Mångfald, valfrihet och trygghet

Stockholms läns landsting Mångfald, valfrihet och trygghet - med fokus på framtiden Mål & Budget 2011 med planår 2012-2013

Budget 2011 2 (99) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 1. LÅT STOCKHOLM VÄXA... 6 2. ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING... 7 2.1 ÖVERGRIPANDE UPPDRAG... 7 2.2 STYRNING... 7 2.3 VERKSAMHETSIDÉ... 7 2.4 LÅNGSIKTIGA MÅL... 7 2.5 HUVUDSTRATEGIER... 7 2.6 KORTSIKTIGA MÅL... 8 2.6.1 Nöjda medborgare... 8 2.6.2 Ekonomi i balans... 9 2.6.3 Stolta medarbetare... 9 2.6.4 Nöjda patienter och resenärer... 9 2.6.5 En ledande tillväxtregion... 10 2.6.6 Hållbar miljö... 10 2.6.7 Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården... 10 2.6.8 Likvärdig behandling av alla invånare... 10 3. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 12 3.1 MAKROPERSPEKTIV... 12 3.2 MIKROPERSPEKTIV... 13 3.2.1 Resultatbudget... 13 3.2.2 Balansbudget... 15 3.2.3 Finansieringsbudget... 16 3.2.4 Landstingsbidrag... 16 3.2.5 Planåren 2011-2012... 17 3.2.6 Investeringar... 17 4. SPECIFIKA MÅL OCH BUDGET FÖR STYRELSE OCH NÄMNDER... 20 4.1 LANDSTINGSSTYRELSEN... 20 4.1.1 Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna... 29 4.1.2 Den framtida hälso- och sjukvårdsstrukturen... 30 4.1.3 Koncernfinansiering... 30 4.1.4 Ny budgetprocess... 31 4.2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN... 32 4.2.1 Hälso- och sjukvårdsnämnden... 32 4.2.2 TioHundranämnden... 49 4.2.3 Producentorganisationen... 50 4.3 KOLLEKTIVTRAFIKEN... 52 4.3.1 Trafiknämnden... 52 4.3.2 Färdtjänst... 58 4.3.3 Sjötrafik... 58

Budget 2011 3 (99) 4.4 KULTURNÄMNDEN... 59 4.5 PATIENTNÄMNDEN... 60 4.6 LOCUM AB... 61 4.7 LANDSTINGSFASTIGHETER STOCKHOLM... 61 4.8 AB SLL INTERNFINANS... 62 4.9 LANDSTINGSREVISORERNA... 62 4.10 SKADEKONTOT... 62 5. BILAGOR... 64 5.1 RESULTATRÄKNING SLL-KONCERNEN 2009-2013... 64 5.2 BALANSRÄKNING SLL-KONCERNEN 2009-2013... 65 5.3 FINANSIERINGSANALYS SLL-KONCERNEN 2009-2013... 66 5.4 LANDSTINGSBIDRAG 2009-2013... 67 5.5 RESULTATKRAV 2010-2013... 68 5.6 INVESTERINGSPLAN 2009-2015... 69 5.7 RESULTATRÄKNING LANDSTINGET 2009-2013... 70 5.8 TAXOR OCH AVGIFTER... 71 5.9 SKATTEINTÄKTSPROGNOS 2010-2013... 75 5.10 PRODUCENTORGANISATIONEN RESPEKTIVE RESULTATENHET... 80 5.11 INVESTERINGSPLAN 2010-2014 FÖR SL-KONCERNEN... 88 5.12 INVESTERINGSPLAN 2010-2014 FÖR WAXHOLMS ÅNGSFARTYGS AB... 91 5.13 INVESTERINGSPLAN 2010-2014 BYGGNADSINVESTERINGAR... 92 5.14 INVESTERINGSPLAN 2010-2014 MASKINER, INVENTARIER OCH IT... 96

Budget 2011 4 (99) Sammanfattning Alliansen i Stockholms läns landsting har valt att fortsätta fokusera på kärnverksamheterna hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. En kvalitativt god hälsooch sjukvård med hög tillgänglighet, en tillförlitlig kollektivtrafik och en budget i balans är huvudmål även för 2011 års budget. Basen för länets, och därmed även landstingets, utveckling är en fortsatt stark ekonomisk utveckling. Fler i arbete bidrar till denna tillväxt. Det skapar en bra grund för fortsatt god ordning och reda i landstingets ekonomi. En ekonomi i balans ger förutsättningar för de satsningar som görs inom framförallt hälso- och sjukvården samt kollektivtrafiken. Tryggheten för stockholmarna ökar när det blir lättare att komma i kontakt med sjukvården och få en säker och jämlik vård av hög kvalitet. När tåg, bussar och båtar kommer i tid underlättas vardagen för alla medborgare som är beroende av en väl fungerande kollektivtrafik. Budgeten för 2011 möjliggör uppfyllande av huvudmålen. Den innehåller fortsatt starkt ökade tillskott till såväl hälso- och sjukvården som kollektivtrafiken. För femte året i rad lägger Alliansen fram en ansvarsfull budget i balans med alla finansiella mål uppfyllda. Skattesatsen föreslås oförändrad 2011. Budgeten omfattar drygt 70 miljarder kronor som framförallt går till hälso- och sjukvård och kollektivtrafik för drygt två miljoner invånare i Stockholmsregionen. Med ungefär 44 000 egna anställda och tusentals fler hos våra olika leverantörer är Stockholms läns landsting en av de största ekonomiska aktörerna i Sverige. Stockholms läns landstings verksamheter berör och påverkar dagligen länets invånare, vare sig det handlar om alla arbetsresor som görs med kollektivtrafiken, besöket på husläkarmottagningen för influensavaccinering, höftledsoperation på något av sjukhusen eller ett besök på Konserthuset. Genom Vårdval Stockholm ges medborgarna ett större inflytande över sin egen vård. Stockholmarna kan nu välja sin egen vårdcentral i primärvården och frihet råder även inom en rad andra områden där nu patienterna själva väljer vårdgivare. Fri etablering inom Vårdval Stockholm har avskaffat den politiska detaljregleringen av vilka vårdverksamheter som ska finnas och var. Detta har bland annat lett till att medborgarna fått många fler vårdgivare att välja mellan. Vårdval Stockholm har inneburit en stärkt valfrihet för patienterna och fri etablering för vårdgivarna har ökat mångfalden genom att många nya vårdgivare tillkommit. Den utvecklingen kommer att fortsätta i och med att Vårdval Stockholm utökas till allt fler områden, till exempel gynekologi, hudsjukvård samt öron- näsa- och halssjukdomar. En fortsatt ökad mångfald av vårdgivare ökar valfriheten för patienterna samtidigt som skattebetalarnas pengar används på det mest effektiva sättet. Budgeten för hälso- och sjukvården innebär en fortsatt satsning på att forma en sjukvårdspolitik för framtiden. Vård och behandling måste utformas efter människors

Budget 2011 5 (99) och patienters egna situation och förutsättningar. Det innebär att vara lyhörd för människors egna önskemål och möjligheter men framförallt för de skiftande behoven av vård och behandling. De svårast sjuka har högsta prioritet men hälso- och sjukvården ska också i mycket högre grad förebygga sjukdom och främja hälsa. Alla länets invånare har samma rätt till gott bemötande och vård efter behov, oavsett bakgrund och individuella förutsättningar. Den vård som erbjuds ska vara av hög kvalitet, säker för patienten och så långt möjligt baserad på vetenskapliga rön. Arbetet med att undvika skador som uppkommer i vården ska intensifieras. Akutsjukvården ska förbättras, bland annat genom kortare väntetider. Patientens roll och möjligheter ska också stärkas med modern medicin- och informationsteknik. Det ska bli lättare för patienterna att kunna jämföra olika vårdgivares kvalitet. Den samlade hälso- och sjukvårdens intäkter ökar med närmare 2 000 miljoner kronor. Satsningar görs inom flera områden, bland annat barn- och kvinnosjukvård, psykiatri och patientsäkerhet. Stockholms läns landsting är en av landets största arbetsgivare och tar sitt personalansvar och sin ägarroll för den egna vårdproduktionen på stort allvar. Det mycket lyckade arbetet med flerårsavtal med sjukhusen har skapat stabilare förutsättningar för dessa och ska fortsätta under kommande år. Arbetet med Nya Karolinska Solna (NKS) fortskrider under 2011 i enlighet med planerna. När Stockholm växer måste också kollektivtrafiken växa. Den nya trafiknämnden fortsätter arbetet med att förbättra punktligheten i kollektivtrafiken och gör dessutom satsningar på bl.a. modern och tillgänglig trafikinformation, ökad trygghet för passagerarna och förbättrad tillgänglighet för funktionshindrade. Alliansen känner en stolthet över att kollektivtrafiken har blivit bättre. Arbetet med att få en trafik i världsklass går vidare även 2011. I kollektivtrafiken fortsätter utbudet att ökas och tillförlitligheten för resenärerna ska bli ännu bättre. Samtidigt bibehålls priset på månadskortet på nuvarande nivå. Det ska vara tryggt och smidigt att resa med SL. Med 6 miljarder kronor i trafikinvesteringar under 2011 kan stockholmarna erbjudas ännu mer, och ännu bättre, kollektivtrafik. Stockholms läns landsting bedriver ett av de mest omfattande, ambitiösa och framgångsrika miljöarbetena i Sverige. Landstinget fortsätter utveckla miljöarbetet genom ett nytt miljöprogram med fortsatt hög ambitionsnivå. En utbyggd, miljövänlig kollektivtrafik är nödvändig för att ett växande Stockholm ska kunna minska sin klimatpåverkan. Stockholms läns landsting erbjuder länsinvånarna världens mest miljövänliga kollektivtrafik och detta ska fortsätta.

Budget 2011 6 (99) 1. Låt Stockholm växa För femte året i rad lägger Alliansen i Stockholms läns landsting fram en budget i balans. Det är endast med ordning och reda i ekonomin som vi kan garantera att vi har tillräckligt med resurser för att utveckla sjukvården och kollektivtrafiken och samtidigt skapa utrymme för de stora investeringar som ligger framför oss. Detta är en budget som tar sikte på framtiden. Stockholms län växer. Både ekonomiskt och befolkningsmässigt. Det skapar goda förutsättningar, men också särskilda utmaningar, för landstinget. Vår politik har betydelse för stockholmarnas vardag. Ökad kvalitet och tryggad tillgänglighet i sjukvården, förbättrad kollektivtrafik samt ordning och reda i finanserna har gjort det lättare att bo och verka i Stockholms län. Tillsammans inom Alliansen har vi fått väljarnas förtroende för att fortsätta det framgångsrika arbete vi har påbörjat. Med den enskilda individen i fokus och valfrihet, mångfald och trygghet som ledord ska Stockholms läns landsting fortsätta att utvecklas till en öppen och utvecklingsbenägen organisation med uppgift att ge god service på ett effektivt sätt till invånarna i Stockholms län. Stockholms läns landsting ska också bidra till att skapa bättre förutsättningar för tillväxt och framtidstro i hela regionen. Stockholms läns landsting har landets i särklass högsta landstingsskatt. Skattenivån föreslås oförändrad 2011. Alliansen i landstinget sänkte dock skatten under förra mandatperioden med 17 öre. Ambitionen är att fortsätta detta arbete, vilket är möjligt om landstinget alltid strävar efter att söka bästa möjliga arbetsformer, ständigt förbättra sina verksamheter och på annat sätt ompröva, söka förnyelse och effektivisera. Samtidigt utgör nuvarande skatteutjämningssystem långsiktigt ett betydande hot mot utvecklingen i Stockholms län, och i förlängningen hela Sverige. Alliansens vision är att fler beslut tas av människor själva, patientens ställning är stark och människors behov och egna val styr sjukvården. Vidare erbjuds länets invånare en kvalitativt god, säker och jämlik sjukvård i rätt tid och en kollektivtrafik som är pålitlig, trygg och prisvärd. Högt ställda miljömål bidrar i landstinget bidrar till en bättre framtid för såväl dagens invånare som morgondagens. Tillsammans med alla de människor som bor, arbetar och lever här vill vi skapa en region som fler söker sig till och som ännu fler är stolta över. Resultatet blir en dynamisk region, där många nya jobb kan skapas.

Budget 2011 7 (99) 2. Övergripande mål och strategier för Stockholms läns landsting 2.1 Övergripande uppdrag Stockholms läns landsting leds av det folkvalda landstingsfullmäktige och finansieras till största delen via landstingsskatten. Landstinget ansvarar för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården i Stockholms län. Landstinget ansvarar också för kollektivtrafiken, regionplaneringen och andra viktiga uppgifter i länet. I landstingsfullmäktiges beslut om mål och budget för 2011 finns särskilda uppdrag specificerade i beslutssatserna. 2.2 Styrning Stockholms läns landsting styrs ytterst av länets invånare. Det sker genom allmänna val till landstingsfullmäktige vart fjärde år. Landstingsfullmäktige fattar beslut av övergripande principiell natur. I landstingets nämnder och styrelser fattas beslut om hur fullmäktiges mål ska uppnås, dvs. hur uppdragen ska genomföras. Landstingsstyrelsen leder och samordnar arbetet. 2.3 Verksamhetsidé Med den enskilda individen i fokus och valfrihet, mångfald och trygghet som ledord ska Stockholms läns landsting ge god service på ett effektivt sätt till invånarna i Stockholms län. Visionen är att fler beslut tas av människor själva, att patientens ställning är stark och människors behov och egna val styr sjukvården. Vidare erbjuds länets invånare en kvalitativt god och jämlik sjukvård i rätt tid och en kollektivtrafik som är pålitlig, trygg och prisvärd. 2.4 Långsiktiga mål De långsiktiga målen för landstinget är: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. En ekonomi i balans. För att nå de långsiktiga målen har ett antal huvudstrategier utarbetats och dessa beskrivs nedan. 2.5 Huvudstrategier Strategierna beskriver hur de långsiktiga målen ska nås, dvs. de är verktygen för att nå målen.

Budget 2011 8 (99) Målstyrning Tydlig målstyrning som bygger på förtroende och ansvarstagande som skapar resultat. Utveckling Fokus på ständiga förbättringar samt forskning och utveckling för ökad kvalitet, säkerhet och konkurrenskraft. Samordning Samordning och standardisering där det höjer kvaliteten och ökar effektiviteten. Dialog Dialog som tydliggör mål och uppdrag, skapar delaktighet och förtroende samt bidrar till goda relationer internt och med omvärlden. Det är av stor vikt att Stockholms läns landsting når uppställda mål. Därför beskrivs nedan de kortsiktiga målen och de indikatorer som landstinget mäter och följer upp för att proaktivt kunna arbeta för en önskad måluppfyllelse. 2.6 Kortsiktiga mål För att styra verksamheterna i riktning mot de prioriterade långsiktiga målen finns nedbrutna kortsiktiga mål: Nöjda medborgare. Ekonomi i balans. Stolta medarbetare. Nöjda patienter och resenärer. En ledande tillväxtregion. Hållbar miljö. Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården. Likvärdig behandling av alla invånare. Dessa följs kontinuerligt upp med hjälp av indikatorer. Indikatorerna ska visa grad av måluppfyllelse. 2.6.1 Nöjda medborgare Två av de långsiktiga målen för Stockholms läns landsting är att medborgarna ska erbjudas en förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården samt en förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. Om medborgarna i Stockholms läns landsting är nöjda är det ett tecken på att rätt vård och trafiknivå uppnåtts. Det kortsiktiga målet Nöjd medborgare mäts genom följande två indikatorer för 2011: Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka (andel nöjda medborgare 2009 var 65 procent). 1 Andelen av befolkningen som är nöjda med kollektivtrafiken ska förbättras (andelen nöjd kund i allmänheten 2009 var 68 procent). 2 1 Vårdbarometern 2009. 2 Svensk Kollektivtrafik, Kollektivtrafikbarometern, avser telefonintervjuer där invånarnas inställning till kollektivtrafiken mäts.

Budget 2011 9 (99) 2.6.2 Ekonomi i balans Det tredje långsiktiga målet är att ha en ekonomi i balans. Följande fyra finansiella mål har fastslagits av landstingsfullmäktige, som stöd för att tillsammans med övriga verksamhetsmässiga mål nå det lagstadgade kravet om god ekonomisk hushållning, och utgör de indikatorer som följs upp: Resultat: Att resultatet är i balans med hänsyn tagen till ej resultatförda kostnader och att realkapitalet bibehålls. Finansiering: Reinvesteringar självfinansieras till 100 procent. Skuldsättning: Att lånefinansiering endast används för att finansiera investeringar. In- och utbetalningsströmmar: Att betalningsberedskapen motsvarar minst 21 dagars genomsnittliga driftskostnader. 2.6.3 Stolta medarbetare Landstinget ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare som förmår rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Det personalstrategiska arbetet har sin grund i och utgår från värderingar som anges i landstingets övergripande styrdokument. Stolta, delaktiga och ansvarstagande medarbetare är av stor betydelse för att de långsiktiga målen uppnås. I det långsiktiga arbetet för att utveckla det personalstrategiska arbetet i ett verksamhetsperspektiv är landstingets medarbetarundersökning ett av flera verktyg. Målet Stolta medarbetare följs upp med följande indikator: Medarbetarindex, som är det samlade värdet för koncernen, ska öka (medarbetarindex för SLL 2009 var 74). 3 2.6.4 Nöjda patienter och resenärer Två av de långsiktiga målen är att nå en förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården samt en förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. När Stockholms läns landstings kunder är nöjda är det ett tecken på att rätt vård och trafiknivå uppnåtts. För närvarande mäts detta med följande indikatorer: Andelen av patienterna som besökt vården och värderat den 4-5 på en femgradig skala ska öka (andel 2009 var 82 procent). 4 Kollektivtrafiken ska levereras med hög kvalitet - tillförlitligheten ska förbättras med bättre punktlighet och mäts genom Kunder i tid. 5 3 SLL:s Medarbetarenkät. 4 Resultat 2009: (Riket: 82 ). Vårdbarometern, SKL. 5 Resultat 2009: SL, WÅAB, FtjN: 87, 81, resp. 94, Mål 2011: 90, 83 resp 94. SLL:s trafikenheter.

Budget 2011 10 (99) 2.6.5 En ledande tillväxtregion Stockholms läns landsting ska bidra till att länet utvecklas som en öppen och tillgänglig region, en ledande tillväxtregion samt en resurseffektiv region med god livsmiljö, dvs. i enlighet med de mål som ligger till grund för arbetet med den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010). Planen utgår från visionen att regionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Den nya regionala utvecklingsplanen antogs av landstingsfullmäktige under våren 2010. En positiv tillväxt i regionen är på många sätt en grund för att de långsiktiga målen ska kunna nås. Tillväxten i regionen mäts genom nedanstående indikator: Skatteunderlagets 6 årstaktsutveckling i länet ska vara lika hög eller högre än riket/övriga riket. 2.6.6 Hållbar miljö För miljöarbetet inom Stockholms läns landsting finns mätbara mål i det av landstingsfullmäktige beslutade miljöpolitiska programmet, Miljö Steg 5, som gäller 2007-2011. Miljön påverkar bland annat medborgarna, kunderna, medarbetarna samt landstingets ekonomi och är därmed av betydelse för att de långsiktiga målen ska uppnås. Samtliga nämnder och styrelser ska arbeta för att uppfylla målen i Miljö Steg 5. 2.6.7 Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården Patienterna ska ha rätt att välja vårdgivare. Detta är en förutsättning för att få en mer effektiv och uppskattad vård. Genom att patienterna får välja den vårdgivare som de själva känner förtroende för, och inte minst välja bort den som de inte har förtroende för, sker en snabbare utveckling av kvaliteten i sjukvården. Därför ska mångfalden av vårdgivare öka och vårdval ska stegvis införas inom fler områden i sjukvården. Vårdval med fri etablering för vårdgivare ska utvidgas till fler områden inom sjukvården. 2.6.8 Likvärdig behandling av alla invånare Alla verksamheter inom landstinget ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt, att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund, eventuellt funktionshinder eller andra individuella egenskaper och att resurserna fördelas rättvist och jämställt. Alla invånare ska ha samma möjlighet att få tillgång till och ta del av den vård, trafik och service som landstinget ger. Jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet ska integreras i det dagliga arbetet. För att flickor som pojkar, kvinnor som män ska behandlas likvärdigt ska samtliga verksamheter analysera sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv, s.k. 6 Skatteunderlag innebär de beskattningsbara förvärvsinkomster som fastställts vid taxeringen. Enligt SKL är prognosen för 2009 års skatteunderlagsutveckling i länet 2,3 procent, vilket visar på en högre årstakt än i riket då prognosen för riket är 1,5 procent.

Budget 2011 11 (99) mainstreaming. Det bidrar till högre kvalitet och kostnadseffektivitet inom landstingets verksamheter. Könsuppdelad statistik ska analyseras ur ett verksamhetsperspektiv. Nyckeltal för jämställdhet och jämlikhet ska utvecklas och användas. Alla belägg för ojämställd behandling eller diskriminering av något slag ska leda till förslag på åtgärder med uppföljning.

Budget 2011 12 (99) 3. Ekonomiska förutsättningar 3.1 Makroperspektiv Världsekonomin fortsätter att återhämtas efter den djupaste lågkonjunkturen sedan 1930-talet. En stark bidragande orsak till återhämtningen är de ekonomisk-politiska åtgärder som vidtagits av regeringar och centralbanker världen över. Den globala konjunkturåterhämtningen bedöms fortsätta kommande år även om den går in i en något lugnare fas. Sverige har klarat sig bättre än de flesta andra länder genom denna kris. Återhämningen i den svenska ekonomin är bredare och kraftigare än vad regeringen tidigare bedömt. Både den inhemska efterfrågan och exporten är viktiga drivkrafter i återhämtningen. BNP bedöms enligt regeringens budgetproposition 2011 öka med 4,8 procent för 2010 och 3,7 procent 2011. Den svenska sysselsättningen fortsätter att öka i högre takt än tidigare beräknat och arbetslösheten faller tillbaka snabbare än tidigare bedömts. Trots detta är de ekonomiska problemen inte över. Även om BNP och sysselsättningen ökar i oväntat hög takt innebär det kraftiga fallet i BNP i krisens inledning att vi fortfarande har ett lågt resursutnyttjande. Osäkerheten är dessutom stor om utvecklingen i omvärlden, främst återhämtningen i USA och Europa. Förutsättningarna för en fortsatt stark och bred återhämtning är dock goda även framöver. En fortsatt expansiv penningpolitik tillsammans med regeringens reformer i form av jobbskatteavdrag, ökade statsbidrag till kommuner och landsting, sänkt skatt för pensionärer, bidrar till att öka hushållens disponibla inkomster och därmed att hålla den inhemska efterfrågan uppe. Stockholms län har klarat av den ekonomiska nedgången bra jämfört med andra delar av Sverige. Arbetslösheten har inte ökat lika kraftigt här som den har gjort i de två övriga storstadsregionerna, vilket främst beror på den diversifierade näringslivsstruktur som finns i Stockholms län. Enligt Arbetsförmedlingens undersökningar ser det privata näringslivet i Stockholms län mycket positivt på marknadsutvecklingen framöver. Mer än hälften av arbetsställena i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning ser en ökande efterfrågan på sina varor och tjänster det närmsta året. Privata tjänster har redan mött en viss uppgång. Störst förbättring det närmsta året väntas inom byggsektorn. Den största ökningen av personer i arbete kommer att ske inom privat tjänstesektor. Som andel av befolkningen 16-64 år är arbetslösheten i Stockholms län landets i särklass lägsta. Under prognosperioden väntas situationen förbättras ytterligare. Arbetslösheten bedöms minska till 3,6 procent i slutet av 2011. Fjärde kvartalet 2009 var det 1 033 100 personer i Stockholms län som hade arbete. Fram till slutet av 2011 beräknas antalet öka med ytterligare 43 600 personer. Störst kommer ökningen vara inom privat tjänstesektor där finansiell verksamhet och företagstjänster är den del av sektorn som dominerar ökningen.

Budget 2011 13 (99) Eftersom arbetsmarknaden är starkare i Stockholms län än i övriga landet ligger bristen på arbetskraft också på en högre nivå i länet. Var femte arbetsställe i länet angav att de haft rekryteringssvårigheter det senaste halvåret, enligt Arbetsförmedlingens undersökningar. Prognosen för skatteunderlaget i länet för 2010 är 2,7 procent jämfört med 1,8 procent för riket. För 2011 är motsvarade siffror 2,5 procent respektive 1,6 procent. Kommuner och landsting erhöll för 2010 ett tillfälligt konjunkturstöd från staten. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ska detta statsbidrag hanteras redovisningsmässigt som andra generella statsbidrag, vilket innebär att statsbidraget redovisas som intäkt det år som bidraget utfaller. Syftet med det tillfälliga konjunkturstödet var att mildra effekterna av den ekonomiska krisen. Då återhämtningen efter krisen är mer utdragen än ett år och utsikter för 2011 ser något sämre ut än för 2010 kommer bidraget på 842 miljoner kronor i stället att fördelas över två år, 2010 och 2011, med 421 miljoner kronor per år. Skatteutjämningen Nuvarande skatteutjämningssystem utgör långsiktigt ett betydande hot mot utvecklingen i Stockholms län, och i förlängningen hela Sverige. När det gäller utjämning mellan landsting är Stockholm det enda landsting som netto betalar till systemet. Detta utöver att länets invånare står för en stor del av statens skatteintäkter. Dagens system motverkar de positiva effekterna av tillväxt, och därmed regional utveckling. Utjämningssystemet innebär att kommunerna och landstinget i Stockholms län får se sina inkomster utjämnade samtidigt som det inte tas hänsyn till en rad faktorer som ger högre offentliga utgifter i Stockholmsregionen. Det gäller t.ex. merkostnaderna för att bedriva sjukvård med koppling till utbildning och forskning, ett av höga levnadskostnader betingat högre löneläge för stora yrkesgrupper som måste kunna bo i länet samt ett sämre tillgodosett statligt ansvar för infrastrukturfrågorna där de regionala och kommunala organen sedan gammalt tvingats bära investeringar och drift av sådant som staten tagit ansvar för i andra delar av landet. Skatteutjämningen borde förändras i grunden, och helst göras helt statlig. 3.2 Mikroperspektiv 3.2.1 Resultatbudget Resultatet för budgetåret 2010 uppgår till ett överskott om 731 miljoner kronor. I resultatet ingår 20 miljoner kronor i budgeterade reavinster och resultatet överstiger således kommunallagens krav på en budget i balans med 711 miljoner kronor. Reavinster för planåren beräknas till 70 respektive 64 miljoner kronor.

Budget 2011 14 (99) Diagram 1. Årets resultat. Miljoner kronor 800 700 600 500 400 300 200 100 0 179 169 731 226 Resultat Resultat pro-forma 167 97 375 311 2010 budget 2011 budget 2012 plan 2013 plan Anm. Resultat pro-forma innebär att ökningen av pensionsskulden utanför balansräkningen är kostnadsförd samt reavinster fråndragna. De pensionsförpliktelser som hanteras som ansvarsförbindelser, och därför inte upptagits bland skulder, beräknas öka med 485 miljoner kronor under 2011. För 2012 och 2013 beräknas däremot minskningar om 121 miljoner kronor respektive 20 miljoner kronor. I diagrammet ovan visas resultat samt resultat pro-forma (exklusive ansvarsförbindelsen och reavinster). Mkr Utfall Budget Prognos Budget Ändring 2009 2010 2010 2011 B11/P10 Verksamhetens intäkter 14 685 14 802 14 952 15 266 2,1% Skatteintäkter 53 191 54 636 55 182 57 399 4,0% Summa intäkter 67 876 69 437 70 134 72 665 3,6% Personalkostnader -22 415-22 758-22 603-23 667 4,7% Köpt hälso- och sjukvård, tandvård -12 963-13 544-13 581-14 272 5,1% Köpt trafik -9 547-10 369-10 639-10 867 2,1% Övriga kostnader -18 016-18 416-18 270-18 755 2,7% Summa verksamhetens kostnader -62 942-65 086-65 094-67 561 3,8% Resultat före avskrivningar 4 934 4 351 5 040 5 103 Avskrivningar -2 779-2 967-2 943-3 143 6,8% Rörelseresultat 2 155 1 384 2 097 1 960 Finansnetto -1 017-1 205-900 -1 229 Resultat 1 138 179 1 197 731 Helårsarbete 39 457 39 553 39 461-0,2%

Budget 2011 15 (99) Intäktsutvecklingen De totala intäkterna för 2011 budgeteras öka med cirka 3,2 miljarder kronor, eller 4,6 procent, jämfört med budget 2010. Verksamhetens intäkter ökar med 3,1 procent. Intäkter från den så kallade kömiljarden om 205 miljoner kronor innefattas i budgeten för 2011. Taxorna inom vården, exklusive Folktandvården som har en prisuppräkning för vuxentandvården på 2,6 procent, har lämnats oförändrade. Taxorna inom trafiken är också oförändrade. För detaljerad information se bilaga 5.8 Taxor och avgifter. De samlade skatteintäkterna 2011 budgeteras till 57,4 miljarder kronor, en ökning med 5,1 procent jämfört med budget 2010. Den budgeterade skattesatsen bibehålls och uppgår till 12,10 procent per skattekrona. Utjämningssystemet beräknas för 2011 ge ett nettobidrag till Stockholms läns landsting om 297 miljoner kronor. För detaljer rörande utvecklingen av skatteintäkterna och utjämningen se bilaga 5.9 Skatteintäktsprognos 2010-2013. Kostnadsutvecklingen Verksamhetens kostnader budgeteras öka med cirka 2,5 miljarder kronor, eller 3,8 procent, jämfört med budget 2010. Kapitalkostnaderna (avskrivningar samt finansiella kostnader) inom Stockholms läns landsting budgeteras öka från den prognostiserade nivån för 2010 i och med ökande investeringsvolym, ökat lånebehov och stigande marknadsräntor. År 2011 budgeteras kapitalkostnaderna till cirka 4,4 miljarder kronor. Den trendmässiga ökningen över tid beror på de stora investeringar som genomförts och fortsätter att genomföras i kollektivtrafiken och vården. 3.2.2 Balansbudget Mkr Utfall Prognos Budget 2009 2010 2011 Anläggningstillgångar 47 277 53 186 61 684 Omsättningstillgångar 8 909 6 009 6 009 Summa tillgångar 56 186 59 195 67 693 Eget kapital 2 128 3 325 4 477 Avsättningar 15 460 16 237 17 390 Skulder 38 598 39 633 45 826 Summa skulder och eget kapital 56 186 59 195 67 693 Stockholms läns landstings balansomslutning är vid utgången av 2011 budgeterad till cirka 67,7 miljarder kronor och nettoinvesteringarna (investeringar minus avskrivningar) under året budgeteras till cirka 8,5 miljarder kronor. Det egna kapitalet budgeteras vid utgången av 2011 vara 4,5 miljarder kronor. I detta sammanhang är det viktigt att notera att en stor del av landstingets pensionsskuld inte finns upptagen som en skuld i balansräkningen utan redovisas som en ansvarsförbindelse. Denna del av pensionsförpliktelsen uppgick per 30 juni 2010 till 22,6 miljarder kronor.

Budget 2011 16 (99) 3.2.3 Finansieringsbudget Mkr Utfall Budget Budget 2009 2010 2011 Kassaflöde från verksamheten 5 194 4 016 5 007 Förändring av rörelsekapital 2 991 0 0 Investeringar -6 230-7 659-10 569 Försäljningar, övrigt -70 50 50 Kassaflöde efter investeringar 1 885-3 593-5 512 Kassaflödet 2011 före extern finansiering, tillika kassaflöde efter investeringar, budgeteras uppgå till cirka minus 5,5 miljarder kronor. Förändringen mot budget 2010 är driven av dels ökad investeringsvolym, dels högre kassaflöde från verksamheten. För budgetåret har del av NKS investering som inte påverkar kassaflödet exkluderats. Det bör noteras att finansieringsbudgeten innehåller poster som är svåra att budgetera exakt, som t.ex. förändringen av rörelsekapitalet, dvs. förändringen av skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Samtliga pensionsmedel återlånas. 3.2.4 Landstingsbidrag Diagram 2. Ökning av bidrag i budget 2011 jmf budget 2010. Procent PaN HSN TN Totalt TioHN Rev LS-FtjV LS-LSF KuN 4,1% 4,0% 4,0% 3,8% 2,9% 2,8% 1,8% 1,7% 1,3% Bidrag på 56,0 miljarder kronor år 2011-19,1% LS-NKS Anm. I Trafiknämnden (TN) ingår SL, WÅAB och Färdtjänstnämnden. I LS-LSF ingår tidigare Regionplanenämnden.

Budget 2011 17 (99) Det totala landstingsbidraget/tillskottet 2011 uppgår till 56,0 miljarder kronor, vilket är en ökning jämfört med budget 2010 på drygt 2,0 miljarder kronor eller 3,8 procent. Ökningen av bidraget till HSN och TN är 4,0 procent. 3.2.5 Planåren 2011-2012 Nedan illustreras hur inrapporterade planår utvecklar sig jämfört med budgetunderlag 2011. Planåren bygger på konsolidering av enheternas inrapporterade värden och de samlade skatteintäkterna har justerats enligt senaste skatteintäktsprognos. Diagram 3. Planårens utveckling. Miljoner kronor Intäkter Kostnader inkl. finansnetto Resultat 375 167 731 77 419 74 555 72 665 77 044 74 388 71 934 2013P 2012P 2011B 3.2.6 Investeringar Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan 2009 2010 2011 2012 2013 Trafik inkl. Citybanan 4 185 4 848 6 341 6 358 5 853 Byggnader inkl. NKS 1 313 1 724 4 318 4 294 4 064 Maskiner, inventarier m m 730 1 089 982 1 147 2 163 Summa investeringar 6 229 7 661 11 641 11 799 12 080 Landstinget står inför mycket stora investeringar i främst kollektivtrafik och sjukvård de kommande åren. Den totala volymen investeringar under 2011-2015 beräknas till 62 miljarder kronor. Trafiken och vården står för 48 procent respektive 50 procent av volymen. Resterande 2 procent avser anskaffning av inventarier inom landstingets övriga verksamheter. Under 2011 uppgår investeringarna till 11,6 miljarder kronor. I förslaget har kända förändringar i gällande budget och plan beaktats, vilka fortlöpande har rapporterats i månadsrapporterna under 2010. I beslutsprocessen för investeringar fattas för varje nytt budgetår av landstingsfullmäktige ett nytt beslut som innefattar de

Budget 2011 18 (99) förändringar som har skett för de pågående objekten. Dessa objekt återfinns främst inom SL och LFS. Den betydande investeringsvolymen under planeringsperioden medför långsiktig ökning av kapitalkostnader vilka består av avskrivnings- och räntekostnader. Mot bakgrund av detta behövs det ett övergripande och gemensamt ansvar för dessa investeringar. Det är angeläget att investeringarna ryms inom en hållbar ekonomi. Investeringar vården Vårdens investeringar uppgår 2011-2015 till 30,6 miljarder kronor, varav 5,1 miljarder avser 2011. Drygt 70 procent utgörs av fastighetsinvesteringar. Den resterande delen avser främst medicinteknisk utrustning. NKS-utrustning ingår med 5,2 miljarder kronor. Stora investeringar är planerade av producenterna under de kommande fem åren. Investeringarna inriktas på modernisering och driftsäkerhetshöjande åtgärder, främst inom akutsjukhusen. Om- och nybyggnation av S:t Görans sjukhus startar under 2011. Det största investeringsobjektet inom vården avser NKS. Investeringarna inom NKS avser dels OPS byggnation, dels byggnadsåtgärder som genomförs i landstingets regi. Karolinska avser att under planåren 2012-2015 investera drygt 140 miljoner kronor i tung utrustning inom radiologi och angio i Solna. Planering och genomförande av investeringarna inom Karolinska Solna görs efter samråd med NKS-förvaltningen. Investeringsobjekt för beslut i särskild ordning Förutom de investeringar som finns presenterade i PM underlag för mål och budget 2011, finns ytterligare objekt under beredning som preliminärt beräknas uppgå till drygt 13 miljarder kronor under 2011-2015. Dessa avser främst nya byggnader för bland annat akutverksamhet, operation, intervention, laboratoriemedicin och innovationsverksamhet. Objekten befinner sig i beredningsskede och blir föremål för fullmäktiges ställningstagande allteftersom beslutsunderlagen tas fram. Dessa objekt återfinns inom hälso- och sjukvårdens investeringar. Genomförandet av dessa objekt enligt föreslagen planering kan medföra ytterligare ökning av kapitalkostnader om drygt en miljard kronor per år. Investeringar trafiken SL, WÅAB samt Färdtjänstverksamheten står för landstingets trafikinvesteringar och dessa uppgår under perioden 2011-2015 till 28,7 miljarder kronor, varav 6,0 miljarder avser 2011. SL står inför ett stort antal ny- och reinvesteringar i spåranläggningar och fordon. De enskilt största satsningarna avser Tvärbana Norr mot Solna, upprustning av tunnelbanans gröna linje samt nytt signalsystem och fordon till röda linjen. För övrigt inriktas investeringarna på fortsatt upprustning och modernisering av infrastrukturen, tillgänglighetsanpassning för funktionshindrade samt säkerhetshöjande åtgärder. WÅAB:s investeringar inriktas främst på upprustning och modernisering av befintliga fartyg. Förutom investeringar inom SL, WÅAB och FtjV ingår även Citybanan i trafikinvesteringarna.

Budget 2011 19 (99) Ny investeringsprocess För att säkerställa att landstinget kommer att ha råd med de stora investeringsvolymer som landstinget står inför kommande år behövs det ett övergripande och gemensamt regelverk för SLL:s verksamheter i frågor som rör planering, beslut, genomförande och uppföljning av investeringar i syfte att öka jämförbarheten. I dag hanteras investeringar i verksamheterna olika. Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att i samband med budget 2012 återkomma med förslag på ny investeringsprocess som beaktar ovanstående.

Budget 2011 20 (99) 4. Specifika mål och budget för styrelse och nämnder 4.1 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens (LS) uppgift är att leda, styra och samordna landstingets arbete så att de av landstingsfullmäktige satta målen uppnås. Arbetet ska genomsyras av ett synsätt som utgår från den enskilde invånaren. Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring 2009 2010 2011 11/10 11/09 Intäkter 3 434 3 155 3 235 2,5% -5,8% - varav landstingsbidrag 2 436,7 2 425,2 2 536,5 4,6% 4,1% Kostnader -3 397-3 155-3 235 2,5% -4,8% Resultat 37 0,0 0,2 Anm. I tabellen avses Landstingsstyrelsens förvaltning, LSF, det vill säga LS exklusive NKS, LFS samt FtjV, men inklusive tidigare Regionplanenämnden. Ekonomi i balans En ekonomi i balans är en grundförutsättning för en långsiktigt hållbar politik, därför är det en grundbult i vår politik. Utgångspunkten för landstingets ekonomi är att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Landstingsfullmäktige har beslutat om fyra långsiktiga finansiella mål som stöd för att nå det övergripande målet om god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans. Samtliga långsiktiga finansiella mål är uppfyllda 2011 (se tabell nedan). Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att se över de finansiella målen mot bakgrund att de behöver ses över med jämna mellanrum. Tabell 1. De finansiella målen är uppfyllda 2011. Dimension Mål Uppfyllt 2011? Resultat Att resultat är i balans med hänsyn tagen till ej Ja resultatförda kostnader och att realkapitalet bibehålls Finansiering Reinvesteringar självfinansieras till 100 procent Ja Skuldsättning Att lånefinansiering endast används för att Ja finansiera investeringar In- och utbetalningsströmmar Att betalningsberedskapen motsvarar minst 21 dagars genomsnittliga driftskostnader Ja Stockholms läns landsting äger ett betydande fastighetsbestånd. Vid årsskiftet 2009/10 marknadsvärderades fastigheterna, exklusive trafikfastigheterna, till ca 18 miljarder kronor. Större delen av beståndet är klassificerat som strategiskt, vilket innebär att det utnyttjas i landstingets kärnverksamhet, främst hälso- och sjukvården. Styrningen av landstingets fastigheter ska utvecklas för att åstadkomma både en bättre samordning och resursanvändning inom landstinget.

Budget 2011 21 (99) Den påbörjade samordningen av olika IT-områden ska effektiviseras och utvecklas ytterligare. IT är en utförarorganisation som arbetar på uppdrag av landstingets olika verksamheter, denna ansvarsfördelning ska tydliggöras. Det pågående utvecklings- och planeringsarbetet rörande framtidens hälso- och sjukvårdsstruktur ska samordnas så att kvalitet, effektivitet och säkerhet säkras i kommande prioriteringar. Med den nya styrstrategin har styrelse och ledning i landstingets egna bolag och förvaltningar fått en allt starkare och självständigare roll, vilket kräver en förstärkt och utvecklad ägarstyrning som förmår att både agera proaktivt, kontrollera och följa upp verksamheterna. Landstingsstyrelsen ska fortsätta att utveckla sin ägarstyrningsfunktion. Under 2011 förväntas arbetet inom landstingsstyrelsens förvaltning med att anpassa och effektivisera verksamheten för att sänka kostnaderna och för att förbättra servicen mot invånarna gå vidare. Effektivare arbetssätt ska utvecklas och användas och den administrativa bördan ska minskas, inte minst i vårdens vardag. Som en del i att minska administrationen ska en översyn göras av landstingets 38 olika policy och riktlinjer. Genom att samordna och förenkla är målet att mer än halvera antalet. En effektiv verksamhet förutsätter tydliga roller och uppdrag. Som ett led i arbetet med att förtydliga roller och ansvar flyttas smittskyddsfrågorna över till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Vidare kommer verksamheten för kunskapsstyrning att överföras till nämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden får därför i uppdrag att se över landstingets behov av kunskapsstyrning och hur kunskapsstyrningen kan stärkas ytterligare. Inriktningen är att många frågor kan hanteras ännu bättre om det sker samlat på en nationell nivå. Stockholms läns landstings representationsregler ska uppdateras enligt nedan: Representation inom landstinget ska iakta måttfullhet och i huvudsak ske utan alkohol. Starköl och vin är tillåtet vid särskilda tillfällen i samband med måltid, t.ex. middag, mottagning eller supé. Representation får i samband med hedersbelöningar och vid särskilda tillfällen för utländska gäster när t.ex. sedvänja eller kutym så kräver även omfatta annan alkohol, men ska utnyttjas med restriktivitet. Alkokolfria alternativ ska alltid erbjudas. Beloppsreglerna per person för extern representation är 500 kronor för lunch och 800 kronor för middag eller supé samt för intern representation 400 kronor respektive 500 kronor. Det ankommer på landstingsstyrelsen att i framtiden fastställa beloppsgränser och vidta eventuella ändringar av reglerna. Forskning och regional utveckling i världsklass Under 2010 togs beslut om en ny vision med program och strategisk inriktning för landstingets engagemang i forskning och utveckling samt utbildning (FoUU). Den nya strategin kommer att tillämpas från och med 2011 och kommer att åtföljas av särskilda handlingsplaner, vilka tydliggör de satsningar som landstinget vill göra inom FoUUområdet. Det framgångsrika samarbetet med Karolinska Institutet ska fortsätta att utvecklas med stöd av det nya programmet. I samma anda ska samverkan med andra

Budget 2011 22 (99) universitet och högskolor i regionen intensifieras, särskilt gäller detta Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Innovationer i sjukvården Innovationer är nödvändiga för att stärka konkurrenskraften och bidra till fler jobb och ökad välfärd. I sjukvården finns både stor kunskap och kompetens, och Sverige och Stockholmsområdet är världsledande på många områden inom sjukvården och ska fortsatt sträva efter excellens. Därför tillhör sjukvården ett av de stora tillväxtområdena. Satsningar på innovationer kommer ytterligare att stärkas genom bland annat inrättande av en ny organisation för utveckling inom området, SLL-innovation, och ett fördjupat samarbete med ALMI. Patientnära forskning En stark patientnära forskning är förutsättningen för en vetenskapligt baserad hälsooch sjukvård med hög kvalitet. De kliniska forskarnas arbete är garantin för att ny kunskap snabbt kommer sjukvården och patienten till del och att kunskap därifrån förs in i forskningen. För att stärka den patientnära forskningen utökas landstingets satsning med 10 miljoner kronor 2011. En stor del av sjukvården utförs i dag utanför sjukhusen, därför behöver en modell utvecklas för fördelning av forskningsanslag och utbildningsplatser. Ledande inom Life science Med framväxten av Stockholm Life, som är en samlad satsning på en vetenskapsstad i Solna och norra Stockholm, ges ytterligare förutsättningar för utvecklingen av life science, livsvetenskaper. Life Science är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan bland annat medicinska, tekniska och naturvetenskapliga ämnen, som alla har olika infallsvinklar på hälsa. Målsättningen är att Sverige ska vara internationellt ledande inom bland annat biomedicin och medicinteknik. Sverige har redan i dag en stark internationell position inom dessa områden. Stockholms läns landsting ska vara med och förstärka positionen ytterligare genom att fortsätta satsningen på området kring Norra Station och Nya Karolinska Universitetssjukhuset samt samarbeta med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholms Universitet samt näringslivet. Forskningen vid Karolinska i Huddinge utvecklas. Det är en viktig motor för att utveckla Södertörn. Under 2011 görs en översyn för att ta fram förslag på hur anslagen bättre kan användas för att stimulera forskningen på Södertörn. Med forskningsinstitutionerna som bas kan också specialistutbildningar och handledning av sjuksköterskor, läkare och annan vårdpersonal bedrivas som kombinerar hög teoretisk nivå och närhet till spetsforskning med möjlighet till verksamhetsförlagd utbildning och yrkeserfarenhet. Utbildningen för läkare, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker ska stärkas i Stockholms län. Specialistutbildningar för sjuksköterskor utökas.

Budget 2011 23 (99) Samarbetet i Stockholm-Mälarregionen stärks. Med medborgarnas behov i fokus utvecklas samarbetet. Alliansen kommer under 2011 att arbeta aktivt för att bidra till att minska administrativa hinder, öka människors fria rörlighet, ökad ekonomisk tillväxt och möjliggörandet av fler jobb. Samarbetet bör utformas efter medborgarnas behov inom respektive område, exempelvis bör samarbetet om en bättre kollektivtrafik omfatta hela Mälarregionen och Östergötland. Samverkan och valfriheten att söka vård i hela Mälardalen ska utvecklas. Vid sidan av dessa områden bör samarbetet fördjupas inom flera andra sektorer. Inte minst är det viktigt att säkerställa att samarbetet med olika statliga myndigheter kan ske på ett effektivare sätt än i dag. Den särlagstiftning som gäller för Stockholms läns landsting bör utvärderas och ligga till grund för hur den regionala nivån bästa kan formas inför framtiden. Utvecklingen ska ske i samarbete med länets kommuner. Stolta medarbetare Stockholms läns landsting är en av landets största arbetsgivare med omkring 44 000 anställda. Stockholms läns landsting ska vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Medarbetarna ska känna engagemang och arbetsglädje och personalrelaterade frågor ska utgöra en integrerad del av verksamhetsstyrningen. Personalarbetet ska bidra till att landstingets verksamheter kännetecknas av kompetens och långsiktig verksamhetsutveckling. Inom Stockholms läns landsting tillämpas en decentraliserad styrmodell. Detta innebär att landstingets verksamheter har ansvar, men också befogenhet, att utforma och utveckla respektive verksamhet på det mest ändamålsenliga sätt utifrån de policys, riktlinjer och direktiv som ges på en landstingsgemensam nivå med målet att bidra till en ökad kvalitet och tillgänglighet. Generellt gäller att åtgärdsplaner och liknande dokument ska utformas och beslutas lokalt. Förbättringsinitiativ ska utgå från respektive verksamhet anpassat till verksamhetens speciella förutsättningar. Respektive nämnd/styrelse har att tillse att verksamheterna bedriver ett utvecklingsarbete som syftar till att ständigt förbättra verksamheten ur bl.a. ett medborgar- och medarbetarperspektiv. Tydligare och förstärkt ledarskap Landstinget ska ha gemensamma riktlinjer för sin chefsförsörjning i syfte att över tiden säkra tillgången på goda ledare. Chefsförsörjning innebär att stödja och utveckla nuvarande chefer samt att attrahera och rekrytera nya. I begreppet chefsförsörjning ryms också olika insatser vid chefsväxling. Chefsprogrammen inom landstinget ska vara tillgängliga för alla personalgrupper. Chefskapets ansvar i den strategiska utvecklingen, ekonomiska styrningen, uppföljningen och implementeringen av policys ska vara tydligt och uttalat. Ekonomiska ramar och resultat- och målorienterat arbete ska ges en ökad vikt och acceptans inom chef- och ledarskap på alla nivåer inom landstingets organisationer. För att säkra återväxten av kompetenta ledare och chefer ska traineeprogram utvecklas inom landstinget.

Budget 2011 24 (99) Landstinget ska uppmuntra chefer att lyfta och utveckla sin verksamhet genom individuell lönesättning. Mångsidig rekrytering och kompetensförsörjning Utländsk vårdpersonal och personer med utländsk vårdutbildning är en viktig rekryteringskälla. För att säkerställa att nyckelkompetens finns inom vården ska landstinget aktivt arbeta med utlandsrekrytering inom bristområden och underlätta för personer med utländsk vårdutbildning att få svensk legitimation genom att erbjuda auskultations- och praktikplatser. Insatser ska göras för att svenska läkar- och sjuksköterskestudenter som utbildar sig utomlands med avsikt att arbeta i Sverige fångas upp av landstinget i ett tidigt stadium av sin utbildning så att de kan genomgå den praktik som krävs för att kunna vara yrkesverksam i Sverige. Ungdomar är en viktig målgrupp i landstingets långsiktiga rekrytering. Ungdomar ska därför ges möjlighet att prova på att arbeta, t.ex. via sommarjobb eller praktik, inom landstingets verksamheter. Landstingets samverkan med kommunerna för att förbättra vård- och omsorgsprogrammet genom arbetet med Vårdcollege ska fortsätta. Landstingets verksamheter ska kvalitetssäkra den kliniska utbildningen av medarbetarna och introduktionen av nyanställda. ST-platser ska fördelas utifrån kön, etnicitet, kulturell tillhörighet motsvarande samhället i övrigt. Antalet ST-tjänster inom allmänmedicin utökas. För att säkerställa att nyckelkompetens stannar i landstinget är det viktigt att karriärmöjligheterna för medarbetarna blir fler. Individuella handlingsplaner är en annan möjlighet att behålla värdefull kompetens inom sjukvården. De uppdragsutbildningar som i dag bedrivs för IVA-sköterskor, anestesi- och operationssjuksköterskor ska fortgå då landstinget har brist inom dessa yrkeskategorier. Arbetssituationen för dessa högspecialiserade yrkeskategorier ska ses över eftersom det är viktigt att de får rätt ansvar och rätt arbetsuppgifter efter avslutad utbildning. Förbättrad arbetsmiljö och hälsa genom förebyggande åtgärder Ledarskapet, medarbetarinflytandet och arbetsorganisationen har stor betydelse för att skapa attraktiva och hälsosamma arbetsplatser. Genom långsiktiga satsningar med fokus på friskfaktorer och frisktal ska arbetsrelaterad sjukdom och ohälsa bland landstingets anställda förebyggas. Med hjälp av friskvårdsinsatser, samverkan med Försäkringskassan och Företagshälsovård samt särskilt stöd för yrkeskategorier med hög belastning ska alla verksamheter vidareutveckla det hälsostrategiska arbetsmiljöarbetet. Prioriterade områden är riskförebyggande åtgärder, säkerhet samt arbetslivsinriktad rehabilitering med syfte att underlätta tidig återgång i arbetet. Under 2011 ska sjukfrånvaron minska till högst 4,5 procent per person. Landstinget ska bedriva ett aktivt säkerhets- och arbetsmiljöarbete inom sina verksamheter och ta ansvar för sina anställda. Yrkesgrupper med hög belastning ska ges särskilt stöd. Våld och hot mot verksamheternas medarbetare ska inte tolereras.

Budget 2011 25 (99) Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön utgör ett viktigt komplement till policy och riktlinjer för säkerhet. Programmet lyfter fram och tydliggör arbetsmiljölagstiftningens krav samtidigt som det konkretiserar hur förvaltningar och bolag ska förebygga, bemöta och följa upp hot och våld i arbetsmiljön. God arbetsmiljö innebär också att medarbetare som slår larm om misstänkta missförhållanden ska ha en trygg arbetssituation. Rehabiliteringsarbetet ska vidareutvecklas i syfte att underlätta tidigare återgång i arbete för sjukskrivna. Arbetet med att underlätta för långtidssjukskrivna att komma tillbaka till sitt gamla arbete eller hitta ett nytt ska fortsätta. Samverkan ska ske med Försäkringskassan och Företagshälsovården. Medverkan till högre vårdkvalitet Varje verksamhet ska säkerställa att verksamheten bedrivs med rätt personalsammansättning. Ett system där medarbetarna kan anmäla brister och risker för patientsäkerhet utan att själva riskera att anmälas till HSAN (Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd) skapas. Landstinget ska underlätta för personal, särskilt inom primärvården, att förena patientarbete med forskning och utvecklingsarbete. Arbetet med hälsofrämjande insatser på akutsjukhusen och inom SLSO ska enligt gällande avtal utvecklas. Detta innebär samordning av arbetsprocesser som kräver särskilda resurser inom dessa verksamheter. Ökad mångfald, likvärdiga villkor och möjligheter Ett aktivt jämställdhetsarbete är en självklar del av landstingets medarbetarsatsning. Arbetsgivaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt förebygga och motverka all form av diskriminering och kränkande särbehandling. Nolltolerans ska råda avseende kränkande särbehandling. Det är viktigt att arbeta för en jämnare könsfördelning och ökad mångfald bland landstingets medarbetare. Värdegrunden är ett viktigt verktyg i det dagliga arbetet och ska genom arbete och diskussion hållas aktuell och levande i verksamheterna. Lönebidrag ska användas i större utsträckning för att möjliggöra för fler personer med funktionsnedsättning att få anställning inom landstinget. Kvinnor är överrepresenterade bland de långtidssjukskrivna. Insatser ska vidtas för att säkerställa att kvinnor inte mår sämre än män på sin arbetsplats och att kvinnors sjukfrånvaro kommer i nivå med männens. Landstinget arbetar med nyckeltal för jämställdhet som redovisas i form av ett så kallat jämställdhetsindex (JÄMIX). Alla förvaltningar och bolag ska upprätta jämställdhetsoch mångfaldsplaner som bilaga till budget enligt de centrala riktlinjer som är utarbetade.