertikal tran-

28 sport i den omättade zonen ovan grundvattenytan motsvara måttliga spridningsförutsättningar. Detta på grundval av att området till stor del är hårdgjort. De i stora delar av området förekommande grova fyllnadsmassornas sammansättning innebär dock att en vertikal transport från markytan kan ske väsentligt snabbare där asfaltytor är uppspruckna eller saknas. Den horisontella transporten förutsätts bestå av ett grundvattenflöde riktat mot förekommande spill- och dagvattenledningar. Runt kajområdena föreligger sannolikt ett grundvattenflöde direkt ut till hamnbassängerna 1 och 2. Dagvatten rinner ut i båda hamnbassängerna och vid större nederbördsmängder sker s.k. bräddning. Dessa flöden till bassängerna kan under årens lopp ha resulterat i stora mängder föroreningar. Inom hela området bedöms stora horisontella spridningsförutsättningar föreligga. Som nämnts under rubriken geologi och hydrogeologi fluktuerar havsytans nivå ständigt. Även Sege å som med sina biflöden påverkar området är involverad i denna skiftande vattennivå. Detta gör att grundvattennivån i hamnområdet ständigt varierar vilket sannolikt tidvis medför mycket stora spridningsförutsättningar. Eftersom en föroreningsspridning från området till omgivningarna väger tyngst vid riskklassningen har förutsättningarna för detta blivit dimensionerande. Topografi De inventerade delarna av Östra Hamnen är i stort sett plant Spridningspåverkande faktorer I spårområden och i övrigt där marken ligger öppen sker nybildning till grundvattnet genom jordlagren. I de delar av området som har stora delar av marken hårdgjord avleds de största delarna av regnvattnet och grundvattennybildningen blir minimal. Förekomst av ledningsgravar, diken, avloppsledningar och schakt är exempel på andra faktorer som kan påverka spridningsmönstret i marken. Området genomkorsas också av rör och ledningar som kan ha betydelse för spridningsmönstret i området. Föroreningsspridning kan ske i ledningsgravarnas riktning, vilket innebär att föroreningarna kan spridas åt många håll. Spridningsrisk Områdets markytor är till stora delar hårdgjorda vilket kan påverka de föroreningar som ligger kvar än idag. Då föroreningarna till största delen kan spridas bort från området via grundvattnet är det flödesriktningen hos grundvattnet som bestämmer spridningsmönstret. Grundvattenytan ligger relativt ytligt vilket ökar risken för att föroreningarna ska nå grundvattnet. De översta delarna av marklagren är också de mest genomsläppliga. Markinventeringen visar att många föroreningar, t.ex. bensin, oljor, lösnings- och bekämpningsmedel, ska ha spillts till marken. Då stora delar av området under de första årtiondena efter utfyllnaden av området troligtvis bestod av icke hårdgjorda ytor har föroreningar kunnat anrikas i de översta jordlagren och eventuellt transporterats med regnvatten ner i marken. De ämnen som kan vara aktuella att finna idag i området är tungmetaller, cyanider, petroleumföreningar och bekämpningsmedel. Den grundvattenförande zonen består av lager av sand och lermoräner med varierande inslag av grus, silt och avfall i form av tegel

29 och sten m.m. Spridningsrisken för hela området bedöms därför som stor. Föroreningstransport via grundvattnet är mycket sannolik och markaktiviteter kan medföra att förloppet påskyndas. De stora spridningsförutsättningarna har haft stor påverkan vid riskklassningen av samtliga fastigheter i Östra Hamnen. Känslighet och skyddsvärde i påverkansområdet Känslighet - människa Östra Hamnen består av industritomter och klassas som ett område med måttlig känslighet. Här antas det att människor endast exponeras under sin yrkesverksamma tid och att barn bara exponeras under korta stunder. Skyddsvärde - miljö Miljön i området utgöres av renodlad industrimark utan säregna ekosystem. Trots att eventuella föroreningar kan ligga relativt ytligt kan inte områdets djur- och växtliv anses vara så speciellt att det har ett högt skyddsvärde. Risken för spridningen av de eventuella föroreningarna i ekosystemet är liten då möjligheten för högre djur att kolonisera i området är ytterst begränsad. Risk finns att de organismer (särskilt vattenlevande) som lever i området påverkas av föroreningar, vilket i sin tur kan påverka människan t.ex. via intag av fisk fångad i området. Värdet av djur- och växtlivet vid Östra Hamnen är dock begränsat p.g.a. verksamheterna i området. Hela området bedöms därför ha ett litet skyddsvärde. Riskklassningen av Östra Hamnen kan följas via tabell 2 nedan. Tabell 2. Sammanfattande bedömning av objekten fördelade i riskklasser Fastigheter riskklassade enligt fas 1 Kvartersbeteckningar Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Kv. Bränslet, fastighet nr. 7. Kv. Värmet, fastigheterna nr. 3 och 8. Kv. Värmet, fastigheterna nr. 13, 16 och 17. Kv. Tistlarna, nr. 3 och 4. Kv. Väderö, fastigheterna nr. 4, 8, 9 och 19. Kv. Väderö, fastighet nr. 10. Kv. Morup, fastighet nr. 5. Kv. Måseskär, fastighet nr. 5. Kv. Måseskär, fastighet nr. 6. Kv. Kullen, fastigheterna nr. 1, 5 7. Kv. Böttö, fastighet nr. 2. Kv. Böttö, fastighet nr. 5. Kv. Vinga, fastighet nr. 5. Kv. Stenshuvud, fastighet nr. 2. Kv. Stenshuvud, fastighet nr. 3. Kv. Svinbådan, fastigheterna nr. 2, 4 och 5.