Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se
Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att kommunicera, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Fullmäktigemål Karlskoga är känt som en framstående utbildningsort Nämndmål Förskolan bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan Barn- och utbildningsnämndens verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande 2
Enhetens egna mål [FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Solbringens förskola bygger grunden för en god kunskapsutveckling. Solbringens förskola använder modern teknik som ett verktyg för barns kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Solbringens förskola använder olika metoder för att främja barns kunskapsökande, kommunikation, skapande och lärande. Arbetet i verksamheten Språkutveckling På Solbringens förskola arbetar pedagogerna för att utmana varje barns behov och förmåga till kommunikation och språkutveckling. Detta görs genom att vi dagligen använder t.ex. pecs, bilder, språkpåsar, tecken som stöd, sagor, rim och ramsor, dator/i-pad (minilexia, babblarna mm.) och mycket konkret material. Vi uppmuntrar dagligen barnen till att berätta, beskriva, ställa frågor och att samtala allt efter förmåga. Pedagogerna ser även leken som ett av verktygen för kommunikation och språklig utveckling. Vi utformar en atmosfär där alla är värda att lyssnas på och blir sedda. TRAS, individuella utvecklingsplaner och kartläggning av barns språkdomäner används för dokumentation. Matematikutveckling På Solbringens förskola arbetar pedagogerna med det vi kallar vardagsmatematik. Barnens matematikutveckling utmanar vi dagligen med t.ex. att räkna skor/fingrar, förstå hel/halv/fjärdedel, jämföra storlek/längd/tyngd, kunna bedöma hur mycket kraft som behövs för att hälla upp ett mjölkglas. Pedagogerna utmanar barnen med att erbjuda material utifrån intresse och den utvecklingsnivå de befinner sig på för att väcka nyfikenhet och lust att lära. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/ FramKANT På Solbringens förskola tar vi tillvara på barnens individuella intresse för den miljö som är deras och det de upplever i den. När frågor, tankar och situationer uppstår som väcker barnens intresse samtalar vi om det och tänker gemensamt om: Varför? Hur? Vad som kan hända? Vi använder de befintliga FramKaNT/ tekniklådorna (2 st.) de veckorna de är våra (3 veckor vardera/termin) Då utmanar vi vårt och barnens intresse och nyfikenhet för teknik och naturvetenskap. Pedagogerna på Solbringens förskola uppmärksammar de situationer i barnens lek som kan vara kopplad till naturvetenskap/teknik t.ex.-varför kan jag få de andra och sitta kvar där uppe på gungbrädan? 3
Praktisk-estetisk utveckling Pedagogerna erbjuder dagligen en verksamhet som inkluderar skapandets olika former allt utifrån barns intresse och förmågor. Pedagogerna arbetar medvetet utifrån läroplanen för att erbjuda en lärorik och utmanande verksamhet. På Solbringens förskola är leken viktig. I lekens form sker en bearbetning av barnens erfarenheter och upplevelser som ger oss en enorm möjlighet att få inblick i deras värld. Det tar pedagogerna tillvara på genom att vara delaktiga och närvarande. På Solbringens förskola är det barnens intresse och utvecklingsbehov som styr pedagogernas val av material, teknik och läromedel i verksamheten. Pedagogerna är medvetna om betydelsen av barnens motoriska utveckling för en gynnsam kunskapsutveckling och anpassar miljön efter dessa behov. Pedagogisk miljö Pedagogerna utformar och anpassar förskolans yttre och inre miljö efter barngruppens intressen och behov. Pedagogerna anpassar även verksamheten och dagens struktur så att alla ges möjlighet att vara sitt bästa jag! Flexibilitet är ett ledord för vårt dagliga arbete. För att främja en god kunskapsutveckling arbetar pedagogerna med att utforma en miljö där man tar tillvara på barns nyfikenhet, intresse, förmågor och lust att lära. Resultat Språkutveckling Genom dokumentation i t.ex. TRAS och individuella utvecklingsplaner har vi sett att arbetet med språkpåsar, sagor, tecken som stöd, pecs, bilder, dator/i-pad (minilexia, babblarna mm.) har bidragit till ökad kommunikation. Av de tre barn som ska vidare till förskoleklass är det ett barn som självständigt kan skriva sitt namn och visar stort intresse att kopiera text. De andra två kopierar varav en visar stort intresse för all annan text och den andra mycket lite intresse för bokstäver överhuvudtaget. Barnen som ännu inte kan skriva känner dock igen sitt namn och andras som en ordbild och de allra yngsta är inte där än. Då gruppen inkluderar barn med behov av extra stöd är förmågan starkt kopplad till utvecklingsnivå. Genom att vi varit medvetna/nyfikna pedagoger har vi kunnat observera ett ständigt samspel. Vi har sett att samspelet inspirerar och utvecklar varje barns förmåga till kommunikation. De yngsta barnen i gruppen visar stor förmåga till samspel och kommunikation i relation till sin ålder. Vi ser dock att alla oavsett ålder inte har samma förmåga till samspel, kommunikation och lek. De barnen med annat modersmål har nyss börjat och ännu inte erbjudits samtal och kartläggning av barnets språkdomäner. Matematikutveckling Genom att pedagogerna på ett medvetet sätt använt matematik i vardagen, erbjudit möjliget att jämföra t.ex. former, sortera osv, har barnen utmanats i sitt lärande runt matematik. Vi har sett att barnen t.ex. tar tillfället att räkna hur många som är i rummet, hur många är fröknar, pojkar och flickor? De räknar hur många som tillhör samma kategori i t.ex. böcker och i sin lek. De visar intresse för vem är äldst, störst, längst o.s.v. 4
Utveckling inom naturvetenskap och teknik/ FramKANT I gruppen finns många barn som lever här och nu vilket påverkar intresset för hur saker t.ex. hänger ihop. Då vi kunnat fånga ögonblicket som berör dem har vi upplevt en större nyfikenhet och ökad möjlighet till utveckling, funderingarna sker oftast i samspelet mellan barn och pedagog. Med användandet av FramKANTs lådorna har tekniken i förskolan lyfts fram på ett positivt sätt. Barnen visar stor nyfikenhet och intresse för vad som finns i lådorna. Genom att vi varit medvetna, nyfikna pedagoger har vi kunnat påvisa teknik i barnens vardagssituationer samtidigt upplever vi oss dåliga på att lyfta dem som naturvetenskap och teknik att medvetandegöra barnen. Praktisk-estetisk utveckling Genom att barnen erbjudits en så variationsrik miljö som möjligt har de haft möjlighet att utmana sin motoriska utveckling utifrån intresse, behov och nyfikenhet. Genom detta har vi sett att barnen utvecklat sin förmåga till självständighet. Vi har sett att i samspelet med andra utvecklar barnen sin identitet, fantasi, förmåga att fungera enskilt och i grupp, lyssna, reflektera, ge uttryck för egna uppfattningar och sätta sig in i andras perspektiv. Då gruppen består av många barn i låg ålder, barn med låg utvecklingsnivå och några med svårigheter till socialt samspel ägnas mycket tid åt att erövra dessa färdigheter. Genom att barnen visar stort behov av träning i socialt samspel har inte deras kreativa förmåga tagit sig så stort uttryck. Genom att tillåta och handleda i stället för att hindra och hitta en utmanande miljö har vi sett att våra små barn behärskar t.ex. att klättra och gå i trappor samtidigt har de en god språkutveckling. Pedagogisk miljö Vår pedagogiska inomhusmiljö är ständigt med i vårt medvetande. o Fyller rummen sin funktion? o Används alla ytor meningsfullt? o Fyller de barnens behov? Då vi känner en stor gemensam inre vision om hur miljön ska vara upplever vi att vi strävar åt samma håll. Ibland är det dock svårt att påverka yttre omständigheter vilket gör att vi inte är helt nöjda med hur verkligheten ser ut. Då vi har tagit tillvara barns nyfikenhet och intresse för att utforma vår inomhusmiljö så fyller lokalerna sin funktion. Vår utomhusmiljö är inte vad den borde vara. Förslag på förändringar är framförda men vi har inte sett något resultat trots påståenden om att förändring ska ske. 5
Resultatöversikt Språkutveckling När vi dagligen erbjuder olika alternativ för att erövra och pröva sina erfarenheter sker inlärning och bearbetning på flera olika sätt. Vi har sett att detta ger barnen möjlighet att använda de/det sätt som passar dem bäst för tillfället. Vi har även sett att barn ibland väljer att lära genom att iaktta. På bilderna ser vi olika alternativ till att utmana sin inlärning och utveckla sina förmågor. 6
Matematikutveckling Vi har sett att det går lättare att lära, när barnen får använda olika material och vara aktiva själva! Det går att få in mycket i en enda lärstund! o Färg o Antal o Siffror o Mäta o Förklara o Tecknet för siffran o Matcha. o Form o Lokalisera o Konstruera Det går att t.ex. jämföra med enkla medel! o ljus-mörk o störst-minst o tjock-tunn o krokig-rak För att främja den matematiska utvecklingen använder vi oss mycket av det vi kallar vardagsmatematik. Vi har tyckts oss märka att barnen är mest motiverade och mottagliga när vi är delaktiga pedagoger som fångar barnens funderingar här och nu! 7
Utveckling inom naturvetenskap och teknik/ FramKANT utvecklar sin förmåga att bygga skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Lpfö 98/10 Att bygga torn kräver bl.a. teknik, tålamod, fantasi och motorisk precision. När färdigheten är erövrad uppstår behov av att utmana på nya sätt t.ex med svårare material eller olika metoder osv. Håller de erfarenheter som gjorts? utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Lpfö 98/10 Barnet på bilder har upptäckt att rockringen rullar snabbare i nedförsbacke! 8
Pedagogens roll i förskolan bygger på att stimulera och utmana barns nyfikenhet, intresse och glädje över att det faktiskt fungerar. Här har vi byggt telefoner. Praktisk-estetisk utveckling Barnet har just upplevt boken och delar i sin tur med sig till någon annan av erfarenheten. Genom att barnen erbjudits en så variationsrik miljö som möjligt har de haft möjlighet att utmana sin motoriska utveckling utifrån intresse, behov och nyfikenhet. Genom detta har vi sett att barnen utvecklat sin förmåga till självständighet. Att lära sig gå i en trappa, göra fart i gungan och att lära sig cykla ingår i barnens motoriska vardag och kan även innebära att barnen utforskar enkel teknik. 9
Praktisk estetisk förmåga, intresset för bokstäver och en utvecklad blick för balans och form i kombination. Enkätundersökning På grund av för få svar på föräldra/personal enkät så sammanställs inte resultatet. Resultatet på föräldraenäten för hela kommunen redovisas som en länk: http://www.karlskoga.se/utbildning--barnomsorg/forskola-- barnomsorg/kvalitetsarbete/brukarenkater.html Analys och bedömning Språkutveckling Påverkansfaktorer Då vi har många i gruppen med stort behov av hjälpmedel för kommunikation behövs mycket tid till att lära in metoder och utveckla material. Vi har inte kunnat avvara tid i den utsträckning som vi tror behövs för en gynnsam utveckling. Barnen visar stort intresse för socialt samspel vilket i sig ytterligare ökar behovet av kommunikationsstöd och mycket vuxenstöd. Det är i första hand inte ett annat modersmål eller ålder som försvårar kommunikationen utan andra svårigheter. Språkutveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vi har en grupp med stort behov av hjälpmedel för kommunikation och behöver hitta mer tid för att bemöta detta. Matematikutveckling Påverkansfaktorer Vi har i det dagliga arbetet fångat barnens intresse för antal, storlek och form osv. och sett att de är nyfikna och uttrycker tankar om matematik. 10
Det har inte funnits tid att dokumentera och följa upp barnets individuella utveckling i den utsträckning vi anser behövs. Detta gör det svårt att dra några slutsatser om barnen utvecklat sin matematiska förmåga och sin medvetenhet runt matematiska begrepp. Matematikutveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vi har en grupp som visar intresse för matematik och behöver hitta tid för att dokumentera och bemöta detta. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/ FramKANT Påverkansfaktorer Då vi har en grupp med stort rörelsebehov har vi vistats utomhus mycket. Vi har dock inte varit från gården så många gånger. FramKANTs lådan har erbjudits då tillfälle funnits. Vi har utmanat barnen i deras tankegångar genom att föra ett resonemang så gott det går runt problemlösningar barnen stött på. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE När vi fått ihop samspelet och kommunikationen i gruppen ser vi större möjligheter att utveckla detta område. Praktisk-estetisk utveckling Påverkansfaktorer Genom att vi har vistats utomhus mycket har gruppens behov av rörelse och grovmotoriska utmaningar tillgodosetts. Då barngruppen har behov av att träna det sociala samspelet har focus legat på att utveckla lekförmågan hos barnen. När barnen har lugn och ro visar de intresse för att dansa, spela instrument, måla, rita och skapa med olika material Praktisk-estetisk utveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD 11
NYTT NULÄGE Vi fortsätter att utveckla den sociala kompentensen i barngruppen vilket i sin tur leder till att kunna lägga mer focus på estetiska uttrycksformer. Pedagogisk miljö Påverkansfaktorer Då miljön är den extra pedagogen är tankarna runt: Fyller den sin funktion? ständigt med i vår planering om hur den ska utformas. Då barngruppens intressen och lekförmåga varierar stort har miljön anpassats efter det. Önskemål om utomhusmiljön är framförda men ekonomiskt ansvariga har inte tagit något beslut. Pedagogisk miljö UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vi fortsätter att vara medvetna pedagoger om miljöns betydelse. Starka sidor Vi har förmåga att lyfta och diskutera arbetssätt/situationer på ett adekvat sätt. När problem uppstår är inställningen i personallaget att de är till för att lösas. Låg oplanerad frånvaro i personallaget. Utvecklingsområden. För att kunna utveckla arbetet krävs bättre villkor/möjligheter till reflektion, analys och utveckling för att kunna tillmötesgå de krav/riktlinjer som skolverket ålägger oss i Läroplan för förskolan Lpfö98/10, skollagen men även för den vision/mål som kommunen beskriver i Barn och utbildningsplanen 2013-2016 Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Språkutveckling För att öka måluppfyllelsen fortsätter vi att vara medvetna och lyhörda pedagoger, som utvecklar arbetet enligt läroplanens mål. För att öka måluppfyllelsen fortsätter vi att erbjuda barnen förutsättningar för att rikt och mångsidigt utveckla sitt språk och sin kommunikationsförmåga. Vi har nått vårt mål när varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra där även barn med annat modersmål än svenska är inkluderade. 12
Matematikutveckling För att öka måluppfyllelsen fortsätter vi att erbjuda ett så variationsrikt material som möjligt, göra det så tillgängligt som möjligt och att hitta så många tillfällen till vardagsmatematik som går. Vi har nått vårt mål när varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/ FramKANT För att öka måluppfyllelsen fortsätter vi vara medvetna, nyfikna pedagoger som påvisar naturvetenskap/teknik i barnens vardagssituationer. Vi utvecklar vårt arbete med att benämna begreppen och medvetandegöra barnen om vad som kan vara naturvetenskap/teknik. Vi låter tekniklådorna inspirera oss att göra inköp till vår egen verksamhet så att materialet får ökad tillgänglighet. Vi har nått vårt mål när varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Praktisk-estetisk utveckling För att öka måluppfyllelsen fortsätter vi att låta leken vara ett redskap för glädje och utveckling. Vi har nått vårt mål när varje barn har en lustfylld vistelse på Solbringen som utvecklar skapande förmåga, förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många utrycksformer så som i lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Pedagogisk miljö För att öka måluppfyllelsen fortsätter vi att kontinuerligt utvärdera den yttre och inre miljön utifrån barngruppens intressen och behov som främjar en god kunskapsutveckling. Vi har nått vårt mål när vi utformar och erbjuder en god miljö där barnen utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, känner självständighet och tillit till sin egen förmåga och lust att leka och lära. 13
Utvärderingsmetod [FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Språkutveckling För att kunna se om barnen har utvecklat: nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra där även barn med annat modersmål än svenska är inkluderad använder vi oss av skriftlig dokumentation t.ex. Tras, spaltdokumentation. Matematikutveckling För att kunna se om barnen har utvecklat sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring använder vi oss av dokumentationer i bild och skrift. Utveckling inom natuvetenskap och teknik/framkant För att kunna se om barnen har utvecklat sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap använder vi oss av dokumentationer i bild och skrift. Praktisk-estetisk utveckling För att kunna se om barnen har en lustfylld vistelse på Solbringen som utvecklar skapande förmåga, förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många utrycksformer så som i lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama använder vi oss av dokumentationer i bild och skrift. Pedagogisk miljö För att se om vi har utformat och erbjudit en god miljö där barnen utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, känner självständighet och tillit till sin egen förmåga och lust att leka och lära grundar vi våra slutsatser på utvecklingssamtalen vi har med föräldrarna. Framtiden och verksamhetsutveckling Vi fortsätter att arbeta utifrån läroplanens mål och använder Tras, ICDP som några av de verktyg vi har för att nå våra mål. Vi önskar/ser framför oss att kommunen gör en satsning på pedagogisk utvecklingstid för förskolepersonal. Vi önskar/ser framför oss en satsning på vår utomhusmiljö. Kompetensutveckling För att ta vara på den kompetens vi har och den utbildning vi får/fått behöver ledningen(chefer/politiker/nämnd/facket) införa tid för återkommande uppföljningar, reflektioner och analys, så att arbetet kan utvecklas. 14