Mötesanteckningar från Användarrådet för befolkning, demografi och utbildning 2012-10-03

Avd/Enhet/Ort Dokument Sida Mötesanteckningar 1(7) Datum BV/BE, BV/PI, BV/UA 2012-10-03 Utfärdare Johan Tollebrant & Åsa Berg-Alinski Mötesanteckningar från Användarrådet för befolkning, demografi och utbildning 2012-10-03 Närvarolista Närvarande Anders Björklund, Stockholms universitet (ordförande) Karin Berglind, Arbetsförmedlingen Thomas Eisensee, Finansdepartementet Annika Haglund, Skolverket Joakim Hussénius, Socialdepartementet (ersätter Anders Ekholm) Thomas Fröjd, Sveriges Kommuner och Landsting Kjell Nyman, Utbildningsdepartementet Elizabeth Thomson, Stockholms universitet Inger Eklund, SCB Åsa Berg-Alinski, SCB (sekreterare) Jenny Karlsson, SCB Mikael Schöllin, SCB Kajsa Swensson, SCB Johan Tollebrant, SCB (sekreterare) Margareta Carlsson, SCB punkt 3 Maria Götherström, Utbildningsdepartementet punkt 4 Eric Hellsing, SCB punkt 5 Lena Lundkvist, SCB punkt 6 Anna Wilén, SCB punkt 5 Frånvarande Eiwor Höglund-Dávila, SCB Annika Pontén, Högskoleverket Björn Öckert, IFAU Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506 940 00 08-661 52 61 701 89 ÖREBRO Klostergatan 23 019-17 60 00 019-17 70 80 www.scb.se E-post: scb@scb.se Organisationsnummer: 20 21 00-0837 Momsregnummer: SE202100083701

2(7) Dagordning 1. Öppnande av mötet 2. Inledning/ information från SCB 3. Presentation av arbetet inför en registerbaserad Folk- och bostadsräkning 4. Presentation av studien Heltidsstuderande som söker arbete 5. Presentation av rapporten Sysselsättningen 2030 kan dagens försörjningsbörda bibehållas? 6. Presentation av studien Vad påverkar den demografiska försörjningskvoten? 7. Lägesrapporter från externa ledamöter 8. Nästa möte 9. Övriga frågor 1. Öppnande av mötet Ordföranden öppnade mötet och nya ledamöter hälsades välkomna. En kort presentationsrunda hölls. Sedan förra mötet har två ledamöter bytts ut. Thomas Eisensee, Finansdepartementet, har ersatt tidigare ledamot David Sundén och Thomas Fröjd, Sveriges Kommuner och Landsting, har ersatt tidigare ledamot Hans Ekholm. Dessutom är Annika Haglund, Skolverket, tillbaka efter att ha haft en ersättare under en tidsbegränsad period. 2. Inledning/ information från SCB Budgetproppositionen innebär ett i stort sett oförändrat anslag för SCB för nästa år. En minskning med 250 000 föreslås och samma summa kommer istället tillföras Finanspolitiska rådet under 2013 för köp av makroekonomiska analyser. SCB:s anslag föreslås vidare, enligt plan, minska med knappt 2,5 miljoner kronor jämfört med 2012. Detta då engångsvisa medel för två förstudier upphör. SCB:s särskilda kvalitetsarbete har avrapporterats. Regeringen verkar nöjd och kravet på löpande återrapporterings är nu borttaget. Den 10 december lämnar Bengt Westerberg delbetänkande till statistikutredningens del om SCB och det statistiska systemet. Ett delbetänkande med anledning av tilläggsdirektivet om registerbaserad forskning lämnades i början av maj, detta har nu remissbehandlats. I början av 2013 planerar Bengt Westerberg att informera alla statistikansvariga myndigheter om utredningens resultat. SCB har utrett hur verkets analysarbete ska organiseras i framtiden. Två utredningar har genomförts, en extern från en forskare på Örebro universitet och en intern. Ett GD-beslut gällande detta kommer under hösten. Istället för att ha en central enhet som jobbar med analys förväntas analysarbetet bedrivas ämnesnära på avdelningarna. Ett förtydligande gjordes att det fortfarande avser analysarbete och SCB har inget uppdrag att arbeta med forskning. Under våren informerades användarrådet om att förändringar i Skatteverkets standardiserade räkenskapsutdrag (SRU) skulle kunna innebära omprioritering av anslagsfördelningen inom SCB. Detta skulle få en negativ inverkan på flera produkter. Nu är det klart att Skatteverket kommer att fortsätta samla in de aktuella uppgifterna, och de föreslagna neddragningarna är därför inte längre aktuella vid SCB. Förordnanden för alla SCB:s användarråd skrivs på tre år och går ut den 31 december 2012. Precis som vid förra periodens slut kommer SCB utvärdera verksamheten och efter det gå vidare med eventuella förändringar och förordnanden inför nästa treårsperiod. Som en del av utvärderingen kommer en enkät skickas ut via e-post under oktober månad till alla ledamöter i råden.

3(7) 3. Presentation av arbetet inför en registerbaserad Folk- och bostadsräkning Margareta Carlsson från Befolkningsenheten vid SCB presenterade det pågående arbetet inför en registerbaserad Folk- och bostadsräkning. Arbetet med den registerbaserade folk- och bostadsräkningen har presenterats vid tidigare användarråd. Denna presentation fokuserade på vad som hänt på området under det senaste året. Arbetet är uppdelat i två delar. En del är det som vanligtvis benämns Census 2011. Det är en registerbaserad motsvarighet till Folk- och bostadsräkningen (FoB) som är EU-reglerad och ska levereras till EU senast under 2014. Den andra delen är ny löpande hushålls-, boende- och bostadsstatistik (HoB). I och med det nya lägenhetsregistret kommer denna statistik kunna fortsätta redovisas varje år. För att båda dessa delar ska kunna genomföras används det nya lägenhetsregistret. I december 2011 hade knappt 95 procent av Sveriges befolkning en lägenhetsnyckel. De som saknar gör det av olika anledningar. Det kan till exempel bero på att de inte vistas i Sverige eller att de inte svarat på enkäten som skickats ut för att samla in lägenhetsnumret. Det har även varit problem med en kommun där ett stort antal invånare inte kunnat kopplas till en specifik lägenhet. Inom SCB är flera avdelningar involverade i arbetet. Till exempel finns en IT-grupp som bland annat arbetar med vilket format tabeller ska levereras i och en metodgrupp som exempelvis gör kvalitetsmätningar och studerar hur bortfallskompensation ska behandlas. För att mäta kvalitén på registren har till exempel en enkät skickats ut till 15 000 individer om var de bor och vilka de bor med för att kunna jämföra med registeruppgifterna. En annan grupp jobbar med innehållet av registret, bland annat att göra granskningar och dokumentation. Det finns även en kommunikationsgrupp som framförallt kommer vara engagerade vid publiceringstillfället. Det finns även en grupp som arbetar med att förbereda publiceringen hos Eurostat. Den andra delen av arbetet är den löpande statistiken om hushåll, boende och bostäder. En del av förberedelsearbetet är samma som i Census 2011 men en del saker är annorlunda. Ett projekt har exempelvis dragits igång avseende definition av hushåll, hushållstyp och hushållsställning. Bland annat diskuteras om samma definitioner ska användas som i EU eller om något ska ändras. Preliminär tidsplan för första publicering är under hösten 2013. Frågor ställdes bland annat om kvalitén på materialet. Vilken lägenhet personerna bor på är egenrapporterad information, alla som bor i en lägenhet har själva fått meddela vilken lägenhet de bor i. Stickprovstester för att kontrollera detta görs. All information grundar sig på folkbokföringen. Barn med växelvis boende kommer till exempel inte kunna hittas genom dessa register utan kommer även fortsättningsvis hamna hos den förälder som de är folkbokförda hos. En annan fråga ställdes angående kritik från allmänheten. Vid Folk- och bostadsräkningen 1990 framfördes kritik mot insamlandet av personuppgifter. SCB har varit förberedda på kritik men har inte märkt av några större reaktioner. Lantmäteriet hade en informationskampanj vid införandet av lägenhetsregistret. Kanske gjorde detta att någon massiv kritik uteblivit.

4(7) 4. Presentation av studien Heltidsstuderande som söker arbete Maria Götherström från Utbildningsdepartementet presenterade studien Heltidsstuderande som söker arbete. Studien granskar heltidsstuderande som söker arbete och har tre frågeställningar: - Inom vilka utbildningar söker många studenter jobb? - Vilka jobb söker de? - Är svenska studenter, som grupp, arbetssökande i större utsträckning än studenter i andra länder är? De två första punkterna studerar endast hur det ser ut i Sverige medan den tredje punkten gör jämförelse med andra OECD-länder. De heltidsstuderande som söker arbete utgör en delmängd av ungdomsarbetslösheten. Det är personer som studerar på heltid men som samtidigt söker och kan ta ett arbete. Studien har tittat på ungdomar i åldern 15 24 år då tanken är att analysera ungdomsarbetslösheten. Studien baseras på specialbeställt material från Arbetskraftundersökningarna (AKU). I Sverige utgör heltidsstuderande en väsentlig delmängd av ungdomsarbetslösheten, omkring 45 procent av de arbetslösa ungdomarna 15 24 år. Bland de som är under 20 år utgör de studerande en ännu större andel, närmare 60 procent. Den största delen av de heltidsstuderande arbetslösa är gymnasieelever och högskolestudenter. De i arbetsmarknadspolitiska insatser får endast litet eller inget genomslag i gruppen. De heltidsstuderande som söker jobb har i AKU fått frågan om de anser sig vara arbetslösa. Både bland de som läser gymnasial utbildning och på högskola/universitet betraktar sig endast fyra procent av de arbetssökande heltidsstuderande som i första hand arbetssökande. De allra flesta betraktar sig som studerande. När Sverige jämförs med andra OECD-länder är andelen heltidsstuderande ungdomar som söker jobb högst i Sverige. Detta gäller för åldersgrupperna 15 19 år, 20 24 år samt totalt för 15 29 åringar. För gruppen 25 29 år utgörs däremot en jämförelsevis liten andel av arbetslösheten av de heltidsstuderande i Sverige. Synpunkter som uppkom under och efter presentationen var om grundskoleelever bör kunna komma med i AKU-urvalet. Det framkom att i vissa länder kommer studenter överhuvudtaget inte med i AKU-urvalet. Det kan även vara skillnader mellan länder vad som krävs för att klassas som arbetssökande. Till ett senare användarrådsmöte vore det av intresse att bjuda in någon som jobbar med Arbetskraftundersökningen för att få en presentation av definitioner i Sverige och andra länder. Det nämndes också att det vore intressant med en studie där andelen som studerar och samtidigt arbetar jämförs mellan olika länder. 5. Presentation av rapporten Sysselsättningen 2030 kan dagens försörjningsbörda bibehållas? Eric Hellsing och Anna Wilén från Prognosinstitutet vid SCB presenterade rapporten Sysselsättningen 2030 kan dagens försörjningsbörda bibehållas? som publicerades 27 juni 2012. Rapporten finns att ladda ner här. Andelen personer av totala befolkningen som är i det som brukar kallas yrkesaktiv ålder, 20 64 år, minskar fram till år 2030. Om förvärvsfrekvensen, andelen av befolkningen i åldern 16 74 år som förvärvsarbetar ligger kvar på dagens nivå

5(7) väntas sysselsättningen öka med närmare 140 000 personer till år 2030. Eftersom totalbefolkningen förväntas öka mer leder det till att försörjningsbördan (totalbefolkningen/ antalet förvärvsarbetande 16-74 år) ökar från 2,14 år 2010 till 2,35 år 2030. Detta betyder att varje förvärvsarbetande således år 2030 kommer behöva försörja 2,35 personer inklusive sig själv jämfört med 2,14 personer år 2010. För att dagens försörjningsbörda ska kunna bibehållas måste fler arbeta. År 2030 krävs närmare 600 000 fler sysselsatta än i dag. För att studera hur detta skulle kunna gå till redovisas 13 olika scenarier för hur antalet förvärvsarbetande och därmed försörjningsbördan påverkas om äldre, yngre, utrikes födda respektive kvinnor arbetar i större utsträckning i framtiden än de gjorde år 2010. Som jämförelse redovisas ett så kallat nollscenario som bygger på oförändrade förvärvsfrekvenser och endast påverkas av den prognostiserade befolkningsutvecklingen. Att äldre och utrikes födda arbetar mer skulle ge störst effekt på den framtida sysselsättningen. Inget enskilt scenario ger dock fullt så många sysselsatta som krävs för att uppnå en oförändrad försörjningsbörda. För att försörjningsbördan ska kunna ligga kvar på dagens nivå krävs att sysselsättningen ökar för flera grupper samtidigt. Störst effekt på sysselsättningen och försörjningsbördan blir det om äldre arbetar längre samtidigt som utrikes födda förvärvsarbetar i större utsträckning. 6. Presentation av studien Vad påverkar den demografiska försörjningskvoten? Lena Lundkvist från Prognosinstitutet vid SCB presenterade studien Vad påverkar den demografiska försörjningskvoten?. Till skillnad från presentationen innan studerar denna studie endast befolkningsutvecklingen och tar inte hänsyn till antalet personer som förvärvsarbetar. År 2060 kommer Sveriges befolkning ha ökat med 2,1 miljoner eller 22 procent jämfört med år 2011. Den största ökningen finns i gruppen 65 år och äldre som förväntas öka med 61 procent. Den demografiska försörjningskvoten som används i studien definieras som: antalet personer 0 19 år + 65- år 20 64 år De senaste 50 åren har den demografiska försörjningskvoten i Sverige legat på runt 0,7. De närmsta åren förväntas denna kvot öka och vara uppe på 0,8 år 2020 och drygt 0,9 år 2060. Denna stora ökning beror framförallt på att det fram tills nu varit färre 65-åringar än 20-åringar. I studien undersöks vad som behövs för att behålla dagens nivå. Dels studeras om det är möjligt att öka antalet i åldrarna 20 64 år genom ökad invandring och fruktsamhet samt minska antalet under 20 år och över 65 år genom lägre fruktsamhet och högre dödlighet än vad som prognostiseras. I Sveriges befolkningsprognos görs alternativa framskrivningar med hög- och lågalternativ på migrationen, fruktsamheten och dödligheten. Inget av dessa alternativ räcker för att behålla dagens försörjningskvot. Det enda rimliga alternativet för att behålla dagens försörjningskvot är att höja den övre åldersgränsen med lika mycket som den återstående livslängden vid 65 års ålder ökar. Då skulle försörjningskvoten öka något fram till år 2030 för att sedan ligga ungefär på dagens nivå fram till 2060. För att behålla kvoten på dagens nivå hela tiden skulle den övre gränsen behöva höjas i något snabbare takt än den förväntade livslängdsökningen.

6(7) 7. Lägesrapport från externa ledamöter Arbetsförmedlingen: Har från SCB köpt befolkningsprognoser på kommun- och länsnivå. Dessa kommer bland annat användas för att beskriva den demografiska utvecklingen i länen i samband med Arbetsförmedlingens prognoser på länsnivå. Finansdepartementet: Arbetar med en modell för hur de offentliga finanserna kommer utvecklas givet den demografiska utvecklingen. En modell som kohortvis studerar hur utvecklingen förändras. Modellen färdigställs under hösten och resultat från modellen presenteras enligt plan i Vårpropositionen 2013. Skolverket: Skolverket har i augusti 2012 fått ett uppdrag avseende skol- och resultatinformation. Skolverket ska presentera statistik så att olika skolors faktiska resultat och kvalitet kan jämföras med varandra. Det ska bli enkelt att få tillgång till information som underlättar möjligheten för bland annat föräldrar och elever att välja skola. Den information som finns bör tillgängliggöras och presenteras på ett mer användarvänligt sätt. Som en del av uppdraget ska Skolverket undersöka hur verkets databas SALSA i praktiken har uppfattats och använts av skolhuvudmän och skolor. De har även fått ett regeringsuppdrag att genomföra en attitydundersökning hos elever och lärare inom kommunal vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare. Stockholms universitets demografiska avdelning: Höstens schema för SUDA:s kollokviums finns publicerad. Alla är välkomna att deltaga och under hösten har de satsat på ämnen om policyfrågor. Seminarierna äger vanligtvis rum på torsdagseftermiddagar. Höstens schema delades ut på mötet och finns även tillgängligt på www.suda.su.se. Efter att förra året haft endast ett fåtal masterstudenter, till stor del beroende på de nya studieavgifterna för utomeuropeiska studenter, satsade de till i år mycket på marknadsföring av sin utbildning. Det gav resultat och under höstterminen antogs 20 masterstudenter till demografiutbildningen. Dessutom är 15 studenter antagna till en nystartad masterutbildning i sociologi där en del demografi ingår. Institutionen söker ständigt efter praktikplatser till studenterna samt ställen som studenterna kan skriva uppsats åt. Vid intresse kontakta SUDA. Telefonintervjuerna som SCB genomför åt studien Generations and Gender survey har kommit halvvägs. Idag ligger svarsfrekvensen på runt 50 procent, vilket är något sämre än förväntat. Hoppas komma upp i runt 60 procent i svarsfrekvens. Ett annat problem som dykt upp med studien är att i och med ett nytt beslut från Datainspektionen har de inte tillåtelse att lämna ut intervjudata genom Svensk nationell dataservice. Jobbar på att detta ska lösas. Sveriges Kommuner och Landsting: SKL arbetar med en uppföljning av en tidigare studie på de födda 1981 som hoppade av gymnasieskolan. De har även dragit igång en mattesatsning för att Sveriges elever ska nå bättre resultat i mattematik. Var fjärde kommun i landet har anmält sig till nästa omgång. Målet med satsningen är att höja elevernas kunskaper både i nationellt och i ett internationellt perspektiv. Mätningen av detta görs efter resultaten i kompetensundersökningen PISA.

7(7) Utbildningsdepartementet: I budgetpropositionen 2013 presenteras en ny målstruktur över för de olika utbildningsformerna med resultatuppföljning utifrån indikatorer. Det finns mål uppsatta för barn- och ungdomsutbildningen, den eftergymnasiala yrkesutbildningen, den kommunala vuxenutbildningen, den högre utbildningen, studiestödet och för forskningen. Tanken är att måluppfyllelsen ska analyseras utifrån i förväg fastställda uppföljningsindikatorer inom vart och ett av dessa områden. Tre nya utredningar är tillsatta. De ska studera: - unga som varken arbetar eller studerar, - effekten av kommunaliseringen av skolan - hur lång tid det tar innan vi kan se några effekter av de reformerna inom skolans område som den nuvarande regeringen har genomfört Regeringen har i budgetpropositionen 2013 gett Skolverket två nya myndighetsuppdrag. De består i att: - Upprätta ett register över barn som deltar i förskoleverksamhet. Förhoppningsvis kan registret även innehålla vilken förskola barnen är inskrivna på, vistelsetid, barngruppens storlek och personaltäthet. - Kvalitetssäkra de nationella proven. Syftar till att utreda om det går att mäta förändringar av elevernas kunskaper och kompetenser över tid. Institutet för social forskning vid Stockholms universitets: Inget att rapportera. Socialdepartementet: Var inte närvarande vid denna punkt på mötet. 8. Höstens möten Nästa möte äger rum på eftermiddagen onsdagen den 5 december. Kallelse skickas ut i god tid innan. 9. Övriga frågor Från SCB:s utbildningsenhet informerades om att till nästa möte är det dags att diskutera vilka enkäter som ska prioriteras inom utbildningsområdet under 2013. Från SCB:s befolkningsenhet informerades om att ett nytt förslag till en ny demografiförordning inom EU är på gång. Innan sommaren verkade det som ett positivt besked ur svensk synvinkel men nyligen kom ett nytt förslag som inte känns ordentligt genomarbetat. Mer information följer framöver. Vid protokollet Justeras Johan Tollebrant Anders Björklund