Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015 Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on)
Ontologi, rela2vism, konstruk2vism Ontologi: läran om vad som finns, och hur det är beskaffat X- rela2vism: huruvida något är X beror vilket subjek2vt perspek2v vi intar X- konstruk2vism: X är konstruerat X är konstruerat: X är skapat genom våra begrepp, aktyder,trosföreställningar etc. Ontologisk konstruk2vism (Kant): den empiriska verkligheten är skapad genom applicering av våra kogni2va förmågor.
Konstruk2vism utan rela2vism
Iden2fiera enheter
Vilka objekt är verkliga? De ontologiskt mest grundläggande? De vi kan observera (direkt)? De vi kan interagera med? De som interagerar med varandra kausalt?
Inten2onalt medierad påverkan
Sociala fakta EV rent naturligt faktum kan ges en tjock beskrivning, som placerar det i kontexten av mänsklig ak+vitet, prak+k, eller ins+tu+on definierad i termer av en struktur av regler och värden: X räknas som Y i kontext Z Naturligt faktum Socialt faktum Ak2vitet/prak2k
X räknas som Y i kontext Z
Sociala fakta och mening Mänskligt handlande förlänar icke- naturlig mening 2ll mer eller mindre naturliga fenomen. Sociala fakta bärs upp av komplexa former av inbäddad inten2onalitet. Sociala fakta kan fångas genom tjocka beskrivningar av dessa fenomen.
Maskerade sociala fakta Rasbiologi Kungadömet av guds nåde Mänskliga räkgheter(?) Kön/genus(?) Moderskap(?) Osv
Sociala roller Ingångsregler: Regler enligt vilka ev visst naturligt faktum förlänar någon en social roll. A; föda barn gör a; man blir mor. A; ha e; kvinnligt biologiskt kön gör a; man blir kvinna. Interna regler: Regler kopplade 2ll den sociala rollen. En mor är skyldig a; ta hand om si; barn (på e; visst sä;). En kvinna bör sköta hushållet och vara trogen mot sin man.
Legi2mering av sociala roller En social roll kan anses vara mer eller mindre legi2m: Det naturliga faktumet kan anses mo2vera den sociala rollen eller ej. AV den sociala rollen har siv ursprung i en redan 2digare existerande prak2k kan tala för eller emot dess legi2mitet.
Reifiering av sociala fakta Sociala fakta/roller/ins2tu2oner kan (felak2gt) betraktas som enkla objekt, med (endast) naturliga egenskaper. Även om vissa av de naturliga egenskaperna kan finnas där så överdrivs deras naturlighet läv som en följd av ev fenomens utbreddhet är inte allt som är naturligt önskvärt är det läv för de som tjänar på rollfördelningen av hemfalla 2ll önsketänkande
Iden2fika2on Vi själv2llskriver roller, som sedan betraktas som ideal, med normer av leva upp 2ll. AV andra 2llskriver oss roller, gör också av deras förväntningar och beteende mot oss förändras, vilket befäster normerna, och påverkar vårt beteende På deva säv formas vi av sociala fakta, genom inten2onalt medierad påverkan.
Artefakter
Kroppen som artefakt
Habituering Olika typer av mönster : Handlingsmönster Reak2onsmönster Känslomönster Percep2onsmönster Dessa etableras socialt på ev 2digt stadium, och blir en del av vår natur eller habitus. De styr oss på ev säv som vi (normalt) inte reflekterar över.
Performa2va talakter Skiljer sig från konsta+va talakter, som påstår något om ev redan existerande faktum. Jag döper dig 2ll Jonas. Jag förklarar er nu för äkta makar. Jag lovar av komma på föreläsningen. Uhörda på räv säv skapar de social fakta, inom ramen för en redan existerande social ins2tu2on.
Beslutande talakter
Auktoritet Vilka talakter som är 2llgängliga för en viss individ beror på dess roll i den sociala strukturen. Genom av behandla strukturen som objek2v eller naturlig kan man göra det svårare av ifrågasäva en orävvis struktur. Historiskt har religion använts på deva säv
Exper2s och auktoritet Genom av skapa avancerade teorier kring vissa företeelser, kan experter användas som auktoriteter för av legi2mera olika makthandlingar: Inkvisi2onen Psykisk sjukdom Tuberkulos DeVa betyder inte av företeelserna själva inte är verkliga
Kunskap som social status Inte bara en social status: Tillskrivning av kunskap vilar på kriterier som sanning och goda skäl. Kriterierna är primära, vi kan göra misstag i våra kunskaps2llskrivningar. Om vi misstagit oss är det inte fråga om rik2g kunskap, även om den sociala statusen förlänats genom 2llskrivningen. (Jfr: Om domarna misstog sig så var det inte offside, även om det dömdes offside.)
Social konstruk2on socialt faktum + reifiering + iden5fiering + habituering AV iden2fiera sociala konstruk2oner som sociala är vik2gt, men det är också vik2gt av komma ihåg (bl.a): AV något är socialt betyder inte av det bara är socialt. T ex. kunskap AV det finns strukturella likheter mellan olika fenomen betyder inte av de är lika i alla avseenden. T ex. inkvisi2onen och tuberkulos
SammanfaVning Idag har vi (bland annat): Tagit upp olika aspekter av sociala fakta, roller och konstruk2oner. Relaterat dessa 2ll några av de idéer om mening och tolkning som vi gåv igenom vid 2digare 2llfällen. Nu är ni (förhoppningsvis) redo för examina2on!