Lärarfortbildning från IST

Relevanta dokument
YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

KURSBESKRIVNING Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning II, CEPÄ20, HT 2014

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

USU1SK - Skolan i samhället, ett och två språk - Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), 22,5 hp

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

HANDLEDARGUIDE HANDLEDD VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (H-VFU) 28 HP, KURSKOD: 2SC117

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Personnummer. Som VFU-lärare lämnar jag detta dokument som underlag för bedömning av VFU.

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds universitet. Kursen omfattar första terminen av sammanlagt tre.

Att handleda och utveckla yrkeskunnande i ämneslärarutbildningen

Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.

VFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)

At t handleda och utveckla yrkeskunnande i ämneslärarutbildningen

KURSBESKRIVNING Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning II, CEPÄ20, HT2013

Bedömning i praktik och teori HT-16, distans (LPAG02), 7.5 hp

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Att handleda och utveckla yrkeskunnande i ämneslärarutbildningen

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, högskolepoäng (hp)

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

Förskollärarprogrammet 210hp

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Vivallaskolan F-9 Utvecklingsplan/Verksamhets plan

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER

Flerspråkighet en möjlighet!

Humanistiska programmet (HU)

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

Regional Teknikkonferens Västerås Johnny Häger

Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson

Den fria tidens lärande

Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Kursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden för Musiklärarutbildningen att gälla från och med , höstterminen 2015.

Undervisningsformer Föreläsningar, seminarier, litteraturläsning och individuella uppgifter.

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ÄMNESGUIDE FÖR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Utbildningsplan för Högskolepoäng ECTS credits

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

STUDIEHANDLEDNING. Skolan som system och idé Grundlärare, distans

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

Handledd verksamhetsförlagd utbildning: information om kursen

Gäller från: HT 2014 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

LAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ, 15 högskolepoäng

Student Personnummer

VFU-kursplaneutredning för 2011-års lärarutbildningar

Skolans organisation och värdegrund. Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Beslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden Maria Jansdotter Samuelsson

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

Ämne - Pedagogik i vård och omsorg. Ämnets syfte. Studiehandledning till. Vårdpedagogik och handledning, Sanoma Utbildning 2012

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011, och reviderad för antagna fr. o. m 2015

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, credits

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

DOCH är sedan den 1 januari 2014 en del av Stockholms konstnärliga högskola (SKH).

SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Riktlinjer beträffande innehållsligt fokus och för studenters placering under VFU-period I-III

Uppdrag, ledarskap och undervisning, 7,5 hp Grundnivå. VAL- och ULV-utbildningen Umeå universitet. Studieguide Ht

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

LAU670, Allmänt utbildningsområde 2, Lärarprofessionens didaktiska uppdrag, 30 högskolepoäng

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

Student Personnummer UTKAST

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Undervisningsspråk: Svenska moment på andra skandinaviska språk och engelska kan förekomma. G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Handledarguide Hållbar utveckling

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011

Konsthistoria, visuell kommunikation och konstorientering

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp

Institutionen för hälsa och lärande Yrkeslärarprogrammet

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

Transkript:

Lärarfortbildning från IST En utbildningsserie riktad mot kommuner och skolor Learn more.

EN UTBILDNINGSSERIE RIKTAD MOT KOMMUNER OCH SKOLOR IST introducerar, tillsammans med meriterade lärarutbildare, en ny utbildningsserie riktad mot kommuner och skolor. Målet är att ge bättre möjligheter att möta utmaningen med exempelvis lärarbrist, rättssäker bedömning och synen på kunskap och undervisning. Utbildningarna har utvecklats av Sten Arevik, lektor i didaktik och en av Sveriges mest renommerade lärarutbildare. Han samarbetar med flera andra välkända lärarutbildare - Göran Svanelid, Ann S. Pihlgren, Eva Färjsjö och Mariann Kuusivuori. Utbildningarna går att ta del av som enskilda föreläsningar eller mer fördjupande kurser som löper under längre perioder. Föreläsningarna passar exempelvis utmärkt för upptaktsdagar eller som inledning av studiedagar. Kurserna kan anpassas efter lokala förhållanden och behov. Sten Arevik Sten Arevik är lite av en kändis inom skola och akademi. Som erkänd lärare, lärarutbildare och didaktiker har Sten ägnat hela sitt yrkesliv åt att fundera på och utveckla resurser för det didaktiska mötet mellan elever, kunskap och undervisning. Han har även hunnit med att handleda lärargrupper, författa flertalet artiklar och böcker samt föreläsa i ämnet. Genom åren har Sten besökt långt över 500 skolor och samtalat med över 5000 lärare och lärarstudenter. Passa på att boka in lärarnas lärare för en inspirerande föreläsning eller en kurs med tydliga kopplingar till verksamhetens vardag.

Föreläsningar 1. Bedömning och betyg vad gäller? Syftet med föreläsningen är att tydligt och konkret med autentiska exempel beskriva kärnan i bedömningsprocessen. Föreläsningen innehåller bland annat: 1 En introduktion till regelverket 1 Elevens kunskapsrätt 1 Vårt kunskapsuppdrag 1 Rättssäker bedömning 1 Summativ och formativ bedömning, två sidor av samma bedömningsmynt 1 Vanliga missuppfattningar och falluckor 2. Hur kan du arbeta med IKT? Syftet är att vidga perspektivet på IKT, som en omvärldsförändring, inte bara en teknikförändring. Föreläsningen behandlar bland annat: 1 Samhälleliga, sociologiska och utvecklingspsykologiska perspektiv på vår nya digitala värld 1 Hur och när IKT blir en reell didaktisk resurs 3. Källkritik, eller betydelsen av en kritisk blick Syftet är att ge en grund som svarar mot de nya krav som sedan HT 18 formuleras i kursplanerna. 1 Vad säger regelverket idag? 1 Vilka kognitiva, språkliga och känslomässiga resurser kräver en kritisk blick eller en underbyggd källkritik? 1 Några modeller och undervisningsförslag Föräldragrupper 4. Med språket som kunskapsredskap Syftet är ett visa, konkretisera och exemplifiera språkets avgörande betydelse för människans intellektuella kommunikativa och känslomässiga utveckling. Teman som behandlas under föreläsningen: 1 Språk, tanke och känsla, en översiktlig teoretisk bild 1 Hur språket kan bära kunskap, kognition och kommunikation 1 Relationen mellan ord, begrepp och teori 1 Implikationer för undervisning med konkreta exempel 1 Två workshopar att använda det lokala

5. Hur gör vi när eleverna inte mår bra? Syftet är att lyfta fram ett kraftfullt och generellt förhållningssätt när det kommer till att ta ett professionellt ansvar för vad som sker i klassrummet. Teman som behandlas under föreläsningen: 1 Kort utvecklingspsykologiskt perspektiv på dessa utmaningar 1 Om spänningsfältet mellan individ samhälle; barn vuxen. Socialisation, konflikter, mobbning, disciplinering och frigörelse 1 Hur gör man då? En strukturerad modell för ett konstruktivt utvecklingsbart förhållningssätt 1 Två workshopar att använda det lokala 7. Ämnesdidaktik i valt ämnesområde Syftet är att ge inspiration och på ett spännande sätt belysa det avgörande mötet mellan den som ännu inte kan och den som kan. Möjlighet finns att anpassa föreläsningen utifrån självvalda ämnen. Teman som behandlas under föreläsningen: 1 Vad händer i mötet mellan den som kan och den som ännu inte kan? 1 Konkreta verktyg för det lärande mötet 1 Ämnesspecifika redskap att använda i klassrummet. Föräldrar Elever 6. Studiestrategier och studieteknik Studiestrategier och studieteknik kan låta svårt, och det är också något som elever och föräldrar kan känna osäkerhet inför ofta i onödan. Teman som behandlas under föreläsningen: 1 Tekniker och strategier elever kan använda i sina studier 1 Konkreta verktyg till föräldrar i hemmet eller lärare i klassrummet 1 Två workshopar att använda det lokala Föräldrar Elever 8. Introduktions- och inspirationsföreläsning för obehöriga lärare Syftet med föreläsningen är att gestalta djupet och bredden av en professionell lärarkompetensen. Teman som behandlas under föreläsningen: 1 Kunskaps- och undervisningsutmaningar 1 Rättssäker bedömning 1 Professionellt ansvar för undervisningens psykosociala utmaningar Obehöriga lärare Övrig skolpersonal Nyanställda Vill du veta mer? Kontakta Oscar Burman oscar.burman@ist.com - 070-5166503

Kurser Förstelärarfortbildning Förstelärarna har en dokumenterad didaktisk skicklighet. De har visat att de är kommunikativa och bidrar till det lokala. Icke desto mindre händer det något med rollerna när lärare blir förstelärare. Detta har Skolverkets referensgrupper visat på och en hel del förstelärare har berättat att det inte alltid är helt lätt att gå in i försteläraruppdraget. De blir formellt överordnade sina kollegor. Det här kräver att försteläraren står för sitt uppdrag och utför det professionellt. Försteläraruppdragen ser lite olika ut lokalt, men kärnan i uppdraget kan sammanfattas så här: det räcker inte med att vara bra på sina ämnen och kunna undervisa. Det handlar också om kunskap om det vi kan och att kunna samtala och förmedla denna kunskap. Kursen syftar helt enkelt till att förstelärare ska få möjlighet att utveckla en professionell förstelärarkompetens. 1 Möjliga aspekter av försteläraruppdraget 1 Vidareutvecklad kompetens- och metodbeskrivningar, i teori och praktik, av kollegial handledning, handledningssamtal och deltagande observationer 1 Modeller och metoder kring det professionella samtalet 1 Försteläraren som en del av ett dynamiskt samspel - resurser att utveckla större självkännedom genom exempelvis life history, teacher history och critical incidents 1 Förstelärarna kommer att få formulera sin egen praktiska yrkesteori och få resurser att låta kollegorna göra detsamma 1 Förstelärarna kommer att få utveckla begrepp som kan fånga spänningar och konflikter som ibland finns inom ramen för handlednings- och samtalsprocesser Bedömning och betyg I kursen presenteras kärnan i bedömning och betyg som en grundläggande struktur som fungerar i lärarens praktik. En struktur som dessutom svarar mot vad regelverket kräver, men som dessutom ger oss större säkerhet i det vi gör och sparar tid. Det är ett myndighetsuppdrag och inför det uppdraget är lärare tjänstemän inte bara kreativa pedagoger. 1 En fördjupning kring vad en professionell och rättssäker bedömning är 1 Kunskap kring hur regelverket (kursplanerna) är tänkta att fungera 1 Elevens kunskapsrätt och lärarens kunskapsupp drag 1 Läroplansteori: samspelet mellan samhälle, kunskap, undervisning och bedömning 1 Konkreta autentiska exempel från lärares vardag 1 Redskap för att utveckla lärarens självkännedom bedömer vi rätt saker på rätt sätt? 1 Hur vi kan kommunicera kunskap, kursplaner, bedömning och betyg till våra elever 1 Formativa aspekter, bedömning för lärande

Psykosociala aspekter på lärararbetet Skolan är mer än kunskap och undervisning. Skolan är ett socialt samspel där, ur ett elevperspektiv, elevens socialisation och identitetsskapande är överordnat. Skolan är spelplan för konflikter och mobbning och en plats där normer och värderingar möts i verkligheten. Detta är något som bekymrar många lärare mer än de didaktiska utmaningarna. Hur gör vi med de utmaningar vi möter och hur ser ett professionellt ansvar för klassrumsklimatet ut? 1 Några inblickar i sociologisk och utvecklingspsykologisk teori och dess möjliga praktiska implikationer. 1 Resurser för att få syn på och analysera makt- och förtrycksstrukturer 1 Modeller för spänningsfältet mellan individ och samhälle 1 Betydelsen av en identitet och av elevers identitetssökande 1 En modell för ett möjligt och utvecklingsbart förhållningssätt 1 Om konsten att hitta växandets punkt hos eleverna 1 Resurser för lärare att utveckla en större självkännedom 1 Konflikt- och problemlösningsstrategier Didaktisk fördjupning Kärt barn har många namn, brukar det heta. Kanske att vi inte fullt ut älskar kunskap - men många namn för kunskap finns det och många sätt att undervisa. Syftet med den här kursen är att få syn på kunskapens representationsformer och hur de kan gestaltas i undervisning. Vi ska också fundera kring hur allas våra erfarenheter och kunskaper är sammanflätade i tid och rum. Undervisning handlar i grunden om att få tillgång till denna kulturens gemensamma väv och rötter. 1 Fördjupning kring de mångdimensionella begreppen kunskap och undervisning 1 Språkets roll i våra kunskaps- och undervisningsprocesser - begreppsbaserad undervisning 1 Hur kunskapens väv och rötter hänger ihop 1 Samspelet mellan samhälle, kunskap och undervisning 1 En inblick i kunskap och undervisning över tid och rum 1 Metoder för att ta kunskapens affektiva sida i beaktande irrationella aspekter 1 Skillnaden mellan att veta eller tro, eller tro sig veta eller veta att man tror 1 En rad centrala principer och modeller kring undervisning 1 Introduktion till de stora pedagogerna Vill du veta mer? Kontakta Oscar Burman oscar.burman@ist.com - 070-5166503

Agera behörigt För den som arbetar som lärare idag men saknar formell behörighet. Den som genomför utbildningen kommer att bli mer professionell i sin roll som lärare, få en djupare kunskap om pedagogik och didaktik samt konkreta verktyg för att hantera olika klassrumssituationer de möter i sin vardag. 1 Tips, verktyg och strategier som hjälper den obehöriga läraren agera som en behörig lärare 1 Djupare förståelse för läroplanen 1 Kunskap om didaktisk forskning och pedagogiska teorier 1 En fördjupad förståelse av undervisningens innehåll, samt hur det kan gestaltas i klassrummet 1 Insikter om bedömning och betyg, t.ex. rättsäker bedömning samt summativ och formativ bedömning 1 Kunskap om digitala verktyg i klassrummet Z P Lärande och kunskap är ett möte mellan någon som kan och någon annan som ännu inte kan. I detta undervisningsmöte är läraren central och det är läraren som ska erbjuda eleverna resurser som ger eleverna kunskaper och förståelse som de ännu inte har. - Sten Arevik

OM IST Med över 30 år i skolans värld har vi på IST en stor erfarenhet av skolan, både som lärare, föräldrar och som företag. Med smarta lösningar och värdeskapande tjänster inom administration, lärande och schema, gör vi skoldagen enklare och effektivare för alla roller i skolan. Företaget har idag 400 medarbetare, varav nästan hälften har en bakgrund inom skolvärlden. Läs mer på www.ist.com. Learn more.