LAGRET E-AFFÄRENS HJÄRTA

NR 4-2013 LEDANDE INOM MATERIALHANTERING, TRANSPORT OCH LOGISTIK MIKAEL RISEDAL LAGRET E-AFFÄRENS HJÄRTA Mats Lundins Panduro Hobby startar webbutiker i länder som går att nå på ett dygn från centrallagret i Malmö. Stor översikt om logistikens e-handelsrevolution, sid 20 25. Lena Arvidsson går från Bring Parcels till DHL Freight, s 16 DOMETIC Nätbutik hemlevererar samma dag, sid 8 Lediga platser i Saabs reservdelslager, sid 27 Vibrationstest av fyra skjutmasttruckar, sid 33 Så blir pickupen en praktisk skåpbil, sid 40 Mässextra: Alla utställarna i Göteborg, s 52 Åsikten: Öppna vägarna för tyngre bilar, sid 58 THEO EGBERTS Lindes nya skjutstativtruck har fått glastak, sid 17

Kända butikskedjor, som Lindex med centrallager i Partille, har många fördelar när näthandeln växer. Men omvälvande förändringar kan krävas. Så revolutioneras logistiken 20 Vill du dra nytta av den växande e-handeln? Traditionella handelsföretag som har sin logistik i ordning står väl rustade. Landet runt mejslar de nu fram sina framtida affärsmodeller där förmågan att leverera är avgörande. av: alexander kristofersson Det låter först som en paradox, men en kedja av fysiska butiker verkar höra till de bästa tillgångar som ett företag kan besitta om det vill bli framgångsrikt i bred skala på nätet. Sortimentet, kundkännedomen, den lokala närvaron, märkesigenkänningen och inte minst de väletablerade varuflödena... Det är summan av många delar som gör att den kända butikskedjan ligger både ett och två steg före när den renodlade e-handlaren börjar fundera över hur hennes första riktiga lager ska byggas upp. Låt oss ta pysseldetaljisten Panduro Hobby som exempel, med sina nästan 100 fysiska butiker i koncernen. Företaget låter nu centrallagret i Malmö fungera som bas för tillväxt i en rad europeiska länder. I Nederländerna har en butikskedja köpts, men för exempelvis Storbritannien och Frankrike finns idag ingen målsättning att öppna fysiska ställen där blir det bara nätbutiker. Kriteriet för etablering av en nätbutik blir i praktiken att landet kan nås med lastbil från Malmö på cirka ett dygn, den ledtid man räknar med att kunden accepterar. Förra året växte Sveriges e-handel av fysiska varor till närmare 32 miljarder kronor, enligt Postens undersökning E-barometern, och den utgör därmed 6 procent av all detaljhandel. Utmaningen är stor för de logistikavdelningar som plötsligt står ansvariga för e-handelsleveranserna

foton:lindex av e-handeln från sina företag. Medarbetarna på centrallagret ska nu fylla inte bara pallar med lådor till butiker de ska även packa den lilla skära presentboxen med marknadsavdelningens kundupplevelse för att sedan adressera den direkt till en känslig slutkund. Hos kunderna i sin tur blir det allt vanligare att uppackningsögonblick filmas och läggs ut på öppna forum. Lådan blir viktig. Sökordet unboxing ger 16 miljoner träffar bara på videosajten Youtube. Det utgående varuflödet fragmentiseras. Där nyckelordet har varit rutter blir det nu allt oftare täckning, en förskjutning som kan spela stor roll vid nästa transportupphandling. Posten, Schenker och DHL har vart och ett cirka 1300 1800 utlämningsställen i Sverige. Nätkunden antas ofta vilja ha ett fullständigt varuutbud och snabb leverans, och vissa kedjor svarar med att centralisera hela lagerhållningen för att samtidigt nå synergier med sina transporter till butiker. Att konsolidera flöden har blivit populärt, i Transportnytt har vi bland annat uppmärksammat byggvaruhuskedjan Byggmax. Andra försöker istället svara mot samma behov med något av en motsatt lösning, det som på engelska kallas dropshipping: Tack vare datakopplingar direkt från underleverantörerna till detaljistens webbutikssystem, kan ett stort sortiment av varor göras tillgängliga för beställning i internetbutiken trots att de aldrig lämnat leverantörens hylla. Här ersätts alltså hela led av varuförflyttningar med rena informationsöverföringar. Varan vidrörs alltså inte fysiskt av detaljisten. Logistiktjänsteföretagen tycks vara vinnare. Åtminstone växer de, även om konkurrensen är hård och god avkastning är svårnådd för dem. Internationellt har det konstaterats att e-handlande före tag lägger ut logistiken på tredje part i större utsträckning än de som utgår från fysiska butiksnät. Vi har tidigare skrivit om en ny kader av små tredjepartslogistiker som dykt upp för att erbjuda e-handlare bred service även vid sidan av lagertjänsten ( Transportnytt 5-2012) Vi har även uppmärksammat hur näthandeln driver marknadsutvecklingen inom tillväxtområdet expresstransporter 21

Kommer fler varor att ligga i lagerlador, och färre på butikshyllorna i städernas A-lägen? (Transportnytt 10-2012). Det yttrade sig bland annat i UPS utdragna försök att köpa TNT Express, vilket EU-kommissionen sedermera satte stopp för. Många stora transportörer förvärvar samtidigt e-handelsinriktade europeiska verksamheter inom tredjepartslogistik för att komplettera sin tjänsteportfölj: La Poste har köpt Orium, UPS har köpt Kiala. Strävan mot dagenefterleveranser till slutkunden, även om beställningarna lagts först på kvällen, driver fram att lager förläggs i direkt anslutning till transportörsföretagens centrala omlastningsstationer. I Transportnytt skrev vi nyligen om DSV:s nya anläggning på 100 000 kvadratmeter i Landskrona, en anläggning med möjlighet att vidgas till 300 000 kvadratmeter vid behov. På nyhetsplats i detta nummer skriver vi om Zoovillage som med hjälp av Jetpak till och med hemlevererar samma dag som beställningen läggs i Sveriges storstäder och i Mälardalen, för 95 kronor. E-handeln kräver mer yta för logistiken än vad den traditionella handeln gör, i snitt 10 extra kvadratmeter för varje miljon kronor i omsättning som flyttar över till nätet, enligt det internationella fastighetsbolaget Prologis. Utanför logistikens värld kommer samtidigt rapporter om att efterfrågan på butikslokaler minskas genom e-handeln. Tröjan som var tänkt att ligga på en butikshylla i centrala Umeå lindex kanske trots allt ligger bättre i en lagerlada utanför Borås? För övrigt är söndagsarbetet en av de frågor som seglat upp som hetast. Det är på helgerna som nätkunderna är flitigast med att beställa, och de vill gärna få hem varorna på måndagen. Det förutsätter att både lagret och transportören håller verksamheten uppe på söndagen. Det finns också tryck på Posten, DB Schenker och DHL att de ska börja serva sina ombud med lördagsleveranser: ombuden håller ju ändå öppet, och bilarna står ändå fyllda med gods som hämtats på fredagen. Men vad får det kosta att veckan förlängs? Fråga kunden. Det är hon som bestämmer. Lindex: Ett tätt butiksnät kan korta leveranstiderna Jag är väldigt intresserad av vilka krav som nätkunderna kommer att ställa på leveranstiden framöver. Det avgör hur mycket vi kan centralisera logistiken, säger Mats Olsson, logistikchef hos Lindex som ingår i finländska koncernen Stockmann. Lindex har runt 470 fysiska butiker, i 16 länder i Europa och Mellanöstern. De flesta ligger i Norden, och från distributionscentralen i Partille, med sina 13 000 kvadratmeter, servas cirka 360 butiker. Av den miljon kartonger som kommer in årligen går uppåt två tredjedelar ut till butiker direkt. Men den resterande tredjedelen stannar till i Partille för återfyllning av butiker och för leveranser till nätkunder. Mats Olsson tonar ned e-handelns påverkan inne på själva lagret. Vi har ett stort plocklager så det är ju egentligen inte svårare att plocka till en nätkund än till en butik. Men man kommer lite närmare kunden. Man får tänka lite mer på packning, och hålla koll på betalning och så. Den svårare frågan på sikt blir var varorna ska ligga. Vi måste ha lagret på rätt ställe. Det behövs ett övergripande system som vet var kundens närmaste lager är, och lagersaldot där, och som ger kunden möjligheten att välja mellan att få varan hemskickad eller att hämta den i butiken. Saldosäkerheten blir en stor utmaning. Medan en kund beställer en vara som ska finnas i en butik så kan en annan kund stå i kö till kassan med plagget över armen, säger Mats Olsson. mats udikas Han ser en tänkbar lösning i att e-handelskunden kort efter sin beställning får bekräftelse från en butiksmedarbetare som verkligen lagt undan ett exemplar, men det blir i så fall också en viktig butiksfråga. Webbplatsen handlar inte bara om beställningar och lagersaldon, den ska även ge inspiration för kundernas modeval. Mats Olsson tycker att samarbetet mellan den framväxande e-handeln och butiksmedarbetarna fungerar bra. I grunden ser de det väldigt positivt, för det är samma kund som kommer in i butiken och det ger merförsäljning. En utmaning som Mats Olsson ändå ser, när det gäller e-handelns intåg i butikerna, är kopplad till att kunderna slipper fraktkostnaden om de hämtar i butiken. Det kan handla om stora antal paket vid exempelvis kampanjer. Paketen ska finnas till hands nära kassan och det finns inte alltid utrymme där. Saldosäkerheten är en utmaning när butikernas varudepåer ska bli en resurs för nätkunderna, framhåller Mats Olsson. 22

Så revolutioneras logistiken av e-handeln Panduro Hobby: Butiksgränsen går ett dygn från Malmö Panduro Hobby har historik inom katalogbaserad distanshandel men har idag cirka 100 fysiska butiker i koncernen. De flesta ligger i Norden, men ett antal ingår i en nederländsk kedja som förvärvats. Genom nätbutiker tar sig företaget nu an en rad nya länder söder om Malmö, där centrallagret ligger bland dem de stora marknaderna Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Panduro Hobbys logistikchef Mats Lundin räknar med att utveckla den europeiska affären utan att öppna fler logistiknav än centrallagret i Malmö. Vissa länder får butik bara på nätet. Vi har ingen målsättning idag att öppna fysiska butiker i exempelvis England eller Frankrike, säger logistikchefen Mats Lundin. Internt är det ingen stor skillnad i logistiken om vi skickar varorna till Lund eller England. Men kunden på nätet väntar sig paketet dagen efter. Utmaningen är att utveckla transporterna så att vi når fler länder på kortare tid utan att kostnaderna drar iväg. Och sedan flödet åt andra hållet: att bygga upp en bättre returhantering. Centrallagret fortsätter att vara hjärtat för leveranserna. I dagsläget har vi inte några funderingar på att öppna något ytterligare nav gentemot andra länder. Planen är att utveckla det här under kommande år från vårt centrallager, tillsammans med leverantörerna och transportörerna, säger Mats Lundin. Han tror att det är viktigt att nätbutiken ger kunden ett korrekt intryck av vilken snabbhet och kvalitet som kan väntas i leveransen. Anledningen till att man handlar på nätet är ju att det är bekvämt, och då ska man uppleva det hela vägen. mikael risedal Miljö. Transporter sliter på miljön, utan tvekan. Men med ett målinriktat miljöarbete agerar vi på Fraktpartner för att minska vår miljöpåverkan. Ett förbättringsarbete pågår kontinuerligt samt vårt miljöledningssystem ISO 14001 borgar för fortsatt fokus på hög kvalitet! Läs mer på www.fraktpartner.se 23

Så revolutioneras logistiken av e-handeln Svårstyrd slutkund får huvudrollen Hur gör de näthandlande detaljistföretagen för att bemöta kunderna som inte är hemma vid leveransförsöket, som vill returnera sin uppackade T-tröja eller som vill hämta upp sin nätköpta vara i en viss fysisk butik? E-handeln sätter slutkunden mitt i varuflödet. Mötet med nätkunderna suddar ut gränsen mellan logistiken och marknadsföringen. När affären görs på distans blir den fysiska leveransen en öppen fråga för kunden ibland ett gissel av kärvande portkoder, men lika ofta en möjlighet för detaljisten att sticka ut som smidig och flexibel. Den utgående logistiken, det vill säga frågan om exakt hur varan ska flyttas hem till kunden, blir en central del av produkterbjudandet. Som en följd hamnar sista kilometrarna (på engelska last mile ) allt mer i logistikernas fokus vartefter e-handeln tilltar. Självklart ligger där alltid frågan huruvida varan ska köras hem eller lämnas via ombud, hur snabbt det måste gå och vad det får kosta. Men handlarnas rad av nötter att knäcka sträcker sig också längre än så. En het aspekt idag är flerkanalsförsäljningen, det vill säga hur näthandeln ska samordnas med butiksförsäljningen. Det handlar både om hur företaget möter kunden i försäljningssituationen, och om vilken väg varorna ska förflyttas. En stor del av de kunder som beställer och betalar på nätet bockar för att de ändå vill hämta varan i kedjans fysiska butik, ifall möjligheten finns på orten. Det ger ett positivt bidrag till butiksförsäljningen. I vissa fall kan dock butiksanställda uppleva näthandeln som ett hot mot anställningen, och då kanske de inte vill puffa för webbplatsens utbud i mötet med sina butikskunder. I logistiken försöker kedjorna ibland samla sina lager och varuflöden mer centralt, som svar på multikanalsutmaningen. Returer är en annan avgörande bit i e-handelspusslet. Att skicka ut saker är svårt nog, att få tillbaka dem från slutkunder kan vara direkt tidsödande, inte minst om de ska skickas tillbaka från kunder i ett stort antal länder. DHL rönte förra året viss uppmärksamhet bland e- handlare med lanseringen av en Europatäckande tjänst för varureturer, tänkt att göra transporthanteringen homogen för handlaren oberoende av kundens hemvist. Men returfrågan har fler delar än så. I e-handeln med modekläder kan var tredje kundleverans resultera i en varuretur. Handlarna ser det som en integrerad del av affären, och uppmuntrar osäkra kunder att beställa två storlekar för att se vilken som passar och returnera den andra. Varuflödet slutar alltså inte hos kunden, utan fortsätter i mycket stor utsträckning tillbaka. Många modehandlare låter returetiketten peka direkt mot särskilda centra i exempelvis Polen och Baltikum, där lönekostnaden blir lägre för att återställa uppackade varor till säljbart skick. Transportnytt har i det sammanhanget tidigare skrivit om Hennes och Mauritz automatiserade anläggning i polska Poznan, se transportnytt.se. Automatiska avhämtningsstationer är en lösning som nu provas på vissa håll i världen, som ett obemannat alternativ till paketombud. DHL har 2 500 Packstation i Tyskland, och Bring hör till dem som testat i Sverige. Men liksom de flesta lösningar så får även denna bättre ekonomi ju fler som e-handlar och ju tätare kunderna bor runt anläggningen. Det är svårt att förutse ifall skåpen kommer att få stor spridning i Sverige, och i så fall när. Ica: Logistiken central när e-handeln ska växa Dagligvaruhandelns kylda varor och snäva marginaler gör logistiken kring e-handeln till en verklig nöt att knäcka. Samtidigt hägrar stora förtjänster för den som klarar det, och nu tros försäljningen lossna. Sveriges mathandel omsätter totalt 300 miljarder kronor, varav nätförsäljningen hittills svarar för en mycket liten del. Men nu spår de tillfrågade företagen i undersökningen E-barometern (som bland annat Posten står bakom) att livsmedel blir det segment där nätförsäljningen växer snabbast under 2013. Redan en liten ökning i viljan att beställa mat via nätet skulle ha stor påverkan på svensk e-handels omsättning, som för förra året var 32 miljarder kronor för alla varutyper sammantaget. Ica hör till dem som tycks ha märkt vart det blåser. Idag är det cirka 250 Icabutiker som säljer färdiga matkassar, och ett sextiotal som säljer mat på nätet. Under året ska den verksamheten utvecklas, och företaget meddelar att det ser över rutiner och system inom bland annat logistiken för att stödja erbjudandet. Av senaste årsredovisningen framgår det Livsmedelshandeln är sen i starten på nätet men har potential att gå om de andra sektorerna. att satsningen för att bli ledande inom digital försäljning är ett av åtta prioriterade områden för företaget under 2013. Såhär står det: "Onlineförsäljning fortsätter att växa i betydelse, och har dessutom effekten att det samtidigt driver försäljning i butik. Att bli ledande inom digital försäljning är därför en viktig prioritering för oss. 2012 gjorde vi bland annat sortimentet i ICA Special tillgängligt för onlinehandel och 2013 lägger vi kraft och fokus på att utveckla vårt digitala erbjudande, för utrullning under 2014." ingela hallonquist 24

Transportörerna provar sig fram på sista delsträckan. DHL har 2 500 tyska paketautomater. Handlare som börjar direkt på nätet saknar en rad viktiga värden som den fysiska butikskedjan har. I gengäld slipper de stora investeringar i logistik och butiker. Men kunderna har höga förväntningar på leveransernas snabbhet och säkerhet hos nätbutikerna, och ofta blir e-handlarens kostnad för lagerhantering och transport stor i förhållande till beställningsvärdet. Det pressas ytterligare av att många nätkunder föredrar låga fraktpriser, till synes även om varupriset blir högre. Kanske är det psykologiskt, dhl att varupriset upplevs som en beständig investering medan transportpriset känns som en ren omkostnad. E-handlarna vet detta, och sätter ofta ett subventionerat fraktpris i butiken. Gratis frakt och returer blir allt vanligare. För de rena nätbutikerna är det i praktiken Posten, Schenker och DHL med sina ombudsnät som är de centrala transportaktörerna. Vilka nya tjänster som e- handlarna efterlyser från dem är inte helt lätt att summera. Många säger sig vilja ha lördagsutdelning, tidsbestämd hemkörning och övernattenleveranser med senare orderstopp, men det är inte lika klart att det finns en vilja att betala vad det skulle kosta. När slutkunden väl ska välja leveranssätt i nätbutiken är det trots allt ofta en tias skillnad i pris som får avgöra. Vartefter e-handeln tilltar lär vi få se experimenterande med serviceförbättringar i transporterna. I takt med att ombuds- och hemleveranserna tilltar blir det också fler som efterlyser sådana med mervärdestjänster, ett område där Sverige har en svag tradition jämfört med många andra länder. Varför kan den som levererar hem badkaret inte samtidigt ta med sig det gamla bort? På vissa orter försöker Bring ta täten vad gäller de mer komplexa hemleveranserna, inte minst vitvaruinstallationer. Bring fick förra året uppdraget kring Systembolagets hemleveransförsök, och tror att det hängde ihop just med vanan vid mervärdestjänster. Att rigoröst bedöma adressatens nykterhet är onekligen en ny tilläggstjänst i svenskt transportväsende. Läs mer om e-handeln på nyhetsplats: Zoovillage levererar samma dag och Röd låda ska ge trogen kund, sid 8. Kom till Transportnytts kostnadsfria e-handelsdiskussion på mässan Logistik & Transport, Göteborg, den 29 maj kl 14.00. Kjell & Company: Näthandeln plockar fritt i centrallagerhyllan Datortillbehörsföretaget Kjell & Company ser sin näthandel växa vid sidan av butiksnätet. På det 7 000 kvadratmeter stora lagret i Malmö arbetar logistikavdelningen och distanshandelsgruppen sida vid sida. Distanshandeln plockar från samma hyllor, så att företaget drar nytta av stordriftsfördelarna, säger logistikchefen Daniel Karlsson. Men de har även en egen lageryta, så att de blir lite som en egen butik men utan att behöva beställa hos oss på samma sätt. Att återskapa butikens känsla på nätet är en av utmaningarna för Kjell & Company. Med de egna hyllorna kan distanshandelsgruppen hålla storsäljarprodukter nära packningen under kampanjer, eller se till att vissa varor säkert finns i lager för webbkunderna. Fördelen med att ändå skilja verksamheterna åt blev att kundtjänsten fick kontroll över hela kedjan från nätbeställning till kundleverans. Kjell & Company har inte upplevt några problem av att två avdelningar går och plockar ur samma hyllor. Såväl gentemot butikerna som privatpersonerna levereras varor ofta i enstyck, inte bara i hela flerpackskartonger. Kjell & Companys affärsidé är att kunniga butiksmedarbetare ska möta kunderna. I butikerna hålls därför de flesta varor bakom disk, bara en mindre del ute i själva butiken. En utmaning i webbutiken har varit att återskapa det. I marknadsföringen puffar företaget därför hårt för sin bok "Hur funkar det?", vars avsnitt även går att läsa på webben. Butikssurfaren kan också titta på tekniskt detaljerade videopresentationer under vinjetten "Kjell-TV". ingela hallonquist 25