Rapport 2007:34. Tillsyn av äldreomsorgen inom Herrljunga kommun

Rapport 2007:34 Tillsyn av äldreomsorgen inom Herrljunga kommun

Tillsyn av äldreomsorgen inom Herrljunga kommun

Rapport 2007:34 ISSN 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulenterna Maria Björklund och Ingemar Sunnerdahl Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Enhet: Socialenheten Adress: 462 82 Vänersborg Telefon: 0521-60 50 00 Fax: 0521-60 55 25 Beställ från www.o.lst.se under rubriken Rapporter

INNEHÅLL SYFTET MED TILLSYNEN...2 METOD...2 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING...4 OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE..4 Länsstyrelsens bedömning...6 MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER...6 Länsstyrelsens bedömning...8 METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH EGENKONTROLL...9 Länsstyrelsens bedömning...9 RESURSER OCH PLANERING FÖR ATT TILLGODOSE BESLUTADE OCH KOMMANDE BEHOV...10 Länsstyrelsens bedömning...10 KVALITET - MED UTGÅNGSPUNKTERNA TRYGGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET...11 Genomförandeplan/individuell planering...11 Länsstyrelsens bedömning...13 Omsorgens innehåll...13 Länsstyrelsens bedömning...19 Måltiderna...20 Länsstyrelsens bedömning...21 KVALITET - FYSISK MILJÖ...21 Länsstyrelsens bedömning...22 KVALITET RESURSER FÖR ATT GENOMFÖRA INSATSERNA...23 Tillräckligt med personal...23 Länsstyrelsens bedömning...25 Personalens kompetens...26 Länsstyrelsens bedömning...27 RÄTTSSÄKERHET...28 Myndighetsutövning...28 Länsstyrelsens bedömning...28 Dokumentation under genomförande...29 Länsstyrelsens bedömning...30 Bilaga: Länsstyrelsen i Västra Götalands läns bedömningskriterier vid tillsyn av äldreomsorgen i kommunerna 1

BAKGRUND Länsstyrelserna har som uppgift att granska socialtjänsten, bland annat äldreomsorgen, utifrån socialtjänstlagens bestämmelser och intentioner. Resurserna för Länsstyrelsernas tillsyn av kommunernas äldreomsorg har ökat i och med regeringens beslut att förstärka tillsynen av vård och omsorg av äldre från och med 2003. Länsstyrelsen genomför en genomgripande tillsyn av äldreomsorgen i samtliga länets kommuner, kommun- och stadsdelsnämnder under åren 2005-2007. De färdigställda rapporterna finns tillgängliga på Länsstyrelsens hemsida under webbadress www.o.lst.se. Länsstyrelsens bedömningskriterier Lagstiftningen har huvudsakligen en målinriktad utformning. Det innebär att tillsynsmyndigheten har att översätta lagstiftarnas intentioner om mer tydliga krav på kommunernas verksamhet ska kunna formuleras. Länsstyrelsens formulerade kriterier och konkreta krav har sin utgångspunkt i socialtjänstlagen och dess förarbeten, nationella mål för äldreomsorgen och ädelreformens intentioner. Kriterierna har också sin utgångspunkt i de föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utarbetat samt den kunskap som utvecklats genom olika utvärderingar som gjorts av Socialstyrelsen. Flera bedömningskriterier har formulerats för valda granskningsområden. Det innebär att kommunerna bedöms uppfylla ställda krav eller inte. Bedömningskriterierna bifogas i bilaga. SYFTET MED TILLSYNEN Länsstyrelsens tillsyn av insatser för äldre personer i Herrljunga kommun skall ge svar på följande frågor Hur nämnden organiserar och verkställer sina insatser till äldre Har insatserna en god kvalitet? Hur garanteras den enskildes rättssäkerhet? Förväntad effekt är att kommunens insatser för äldre uppmärksammas och att eventuella brister avhjälps. METOD Länsstyrelsen har sänt ut frågeformulär till verksamhetsansvarig för att få en bild/kartläggning av organisation och insatser. Länsstyrelsen har tagit del av: - Socialnämndens budget 2006, - Socialnämndens budget 2007, - Olika riktlinjer inom äldreomsorgen, 2

- planerade/pågående kompetenshöjande insatser, - blanketter för hantering av synpunkter, klagomål, - redovisning av de tio sista klagomålen, - organisationsschema, - Översiktsplan för Herrljunga kommun, - exempel på enheters målarbete, - brukarundersökning - äldreomsorgen 2004, - Länsstyrelsen har granskat de 15 senaste utredningarna och besluten som rör ansökan om särskilt boende, 10 senaste besluten som rör ansökan till korttidsboende, ett antal utredningar och beslut som rör hemtjänst, samt social dokumentation i verkställigheten. En enkät har delats ut till pensionärsorganisationerna som ingår i äldre- och handikapprådet, ÄHR, med frågor om samverkan, tillgänglighet och resurser. Länsstyrelsen har sänt enkäter med frågor som rör bl.a. fysisk miljö, individuell planering, självbestämmande, delaktighet, trygghet, stimulans, kollektiv sysselsättning samt mat och måltider till: - samtliga resultatenhetschefer på äldreboenden och hemtjänst, - personal på samtliga äldreboenden, - personal i samtliga hemtjänstområden, - boende/närstående på äldreboendena Hagen, Hemgården och Gäsenegården, - Anhöriga på demensenheterna på Hagen, Hemgården och Gäsenegården, - brukare i Herrljungas och Ljungs hemvårdsområden. Länsstyrelsens handläggare har vid sin granskning i kommunen: - intervjuat förvaltningschef, - intervjuat samtliga områdeschefer/handläggare med ansvar för äldreboenden, hemtjänst, dagverksamheter och anhörigstöd, - besökt och intervjuat personalrepresentanter på äldreboendena, - brukare/företrädare och/eller anhöriga vid äldreboendena, - brukare/företrädare från hemvårdsområden, - besökt och intervjuat personal på dagverksamhet och - intervjuat personal på korttidsenheten, - intervjuat personal som arbetar med anhörigstöd i kommunen, - matobservation på äldreboendena. Vid intervjuerna har använts strukturerade frågeformulär. I intervjuer med samtliga personalkategorier finns även frågor kring jämställdhet och våld mot kvinnor. Dessa svar redovisas inte i rapporten. Syftet med dessa frågor är att uppmärksamma chefer, handläggare och baspersonal på dessa områden. 3

Att beakta jämställdhet inom äldreomsorgen kan bl.a. innebära att se brukarnas behov av stöd utifrån ett genusperspektiv och att bli medveten om sin- som yrkesutövare- syn på hur behov efterfrågas och bedöms samt hur insatserna utförs. När det gäller våld mot kvinnor är det viktigt att vara uppmärksam på att våld även förekommer bland äldre, som utövare eller som offer. Socialnämnden skall beakta att personen kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Länsstyrelsens bedömningar bygger på ovanstående samt erhållet skriftligt material. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Länsstyrelsen gör sina bedömningar under rapportens olika rubriker. Vissa synpunkter vill Länsstyrelsen dock lyfta fram. Trots synpunkter och anmärkningar från såväl brukare som personal och påpekanden från Länsstyrelsens sida får Länsstyrelsen bilden av en som helhet välorganiserad och genomtänkt organisation och verksamhet. Det finns ändå enskildheter att åtgärda samt områden att kvalitetsutveckla. OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: kommunen informera om sin verksamhet och göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Det innebär att det bör finnas information som riktar sig till både allmänhet och direkt till äldre människor, socialtjänsten samverka med andra samhällsorgan och organisationer och föreningar när det är lämpligt, organisationen vara sådan att den enskilde får information om vem som ansvarar för de insatser och det stöd som han/hon har rätt till. Herrljunga kommun hade en folkmängd på 9305 personer den 31 december 2005. Fördelat i ålder enligt följande: 65-79 år 1184 personer 80- år 604 personer. Enligt kommunens budget så förväntas ingen större förändring i befolkningskurvorna avseende antalet äldre de närmaste åren. 4

Organisationen Äldreomsorgen finns i vård- och omsorgsförvaltningen tillsammans med Rehab och handikappomsorg. Under förvaltningschef finns bland annat biståndshandläggare, demenssjuksköterska samt hemvårdsenheter med områdeschefer i Herrljunga och i Ljung. Särskilda boenden med chef på respektive boende finns i Herrljunga (Hemgården, Hagen) och i Ljung (Gäsenegården). Särskilda enheter (avdelningar) för personer med demenssjukdom finns på de särskilda boendena. Dessa leds av en särskild områdeschef som också ansvarar för demensdagvård och anhörigstöd. En enhetschef är ansvarig för dagvård, rehabilitering och korttidsboende. Det finns också servicelägenheter i Herrljunga och Ljung. Insatser i dessa görs av hemtjänsten. Till organisationen hör också administrativ enhetschef och controller. Insatser Vid tillfället för enkäten: 107 personer bor i särskilda boenden, 165 personer har beviljade hemtjänstinsatser, 14 personer är beviljade avlastning/växelvård/korttidsplats, 219 personer är beviljade trygghetslarm, 59 personer är beviljade dagverksamhet, 132 personer är beviljade matdistribution, 2 personer är beviljade ledsagarservice. I Herrljunga kommun är det två biståndshandläggare som handlägger bistånd för personer över 65 år. De finns organisatoriskt direkt under vårdoch omsorgschefen. Handläggarna har delegation på att fatta beslut om samtliga hemtjänstinsatser. Dock är det förvaltningschefen som beslutar om särskilt boende. Biståndsbeslutet överförs till verksamheterna genom personliga kontakter från biståndshandläggarna. Det finns dessutom ett meddelandesystem inom ramen för det IT-baserade journalsystemet där meddelanden kan lämnas till andra berörda inom förvaltningen. Uppsökande verksamhet Någon strukturerad uppsökande verksamhet finns inte i kommunen. Nämnden har hos Länsstyrelsen sökt pengar till uppsökande verksamhet. Kvinnofrid Det finns i kommunen ett pågående kvinnofridsprojekt. I arbetsgruppen ingår även äldreomsorgspersonal. Detta projekt skall utmynna i en policy för hela kommunen. 5

Information och samverkan Information om äldreomsorgen sker enligt administrative enhetschefen vid pensionärsorganisationernas månadsmöten, och vid anhörigträffar. Vidare så är Kommunstyrelsen huvudman för kommunens äldre- och handikappråd. Socialnämndens ordförande och vård- och omsorgschefen är ledamöter i äldre- och handikapprådet. Lättläst information om vård och omsorg har utarbetats. En finskspråkig version håller på att färdigställas. Dessutom finns varje månad information om äldreomsorgen på kommunens annonssida i lokaltidningen. Kortfattad information finns också på kommunens hemsida. Pensionärsorganisationerna har uttalat sig i Länsstyrelsens enkäter. De anser sig väl informerade, men skulle vilja ha en större påverkansmöjlighet. De anser att den fysiska tillgängligheten i kommunen är förhållandevis bra. Flera efterfrågar en generell uppsökande verksamhet och uttrycker en oro för att ekonomin ska, och viss mån redan gör det, innebära otillräckligt antal boendeplatser samt resurser över huvud taget. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt uppfyller inte nämnden Länsstyrelsens krav. Socialnämnden bedriver ännu ingen generell uppsökande verksamhet. Kommentarer Uppsökande verksamhet är en möjlighet för nämnden att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen och därigenom informera sig om nuvarande och kommande behov som grund för planeringen av äldreomsorgen. Att komma in tidigt hos den som börjar bli i behov av stödinsatser samt tidigt finna de anhöriga som kan behöva stöd i sin anhörigroll är bra ur både individperspektiv och ur ett verksamhetsperspektiv. Tidiga stödinsatser anses kunna fördröja mer omfattande och dyrare sådana. MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: det finnas mål och planer för verksamheter, målen vara en konkretisering av de övergripande målen i SoL och finnas på olika nivåer och vara väl kända av berörd personal, kommunen ha en verksamhetsplan för äldreomsorgen, kommunens riktlinjer skall grundas på SoL och dess intentioner och alltid möjliggöra individuella bedömningar, kvarboendeprincipen eftersträvas i såväl ordinärt som särskilt boende. 6

Äldreomsorgsplan ska utarbetas under år 2007. Någon specifik övergripande plan för äldreomsorgen finns således inte att utgå ifrån när det gäller att bryta ner generella mål till mål för de olika verksamheterna. Målen finns tills vidare i Socialnämndens budget för 2006 och 2007, som Länsstyrelsen fått i utdrag. De övergripande målen utgår från lagar, förordningar, politiska beslut och framtagna riktlinjer. Övergripande mål är en ambition att vård- och omsorgsbehov tillgodoses i hemkommunen, att all personal ska ha adekvat utbildning på lägst gymnasienivå och att verksamheten ska ha en förebyggande, normaliserande, rehabiliterande och aktiverande inriktning. Resultatmål är att kompetensutveckling med s k KUL-grupper ska leda till en lärande organisation, kontaktmannaskapet utvecklas, avvikelser i läkemedelshantering ska minska med 10 procent och att 90 % av falltillbuden inte ska leda till skador. Mål för respektive enhet har arbetats fram. Det är mål för omvårdnadsarbetet och flera har definierade syften och mått. Rutiner och riktlinjer kring hemtjänst och särskilt boende i kommunen framgår bland annat av informationsskriften om Vård och Omsorg. Där beskrivs bland annat vad omvårdnad och service i hemtjänst kan innebära för insatser. Trygghetslarm, anhörigstöd med flera andra insatser nämns också. Det informeras också om vad hemtjänsten inte kan åtaga sig: Att klippa gräs, skotta snö, ge omsorg om husdjur, putsa fönster och sortera sopor. Kommunen ger heller inte ekonomiskt stöd för sådana tjänster. Hemtjänst Områdescheferna för hemtjänsten uppger att de arbetat med att försöka bryta ned övergripande mål till verksamhetsmål. I den så kallade Kompetensstegen ingår arbete med målen. Hemtjänstpersonalen uppger att de arbetat en hel del med mål, de har haft en heldag till detta arbete. Dagverksamhet Den dagverksamhet som finns och som har tre personal, har mätbara mål för sin verksamhet, bl.a. att verksamheten skall vara socialt aktiverande. Riktlinjer Det finns inga heltäckande nedtecknade riktlinjer för hemtjänsten. Det finns dock vissa regler, såsom att hemtjänstpersonalen kan bära in ved om det finns upphugget, men de eldar inte hos brukaren. Personalen går inte heller ut med husdjur. Handläggarna uppger att oro och otrygghet kan vara skäl till att få beviljat särskilt boende, men ändå eftersträvas att alla möjligheter till hjälp i det egna hemmet skall vara uttömda. Handläggarna anser att de kan göra fria och korrekta bedömningar. Enskilda kan få hjälp med ledsagning till post och bank. 7

Riktlinjer för städinsats är ställd till personalen och beskriver olika moment, främst ur arbetsmiljösynpunkt. Det finns också en lista på andra riktlinjer inom vård och omsorg. Dessa handlar om avvikelsehantering, delegering, fallprevention, hälso- och sjukvård, hygienvårdplanering och informationsöverföring. Det framkommer att det finns en inofficiell riktlinje att anhöriga förväntas följa med brukaren till läkarbesök. En informationsskrift har tagits fram om rättighetsbegränsningar och tvång i vård och omsorg i Herrljunga kommun. Denna är en del av kommunens ambition att skapa en god demensvård. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt uppfyller inte nämnden Länsstyrelsens krav. Inofficiella riktlinjer att vissa insatser, som att anhöriga ska medfölja vid sådant som läkarbesök har inget lagstöd. Den information som ges om att kommunen inte ger ekonomiskt stöd till ett antal insatser är inte relevant ur lagstiftningssynpunkt. Kommentarer Länsstyrelsen kan inte se att den riktlinje som i praktiken tycks gälla, åtminstone i vissa verksamheter, att anhöriga förväntas medverka vid läkarbesök är någon av nämnden beslutad riktlinje. Enligt Länsstyrelsen saknar sådana uppmaningar eller förväntningar laglig grund och kan därför inte tillämpas. Den uppräkning av olika tjänster som hemtjänsten inte kan åta sig är sådana som kan möjliggöra för en enskild person att bo kvar i sitt hus. Den fixartjänst som beslutats om ska fortsätta torde dock kunna underlätta ett kvarboende. Att kommunen kategoriskt anger att den inte ger ekonomiskt stöd till vissa insatser innebär en bristande rättsäkerhet, En ansökan måste socialtjänsten pröva individuellt och ett avslag kan överprövas i domstol. Länsstyrelsen vill påpeka vikten av att de riktlinjer som finns är antagna av nämnden. Det innebär att nämnden får ett tydligare ansvar för vad skälig levnadsnivå i olika sammanhang står för. 8

METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH EGEN- KONTROLL För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: uppföljning ske genom brukarundersökning eller på andra sätt för att kunna avgöra om insatserna motsvarar beslut, mål och planer, förslag och klagomål från den enskilde och närstående tas om hand och vid behov utredas klagomålshantering, det finnas rutiner för hur anmälan om missförhållanden, övergrepp och skada tas om hand (rapport, åtgärd) - Lex Sarah, rutinerna skall vara väl kända av personalen. Kvalitetsutveckling Ambitionen att skapa en kvalitetsutveckling av vård och omsorg kommer bland annat till uttryck i förvaltningen utbildningsprogram. Detta beskrivs även under rubriken personalens kompetens. Bland annat ska det utbildas kvalitetsinspektörer. Brukarundersökning. I samarbete med FOU ÄldreVäst Sjuhärad har tre kommuner gemensamt genomfört brukarundersökningar. Dessa har utförligt redovisats i en rapport. Frågorna och svaren är omfattande och ger mer kunskap om hur omsorgs/vårdtagare upplever äldreomsorgen än bara den allmänna uppfattningen att ca 90 % av dem som svarat är nöjda. Inom kommunen finns klagomålsrutiner. Det finns en klagomåls- /synpunktsblankett och en utredningsblankett. Dessa blanketter är under omarbetning. Lex Sarah Instruktioner för anmälan av missförhållanden i omsorger om äldre och funktionshindrade, Lex Sarah finns antagna av socialnämnden. Under Länsstyrelsens tillsyn har förslag på förändringar av dessa gjorts, Flertalet av den intervjuade omsorgspersonalen känner till att det finns en rapporteringsskyldighet. På flera enheter har detta informerats om och innebörden diskuterats. På en enhet inom äldreomsorgen uppger personalen dock att de känner till Lex Sarah främst genom massmedia. Brukarnas synpunkter Vid intervjuerna med brukare/närstående i hemtjänst och äldreboenden framkommer att de vid eventuella klagomål och synpunkter i första hand vänder sig till personalen, men vissa uppger att de tar kontakt med chefen. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. 9

Kommentarer Det är viktigt att rutiner om t.ex. klagomålshantering och Lex Sarah kontinuerligt diskuteras i personalgrupper, för att bibehålla kunskaperna och beredskapen för att sådant kan inträffa. Brukarundersökningar är ett av flera tillvägagångssätt att tillgodose krav på kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. RESURSER OCH PLANERING FÖR ATT TILL- GODOSE BESLUTADE OCH KOMMANDE BEHOV För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: nämnden medverka i kommunens planarbete (samhällsplanering), det finnas rutiner för rapportering mellan socialtjänsten och kommunens planerare, kommunen utifrån SoL:s bestämmelser planera för t.ex. utbyggnad av verksamheter, samtliga beslut och domar verkställas omgående eller när det gäller särskilt boende inom tre månader. Vård- och omsorgsförvaltningen deltar i kommunens översiktsplanering, kommunens lokalförsörjningsgrupp och kommunens centrala ledningsgrupp. Vård- och omsorgsförvaltningen är också remissinstans i kommunens planarbete. Personalens kunskaper efterfrågas vid behandlingen av flerårsplanen i budgetarbetet och vid framtagandet av befolkningsprognoser. En äldreomsorgsplan ska utarbetas 2007 enligt beslut av Socialnämnden. Länsstyrelsen har sedan år 2000 haft i uppdrag att följa kommunernas möjlighet att verkställa bistånd till särskilt boende genom att följa upp ej verkställda beslut och där avslag gjorts p g a resursbrist. Socialnämnden i Herrljunga socialnämnd har varje år inrapporterat att den kunnat verkställa beslut och inte har behövt ge avslag på grund av resursbrist. Under 2006 har nämnden gett avslag på sökt biståndsinsats enligt SoL i ett ärende, som gäller matlagning i hemmet. Beslutet har inte överklagats. Av de granskade senaste 15 besluten som gäller särskilt boende har alla ansökningar beviljats. I ett fall uppges att lämplig bostad för närvarande saknas, men att ärendet bevakas vid varje veckogenomgång. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. 10

Kommentarer Länsstyrelsen konstaterar att nämnden kunnat uppfylla kraven på rättsäkerhet genom att verkställa sina beslut om boende inom rimlig tid och således kunnat tillgodose enskildas faktiska behov. Länsstyrelsen ser med tillfredsställelse på detta samt att det tycks finnas ett relevant antal platser på korttidsboende. Möjligheten till kvarboende, som utgår från socialtjänstlagen och en princip om valfrihet, ska bidra till att personer kan bo kvar hemma så länge de själva önskar, även med ett betydande omvårdnadsbehov. Detta innebär att det behövs resurser för avlastning/växelvård. Lagstiftaren har skärpt kravet på att kommunerna. De som inte kan verkställa sina beslut inom rimlig tid kan dömas till att betala sanktionsavgifter. KVALITET - MED UTGÅNGSPUNKTERNA TRYGGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Individuell planering För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: den omsorg, omvårdnad och service som biståndsbedömts planeras, utformas och följas upp tillsammans med den enskilde och/eller närstående, personalen på boendena efterfråga den enskildes behov och intressen och i samråd med den enskilde och/eller dennes närstående planera, utforma och följa upp det stöd som den enskilde behöver, den enskildes självbestämmande i olika frågor i vardagen såsom dygnsrytm, mat, klädval, personlig stil, komma ut i frisk luft etc. efterfrågas och dokumenteras kontinuerligt. Hemtjänst Personalen i hemtjänsten uppger att det varierar hur de får kännedom om ett nytt ärende. I en hemtjänstgrupp uppger personalen att de är med på vårdplaneringar eller hembesök. En annan hemtjänstgrupp uppger att chefen ofta lagt fram dokumentation med uppgifter om en ny brukare. Områdescheferna för hemtjänst uppger att det i hemtjänstgrupperna hos vissa vårdtagare finns listor, där personalen signerar och därmed bekräftar att de har varit där samt vad de har gjort/utfört hos en specifik vårdtagare. Områdescheferna för hemtjänsten anser att de inte har mycket samverkan med biståndshandläggarna. Ibland genomförs APT i hemtjänstgrupperna tillsammans med handläggarna. 11

Av de 42 enkätsvar från personer med hemtjänst, som inkommit till Länsstyrelsen, är det 26 personer som uppger att de har varit med och upprättat någon form av plan för de insatser som ges av hemtjänsten. Dagverksamhet Det finns en individuell plan för brukarna på dagverksamheten. Alla aktiviteter sker utifrån individuella behov fast oftast i grupp. BOENDE Ankomstsamtal Ankomstsamtal genomförs i allmänhet enligt chefer och personal. Det finns dock viss tveksamhet från någon personalgrupp samt från någon chef om det fungerar i alla fall. Ambitionen att det ska fungera är tydlig. Deltagare i samtalet varierar utifrån omständigheter. Oftast är den enskilde, eventuell anhörig, kontaktperson och aktuell chef närvarande, ibland också sjuksköterska. Ankomstsamtalet, som kan vara två, ett första mer informerande och ett senare mer fördjupat, ses som ett tillfälle att ge information om boendet och inhämta information om den nyinflyttades bakgrund och förväntningar. Genomförandeplan I enkätsvaren från personalen uppges att de upprättar en genomförandeplan (arbetsplan) för samtliga boende. Det är oftast kontaktperson och chef som deltar. Det är oftast kontaktpersonen som genomför dokumentation och uppföljning. Ibland nämns att den enskilde och/eller anhörig deltar. Det uppges också att levnadsberättelse kan upprättas med hjälp av enskild/anhörig. Personalens synpunkter Det framgår av personalenkäter och gruppintervjuer att personalen har kunskap om att insatser bör vara individualiserade och att man ska arbeta utifrån den enskildes integritet och självbestämmande. Till väsentlig del anses att så sker, men det framgår också tydligt att personalen anser att de inte alltid hinner ta den hänsyn som de skulle önska. Boende/anhörigas synpunkter De flesta enkätsvaren anger att den enskilda inte anser att de deltagit i någon individuell planering. Undantaget är Gäsenegården där i flertalet svar anges att man deltagit. Ett relativt stor antal av boende/anhöriga uppger att de kan eller tror att de kan påverka tidpunkten för måltider och när de får hjälp med att gå upp respektive gå och lägga sig. Flera svarar dock att de inte kan påverka denna tid. Av några svar framkommer att man tycker det fungerar bra. Korttidsboende På korttidsboendet har de varje vecka ett omvårdnadsmöte där personalen går igenom målsättningar i arbetet med den enskilde och därmed också följer upp arbetet. 12

Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Personalen är i allmänhet medvetna om behovet av en individuell planering av verksamheten och den enskildes medverkan i denna. En individuell planering/genomförandeplan är det dokument som är verktyget för personalen att arbeta efter så att den enskilde får de insatser som är beviljade eller planerade på boendet. Även om såväl ankomstsamtal i stort sker och att individuell planering genomförs så tycks det finnas utrymme att utveckla dessa arbetsinstrument samt att i än högre grad se den enskilde och eventuellt anhörig som en aktiv och medbestämmande part. Omsorgens innehåll För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall, insatserna utföras i den omfattning som bestämts enligt planeringen och/eller biståndsbedömningen, den enskildes behov efterfrågas och tillgodoses, information, aktiviteter och deltagande i samhällslivet anpassas till de enskilda individerna, finnas former för hur de boendes synpunkter tas till vara, t.ex. boenderåd, matråd, aktivitetsråd där de boende aktivt kan delta i utformningen av den gemensamma omsorgen och servicen, verksamhetens rutiner inte begränsa den enskildes möjligheter att påverka sin vardag och arbetsrutinerna skall utvärderas kontinuerligt, personalkontinuitet finnas så att respekten för den enskildes integritet t ex i samband med matning och personlig omvårdnad upprätthålls, personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen, integritetsskydd skapas vid alla privata situationer, hänsyn tas till en enskilds eventuella motstånd till att få omsorg av personal av motsatt kön i intima hjälpsituationer, den enskildes trygghet och säkerhet beaktas, den enskilde få avsluta livet med värdighet, där personalen ska uppmärksamma och efterfråga den enskildes önskningar i samband med livets slut. HEMTJÄNST Områdescheferna för hemtjänsten anser att biståndshandläggarnas beslut kunde vara fylligare till exempel vad gäller eventuella sociala, kulturella och existentiella behov hos den enskilde. Det finns emellertid de brukare som beviljats ledsagning till olika aktiviteter. Hemtjänstgrupperna uppger att det finns personer som har bistånd till kaffeträff, promenad till affären och hjälp till matsal. Personal uppger att de inte kan hjälpa den enskilde med något om det inte blivit beviljat som bistånd först. 13

En av hemtjänstgrupperna uppger att det endast är några få personer som har social samvaro beviljat men att det finns flera personer som skulle behöva mycket mer sådant bistånd. Bistånd till tidningsläsning förekommer inte, enligt en hemtjänstgrupp. Det förekommer också att hemtjänstpersonalen upplever att brukare har för mycket hjälp beviljad. Personalen uppger att de i princip inte har möjlighet att utföra någon hjälp utöver beviljat bistånd. Om någon enskild akut blir utan något livsmedel eller liknande så kan personalen köpa detta även om det inte ingår i arbetsplanen eller beviljat bistånd. Det kan även hända att någon vid ett enstaka tillfälle erbjuds ett extra duschtillfälle. Personalen uppger att de inte får följa brukarna till läkare eller tandläkare. Personalen uppger att de arbetar med att stärka brukarens integritet, självbestämmande och delaktighet genom att vara uppmuntrande och stödjande och fråga hur brukaren vill ha det. Vid tidsbrist kan det dock hända att brukaren inte kan få möjlighet att exempelvis knäppa sina knappar själv, damma eller torka sig själv vid dusch. En grupp svarar: Självbestämmande: Vill de lägga sig 21.00 och vi åker förbi 20.00 måste de tyvärr lägga sig 20.00 pga. personalbrist. En av grupperna uppger att de i schemaläggningen av sitt arbete försöker hitta tider som räcker till för att göra den enskilde delaktig i sin vardag, att detta är ett medvetet arbetssätt. Områdeschefen i Herrljunga uppger att all personal ska kunna gå till alla brukare, men också att kontaktpersonen är den som främst bör gå till sin brukare. En av de intervjuade hemtjänstgrupperna uppger att de använder sig av kontaktmannaskap. Kontaktpersonen har ett större ansvar för brukaren, såsom att ringa anhöriga, se över att personen har bra med kläder och skor osv. Områdeschefen i Ljung uppger att det främst är vad man kallar kontaktgruppens ansvar att åka till sina brukare. På detta sätt bevaras personkontinuiteten i ganska hög grad. Det är också kontaktgruppen som har ansvar att ta reda på hur brukaren vill ha hjälpen utförd. Det som kan ställa till med problem är att hemtjänsten inte alltid kan komma till brukaren en exakt tid. Personalgrupperna har träffar, så kallade omvårdnadsmöten varje vecka där de gemensamt med Rehab- och HSL-personal bl.a. diskuterar förhållningssätt. I övrigt finns inga särskilda forum för diskussioner om förhållningssätt. Hemtjänstgrupperna uppger att de tar hänsyn till om någon vårdtagare eventuellt vill ha personal av annat kön. För personalen är detta som regel inget problem att kunna lösa. 14

En hemtjänstgrupp uppger att de träffar sin biståndshandläggare regelbundet för uppföljningar av beviljat bistånd. Ett par hemtjänstgrupper uppger att de mycket sällan träffar biståndshandläggaren. En grupp uppger att de under de senaste månaderna försökt att få träffa handläggaren men att detta ännu inte skett. Brukarnas intryck 42 brukare i hemtjänsten har svarat på Länsstyrelsens enkät. Av dessa är det 34 som anser att de får den hjälp de behöver. Åtta personer anser att de inte får tillräckligt med hjälp: Nej, hinner oftast inte med Vill man ha eller ber om något så blir oftast svaret: får vi inte göra! Nej, personalen har för bråttom. Fönstertvätt, men det gör ju inte hemtjänsten. Vi får den hjälp vi behöver vad gäller omvårdnad men eftersom en av oss har så nedsatt syn och rörelseförmåga så skulle ytterligare samtalsstimulans höja livskvaliteten betydligt. De vattnar inte blommorna. Flera av de brukare som har lämnat synpunkter på hemtjänsten uppger att det är många olika som kommer till dem: Att det är så många olika tjejer som kommer varje dag. Eftersom jag är bra i huvudet men dålig i benen har jag inte problem med att det är så många olika som kommer. Av intervjuerna med brukare som har hemtjänst framkommer att det kan gå att påverka tiden för den hjälpen som fås. En kvinna berättar att hon hade varit på 50-årskalas en helg och när hon kom hem vid 23.30-tiden fick hon hjälp att lägga sig. Flera av de intervjuade brukarna uppger att de upplever att det inte är för många olika personal som kommer till dem. De intervjuade är också nöjda med den hjälpen de får och tycker i stort att hemtjänstpersonalen tar hänsyn till hur de vill ha det i sitt hem. Trygghetslarm Handläggarna uppger att de informerar om trygghetslarm när de träffar enskilda som är i behov av hjälp. De avslår aldrig en ansökan om larm. Dock finns det de som haft larm men ångrat sig och lämnat tillbaka det. Trygghetslarmet går direkt till hemtjänstpersonalen. Personalen uppger att det är dålig täckning ibland. Larmet har krånglat en del. De vet att det finns ett missnöje om en för lång väntetid. Personalen uppger att det ibland är stressigt på kvällarna om många larmar. 15

Områdescheferna uppger att brukarna kan få vänta i upp till 20-30 minuter efter att ha larmat beroende på de långa restiderna som finns i kommunen, det är långa avstånd. Larmen tas alltid emot av hemtjänstpersonalen vilket fungerar bra. Fixartjänst Kommunens försöksverksamhet med fixartjänst via Arbetsmarknadsenhetens Arbetscenter har efter Länsstyrelsens tillsynsbesök permanentats. Verksamheten omfattar såväl yttre fixartjänster utomhus som i den egna bostaden. DAGVERKSAMHET Det finns två olika dagverksamheter, varav en är för personer med demenssjukdom. Denna verksamhet har varit igång i sju år. Den tar emot personer som är utredda och diagnostiserade för sin demenssjukdom. Dagverksamheten har sedan 2005 öppet sju dagar i veckan och är ett komplement till en särskild hemtjänstgrupp för personer med demenssjukdom. Ett tätt samarbete sker mellan dagverksamhet och hemtjänst. På denna dagverksamhet är 22 personer inskrivna, de flesta kvinnor. De aktiviteter som förekommer är bl.a. att äta frukost, promenera, gå till frisören, fotvård, handla, äta lunch och dricka eftermiddagskaffe. Insatsen är behovsprövad och beviljas som bistånd. Den sociala dagverksamheten, också biståndsprövad, är öppen mellan 9.30 och 14.30 varav tre dagar i Herrljunga och två dagar i Ljung. Det är som regel en grupp per dag, vissa personer går två gånger i veckan. Ungefär 50 personer deltar, mest är det kvinnor. Aktiviteterna varierar en del, bl.a. utifrån årstidens växlingar, exempelvis gjorde de i höstas äpplemust. Tidningsläsning är en annan av flera aktiviteter. Även denna dagverksamhet är biståndsprövad. Det finns caféverksamhet på äldreboendet Hemgården som frivilliga driver. Den är öppen för alla. ANHÖRIGSTÖD Biståndshandläggarna uppger att de informerar om stöd till anhöriga då de ser ett sådant behov. Förvaltningen kan erbjuda växelvård, dagverksamhet, särskild dagvård för dementa sju dagar i veckan. En person arbetar som samordnare för anhörigstödet i kommunen. Hon arbetar tillsammans med kommunens demenssjuksköterska i dessa frågor (demenssjuksköterskan var vid tillsynsbesöket tjänstledig, Lst:s not). Det stöd som finns är bl.a. gruppträffar för anhöriga. Dessa träffar tar upp olika teman. Många olika organisationer och verksamheter har besökt grupperna och informerat om sin verksamhet, exempelvis biblioteket, apoteket, kommunens vård- och omsorgschef och biståndshandläggare. 16

En bussresa ordnas varje år för de anhöriga. De har varit på utflykt till bl.a. Bredareds utställning, Vänga kvarncafé, Vin och Pimpinella på Kinnekulle osv. De anhöriga erbjuds även taktil massage. En blankett/broschyr håller på att arbetas fram för att användas i informationssyfte. Anhöriga kan erbjudas avlösning i hemmet. Denna hjälp är avgiftsfri upp till tio timmar i månaden. De som arbetar med anhörigstödet tror att det vore bra att undersöka behovet av mer tidiga insatser. Det antas att det i så fall skulle behövas en person på heltid i ett år för att arbeta med uppsökande verksamhet. BOENDENA Kollektiva insatser Det varierar något mellan de olika äldreboenden i kommunen vilka kollektiva aktiviteter det finns för de boende. Oftast förekommer någon speciell aktivitet varje eller varannan vecka på de olika äldreboendena och det förekommer att olika ideella föreningar medverkar. Utbudet består av bland annat terapi, gudstjänst, musikcafé, studiecirkel, bingo, tidningsläsning, eftermiddagskaffe, tipspromenader, enstaka utflykter, vår- och höstfest. Boende- eller anhörigråd förekommer inte. Individuella insatser Enligt chefer och personal arbetar man på ett sådant sätt att man respekterar den enskildes integritet, självbestämmande och medverkan. Möjligheten för de boende att själv göra insatser i sin bostad eller i det gemensamma skiftar och ofta finns vare sig förmåga eller ork. Beträffande att kunna välja personal, exempelvis vid dusch så försöker personalen möjliggöra detta, även om det någon gång kan vara svårt rent schematekniskt. Personalkontinuiteten uppges i allmänhet vara god och har inte av brukare/anhöriga tagits upp som ett problemområde. Det framgår av några uttalanden från boende och personal att det kan finnas förväntningar på att läggning skall ske en viss tid eller innan nattpersonalen tar över. Enligt andra finns dock flexibilitet som möjliggör individuella val kring såväl mattider som läggning. De flesta personalgrupperna på äldreboendena uppger i sina enkätsvar att det är svårt att fullt ut tillgodose de boendes behov av individuella aktiviteter och stimulans. Anledningen är oftast tidsbrist på grund av låg bemanning eller på grund av konkurrerande arbetsuppgifter. Uppgifterna skiftar emellertid mellan olika avdelningar och några uppfattar att de kan individualisera och tillgodose den enskildes behov och ger exempel på promenader och att följa med ut och handla etc. 17

De boendes synpunkter De boendes synpunkter framgår av 52 enkätsvar från de olika boendena. Beträffande demensavdelningarna är det anhöriga som besvarat en enkät. Intervjuer har också skett med ett mindre antal boende samt några anhöriga. Intervjuerna styrker i allmänhet det som framgår av enkätsvaren. Personal och bemötande nämns ofta som svar på frågan om vad som är bra på boendena. Några nämner miljön, medan miljön på andra boenden enligt vissa enkätsvar ses som mindre bra. Anhöriga till de som bor på demensavdelningarna uppger att de känner sig välkomna och de flesta, men inte alla, är nöjda med den information de får. Det som man generellt på alla boenden oftast nämner som mindre bra/dåligt är att man önskar mer individuella aktiviteter, framför allt mer utevistelser, möjlighet till promenader. Svarsfrekvensen har varit relativt låg, varför det är svårt att skilja ut de olika boendena. Svaren från Gäsenegården är emellertid genomgående något mer positiva, även om det finns synpunkter på bland annat försämringar i form av utglesade aktiviteter och många personalomflyttningar. Enskilda negativa synpunkter och önskemål: Mer personal, Dålig städning, Personalens förhållningssätt är inte bra, Vill ha dusch två gånger i veckan, när man ska ha det, Mer underhållning på helger, Vill ha hjälp med högkostnadskort, Önskar andra tider för frukost och kvällsmat, Lång tid för larmsvar. Intervjuad nattpersonal säger att deras arbetssätt är att de försöker att ta sig tid hos de boende som har behov av samvaro. På Hagens äldreboende finns en oro att inte hinna med när bemanningen nattetid ska minska. Vid Länsstyrelsens besök inför natten på främst Hagen uppfattades personalen ge de boende tid och ett bra bemötande. Vård i livets slut Handläggarna uppger att de biståndsbedömer vård i livets slut. På äldreboendet Furuhagen finns en sjuksköterska som arbetar med palliativ vård. Det finns i kommunen lokala anvisningar/policy om vård i livets slut. Det finns en grupp som utifrån kompetensutvecklingsmodellen Kompetensstegen arbetar med utveckling av palliativ vård. Personalen i hemtjänsten uppger att de får ringa in extra personal när någon befinner sig i livets slut. 18

KORTTIDSBOENDE Korttidsboendet på Furuhagen präglas av att de tillhandahåller olika bistånd som korttidsboende och avlastning/växelvård och med ett rehabiliterande synsätt. Förutom detta uppges arbetssätt och möjlighet till aktiviteter fungera ungefär som på äldreboendet. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt uppfyller inte nämnden Länsstyrelsens krav Individuell stimulans och individuella aktiviteter kan till viss del inte ges i sådan omfattning att den når upp till skälig nivå på boenden och i hemtjänsten. Kommentarer Socialtjänsten skall verka för att äldre människor får möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro tillsammans med andra. Uppgifterna som kommer från boende och personal om brister i det individuella innehållet bör uppmärksammas och leda till åtgärder, exempelvis att förtydliga den enskildes behov i den individuella genomförandeplanen och att regelbundet följa upp detta. Orsaken till brister i individuell tid kan kopplas till bemanningssituationen men kan också handla om hur resurser prioriteras. Ett antal vårdtagare i hemtjänsten anser att det är alltför många olika personer som besöker dem, något som kan behöva följas upp. Att det kan finnas uttalat att personer ska vara i säng vid en viss tidpunkt eller att det i alla fall uppfattas som en förväntning är inte godtagbart utifrån den enskildes rätt till en individuellt avpassad omsorg där självbestämmande och medverkan är viktiga kvalitetsaspekter. Att dagverksamheten är öppen sju dagar i veckan är positivt, också att hemtjänstpersonal arbetar specialiserat med människor med demenssjukdom. Stöd från sakkunnig, exempelvis demenssjuksköterska, är viktigt för att kunna ge den speciella vård och omsorg som denna brukargrupp kräver. Boenderåd och eller anhörigråd är sådant som skulle kunna öka brukarnas inflytande över och insyn i äldreomsorgen. 19

Måltiderna För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: handläggare, chefer och personal ha tillräcklig kunskap om matens och måltidssituationens betydelse för äldre människors välbefinnande, maten vara av god kvalitet och upplevas som god och tillräcklig över dygnet i de särskilda boendena och vid matdistribution till hemmet, de boende i de särskilda boendena ha möjlighet att påverka vilka maträtter som serveras, personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen. HEMTJÄNST Handläggning Vårdtagarna kan få hjälp med att tillaga frukost och kvällsmat, de kan till lunch få hjälp att värma färdiglagad mat. Det finns även de som har hjälp under måltiderna. Det finns också möjlighet att äta på Hagens äldreboende för de personer som bor i Herrljunga. I Ljung finns cafeterian på Gäsenegården att tillgå. Matdistribution I Herrljunga kommun finns (vid Länsstyrelsens tillsynsbesök) två varianter av matdistribution. Den ena modellen - varm mat distribuerad till vårdtagarna, är på väg att förändras. Beslut har tagits om att matdistributionen framöver endast kommer att ske genom att färdiglagad, kyld mat levereras. En områdeschef för hemtjänsten uppger att matdistributionen inte är optimalt organiserad i nuläget då det är många som får mat som varmhållits i tre timmar. Att leverera denna mat är en stressig arbetsuppgift för personalen och den sociala delen kring måltiden blir därför åsidosatt. Områdescheferna hoppas nu på kyld mat. Den kylda maten levereras vid ett tillfälle i veckan, vilket innebär att tidspressen minskar för personalen. Större möjligheter finns då till ett bättre socialt möte med brukaren. Kvaliteten på maten skulle också bli bättre och brukaren kan själv komponera veckans meny. En hemtjänstgrupp uppger angående vad som är viktigt kring mat och måltider att maten ska vara varm och se aptitlig ut. Måltiderna skall ges med jämna mellanrum. Samma grupp uppger att brukaren har en viss möjlighet att påverka måltiden, men inte fullt ut (välja bort fisk om de ej tycker om det). En annan grupp uppger att brukaren idag kan välja utifrån en förutbestämd matlista där det finns sju olika maträtter. Det går inte att beställa en större eller mindre portion. Två hemtjänstgrupper anser att de har för lite kunskap om mat och måltider. Varje grupp har ett kostombud. 20

Brukarnas intryck 24 av 42 personer som har hemtjänst och har svarat på Länsstyrelsens enkät uppger att de har matdistribution. De allra flesta är nöjda med maten, både portionsmässigt och kvalitetsmässigt. Någon enstaka upplever att det är för stora portioner. En person har svarat att maten inte är av bra kvalitet. MÅLTIDER PÅ BOENDENA Länsstyrelsen besökte de tre särskilda boendena för äldre i kommunen med syfte att granska måltidssituationen. Länsstyrelsen granskade måltidssituationen vid lunch på flera enheter/avdelningar. Förhållandena vid måltiden kan skifta beroende på om det är en avdelning för personer med demenssjukdom eller inte. På en enhet satt personalen med och åt, s k pedagogisk måltid. Det fanns också karottsystem, de boende kunde ta mat själva vid bordet. Annars serverades maten av personal från en vagn. Matning förekom, av sittande personal, i varierande utsträckning. Haklappar användes inte generellt. Stämningen vid matborden kunde skifta beträffande samtalsfrekvens etc. Generellt var det en lugn matmiljö, en ganska hemlik sådan med tillräckliga utrymmen. Länsstyrelsen såg ingen synbar stress från personalen, vilket negativt kunnat påverka matmiljön, heller ingen personal som talade med varandra över huvudet på de som åt. De boende kan få sin måltid senare och uppvärmd vid behov, det finns även möjlighet att styra tiden för morgonmål om så skulle önskas. Extra kvällsmål kan också erhållas om den boende vill ha. Matombud finns bland personalen. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Även om Länsstyrelsen anser att matsituationen för brukarna uppfyller rimliga krav, så är det ett viktigt område, såväl ur social som rent hälsomässig synvinkel och därför lämpligt att arbeta med för kvalitetssäkring och utveckling. Den enskildes egenaktivitet vid matbordet, nattfastan, hur ser den ut i praktiken, och att skapa valmöjligheter kan vara sådant som är lämpligt att arbeta med. KVALITET - FYSISK MILJÖ För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: lägenheten i det särskilda boendet vara fullvärdigt; eget rum, toalett, dusch/bad och köksdel, tillgängligheten inom och utanför äldreboendet vara god, den fysiska boendemiljön utformas så att den enskildes integritet respekteras, t ex egen fullvärdig bostad, lås, namnskyltar mm. ett fungerande larmsystem finnas som anpassas till individens funktionsförmåga, inlåsning inte förekomma. Den enskilde skall kunna låsa sin dörr. 21

Det är önskvärt att vid korttidsboende, rehabilitering och avlastning erbjuda eget rum med dusch och toalett. Antalet lägenheter i boende för personer med demenssjukdom bör inte överstiga åtta. I Herrljunga kommun finns tre äldreboenden och storleken varierar mellan 34 och 50 boende. Äldreboendena är belägna på två olika orter och de omges av grönområden och/eller promenadvägar med bra framkomlighet. De har direkt närhet till samhällsservice och i viss mån till allmänna kommunikationer (ingen lokaltrafik). På samtliga äldreboenden har den boende eget rum, förutom att det på Hemgården finns två stycken tvårumslägenheter och på Gäsenegården tre stycken. Bostadsytan är från ca 20 kvadratmeter och uppåt. På Hemgården och Gäsenegården är det fullvärdig boendestandard, med eget hygienutrymme samt pentry/kök. De boendes namn finns på/vid ytterdörren. Det finns möjlighet att få egen nyckel till sitt rum/lägenhet. Äldreboendet Hagen med korttidsenhet, en enhet för personer med demenssjukdom samt ytterligare en boendeenhet är inte fullvärdigt. Vissa har hygienutrymme utanför den egna bostaden/rummet och andra delar hygienutrymmet med grannen. Korttidsenheten har plats för 14 personer, demensavdelningen har också 14 boenderum och den tredje enheten har nio boende. På demensavdelningen framkommer också att de allmänna utrymmena uppfattas som otillräckliga och olämpliga av personalen. På boendena är dörrarna till vissa enheter olåsta, andraenheter har kodlås och koden är i allmänhet synlig. Larm förekommer av olika slag, Både bärbara samt fasta larm som antingen kopplas till displayer i taket eller till sökare som bärs av personal. Dessutom förekommer rörelselarm, dörrlarm och mattlarm. Sådana larm används efter ordination av sjuksköterska. Boendes synpunkter Utifrån de enkätsvar som inkommit från boende har flera svarat att de upplever att de har bra lägenheter och en bra boendemiljö. Det finns dock enskilda klagomål från alla äldreboenden där det uppges att det är för kallt. I övrigt finns det synpunkter från enkäterna från Hagens äldreboende som efterlyser fullvärdiga bostäder samt att avdelningen (demens) är för stor. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkter bedömer Länsstyrelsen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. Hagens äldreboende har inte fullvärdig boendestandard. 22

Kodlås används också på enhet/avdelning som inte är gruppboende för demenssjuka. Koden till kodlåsen anges inte alltid. Kommentarer Fasta larm som både låter och har ljusdekoder i korridoren förstärker intrycket av en sjukvårdsinstitution i stället för att vara flera personers hem. De kan också ses som integritetskränkande. De boende på enheten för personer med demenssjukdom där koden inte är tydligt beskriven är i praktiken inlåsta och det är inte förenligt med lagstiftningen. Inlåsning får inte ske. Låset måste vara av sådan beskaffenhet att de boende själva kan låsa upp. Däremot kan dörren ha ett lås som tar en viss tid att öppna. Det är tillåtet att fördröja men inte att förhindra. Kodlås på andra avdelningar, även om de har en kod, är inte förenligt med lagstiftning och praxis. KVALITET RESURSER FÖR ATT GENOMFÖRA INSATSERNA Tillräckligt med personal För att uppfylla Länsstyrelsens krav på god kvalitet skall: det finnas det antal personal (det antal) som behövs för att upprätthålla god säkerhet för de boende, det finnas det antal personal som behövs för att verkställa de insatser som biståndsbedömts, det finnas det antal personal som behövs för att utföra genomförandeplanernas innehåll, det finnas det antal personal som behövs för att leva upp till SoL:s intentioner och förhållningssätt, bl.a. att ha ett rehabiliterande arbetssätt- upprätthålla den enskildes förmågor och resurser, det finnas det antal personal som möjliggör dokumentation, planarbete, diskussioner om förhållningssätt och metoder. Biståndshandläggarna Biståndshandläggarna har mer än 150 ärenden per person att ta ansvar för. Även om detta kan upplevas som mycket beror arbetsbelastningen främst på antalet fax från sjukhuset och uppföljningar. Samtliga biståndsbeslut är kopplade till taxesystemet vilket innebär att när ett beslut inte längre gäller, d v s när till och med -datumet är passerat så debiteras inte heller brukaren för insatserna. Detta får till följd att uppföljningar/omprövningar av samtliga beslut måste göras i rätt tid. 23

Handläggarna uppger att för att klara av sin arbetsbelastning så avstår de ofta från att åka till sjukhuset för vårdplaneringar. I de fall det rör sig om kända personer så möter de istället upp i hemmet. Handläggarna har regelbundna träffar med sin chef. De har större arbetsplatsträffar tillsammans med områdescheferna. Handläggarna har dessutom möten med omsorgspersonalen, då främst med kontaktpersonerna för uppföljning av enskilda ärenden. Områdeschefer boendena Chefernas uppfattning om sin arbetssituation skiftar, vilket är naturligt då förutsättningarna också skiftar. Länsstyrelsen noterar att man upplever att det är många uppgifter som vilar på chefen och att nya arbetsuppgifter tillkommit beträffande dokumentation och arbetstidsberäkningar. Områdeschefer hemtjänst Enhetscheferna för hemtjänsten upplever att storleken på ansvarsområdet är för stort. De hinner emellertid stötta sin personal då det finns inplanerade möten för detta. Vid akuta behov hos personalgruppen finns också möjlighet att stötta. Områdescheferna anser att det idag finns tillräckligt med resurser för att utföra det som skall utföras inom området för SoL, men inte inom Hälso-, och sjukvårdsområdet. När de uppmärksammar att resurserna inte räcker till så äskar de mer resurser hos nämnden, det kan ske bl.a. efter en så kallad vårdtyngdsmätning. Grupperna utför ofta mer bistånd än vad de har arbetstid till utifrån beviljat bistånd. Baspersonal boendena Länsstyrelsen får ett samlat intryck att förhållandena ur brukarsynvinkel fungerar i stort, med nedanstående invändningar, men att bemanningssituationen är ansträngd. Det skiljer sig något mellan olika boenden och avdelningar, men också p g a att belastningen (vårdtyngden mm) varierar och det kan också bero på sjukskrivningssituation mm. Personalen är också orolig för att neddragningar ytterligare ska försvåra att ge en bra vård och omsorg. Personalen upplever att de inte alltid hinner med allt, och låter ibland skjuta upp vissa insatser hos de boende. Cheferna uttrycker att personalresurserna i stort är tillräckliga, men att den ökade vårdtyngden och att psykogeriatrisk omvårdnad ställer stora krav på rätt personal. Vad som relativt tydligt framgår av enkäter och intervjuer är att resurserna inte alltid räcker till för att brukarna ska ha en skälig levnadsnivå, framför allt beträffande individuell tid och utevistelse. 24

Nattpersonalen Vid Länsstyrelsens besök hos nattpersonal på Hagen respektive Hemgården upplevdes att den nuvarande bemanningen normalt räcker till. På Hagen uttrycktes oro inför planerad neddragning. Baspersonal hemtjänst Hemtjänstpersonalen uppger att de inte hinner med allt de behöver göra. En av grupperna uppger att de numera organiserat om sig så att de en dag regelbundet har en s.k. städdag, då några få personal endast städar hos brukarna. Tidigare kunde det bli så att städning fick hoppas över om det var ont om personal. Detta sker inte lika ofta idag. Promenader högprioriteras ej, men om promenader inte hinns med så dokumenteras detta. Flera av de intervjuade uppger att de känner att de inte hinner göra ett bra arbete hos brukarna. Ytterligare en stressfaktor är arbetsuppgifterna med läkemedel. Personalen anser dock att de hinner med att dokumentera. Brukarnas intryck i hemtjänsten Av de enkäter som Länsstyrelsen fått in från brukare i hemtjänsten är det 15 personer som haft synpunkter på hemtjänsten. Ofta handlar synpunkterna /klagomålen om att personalen har ont om tid och då främst för samtal: För lite personal och för lite tid. De har alltid ont om tid Av de intervjuer som Länsstyrelsen genomfört framkommer också att personalen ibland har bråttom. Personal dagverksamhet Ansvariga för dagverksamheten anser att det som regel finns tillräckligt med personal på dagverksamheten. Det kan dock vid vissa tillfällen vara lite pressat, som vid toalettbesök. Verksamhetens personal samarbetar också till viss del med frivilliga från föreningar och organisationer. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt uppfyller nämnden inte Länsstyrelsens krav Bemanningen av omsorgs-/omvårdnadspersonal räcker inte för att i tillräcklig grad uppfylla kraven på brukarnas behov av och rätt till individuell tid och stimulans, bland annat utevistelser. Kommentarer Det är viktigt att antalet personal både i hemtjänst och på boenden står i relation till de boendes/brukarnas behov av insatser av olika slag. Nämnden bör i sin planering ta hänsyn till detta. 25

Det som behöver följas upp och kvalitetssäkras är att de enskilda brukarna, såväl inom hemtjänst som på de särskilda boendena, får sina individuella behov enligt ovan utöver den rena omvårdnaden tillgodosedda. Detta kan säkras genom utförliga genomförandeplaner som följs upp. Det är viktigt att biståndshandläggare och chefer har förutsättningar för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra sätt. Biståndshandläggarna uppger sig ha en något ansträngd situation när det gäller att delta i vårdplaneringar och handlägga ärenden i alla dess faser. Ungefär samma ansträngda situation, att hinna med alla ingående arbetsuppgifter, kan upplevas hos några enhetschefer. Personalens kompetens För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: kommunen ha en skriftlig plan för personalens kompetensutveckling, all personal ha tillgång till en regelbunden vägledning eller handledning och fortbildning i arbetet, tillsvidareanställd personal skall ha relevant utbildning; för biståndshandläggare och chefer avses social omsorgsutbildning, socionom eller jämförbar högskoleutbildning, för vård- och omsorgspersonal avses omvårdnadsprogrammet, social servicelinjen, undersköterskeutbildning eller annan jämförbar gymnasial utbildning. Baspersonal Gymnasieskolans omvårdnadsprogram eller motsvarande är den grund som efterfrågas vid rekrytering. Av omvårdnadspersonalen uppges 44 % inte inneha den utbildningen. Många har emellertid delar av programmet. Validering pågår och möjlighet till fortsatt utbildning till undersköterska finns via distansstudier. Det påpekas från någon chef att bristen på grundutbildning delvis beror på att det finns relativt mycket gammal personal. Det positiva med detta är att det innebär en god personalkontinuitet. Sedan ett år tillbaka har all vård- och omsorgspersonal erhållit vidareutbildning genom att delta i så kallade KUL-grupper. Dessa olika grupper fokuserar på 10-12 olika fortbildningsområden såsom sårvård, palliativ vård, fallprevention, social dokumentation m.m. Personalen anser att detta ger en del men att det är svårt att få tiden att gå ihop då de inte får in ersättare för den tid då de är borta från sin arbetsplats. Beträffande arbetsledning, handledning och stöd från chefen så skiftar omdömena från såväl cheferna själva som personalen om hur mycket sådan som ges och om det är tillräckligt. Några personalgrupper skulle önska mer direktkontakt, alltså en mer närvarande chef. Det finns också en del önskemål om mer kontakt med biståndshandläggarna. Beträffande om personalen haft handledning, frånsett chefens, så varierar svaren. Vid behov tycks det möjligt för arbetsgrupper att erhålla detta. 26

En hemtjänstchef uppger att hon träffar sina grupper som regel minst en gång varje dag med syfte att hon skall få möjlighet till att aktivt delta i arbetet samt att lösa akuta problem, m.m. Varje vecka har de omvårdnadsmöten med syfte att belysa problem, avvikelser, förändringar och ändrade behov hos brukaren. Var tredje vecka har de APT, arbetsplatsträffar med syfte att diskutera verksamhetsfrågor, arbetsmiljö m m. Biståndshandläggare Biståndshandläggarna har treårig social omsorgsutbildning. De får utbildning/fortbildning och är nöjda med detta. De har bl a gått en kurs i handläggning om 5 högskolepoäng, de har också fått gå en ledarskapsutbildning om 5 poäng. Områdeschefer hemtjänst Cheferna är utbildade sjuksköterskor med vidareutbildning i bland annat vård-, och omsorgsadministration, juridisk översiktskurs samt arbetsrätt. Enhetscheferna upplever att de har stöd från sin chef. Vid akuta ärenden går det alltid att få tid. Områdescheferna träffas regelbundet för att diskutera viktiga frågor. Områdescheferna anser att det borde finnas en kompetensutvecklingsplan, vilket inte finns idag. De anser även att de borde ha mer utbildning i socialtjänstlagen. Cheferna anser att personalen får tillräckligt med utbildning. Områdeschefer dagverksamhet Det är två personer som är chefer för de dagverksamheter som finns i kommunen. De är socionom respektive arbetsterapeut. Enhetschefer boenden Enhetscheferna har en blandad utbildningsbakgrund, en socionom, en mentalsköterska/social serviceutbildning, en arbetsterapeut och en sjuksköterska. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt uppfyller nämnden inte Länsstyrelsens krav: All fast anställd baspersonal bör ha den grundutbildning som kommunen själv fastslagit ska gälla. Kommentarer Det är viktigt att enhetschefer ser sin roll som ledare och som sitt uppdrag att vägleda personalen. Enhetschefer ansvarar för kvaliteten i utförandet och måste därför ha god insikt och kunskap om de personer som bor i äldreboendet eller har insatser från hemtjänsten. Det krävs god kunskap om socialtjänstlagen och dess intentioner och om förvaltningslagen. 27

Nämnden bör aktivt arbeta på olika sätt för att höja utbildningsnivån på baspersonalen som är den som i praktiken ska få alla mål och riktlinjer, bemötande av brukare och anhöriga mm att fungera i praktiken. RÄTTSSÄKERHET Myndighetsutövning Länsstyrelsen har granskat de 15 senaste besluten som rör ansökan om särskilt boende, samt 10 beslut om korttidsboende samt även granskat ett mindre antal beslut som gäller hemtjänst. För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: ansökan vara dokumenterad med vad som söks och vem som söker, utredningen minst innehålla vad som föranleder ansökan, vilka insatser som sökts, aktuell situation, behoven av insatser och förslag till beslut, handläggningstiden i normalfallet inte överstiga tre veckor, beslut minst innehålla vad som bifallits respektive avslagits, av vem och när beslutet fattats samt enligt vilket lagrum. Om avslag ges skall motivering och besvärshänvisning finnas, uppföljnings-/omprövningsdatum finnas dokumenterat, beslut om olika insatser verkställas omedelbart och beslutet om särskilt boende ha verkställts inom tre månader, alla handlingar som rör en person hålls samman i en personakt, ärendet dokumenteras fortlöpande i en social journal. Ansökan I de flesta granskade akter framgår tydligt vad den enskilde har ansökt om. Undantaget kan vara ansökan om hemtjänst. Datum för ansökan och hur ansökan har skett framgår i de granskade akterna. Utredning Utredningarna innehåller en beskrivning av bakgrund och den aktuella situationen. Sociala förhållanden, hälsotillstånd och pågående/tidigare insatser beskrivs. Handläggningstid Handläggningstiden från ansökan till beslut håller sig inom tre veckor och är ofta betydligt kortare. Beslut Av samtliga beslut framkommer vad som beslutats, datum och lagrum samt vem som fattat beslutet. Beslut om särskilt boende fattas av förvaltningschefen. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. 28

Kommentarer Länsstyrelsen bedömer att utredningarna ger ett tillräckligt underlag för beslut. Utredningarna kan i vissa fall utvecklas exempelvis beträffande social situation (individuella behov). Det krävs ofta information till den enskilde om vilka insatser som kan ingå i hemtjänst för att den enskilde ska kunna söka sådana utöver ren omvårdnad och service. Dokumentation under genomförande För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: en individuell plan utformas tillsammans med den enskilde eller dennes företrädare som skall innehålla de insatser av social, psykologisk, existentiell och fysisk karaktär som den enskilde behöver stöd i och som skall tillgodoses i/med hjälp av verksamheten, planen innefatta den enskildes behov, mål, hur arbetet skall utformas samt uppföljningsdatum, löpande anteckningar föras över viktiga händelser och avvikelser från beslutade/planerade insatser. Anteckningarna bör sammanfattas och föras till en journal, dokumentation enligt hälso- och sjukvårdslagen inte blandas med de löpande anteckningarna enligt SoL, förvaring av den enskildes dokumentation skall ske på ett säkert sätt. Hemtjänst Biståndshandläggarna uppger att omsorgspersonalen skall börja dokumentera i samma system som handläggarna gör, Omsorg 2000. Detta innebär att de kommer att kunna se när personalen dokumenterat att verkställighet har påbörjats. Handläggarna är idag de som upprättar en arbetsplan för den enskilde hemtjänsttagaren. Personalen ansvarar sedan för att planen följs och följs upp. En av cheferna i hemtjänsten uppger att de är i startgroparna för att förbättra de arbetsplaner som finns. Istället för kontaktpersoner så finns inom ett område kontaktgrupper, några personal som är gemensamt ansvariga för en grupp vårdtagare om ca 10-15 personer. Dessa skall ansvara för att tillsammans med den enskilde/närstående upprätta arbetsplaner utifrån biståndsbeslutet. Områdescheferna i hemtjänst dokumenterar i en social journal i samma system som biståndshandläggarna dokumenterar. Hemtjänstpersonalen uppger att arbetsplanen görs av handläggaren. Uppföljningen görs sedan av kontaktperson eller kontaktgrupp. Personalen uppger dock att de behöver mer tid för att hinna dokumentera. De uppger att de dokumenterar i skilda system, SoL för sig och HSL för sig. Den handledning personalen får om dokumentation i kommunens datasystem Omsorg 2000 kan de få av en särskilt ansvarig person i kommunen. I övrigt uppger de att de inte får mycket handledning/vägledning i dokumentation. 29

Dagverksamhet På dagverksamheten för personer med demenssjukdom dokumenteras det löpande om den enskilde individen. På de öppna dagverksamheterna är det mest statistiska uppgifter som dokumenteras. Särskilda boenden Dokumentationen görs till stor del på samma sätt som i hemtjänsten. Ofta är det personalen som ger underlag till den genomförandeplan som skrivs in i datasystemet av områdeschefen. Den följs sedan upp efter ett halvår eller år eller vid behov, tidigare. Ett exemplar används sedan av personalen i omsorgsarbetet. Den löpande dokumentationen förs också av personalen och förs efter hand in i datasystemet. Ett exemplar finns hos omsorgstagaren i ett skåp i det egna bostadsrummet. Vid uppföljningssamtal med ansvariga i förvaltningen anges att arbetssättet utifrån Omsorg 2000 nu är igång och fungerar inom hela vård- och omsorgsområdet. Länsstyrelsen har förutom vid den ordinarie tillsynen vid ett senare besök följt upp granskningen med ytterligare ett besök på Hemgården och anser utifrån detta att dokumentationen fungerar på det sätt som är tänkt. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Länsstyrelsen anser att den löpande dokumentationen med genomförandeplan och löpande dokumentation genomförs på ett godkänt sätt. Det finns ändå möjlighet att utveckla sådant som individuella sociala insatser, att se vidare på vad som är relevanta sociala anteckningar etc. Det finns också andledning att följa upp den nuvarande höga ambitionen så att inte dokumentationen efter hand försämras, när olika delar av personalens arbetsuppgifter ska vägas mot varandra. Utförliga genomförandeplaner kan ses som ett kvalitetssäkrings- och mätningsinstrument. En hjälp i arbetet med att vidareutveckla den sociala dokumentationen är Socialstyrelsens nya handbok om handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Handboken underlättar tillämpningen av det regelverk som gäller. 30

BEDÖMNINGS- KRITERIER 2006-06-12 Sida LÄNSSTYRELSENS I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEDÖMNINGSKRITERIER VID TILLSYN AV ÄLDREOMSORGEN I KOMMUNERNA Lagstiftningen har huvudsakligen en målinriktad utformning. Det innebär att tillsynsmyndigheten har att översätta lagstiftarnas intentioner om mer tydliga krav på kommunernas verksamhet ska formuleras. Länsstyrelsens formulerade kriterier och konkreta krav har sin utgångspunkt i ädelreformens intentioner, nationella mål för äldreomsorgen, socialtjänstlagen och dess förarbeten. Kriterierna har också sin utgångspunkt i de föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utarbetat samt den kunskap som utvecklats genom olika utvärderingar som gjorts av Socialstyrelsen. Flera bedömningskriterier har formulerats för valda granskningsområden. Det innebär att kommunerna bedöms uppfylla ställda krav eller inte. Nedan följer utgångspunkter och konkreta krav. Äldre människor skall: - kunna leva i trygghet och med bevarat oberoende, - kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, - bemötas med respekt, - ha tillgång till god vård och omsorg. (Propositionen 1997/98:113 Nationella mål för äldrepolitiken,) Kvalitetskriterier enligt SoL: Insatserna skall: - vara lätt tillgängliga - stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv - vara anpassade till individuella behov. Genom insatserna skall den enskilde tillförsäkras: - skälig levnadsnivå Verksamheten skall: - vara grundad på rätten till självbestämmande och integritet - ge god service och omvårdnad.

Omfattning och organisation av insatser till äldre Till socialnämndens uppgifter hör att: - göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, - medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen - informera om socialtjänsten i kommunen, - genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsvillkor - svara för omsorg och service. (SoL 3 kap 1 ) För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på skall: kommunen informera om sin verksamhet och göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Det innebär att det bör finnas information som riktar sig till både allmänhet och direkt till äldre människor, socialtjänsten samverka med andra samhällsorgan och organisationer och föreningar när det är lämpligt, organisationen vara sådan att den enskilde får information om vem som ansvarar för de insatser och det stöd som han/hon har rätt till. Mål, planer och riktlinjer Kommunen bör fastställa en övergripande inriktning och policy för verksamhetens kvalitet som grundar sig på Nationell handlingsplan för äldrepolitiken och SoL. Kommunen bör också klargöra vem eller vilka som har ansvaret för kvalitetsutvecklings- och kvalitetssäkringsarbetet. För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet skall nämnden inrätta ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetssystem utgör ett stöd för ledningen så att den kan styra verksamheten mot uppställda och uppföljningsbara mål (SOSFS 2006:11 (S)). Varje verksamhet behöver anpassa sitt kvalitetssystem till de egna förutsättningarna och till vad som krävs för att uppnå verksamhetens mål. (SOSFS 2006:11 (S)).

För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: det finnas mål och planer för verksamheter, målen vara en konkretisering av de övergripande målen i SoL och finnas på olika nivåer och vara väl kända av berörd personal, kommunen ha en verksamhetsplan för äldreomsorgen, kommunens riktlinjer skall grundas på SoL och dess intentioner och alltid möjliggöra individuella bedömningar, kvarboendeprincipen eftersträvas i såväl ordinärt som särskilt boende. Metoder för uppföljning och kontroll Det ska finnas rutiner för hur fel och brister i verksamheten skall identifieras, dokumenteras, analyseras och åtgärdas samt hur vidtagna åtgärder ska följas upp. Ledningssystemet ska säkerställa att enskildas, myndigheters och organisationers synpunkter tas tillvara. Erfarenheter från dessa rutiner skall utgöra ett underlag för det systematiska kvalitetsarbetet (SOSFS 2006:11 (S)). I 14 kap 2 SoL anges att var och en som är verksam inom omsorger om äldre människor skall vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande skall genast anmäla detta till socialnämnden. Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2000:5 (S) ändring SOSFS 2005:8 (S) om anmälan av missförhållanden, Lex Sarah framgår att kommunen skall ha skriftliga instruktioner för handläggning av anmälningar. För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: uppföljning ske genom brukarundersökningar eller på annat sätt för att kunna avgöra om insatserna motsvarar beslut, mål och planer, förslag och klagomål från den enskilde och närstående tas om hand och vid behov utredas klagomålshantering, det finnas rutiner för hur anmälan om missförhållanden, övergrepp och skada tas om hand (rapport, åtgärd) - Lex Sarah, rutinerna skall vara väl kända av personalen. Resurser och planering för att tillgodose beslutade och kommande behov I socialtjänstlagens 3 kap. beskrivs att socialnämnden skall medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen.

I socialtjänstlagens 13 kap. 2, gjordes den 1 juli 2000 ett tillägg som innebär att Länsstyrelsen skall verka för att kommunerna planerar för att kunna tillgodose framtida stöd- och servicebehov för äldre och funktionshindrade. Från den 1 juli 2002 gäller enligt 16 kap. 16 SoL och 28 LSS att en kommun som underlåter att utan oskäligt dröjsmål tillhandahålla en insats enligt SoL eller LSS som någon är berättigad till enligt en domstols avgörande skall betala en särskild avgift (sanktionsavgift). Kommunerna har från 1 juli, 2006 genom en ändring av socialtjänstlagen, 16 kapitlet 6 f, skyldighet att till Länsstyrelsen och till de revisorer som avses i 3 kap. 8 kommunallagen (1991:900) rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap. 1 som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Från 1 juli, 2006 gäller även skyldigheten att rapportera in avbrott i verkställigheten om beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Länsstyrelsen har genom den nu genomförda lagändringen möjlighet att hos länsrätten ansöka om att en kommun, som inte verkställt ett gynnande beslut, skall åläggas en särskild avgift, så kallad sanktionsavgift. För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: nämnden medverka i kommunens planarbete (samhällsplanering), det finnas rutiner för rapportering mellan socialtjänsten och kommunens planerare, kommunen utifrån SoL:s mål på de olika nivåerna planeras för t.ex. utbyggnad av verksamheter, samtliga beslut och domar verkställas omgående eller när det gäller särskilt boende inom tre månader. Kvalitet - med utgångspunkterna trygghet, självbestämmande och integritet Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro med andra. (SoL 5 kap. 4 ). Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. (SoL kap 1 1, kap 5 4)

I propositionen 1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen sägs bl.a.: När man inte kan bo kvar i det egna hemmet måste, enligt regeringens mening, det särskilda boendet oavsett vad det kallas - kunna erbjuda en god vård som beaktar den enskildes behov av självbestämmande, integritet, trygghet och livskvalitet. I propositionen (1997/98:113) Nationell handlingsplan för äldrepolitiken lyfts bl. a. fram - att äldre skall ses som individer, - skall kunna leva ett aktivt liv, - kunna åldras i trygghet och med bevarat oberoende och bibehållet självbestämmande, - att den enskilde skall kunna känna sig trygg och säker i sin bostad och inte riskera att utsättas för kränkningar, - behandlas med respekt och inte diskrimineras på grund av sin ålder. I slutbetänkandet av Utredningen om bemötande av äldre SOU 1997:170 sägs Rätten till en trygg vård och omsorg är grunden för allt vård- och omsorgsarbete. För att den enskilde skall kunna uppleva trygghet fordras att insatserna utformas flexibelt efter de individuella behoven. Det förutsätter att olika behov vägs samman och att en helhetssyn präglar bedömningen. Vidare sägs: Trygghet förutsätter kontinuitet i vården och omsorgen. Kontaktmannaskap som bygger på en ömsesidig god relation mellan den enskilde och personalen är ett sätt att förverkliga kontinuitet. Vardagsarbetet i hemtjänst och särskilda boendeformer innehåller många andra situationer som kan visa samma strävan, exempelvis att avtalade tider hålls, att medarbetarna i ett arbetslag som ger hjälp till en enskild har god kontakt med varandra för att hjälp och stöd skall kunna utformas på det sätt som den enskilde önskar och behöver. Den enskilde måste också kunna lita på att vård- och omsorgsinsatserna ges av lyhörd, kunnig och kompetent personal. Verksamheten inriktas på att hjälpa enskilda att tillvarata och bibehålla sina egna resurser samt kompensera förmågor som har minskat. Äldre människor skall vara delaktiga i utformningen av de insatser som planeras och genomförs. Den enskilde har rätt att få information om olika insatser i vardagen och vara delaktig i planeringen och uppföljningen av dessa. Äldre människors egna val och prioriteringar skall vara utgångspunkten för alla insatser som riktas till den enskilde. Det innebär att i särskilt boende bör finnas former för inflytande i vardagen.

Genomförandeplan/individuell planering För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer god kvalitet skall: den omsorg, omvårdnad och service som biståndsbedömts planeras, utformas och följs upp tillsamman mede den enskilde och/eller närstående, personalen på boendena efterfråga den enskildes behov och intresse och i samråd med den enskilde och/eller dennes företrädare planera, utforma och följa upp det stöd som den enskilde behöver, den enskildes självbestämmande i olika frågor i vardagen såsom dygnsrytm, mat, klädval, personlig stil, komma ut i frisk luft etc. efterfrågas och dokumenteras kontinuerligt. Omsorgens innehåll För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer god kvalitet skall: insatserna utföras i den omfattning som bestämts enligt planeringen och/eller biståndsbedömningen, den enskildes behov efterfrågas och tillgodoses, information, aktiviteter och deltagande i samhällslivet anpassas till de enskilda individerna, finnas former för hur de boendes synpunkter tas till vara, t.ex. boenderåd, matråd, aktivitetsråd där de boende aktivt kan delta i utformningen av den gemensamma omsorgen och servicen, verksamhetens rutiner inte begränsa den enskildes möjligheter att påverka sin vardag och arbetsrutinerna skall utvärderas kontinuerligt, personalkontinuitet finnas så att respekten för den enskildes integritet t ex i samband med matning och personlig omvårdnad upprätthålls, personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen, integritetsskydd skapas vid alla privata situationer där den enskilde kan bli sedd av någon annan, hänsyn tas till en enskilds eventuella motstånd till att få omsorg av personal av motsatt kön i intima hjälpsituationer, den enskildes behov av trygghet och säkerhet beaktas, den enskilde få avsluta livet med värdighet, där personalen ska uppmärksamma och efterfråga den enskildes önskningar i samband med livets slut. Måltiderna Äldre människor skall vara delaktiga i utformningen av de insatser som planeras och genomförs. Den enskilde har rätt att få information om olika insatser i vardagen och vara delaktig i planeringen och uppföljningen av dessa.

Äldre människor har sämre förmåga att ta upp näring ur maten. Det är därför nödvändigt att kosten för äldre har hög näringstäthet och att måltiderna fördelas jämnt över dagen. Nattfastan bör inte vara längre än 11 timmar. För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: handläggare, chefer och personal finnas tillräcklig kunskap om matens och måltidssituationens betydelse för äldre människors välbefinnande, maten vara av god kvalitet och upplevas som god och tillräcklig över dygnet i de särskilda boendena och vid matdistribution till hemmet, de boende i de särskilda boendena ha möjlighet att påverka vilka maträtter som serveras, personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen Kvalitet - Fysisk miljö Socialnämnden skall enligt 5 kap 4 SoL med respekt för äldre människors självbestämmande och integritet, verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt, under trygga förhållanden. Enligt 5 kap 5 andra stycket, SoL skall socialnämnden inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. En förutsättning för ett självständigt liv är en bra bostad. De äldre skall ha ett fullvärdigt boende, vilket innebär minst ett rum, eget hygienutrymme samt köksdel. Undantag görs för demensboende, där det inte finns krav på köksdel (Boverkets byggregler BBS 1993:57 och BFS 2002:19). I propositionen till Nationell handlingsplan för äldrepolitiken 1997/98:113, sidan 83 sägs följande. Endast 40 procent av bostäderna i särskilt boende kan betraktas som fullvärdiga bostäder, vilket enligt definitionen innebär minst ett rum och kök eller ett och ett halvt rum och kokvrå. I samma stycke omnämns avsaknad av toalett och dusch/bad som brister i boendet. Lokalerna skall vara godkända av miljö- och hälsoskyddsnämnden samt av räddningstjänsten. De skall vara ändamålsenliga och anpassade för verksamheten samt utrustade med de tekniska hjälpmedel som målgruppen och verksamheten kräver. Bostäderna bör dessutom vara tillgängliga för samhällets service t.ex. allmänna kommunikationer.

Boendestandaren vid korttidsboende behöver inte vara lika hög som i en bostad med särskild service. Personen har en egen bostad och vistelsen får betraktas som tillfällig. Boende i dubbelrum bör undvikas, utom i det fall det finns ett uttryckligt önskemål från den enskilde. Ett eget rum med toalett och dusch är önskvärt. Av Socialstyrelsens allmänna råd om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och omvårdnad (SOSFS 1997:16 (s) framgår att inlåsning inte är tillåtet enligt lag. Lagen tillåter fördröjning av passage, om det finns speciella skäl. Boendeenhetens ytterdörr kan vara låst, så som det är brukligt i de flesta människors hem. Låset måste vara av sådan beskaffenhet att de boende själva kan låsa upp. Att använda alltför komplicerade lås som förhindrar den äldre att öppna dörren och gå ut är att betrakta som inlåsning. Däremot kan dörren ha ett lås som det tar en viss tid att öppna. Vissa åldersdementa kan t.ex. öppna en dörr med skyddskåpa och/eller ett kodlås med tydlig kodanvisning. Om låset är kombinerat med larm uppnås en större säkerhet. Det är tillåtet att fördröja men inte förhindra. Grundregeln skall vara att personalen i de bostäder det här är fråga om dimensioneras och organiseras så att personalen kan ha överblick och hålla kontakt med de boende. I SoS-rapport 1991:5 Gruppboende och gruppbostäder för äldre diskuteras lämpligt antal lägenheter i gruppbostaden. Det finns få utvärderingar och rapporter som behandlar den mest lämpliga storleken på en gruppbostad. Det är viktigt att antalet boende inte blir fler än att de blir identifierbara för varandra och inte färre än att det blir möjligt till ett socialt liv där kontinuerlig bekräftelse av det egna jaget kan förekomma. Fler boenden än tio och färre än fyra synes mot denna bakgrund inte vara ändamålsenlig. Åtta personer motsvarar den ideala gruppstorleken i en gruppbostad. Målgruppens förutsättningar och behov samt verksamhetens utformning och innehåll med beaktande av kvalitets- och säkerhetskriterierna skall vara vägledande För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: lägenheten i det särskilda boendet vara fullvärdigt; eget rum, toalett, dusch/bad och köksdel, tillgängligheten inom och utanför äldreboendet vara god, den fysiska boendemiljön utformas så att den enskildes integritet respekteras, t ex egen fullvärdig bostad, lås, namnskyltar, brevlåda mm, ett fungerande larmsystem finnas som anpassas till individens funktionsförmåga, inlåsning inte förekomma. Den enskilde skall kunna låsa sin dörr.

Det är önskvärt att vid korttidsboende, rehabilitering och avlastning erbjuda eget rum med dusch och toalett. Antalet lägenheter i boende för personer med demenssjukdom bör inte överstiga åtta. Kvalitet - resurser för att genomföra insatserna Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförandet av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet (SoL 3 kap 3 ). Grunden med ledningssystemet för kvalitet i verksamheten är att säkerställa att den enskildes behov av omsorg, vård och service tillgodoses. Det skall finnas rutiner för att fortlöpande kontrollera att det finns den bemanning som behövs för att utföra arbetsuppgifterna inom äldreomsorgen. Tillräckligt med personal För att uppfylla Länsstyrelsens krav på god kvalitet skall: det finnas det antal personal (det antal) som behövs för att upprätthålla god säkerhet för de boende, det finnas det antal personal som behövs för att verkställa de insatser som biståndsbedömts, det finnas det antal personal som behövs för att utföra genomförandeplanernas innehåll, det finnas det antal personal som behövs för att leva upp till SoL:s intentioner och förhållningssätt, bl.a. att ha ett rehabiliterande arbetssätt- upprätthålla den enskildes förmågor och resurser, det finnas det antal personal som möjliggör dokumentation, planarbete, diskussioner om förhållningssätt och metoder. Personalens kompetens För arbetet inom äldreomsorgen skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet (3 kap. 3 SoL). Kommunen skall ge personalen förutsättningar för fortlöpande kompetensutveckling som svarar mot verksamhetens behov och kunskapsutvecklingen inom verksamhetsområde/äldreomsorgen (SOSFS 2006:11 (S)).

Rutiner skall finnas för att fortlöpande kontrollera verksamhetens behov av kunskapsutveckling (SOSFS 2006:11 (S)) Det arbete som utförs på olika nivåer i verksamheten bör granskas och värderas vilket kan möjliggöra förbättringar (Socialtjänstlagen En vägledning, SKL). Ett sätt att arbeta med en kunskapsutveckling och kvalitetssäkring i äldreomsorgen bör vara genom regelbunden vägledning, handledning och fortbildning Hemtjänst, särskilda boenden och dagverksamheter är insatser enligt socialtjänstlagen. Detta innebär insatser för den enskilde att klara sitt vardagsliv och upprätthålla sin identitet. Ädelreformen poängterade vikten av att fokus i äldreboenden flyttades från det medicinska till det sociala/socialpsykologiska perspektivet. För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: kommunen ha en skriftlig plan för personalens kompetensutveckling, all personal ha tillgång till en regelbunden vägledning eller handledning och fortbildning i arbetet, all tillsvidareanställd personal skall ha relevant utbildning; - för biståndshandläggare och chefer avses social omsorgsutbildning, socionom eller jämförbar högskoleutbildning, - för vård - och omsorgspersonalen avses omvårdnadsprogrammet, social servicelinjen, undersköterskeutbildning eller annan jämförbar gymnasial utbildning. Myndighetsutövning Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras, enligt 11 kap 5 SoL. Förvaltningslagen, Fvl (1986:223), är grunden för handläggningen av förvaltningsärenden. Lagens regler ska i princip tillämpas hos alla myndigheter på alla områden. Socialnämndens ledningssystem skall säkerställa att det finns rutiner för handläggning och dokumentation samt dokumentation av genomförandet av en beslutad insats. Rutiner skall även finnas för hur information mellan den som beslutar om insatsen och den som ansvarar för det praktiska genomförandet sker. Socialnämnden skall även säkerställa att en rutin finns för uppföljning och utvärdering av beslutade insatser i verksamheten (SOSFS 2006:11 (S)).

I Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS beskrivs att rutiner bland annat bör omfatta - när en utredning skall inledas, - hur olika typer av utredningar skall genomföras, - hur målen för en planerad eller beslutad skall formuleras - hur beslut skall formuleras och - hur ett överklagande skall hanteras. Dokumentation är viktigt för: att ha ett adekvat beslutsunderlag, att den enskildes rätt till insyn i sitt ärende ska vara möjlig, att ha ett underlag för vård- och behandlingsplanering, att uppföljning och omprövning i ärendet ska vara möjlig, att kunna upprätthålla en kontinuitet i vårdarbetet, verksamhetsplanering och statistik, de anställdas rättssäkerhet, att möjliggöra nämndens, kommunrevisorernas, Länsstyrelsens, Socialstyrelsens och Justitieombudsmannens granskning och tillsyn. Ansökan Enligt dokumentationsskyldigheten skall en ansökan dokumenteras (11 kap 1 och 5 SoL). Utredning En utredning skall finnas dokumenterad och innehålla beskrivning av aktuell situation, behoven av insatser, vad som föranleder ansökan, vilka insatser som söks, sökandes egna önskemål och resurser samt förslag till beslut (11 kap 1 och 5 SoL, 13 Fvl). Handläggningstid Utredning skall inledas skyndsamt och genomföras utan dröjsmål och leda till beslut i rimlig tid (7 Fvl). Beslut Beslutet skall innehålla vad som sökts, vad som bifallits respektive avslagits, av vem och när beslutet fattats samt enligt vilket lagrum. Om det är ett avslagsbeslut skall det innehålla motivering och besvärshänvisning (4 kap 1 och 2, 11 kap 8 SoL). Uppföljning av beslut En systematisk uppföljning av beslut, planer och insatser, som berör den enskilde, bör göras och dokumenteras samt vid behov omprövas (SOSFS 2006:11 (S)). Verkställighet av beslut Beslut ska verkställas omgående. När det gäller särskilt boende måste beslutet verkställas inom rimlig tid, som inte skall överskrida tre månader (16 kap 3 sista st. och 11 kap 5 SoL).

Personakt Huvudprincipen är att alla handlingar som rör en person bör hållas samman i en personakt. Om en beslutad insats genomförs av den beslutade nämnden bör dokumentationen som rör handläggningen av ärendet och genomförandet av insatsen hållas samman i en och samma personakt. Den personal som svarar för det praktiska genomförandet måste ha tillgång till de uppgifter som behövs för att insatsen ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt och säkert sätt. Om handläggaren och den personal som ska genomföra insatsen råder det inte någon sekretess mellan dem. (SOSFS 2006:5 4 kap. 6 och SOSFS 2006:5 6 kap. 2 ). Handläggningen av ett ärende ska dokumenteras fortlöpande. För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställe på god kvalitet skall: ansökan vara dokumenterad med vad som söks och vem som söker, utredningen minst innehålla vad som föranleder ansökan, vilka insatser som sökts, aktuell situation, behoven av insatser och förslag till beslut, handläggningstiden i normalfallet inte överstiga tre veckor, beslut minst innehålla vad som bifallits respektive avslagits, av vem och när beslutet fattats samt enligt vilket lagrum. Om avslag ges skall motivering och besvärshänvisning finnas, uppföljnings-/omprövningsdatum finnas dokumenterat, beslut om olika insatser verkställas omedelbart och beslutet om särskilt boende ha verkställts inom tre månader, alla handlingar som rör en person bör hållas samman i en personakt, ärendet dokumenteras fortlöpande, social journal. Dokumentation under genomförande De insatser som den enskilde får inom verksamheten skall planeras och systematiskt följas upp. En skriftlig plan bör upprättas där det framgår vilka insatser som ingår, målet för dessa, hur insatsen skall utföras och av vem samt när uppföljning ska ske. För att tillgodose den enskildes behov, bibehållande av dennes resurser och livskvalitet etc. skall biståndsbeslutet överföras till en konkret skriftlig plan. Om det saknas biståndsbeslut på vad den enskilde skall få hjälp med på ett särskilt boende skall den enskildes behov efterfrågas och detta utgör grunden för en plan. Syftet med planen är att tydliggöra för den enskilde, företrädare, anhöriga och personal vilket stöd den enskilde behöver i vardagen och som skall tillgodoses i verksamheten (11 kap 5 och 6 SoL, SOSFS 2006:5).

Löpande anteckningar av det som är av vikt för att kunna följa ärendet skall skrivas av personalen. I vissa fall dokumenterar vårdpersonalen direkt i journalen. I andra fall görs detta i form av löpande arbetsanteckningar. Dessa anteckningar skall då kontinuerligt, av den som ansvarar för journalföring på arbetsplatsen, sammanfattas i den sociala journalen i den enskildes personakt. Arbetsanteckningar är då att anse som arbetsmaterial och ska förstöras när de inte längre är aktuella Det är vanligt att de löpande arbetsanteckningarna förvaras i särskilda pärmar som också kan innehålla vissa andra handlingar t ex kopior av genomförandeplaner och olika checklistor. Om pärmen avser flera personer är det viktigt att innehållet disponeras med hänsyn tagen till den s.k. inre sekretessen. Där förutsätts att möjligheten att utbyta uppgifter inom en myndighet eller verksamhetsgren utnyttjas med omdöme (SOU 2003:99). Som ett komplement till sekretesslagens regler kan hänvisas till bestämmelserna i 11 kap 5 andra stycket SoL där obehörig menas personal som inte har med uppgifterna att göra i och för sitt arbete. I förarbetena sägs att bestämmelsen ska ses som en viktig komplettering till sekretesslagens regler. Både genomförande av insatser enligt SoL och åtgärder inom hälso- och sjukvården ska dokumenteras. Dokumentationen av genomförandet av beslutade insatser inom socialtjänsten regleras i 11 kap. 5 och 6 SoL. Dokumentation inom hälso- och sjukvården regleras i patientjournallagen (1985:562, PjL). I verksamheter som svarar för insatser enligt SoL och åtgärder enligt HSL förekommer ofta frågor om dokumentation i en gemensam journal. Det finns likheter i bestämmelserna som reglerar dokumentationen inom båda verksamhetsområdena samtidigt finns det några avgörande skillnader som innebär att det inte är möjligt med en gemensam dokumentation. Inom socialtjänsten bör den enskilde hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Inom hälso- och sjukvården har patienten rätt att ta del av sin journal, om det inte med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom. En sekretessprövning innan hela eller delar av journalen måste göras innan den kan lämnas ut till den enskilde. Även regler om bevarande respektive gallring skiljer sig åt mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Enligt Arkivlagen 6 3 skall dokumentationen skyddas mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst (Arkivlag 1990:782). Detta innebär att all dokumentation måste förvaras på ett säkert sätt.

Pärmar som innehåller löpande arbetsanteckningar måste alltid förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte får tillgång till uppgifterna. Detta krav tillgodoses i allmänhet genom att pärmarna förvaras inlåsta i personalens arbetslokaler. Ett skäl som talar för att pärmen förvaras hemma hos den enskilde är att anteckningarna kan göras i direkt anslutning till att arbetsuppgifterna har utförts och under full öppenhet mot den enskilde. Därmed minskar också risken för att uppgifterna förvanska eller glöms bort. Å andra sida finns det en risk för att obehöriga får tillgång till de anteckningar som görs och att relevanta uppgifter inte förs in i journalen. För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: en individuell plan utformas tillsammans med den enskilde eller dennes företrädare som skall innehålla de insatser av social, psykologisk, existentiell och fysisk karaktär som den enskilde behöver stöd i och som skall tillgodoses i/med hjälp av verksamheten, planen innefatta den enskildes behov, mål, hur arbetet skall utformas samt uppföljningsdatum, löpande anteckningar föras över viktiga händelser och avvikelser från beslutade/planerade insatser. Anteckningarna bör sammanfattas och förs till en journal, dokumentation enligt hälso- och sjukvårdslagen inte blandas med de löpande anteckningarna enligt socialtjänstlagen, förvaring av den enskildes dokumentation skall ske på ett säkert sätt. Bengt Andersson Socialdirektör