1 (8) Landstinget har ansökt hos regeringen om att få bilda en regionkommun från och med den första januari 2017. Om regeringen säger ja, betyder det att uppdraget för landstinget växer. Förutom nuvarande ansvarsområden1 kommer det då så kallade statliga regionala utvecklingsansvaret att tas över från länsstyrelsen. Länsstyrelserna i Norrbotten, Västernorrland, Västmanland och Stockholm är de fyra kvarvarande länsstyrelserna i Sverige med regionalt utvecklingsansvar, i resterande län har det övertagits av regionförbund eller regionkommuner.2 Den i grunden stora förändringen med ett övertagande av det statliga regionala utvecklingsansvaret är att det får en starkare demokratisk styrning genom det direktvalda fullmäktige. Vid en förändring 2017 kommer länsstyrelsen fortsatt vara en av de viktiga samarbetsparterna i det regionala utvecklingsarbetet. Syftet med denna PM är att beskriva de olika delarna i det statliga regionala utvecklingsansvaret. 1 REGIONALT UTVECKLINGSANSVAR 1.1 Vad är det som styr? Länsstyrelsens idag statliga regionala utvecklingsansvar är reglerat av regeringens länsstyrelseinstruktion. Länsstyrelseinstruktionen (Svensk Författningssamling 2007:825) styr länsstyrelsens långsiktiga arbete och anger meningen med föreningen. Det är förordning 2007:713 som tillsammans med regeringens prioriteringar för den regionala tillväxtpolitiken3 är utgångspunkten för länsstyrelsens länsutvecklingsarbete. Förutom länsstyrelseinstruktionen anges uppdragen för länsstyrelsen i årliga regleringsbrev samt i särskilda regeringsuppdrag. 1.2 Vad handlar det regionala utvecklingsansvaret om? Det regionala utvecklingsansvaret går ytterst ut på att skapa så goda förhållanden som möjligt för utveckling och tillväxt för alla som verkar och bor i ett län. Konkret innebär ansvaret bland annat att ansvarig aktör ska: Fastställa en Regional (långsiktig) plan för länets utveckling (RUP) Utarbeta en regional länstransportplan (LTP) Besluta om statliga projektmedel (inklusive EU projekt) för regional tillväxt 1 Hälso-och sjukvård, tandvård, kultur, kollektivtrafik, forskning och utveckling samt folkbildning. 2 Enligt de ansökningar som finns hos regeringen har också Västernorrland och Norrbotten ansökt om att bilda regionkommun. Regeringen har meddelat att det också sker från 1/1 2017. 3 Innovation & företagande /Attraktiva miljöer /Kompetensförsörjning / Interregionalt-transnationellt och gränsöverskridande samarbete.
2 (8) Besluta om projekt- och företagsstöd 1.3 Jämställdhet, Mångfald & Integration Länsstyrelsen har uppdrag att integrera jämställdhet, mångfald och integration i tillväxtarbetet. Under perioden 2012-2014 skrev länsstyrelsen en handlingsplan för jämställd regional tillväxt. Det inkluderade bland annat att man tog fram rutiner för att de här aspekterna ska beaktas vid utbetalning av projektmedel och företagsstöd. Arbetet fortsätter under 2015 och ambitionen är att ta fram en ny plan för kommande år. Alla regionalt tillväxtansvariga har motsvarande uppdrag (regionkommuner och regionförbund) och alla har även handlingsplaner för jämställd regional tillväxt, vilket också är ett regeringsuppdrag. 2 REGIONAL UTVECKLINGSPLAN (RUP) Samtliga län/regioner i Sverige måste upprätta långsiktiga regionala utvecklingsplaner/strategier. Syftet med RUP (eller RUS som det också kallas, där S står för strategi) är att varje län/ region ska använda och dra nytta av sina unika förutsättningar. Målet är att nå ett bättre samspel mellan olika sektorer med gemensamma visioner, mål och handlingsplaner på lokal och regional nivå. Det regionala utvecklingsplanen ligger till grund för EU:s regionala strukturfondsprogram länet ingår i, innovations- och näringslivsstrategier, länsplan för transportinfrastruktur och andra regionala planer och insatser. Med utgångspunkt i RUP ska länsstyrelsen i samverkan med landstinget, länets kommuner, näringslivet, organisationer och statliga myndigheter samordna insatserna för genomförandet av RUP. Länsstyrelsen ska även löpande följa upp och utvärdera processen/arbetet. Länets RUP, Mångfaldsdriven tillväxt antogs i juni 2014 och gäller till och med år 2020. RUP är indelad i sex insatsområden: God livsmiljö Rätt kompetens Dynamiskt näringsliv Effektiva kommunikationer Hållbar energianvändning och klimatanpassning Stark regional attraktivitet För varje insatsområde har mål, strategier och handlingsinriktningar formulerats. Samordningsansvaret för RUP innebär bland annat att länsstyrelsen är pådrivare för olika utvecklingsinitiativ. Det betyder att man samlar länets olika aktörer för dialogmöten och ser till att RUP-insatserna synkroniseras med övriga insatser, tex sånt som görs inom de EU-programområden länet ingår i. Länsstyrelsen ska också ta fram analysmaterial som stödjer insatser för RUPs genomförande.
3 (8) 2.1 Affärsplan Västmanland Inom ett av RUP-områdena; Dynamiskt Näringsliv finns länets näringslivsstrategi; Affärsplan Västmanland som fastställdes i december 2013. Kopplat till strategin finns det även en antagen handlingsplan för åren 2015-2017 som förutom konkreta initiativ pekar ut vilka aktörer som bör/kan ta ett ansvar för olika prioriterade insatser. 2.2 Länstransportplan (LTP) Det legala underlag som finns för länstransportplanen är förordningen om länsplanerna för regional infrastruktur, förordningen om regionalt tillväxtarbete samt lagen om regionalt utvecklingsansvar.4 Länsplanen för regional transportinfrastruktur ska vara trafikslagsövergripande och får omfatta följande ändamål:5 Investeringar i statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet Åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur Åtgärder i andra icke statligt finansierade anläggningar av betydelse för det regionala transportsystemet Investeringar och förbättringsåtgärder för vilka trafikverket har ansvaret enligt förordningen (2009:236) om en nationell plan för transportinfrastruktur Byggande och drift av enskilda vägar Åtgärder till vilka bidrag kan lämnas enligt förordningen (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar med mera Vid upprättandet av de regionala infrastrukturplanerna får alla regionalt utvecklingsansvariga (RTA) dessutom särskilt regeringsuppdrag med tillhörande planeringsdirektiv.6 Trafikverket ansvarar för genomförandet av alla regionala transportinfrastrukturplaner och medel för genomförandet fördelas också via trafikverkets budget. Det gäller oavsett vilken organisation som är regionalt utvecklingsansvarig/planupprättare. Aktuell länstransportplan gäller för åren 2014-2025. Den av regeringen fastställda ramen för Västmanland uppgår till totalt 815,7mkr. 4 1997:263, 2007:713, 2010:630 5 I enlighet med förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur omfatta 6 Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem (prop. 2012/13:25, bet. 2012/13:TU2, rskr 2012/13:119), Planeringssystem för transportinfrastruktur (prop. 2011/12:118, bet. 2011/12:TU13, rskr. 2011/12:257), Tidigare ställningstaganden och beslut som Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt (prop. 2008/09:35), Mål för framtidens resor och transporter (prop. 2008/09:93), Regeringens beslut 2010-03-29 om fastställelse av nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet samt fastställelse av definitiva ekonomiska ramar för de trafikslagsövergripande länsplanerna för regional transportinfrastruktur för perioden 2010-2021 (dnr N2009/6374/TE och N2008/8869/TE).
4 (8) 2.2.1 En Bättre Sits Initiativet En bättre sits är ett storregionalt samarbete mellan sju län (Stockholm, Västmanland, Uppsala, Örebro, Östergötland, Sörmland och Gotland) för infrastruktur och trafikering. Från Västmanlands län ingår länsstyrelsen i egenskap av planupprättare och landstinget i egenskap av kollektivtrafikmyndighet. Det gemensamma arbetet syftar till att ta fram en storregional systemanalys (gemensamma prioriteringar) och det har pågått sedan hösten 2013. Tillsammans tar man fram gemensamma prioriteringar inom fyra fokusområden, regional kollektivtrafik, transporttillgänglighet, regional utveckling och godsfrågor. Västmanlands län har politiker och tjänstemän representerade i alla fyra fokusområdesgrupperna. Länsstyrelsen kallar till regelbundna avstämningsmöten för länets representanter så att man är sampratade vid sju-länsträffarna. De gemensamma prioriteringarna man enas om kommer att föras fram till regeringen inför den nationella infrastrukturplanen 2018-2029. Direktiv om planeringen beräknas komma under hösten 2016 och en ny nationell plan ska beslutas av regeringen våren 2018. 2.3 Kanalisationsstöd Kanalisationsstöd är ett statligt stöd som ges för utbyggnad av IT-infrastruktur. Stödet kan sökas hos länsstyrelsen av kommuner, företag, samfällighetsförening, ekonomisk förening eller privatpersoner. Stöd får bara lämnas för projekt där en utbyggnad av IT-infrastruktur inte bedöms komma till stånd på marknadsmässiga grunder inom tre år från det att ansökan kom in till länsstyrelsen.7 2.4 Regional kompetensplattform Den regionala Kompetensplattformen ska enligt uppdraget från regeringen bidra till ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering, samt ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål och myndigheternas ansvar. I både näringsliv och offentlig verksamhet förändras och utvecklas verksamhet kontinuerligt vilket ställer höga krav på matchningen mellan arbetslivets behov och länets utbildningar. Länsstyrelsen (RTA) utvecklar en kompetensplattform i Västmanland på uppdrag av regeringen som har i uppdrag att stimulera samverkan 7 Länsstyrelsen fattar beslut om stöd enligt förordning 2009:1066
5 (8) för bättre matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Grunden i plattformsarbetet är ett framsynt analysarbete. Kompetensplattformen kopplas till aktuell strategi RUP 2014-2020, delområdet Dynamiskt näringsliv och Rätt kompetens och på så sätt vävs arbetet ihop med näringslivsutvecklande arbetet inom enheten, RTA och ansvar för projektmedel. I länet kanaliseras arbetet med plattformen genom Kompetensrådet bestående av ett antal organisationer. 3 1:1 ANSLAGET & BEMYNDIGANDERAM Till sin hjälp i det regionala utvecklingsarbetet får regionalt tillväxtansvarig (RTA) en viss summa pengar varje år från regeringen för att kunna medfinansiera EU- och regionala projekt samt företagsstöd. Pengarna kallas 1:1 anslag och hur de får användas regleras i förordningar8. För 2015 har länsstyrelsen fått 32,9 miljoner sek i 1:1 medel. (2014 fick länsstyrelsen ca 37,9 miljoner, det vill säga fem miljoner sek i extraanslag som ett län med särskilda arbetsmarknadsproblem). Takten på utbetalning av medlen styrs utifrån den så kallade bemyndiganderamen vilken anger hur mycket RTA får inteckna i projekt- och företagstödsbeslut under en femårsperiod. Länsstyrelsen Västmanland har 60 miljoner i bemyndiganderam för åren 2014-2018. Det betyder att länsstyrelsen får fatta fleråriga projekt/företagsstödsbeslut om max så mycket pengar tom 2018. 3.1 Företags- och projektstöd samt medfinansiering till EUs strukturfonder projektstöd Företagsstöden syftar till att hjälpa länets företag att få en långsiktig lönsamhet och tillväxt. Stödens omfattning och inriktning varierar mellan olika län och över tiden. Detta beroende på vilka resurser och särskilda uppdrag som regeringen har gett länen. Länsstyrelsen kan, som en del av insatserna för tillväxt, ge bidrag till bland annat investeringar, marknadsföring och innovationsutveckling i små och medelstora företag. Dessutom finns ett särskilt stöd till kommersiell service på landsbygden, exempelvis lanthandel och bensinstationer. Enhetschef tar beslut om företagsstöd. Projektstöden riktas till insatser som är förenliga med det regionala utvecklingsprogrammet, som stämmer överens med den nationella strategin for regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020 samt bidrar till att målen för den regionala tillväxtpolitiken uppnås. Huvudsakliga stödmottagare är kommuner, kommunförbund, landsting, myndigheter, ekonomiska och ideella föreningar, företagsfrämjande organisationer, stiftelser och universitet/högskolor. Även vissa bolag med offentliga uppdrag kan få projektstöd, till exempel Almi Företagspartner och Västerås Science Park (VSP). Länsstyrelsens ledning fattar beslut om projektstöd. 8 Förordning SFS 2003:596 och 2015:210-211
6 (8) Medfinansiering till EUs strukturfonder (framförallt regionala utvecklingsfonden, ERUF) tas också från 1:1 anslaget. För finansiering från 1:1 anslaget måste det alltid finnas en 50 % medfinansiering från annan part eller parter. 3.2 Vad händer med 1:1 anslaget vid bildandet av en regionkommun? Övertagandet av det regionala utvecklingsansvaret innebär inte med automatik att projektfinansiering och företagsstöd förs över till den nya regionkommunen. Regionalt utvecklingsansvar är ett riksdagsbeslut medan beslutet om vilken myndighet som ska fördela medel är ett regeringsbeslut. Hittills i de regionbildningar som genomförts i Sverige har praxis varit att landstingen tar över 95 % av medlen och 5 % finns kvar på länsstyrelsen. 4 EUS STRUKTURFONDER Västmanland ingår tillsammans med grannlänen Uppsala, Sörmland, Örebro och Östergötland i ett programområde som benämns Östra Mellansverige (ÖMS). Det är EU-kommissionen som tillsammans med den svenska regeringen delar in landet i programområden och därefter fördelar en summa pengar från den gemensamma EUkassan till respektive område. Sveriges regering ger en regionalt tillväxtansvarig (RTA) från varje område i uppdrag att skriva ett utvecklingsprogram på sju år (motsvarar EUs budgetperiod). Programmet ska beskriva hur EU:s medfinansiering är tänkt att bidra till det enskilda programområdets utveckling. För ÖMS-området var det Region Örebro län som fick uppdraget för nuvarande programperiod (2014-2020). Som regionalt tillväxtansvarig i Västmanland har länsstyrelsen deltagit i programskrivningen för de två ÖMS program som finns: ERUF (europeiska regionalfonden) ESF (europeiska socialfonden) Det är varken Region Örebro län eller länsstyrelsen Västmanland (eller någon annan av de 3 tillväxtansvariga inom ÖMS för den delen) som hanterar EU-pengarna, det gör ansvariga förvaltande myndigheter: Tillväxtverket (regionalfonden) och ESF-rådet (socialfonden). Det är också dessa två myndigheter som formellt beslutar om vilka projekt som ska bli beviljade de besluten tas dock utifrån den prioritering som det så kallade Strukturfondspartnerskapet gör 9. 9 Strukturfondspartnerskapet för ÖMS består av politiska företrädare från de fem länen. Därtill finns representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och arbetsmarknadsparter. Västmanland representeras av 4 personer; landstingsråden Kenneth Östberg och Maria Delham, Åsa Eriksson, kommunstyrelsens ordförande i Norberg samt länsråd Anders Åhlund. Ordförande är utsedd av regeringen; Greger Tidlund, Sörmland. Strukturfondspartnerskapet samråder i enlighet med 2 lag (2007:459) om strukturfondspartnerskap med RTA i fråga om projektens överensstämmelse med det regionala tillväxtarbetet.
7 (8) Länsstyrelsen Västmanland har (precis som de andra RTA i de övriga fyra länen) ansvar att sprida information om ÖMS-programmen samt hålla sig informerade om vilka eventuella utvecklingsinsatser som kommuner med flera planerar att genomföra med stöd från något av EU-programmen. Länsstyrelsen ska vidare samla upp projektidéer, stödja arbetet med att få till bra och kvalitativa projekt som verkligen når de målsättningar som finns angivna i programmen. Länsstyrelsen ska också delta i arbetet med att få fler aktörer engagerade för att finansiera och driva projekt. Förutom regionalfonds- och socialfondsprogrammet ingår länet också i ytterligare program finansierade från regionalfonden: Central Baltic och Östersjöprogrammet. Därutöver har länets aktörer precis som alla andra i län/regioner runtom i Europa möjlighet att bedriva verksamhetsutveckling med stöd från något av EU:s alla 300 (ca) sektorsprogram inom områdena FoU, folkhälsa, energi, klimat, kultur, utbildning, kompetensutveckling, näringslivsutveckling med mera. Även här har länsstyrelsen i egenskap av RTA ett informations- och pådrivningsansvar. 4.1 Hur mycket pengar handlar det om? 4.1.1 Europeiska Regionala Utvecklingsfonden - ERUF I nuvarande programperiod finns det i ÖMS regionalfondsprogram totalt 1,175 miljarder kronor, varav hälften (587,5 miljoner) kommer från EU och den andra hälften består av medfinansiering. En liten del, 47 mkr är öronmärkt för förvaltning/administration av programmet. Jämfört med förra programperioden är den totala mängden pengar lite mindre.10 De olika insatsområdena är tämligen identiska med tidigare, även om de fått nya namn och delvis nya innehåll. 4.1.2 Europeiska socialfonden- ESF Socialfondsprogrammet som Västmanland ingår i med resten av ÖMS-länen omsluter ca 1,4 miljarder kr för perioden 2014-2020, varav ca 50 % består av medfinansiering av deltagande aktörer. I socialfondsprojekt sker medfinansieringen främst genom att de deltagande individernas ersättning eller lön räknas som medfinansiering. Regionala tillväxtmedel har hittills använts mycket sparsamt för socialfondsprojekt. 10 Enligt uppgifter från Tillväxtverket nyttjade Västmanland ca 20 % av det förra ÖMS gemensamma programmet. Drygt 152 100 000 SEK av ca 700 000 000 SEK enligt följande fördelning: Innovativa miljöer 38 400 000 kr Entreprenörskap 97 300 000 kr Tillgänglighet 16 400 000 kr Totalt 152 100 000
8 (8) 4.1.3 Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling - EJFLU Förutom de två ÖMS programmen (ESF och ERUF) får länet även ta del av utvecklingsmedel från jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). I vardagligt tal kallad landsbygdsprogrammet. I slutet på maj godkände EU kommissionen det svenska landsbygdsprogrammet på totalt 36,1 miljarder kronor. Den svenska medfinansieringen av programmet uppgår till 59 % och resterande 41 % kommer från EU. I skrivande stund är inte alla regler beslutade eftersom de svenska föreskrifterna inte är klara. Parallellt med det nationella programmet finns det 21 stycken regionala program (handlingsplaner), en per vardera län. Beroende på insatsområde och hur fördelningsnycklarna beräknas är Västmanlands andel ca 2-2,5% av det nationella programmet. Leader Det lokala utvecklingsarbetet på landsbygden (LEADER) kommer i nuvarande programperiod att kunna samfinansieras från fyra strukturfonder (regional, social, fiskeri och jordbruk). Än så länge är inte beslut fattade om leaderområdena (väntas i oktober 2015). Men ett område som finns angivet på den nationella prioriteringslistan är Leader Mälardalen, där fem kommuner från länet finns med: Arboga, Köping, Hallstahammar, Västerås och Kungsör. Tidigare fanns det även ett Leaderområde som inkluderade Skinnskatteberg, Surahammar, Fagersta och Norberg (Leader Bergslagen). Preliminär budget från EU för Leader Mälardalen är 48 miljoner med ca 41 miljoner från landsbygdsfonden, ca 4 miljoner från regionalfonden och ca 3 miljoner från socialfonden. Programmet får inga medel från EU s havs- och fiskerifond. 5 SLUTSATSER De ovan beskrivna delarna i det statliga regionala utvecklingsansvaret ger för handen att utvecklingsuppdraget inte är vilken uppgift som helst. Det ger många möjligheter men också ett stort ansvar att verka proaktivt och för länet driva angelägna utvecklingsfrågor. Det regionala utvecklingsansvaret ska ytterst bidra till att finansiera och utveckla välfärden. Det betyder bland annat att skapa förutsättningar för fler och bättre jobb, goda utbildningsmöjligheter, miljövänliga och effektiva transportsystem, brett utbud på bostadsmarknaden och alla andra delar som behövs för en god samhällsutveckling i länet. Det kräver förmåga att samla övriga aktörer som kommuner, myndigheter, högskola, näringsliv och civilsamhälle kring gemensamma utvecklingsutmaningar och möjligheter.