Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt



Relevanta dokument
En metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län

Mäta effekten av genomförandeplanen

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Våga Visa kultur- och musikskolor

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen)

Riktlinjer för anhörigstöd

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Enkätsvar Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Minskad psykisk ohälsa hos äldre

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Dagverksamhet för äldre

Vad tycker man om sin vårdcentral?

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Till dig som bryr dig

Rehabiliteringsplan för patienter med gynekologisk cancer

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Verksamhetsrapport 2002

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Sammanställning

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik

Kvalitetsuppföljning av utförare inom Välfärdsområdet:

Intervju med Elisabeth Gisselman

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Ångestlandet. Avdelning m 47 har låsta dörrar, främst för att gagna tryggheten i avdelningsmiljön.

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande?

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ektorpsgården Särskilt boende

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Claudia Mallea Lira och Isabell Darkman

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Skövde Hemtjänst

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Standard, handläggare

Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund

DISA din inre styrka aktiveras

Brukarundersökning inom boende LSS

Delaktighet inom äldreomsorgen

Om mig Snabbrapport år 8

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Världskrigen. Talmanus

Uppstartskonferens den 4/ för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016

Barn- och ungdomspsykiatri

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: Dnr: JLL 684/01

Neuropsykiatri. Länssjukhuset Ryhov Utbildningsdag III

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Forshaga_Hemtjänst 1-2 (minst 7 svarande) Hemtjänst

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Varför tappar vi talanger i Svensk hockey En talangstudie av TV Puckare födda 85 89

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Västra Göteborg Hemtjänst

Korvettens förskola

Kvalitetsindex. Rapport Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

2009:6. Ökat patient-, brukaroch anhöriginflytande samt ökad delaktighet i vården för patienter med psykisk sjukdom. Margit Ferm Kjell Lindström

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund_Mårtenslund (minst 7 svarande) Särskilt boende

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Polisaspiranter vid Polismyndigheten i Kalmar län har sin anställning vid Personalenheten.

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Bedagården Särskilt boende

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Vad är självmord. Önskan att få hjälp är hos de flesta självmordsnära personer större än önskan att dö. Britta Ahlin Åkerman

Delaktighet och inflytande via personliga utvecklingsprogram

Workshop äldres psykiska hälsa. 4 februari 2016

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Apotekare på vårdcentral

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Linköping_Gåsen (minst 7 svarande) Särskilt boende

Transkript:

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Margit Ferm, NSPH Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet Susanne Rolfner Suvanto, Socialstyrelsen

Vårt projekt Ökat patient-, brukar- och anhöriginflytande och ökad delaktighet för patienter med psykisk sjukdom

Samverkanspartners Landstinget i Jönköpings län - Primärvårdens FoU-enhet - Vårdcentralerna Rosenhälsan i Huskvarna, Öxnehaga och Nässjö (Nationell Samverkan för psykisk Hälsa) Socialstyrelsen NU!-enheten (Nationellt utvecklingsstöd till verksamheter för personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder)

Tidplan 1:a diskussion juni 2007 Prel. projektplan augusti 2007 Referensgruppsmöte september 2007 Informationsmöte Vårdcentraler nov 2007 Projektstart januari 2008 Avslut våren 2009 Utvärdering FoU NASP i Jönköpings län Rapport december 2009

Enkät Om kontakten med vårdcentralen Till medlemmar i patientföreningar 153 svar 2008 & 178 svar 2009

Fördelning i procent av ålder, kön och civilstånd (153 enkäter) 20,3 3,3 20,3 <24 25-44 45-64 56,2 >65 45 44 Man 55 Lever ensam 56 Kvinna Lever tillsammans

11. Hur upplever du bemötandet? 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Läkare Kurator Annan Mycket missnöjd Missnöjd Tillfredsställande Nöjd Mycket nöjd Kan ej ta ställning

13. Följs behandlingen upp såsom du önskar? 100% 80% 78% 60% 40% 20% 0% Ja 22% Nej

14. Träffar du samma person? 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 64% Ja 37% Nej

15. Känner du dig delaktig i din behandling? 100% 80% 85% 60% 40% 20% 0% Ja 15% Nej

Delaktighet i förhållande till kontinuitet 80 70 71 60 Antal 50 40 30 20 10 5 29 13 Delaktig Inte delaktig 0 Träffar samma Träffar inte samma

16. Brukar närstående följa med? 100% 80% 89% 60% 40% 20% 0% 11% Ja Nej

Kommentarer Många värdefulla kommentarer att ta lärdom av

Mötet med patienten Utveckla praktiska redskap och metoder som underlättar och förbättrar Testa och utvärdera Sammanfatta resultaten Sprida goda exempel

Problembeskrivning Patienter med psykiska problem är en svag grupp.... som har svårt att få besökstider.. som upplever brister i bemötandet.. som har svårt att ställa krav.. som ibland upplever brister i mötet med vårdpersonal

Nässjö vårdcentral Syfte Förbättra vården för patienter som lider av depression Utreda behov och önskemål hos yngre patienter med depression och utforma vården så att dessa kan tillgodoses Skapa kontinuitet för patienten i mötet med vården inom ramen för befintliga resurser

Problembeskrivning på Öxnehaga våc Svårt att få tid till läkare Dålig kontinuitet Många patienter uteblir/tappas bort Under 2003-2004 gjorde 215 patienter 451 besök för diagnos F32- Depression. 117 (54%) av dessa hade bara gjort ett besök!! Läkarna upplever dåliga resultat av depressionsbehandling

Citat ur journalanteckning från när en av patienterna (svensk man, 24 år) inkluderades i projektet. Söker åter då han mår dåligt. Sökte här första gången i januari. Bedömdes som depression, hade även suicidaltankar. BDI 34 poäng. Kom på ett återbesök men vid tredje besöket uteblev han och har inte hört av sig sedan dess. Även uteblivit från psykologen, kallat honom vid flera tillfällen. Tog Zoloft under 2 månader, sedan hittade han inte receptet, varit utan medicin ett par veckor. Kände att han började må bättre när han tog medicinen. Är arbetslös. Under hösten haft tillfälliga jobb. Kvaddat bilen. Blev slut med tjejen...

Öxnehagaprojektet Upprätta vårdkontrakt med syfte att uppnå Bättre tillgänglighet Bättre kontinuitet Ökad information om levnadsvanornas betydelse Bättre information om sjukdom och läkemedel I högre grad engagera anhörig/närstående vid läkarbesök när detta är lämpligt Bättre uppföljning via tel och återbesök Regelbundet använda skattningsskala t.ex. MADRS-S i uppföljningen av läkemedelsbehandling

Vikt A4 (A5-format, 4 sidor)

Sida 2

Sida 3

Baksida

Metod Pilotstudie under 2 månader våren 2008 Läkarvakanser! 2,3 ordinarie läkare, ST och AT 5 patienter inkluderades Utvärdering via journalstudie efter 6 månader och intervjuer med aktuella läkare

Resultat efter 6 månader 5 patienter - 22-46 år - 3 kvinnor, 2 män - 2 svenskfödda, 3 utlandsfödda Närståendemedverkan - 3 patienter hade närstående med vid 50% av besöken (5 av 10 besök) - 2 hade ej närstående med Information - strukturerad information om egenvård och uppföljning gavs och delades ut skriftligt till alla (?) patienter

Resultat efter 6 månader Uppföljning hos läkare - alla fick läkemedel - telefonuppföljning efter c:a 1v hos alla - alla fick återbesök efter c:a 1 månad (21-42d) - 3 st hade 4 besök, 1 hade 3 besök och 1 hade 2 besök inom c:a 6 mån Kontinuitet - alla åb var hos rätt läkare utom hos en patient som bytte AT-läkare Psykolog/kurator - 2 pat gick också hos psykolog - 1 pat ( den med 2 besök) fortsatte uppföljningen via kurator - 2 pat hade ej kontakt med psykolog/kurator

Resultat efter 6 månader MADRS-S - användes till alla patienter (initialt 15-32 poäng) vid något/några tillfällen - användes vid alla besök hos 2 patienter - bortfallet berodde huvudsakligen på patienterna Hur gick det för patienterna? - alla fullföljde behandlingen! - 1 var helt återställd (MADRS-S = 2) - 3 var mycket bättre (MADRS-S = 11-12) - 1 var bättre, mår bra (MADRS-S saknas)

Sammanfattning

Vad har fungerat? Bättre information Bättre kontinuitet Fler närstående har engagerats Bra uppföljning via telefon och återbesök Symtomskattningsskala har använts oftare

Vad har inte fungerat? Tidsbrist har ofta varit ett hinder Språkproblem försvårar Ibland svårt att få tillbaka MADRS-S Dagboken har ej använts Vårdkontraktet tappas bort

Slutsats Pilotstudien tyder på att ett vårdkontrakt kan bidra till mer optimal vård. Projektet har inneburit ett lärande för läkargruppen. Vårdkontraktet behöver förenklas för att kunna användas i rutinsjukvården.

Depression 79 nyinsjuknade patienter 30-64 år Uppföljning via enkät 3-4 mån efter första läkarbesöket Frågor om tillfrisknande, tillgänglighet, bemötande, delaktighet, kontinuitet, uppföljning, nöjdhet och HAD (symtomskattningsskala för depressionångest)

Har du fått tillräcklig information om din sjukdom? 30 25 20 15 10 5 0 Ja, helt Ja, till stor del Delvis Nej, inte tillräckligt Nej inte alls Vet ej/kan ej ta ställning

Har du fått råd om regelbunden fysisk aktivitet som del i behandlingen? 30 25 20 15 10 5 0 Ja, helt Ja, till stor del Delvis Nej, inte tillräckligt Nej inte alls Vet ej/kan ej ta ställning

Har du varit delaktig i (haft inflytande på) valet av behandling av din depression? 30 25 20 15 10 5 0 Ja, helt Ja, till stor del Delvis Nej, inte tillräckligt Nej inte alls Vet ej/kan ej ta ställning

Är du tillfredsställd med den hjälp du fått för dina depressionsbesvär? 35 30 25 20 15 10 5 0 Ja, helt Ja, till stor del Delvis Nej, inte tillräckligt Nej inte alls

Har du blivit återställd? 25 20 15 10 5 0 Ja, helt Ja, till stor del Delvis Nej, inte tillräckligt Nej inte alls Ej svar

Ångest 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Normal Mild ångest Måttlig ångest Svår ångest

Depression 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Normal Mild depression Måttlig depression Svår depression

Reflektioner NU!-enheten (Socialstyrelsen) Unikt perspektiv Vardagsnära utvecklings- och förbättringsarbete När jobbigt för professionen har NSPH stått för stabilitet & kontinuitet Gemensamt ansvar delat lärande

Reflektioner - NSPH Mycket stimulerande, entusiasmerande Delat projektledarskap fungerat bra Gemensam önskan om förändring, förbättring Värdefullt samla allas erfarenheter Nytänkande Inger hopp! Stimulerande att verka på jämlik nivå En förändring i samverkan har skett Stort att NSPH-Sos-FoU-vc genomfört proj.

Reflektioner FoU Välkomnar samarbetet förbättra vården Ovana arbeta så här innebär stora fördelar Kloka konstruktiva förslag - vårdpersonal fått hjälp att se & upptäcka Trevligt, effektivt arbetssätt Hoppas på fler projekt som detta!

Verksamhetschef Vårdcental Genom projektet och samarbetet med NSPH Orkar personalen mera och får ökad arbetsglädje

Till sist Vi inom NSPH ser fram emot att fortsätta bidra och medverka till förbättringar till gagn för både patienter och personal.

Tack! kjell.lindstrom@lj.se margit.ferm@nsph.se Rapporten finns på: www.lj.se/fouenheten http://www.lj.se/index.jsf?childid=9222&node Id=26087&nodeType=12#

Tack! kjell.lindstrom@lj.se margit.ferm@nsph.se Rapporten finns på: www.lj.se/fouenheten www.nsph.se Länk: http://www.lj.se/index.jsf?childid=9222&nodeid=260 87&nodeType=12#