Planerad bostadsbyggnation

A LE KOMMUN Planerad bostadsbyggnation Ale kommun 2011-2016

Upplysningar Omslagsbild: Allan Karlsson Bilderna är i huvudsak tagna av: Allan Karlsson Flygfoto: Jan Olof Söderström, WSP samt Jan Augustsson, Bergslagsbild Ortofoto: Ale kommun Illustrationer: Fredrik Löfvenberg, Liljewall arkitekter Samhällsplaneringsavdelningen i Ale kommun Sektor Kommunstyrelsen 449 80 ALAFORS Tel. 0303-330 000, Fax 0303-330 922 E-post: kommunstyrelsen@ale.se >> Webbplats: www.ale.se > Bygga, bo och miljö

Innehållsförteckning Planerad bostadsbyggnation 4 Sammanställning av planerad bostadsbyggnation 2011 2016 4 Översiktlig karta över planerad bostadsbyggnation 5 Planerad bostadsbyggnation Ortsvis SURTE 6 BOHUS 8 NÖDINGE 10 NOL 12 ALAFORS 14 ÄLVÄNGEN 16 SKEPPLANDA 18 ALVHEM 20 STARRKÄRR KILANDA RYD 22 HÅLANDA 24

Planerad bostadsbyggnation Sammanställning av planerad bostadsbyggnation 2011 2016 I följande dokument har en tjänstemannabedömning gjorts för den planerade bostadsbyggnationen för varje projekt uppdelat per samhälle. Sammanställningen har arbetats fram i dialog med de exploatörer som har pågående eller framtida projekt i kommunen. Vid årsskiftet 2010/2011 uppgick kommunens befolkning till 27 442 invånare. Ale kommun har ett mål att nå en befolkningsökning med 1,5-2 % per år från år 2012. Ale kommun planerar för en möjlig utbyggnadsgrad på 1 766 bostäder under planeringsperioden 2011-2016. Detta innebär en möjlig utbyggnad på cirka 290 bostäder per år i snitt. Många exploatörer avvaktar att bygga ut sina bostadsprojekt innan väg och järnväg är fullt utbyggd 2012-12-12. Under 2013 förväntas därmed byggnationen bli extra stor. Tabellerna i denna sammanställning redovisar den planerade byggnationen samt den förväntade förtätningen och styckebyggnationen för respektive ort. Antalet bostäder redovisas i en intervall på fem bostäder beroende på osäkerheterna på planerade och genomförd byggnation. Den planerade byggnationen som tabellen baseras på redovisas i ett separat framtaget underlagsmaterial. Det har inte tagits någon hänsyn till eventuella överklagandetider eller andra tidsförsenande faktorer såsom exempelvis konjunkturnedgångar. Det är därför viktigt att materialet ses som ett planeringsunderlag och inte som en fixerad plan. Ale kommun beaktar dessa osäkerheter vid sin verksamhetsplanering genom att i den årliga befolkningsprognosen sänka den möjliga byggnationen med 20 % för alla projekt i bostadsförsörjningsprogrammet. En sänkning innebär alltså att kommunens verksamheter i övrigt skall planera efter en befolkningsprognos som bygger på ett verkligt utfall av bostadsförsörjningsprogrammet till 80 %. Ort 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Ortsvis Surte 0-5 36-40 149 0-5 0-5 0-5 193 Bohus 11-15 11-15 36-40 11-15 26-30 26-30 136 Nödinge 56-60 46-50 66-70 86-90 116-120 141-145 521 Nol 0-5 0-5 0-5 11-15 11-15 31-35 62 Alafors 0-5 21-25 61-65 36-40 11-15 16-20 155 Älvängen 0-5 56-60 81-85 101-105 101-105 96-100 453 Skepplanda 0-5 11-15 46-50 31-35 11-15 11-15 135 Alvhem 0-5 6-10 16-20 21-25 0-5 0-5 53 Starr. Kil. Ryd 0-5 0-5 11-15 11-15 0-5 0-5 46 Hålanda 0-5 0-5 0-5 0-5 0-5 0-5 12 Total byggnation 94 211 451 366 299 345 1766 Tabellen redovisar en planerad bostadsbyggnation i antal inflyttningsklara bostäder för respektive ort och år.

Översiktlig karta över planerad bostadsbyggnation

Planerad bostadsbyggnation Ortsvis Surte kyrka. Följande kapitel beskriver den planerade bostadsbyggnationen i kommunens olika orter under perioden 2011-2016. För varje ort beskrivs de planerade byggnadsprojekten samt när i tiden de planeras kunna vara klara för inflyttning. Förutom de kända projekten planeras det även ske en viss förtätning och styckebyggnation för respektive samhälle med tillhörande landsbygd som redovisas som övrig byggnation i tabellerna. För varje ort beskrivs även skolans, förskolans och omsorgens framtida behov. SURTE Surte är kommunens sydligaste tätort som gränsar till Göteborg. Surte är ett gammalt brukssamhälle som byggdes ut från 1920 och framåt. Den största delen av flerfamiljshusen byggdes ut under 1940- och 1950-talet. Surte centrum. Surtes utbyggnadsmöjligheter begränsas av den kuperade terrängen i öster och av E45 och järnvägen samt Göta älv i väster. Förtätning är den största möjligheten för att uppnå en framtida bostadsutveckling. Detta kan bland annat ske genom att enfamiljshus ersätts med flerfamiljshus. Planerad byggnation Det planeras för en stor utbyggnad i Surte med sammanlagt 193 bostäder. En stor del av dessa bostäder förväntas byggas ut under åren 2012-2013 då väg och järnvägen är färdigbyggd. Det största byggnationen av bostäder planeras vid Keillers Damm och kommer att byggas med en första inflyttning 2013. Totalt beräknas cirka 120 småhus och flerbostadshus byggas inom området. Bostadshus i centrala Surte. Foto: Allan Karlsson Vid Danska vägen finns planer på att bygga ut ett villaområde med inflyttning under 2013. Den gamla brandstationstomten förväntas kunna bebyggas med flerbostadshus och planeras få en första inflytt 2013. Övrig planerad bostadsbyggnation planeras ske genom förtätningar med flerbostadshus i anslutning till befintlig bebyggelse vid Brattåsstigen och Videgårdsvägen under 2012. Utöver dessa projekt förväntas förtätningen i Surte bli återhållsam under perioden fram till 2016. Generellt ska förtätningar för bostadsändamål eftersträvas, bland annat utmed Göteborgsvägen söder om centrum, norr om Nordgärdesberget och Egnahems-/Bruksvägen.

Pendeltågsstation Tabellen redovisar planerat inflyttningsår för respektive projekt. Surte Nr Projekt 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Totalt 1 Danska vägen 2 Keillers Damm 3 Brattåsstigen 4 Videgårdsvägen 5 Brandstationstomten Förväntad förtätning Planerad byggnation 0-5 36-40 146-150 0-5 0-5 0-5 193

Bohus centrum. Foto: Allan Karlsson BOHUS Bohus är kommunens tredje största ort och en viktig trafikknutpunkt med brokopplingen över Göta älv mot Kungälv. Bohus centrum byggdes ut i början av 1970-talet tillsammans med en stor del av flerfamiljshusen. Villabebyggelsen ligger till stor del placerad uppe på sluttningarna där Bohus Höjd är det senast byggda området från 2003. Planerad byggnation I Bohus planeras det för en utbyggnad på 136 bostäder under 2011-2016. Ett kooperativt boende vid Skolvägen planeras kunna vara färdigbyggt fram till 2011. Villor uppe vid Bohushöjd. Foto: Allan Karlsson Planeringen vid Skårdals Skans blir en fortsättning söderut på bostadsbyggnationen vid Bohus Höjd. Utbyggnaden föreslås ske etappvis med första inflyttning 2014. Under 2012 planeras ett flerbostadshus kunna vara klart vid Skårdal 1:70 och vid Skårdalsvägen planeras ett flerfamiljshus med en inflyttning under 2014. Utöver dessa projekt förväntas ingen större förtätning ske under planeringsperioden fram till 2016. Villa vid Bohushöjd. Flygfoto över Bohus taget från väst.

Pendeltågsstation Tabellen redovisar planerat inflyttningsår för respektive projekt. Bohus Nr Projekt 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Totalt 6 Skårdals Skans 7 Skårdalsvägen 8 Skolvägen, koop. Boende 9 Skårdal 1:70 Förväntad förtätning Planerad byggnation 11-15 11-15 36-40 16-20 26-30 20-30 136

NÖDINGE Nödinge är en av kommunens två huvudorter som till största delen byggdes under 1960- och 1970-talet. Till Nödinge räknas också områdena runt Hallbacken, Bönabo, Relsbo, Huvud och Lindåsen. Utbyggnaden av Backaområdet påbörjades 2006 i samband med byggnationen av Nödinge golfklubb. Ale Torg Foto: Allan Karlsson Planerad byggnation Nödinge är den ort som förväntas expandera mest under 2011-2016 med totalt 521 bostäder. Bostadsbyggnationen i Backaområdet pågår fortfarande och förväntas vara fullt utbyggt 2013. Bostäder vid Backa Säteri. Foto: Allan Karlsson Första inflyttning i Ale Höjd planeras kunna ske 2013 i samband med färdigställandet av E45 och järnvägen. Området beräknas rymma cirka 350 bostäder för både småhus och flerfamiljshus i olika upplåtelseformer. Kommunen äger en stor del av marken inom området och vissa tomter kan komma att släppas via tomtkön. För att trafikmata området krävs det en ny väg som ansluter från Gamla Kilandavägen. Matarvägen kommer framöver kopplas vidare mot Nol-Alafors. Utbyggnad av nya bostäder inom Södra Backa/Lahallsåsen på Orklas mark beräknas få en första inflyttning 2014. Illustration från struktrustudien för centrala Nödinge. I de centrala delarna av Nödinge vid Ale Torg planeras nya flerbostadshus kunna byggas i anslutning till pendeltågsstationen under 2015-2016. Två nya flerbostadshus föreslås tillkomma inom Alebyggens område vid Norra Klöverstigen, Nödinge 1:30 och 1:31, under 2011 och 2014 varav ett av husen planeras vara kooperativt boende. Fram till 2014 förväntas inga större förtätningsprojekt ske i de centrala delarna. Efter 2015 förväntas dock en högre förtätning av bostäder kunna ske då genomförandet av strukturstudien för centrala Nödinge kan komma att realiseras. En återhållsam styckebyggnation förväntas ske utanför tätbebyggt område. Ale Gymnasium. Utöver den redovisade byggnationen i tabellen pågår byggnation av ett nytt äldreboende vid Klockarevägen med sammanlagt 40 lägenheter varav 15 lägenheter förväntas kunna ersätta Trolleviks äldreboende. Inflyttning beräknas kunna ske under 2013. 10

Pendeltågsstation Tabellen redovisar planerat inflyttningsår för respektive projekt. Nödinge Nr Projekt 2011 2012 2013 10 Backaområdet 11 Södra Backa/Lahallsåsen 13 Hallbacken 14 Ale Höjd 15 Nödinge 4:78 16 Nödinge - Stommen 1:261 17 Ale Torg 18 Nödinge 1:30 19 Nödinge 1:31 Förväntad förtätning och styckebyggen 2014 2015 2016 Totalt Planerad byggnation 56-60 46-50 66-70 86-90 116-120 141-145 521 * Projekt nummer 12 byggdes klart under 2010 11

Nybyggda villor i Nol. Foto: Allan Karlsson NOL Nol är ett gammalt stations- och industrisamhälle. I slutet av 1960-talet började Nol expandera och under åren 1967 till 1974 byggdes bostadsområdena vid Folketshusvägen och Mossvägen ut. Därefter har de större bostadsområdena Oljoberget, Södergården, Enekulle-/Ljungvägen tillkommit på 1980-talet samt Änggården och Krokängsvägen på 1990-talet. Planerad byggnation För Nols samhälle finns inga planer för någon större byggnation under de tre närmsta åren. På sikt planeras en större bostadsutbyggnad ske inom Brandsbobergen med en första inflyttning 2016. Området kommer att byggas ihop med Ale Höjd och erbjuda både enfamiljs- och flerfamiljshus i olika upplåtelseformer. Området kommer att anslutas via gång- och cykelvägar till Nols centrum och den nya pendeltågsstationen. Bilvägsanslutningar till området kommer att ske via Nödinge och Alafors. Vid Kärrvägen planeras en förtätning av villabeyggelse kunna ske under 2014. Förtätning i anknytning till den nya pendeltågstationen ska eftersträvas och ett område för kooperativt boende kan bli aktuellt under planperioden. Det finns ett fåtal outnyttjade byggrätter för lägenheter i Nol och Alebyggen håller på att ta fram förslag till möjliga förtätningar i anslutning till gågatan och för eventuell påbyggnad av punkthusen vilket kan bli aktuellt i slutet av planperioden. Revidering av gamla detaljplaner kan ge möjlighet att ta fram ytterligare förtätningsområden i Nol. Flerbostadshus vid Brandsbovägen i Nol. Foto: Allan Karlsson 12

Pendeltågsstation Tabellen redovisar planerat inflyttningsår för respektive projekt. Nol Nr Projekt 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Totalt 20 Brandsbobergen 21 Kärrvägen Förväntad förtätning Planerad byggnation 0-5 0-5 0-5 11-15 11-15 31-35 62 13

Solgården i Alafors. Kommunhuset i Alafors. ALAFORS Alafors samhälle kännetecknas av sin småskalighet med öppna gröna ytor och brukade marker. Till Alafors räknas områdena runt Äskekärr, Osbacken, Älebräcke, Rished och Hälltorp. Bebyggelsen består i huvudsak av villabebyggelse men här finns även radhus, hyreslägenheter och ett mindre antal bostadsrätter. Planerad byggnation I Alafors planeras det att bygas ut 155 bostäder under 2011-2016. Under perioden 2013-2016 planeras en utbyggnad av småhus kunna ske vid Sjövallavägen/Rishedsvägen. Vid Furulundsvägen planeras det byggas kooperativa bostäder med en första inflyttning under 2012. En fortsatt utbyggnad av flerfamiljshusen inom Solgården planeras kunna ske mellan 2012-2014. Generellt ska förtätningar för bostadsändamål eftersträvas vid till exempel Brantbacken, Alafors kiosk, församlingshemmet och Ledetvägen. Revideringar av gamla detaljplaner kan ge möjlighet att ta fram ytterligare förtätningsområden i Alafors. En återhållsam styckebyggnation förväntas ske utanför tätbebyggt område. Alebacken i Alafors. Foto: Föreningen Alebacken 14

Tabellen redovisar planerat inflyttningsår för respektive projekt. Alafors Nr Projekt 2011 2012 2013 22 Sjövallav./Rishedsv. 23 Furulundsvägen 24 Solgården Förväntad förtätning och styckebyggen 2014 2015 2016 Totalt Planerad byggnation 0-5 21-25 61-65 36-40 11-15 16-20 155 15

ÄLVÄNGEN Älvängen är en av kommunens två huvudorter. Älvängen är ett gammalt stations- och industrisamhälle och är av tradition en handelsplats för ortsbefolkningen och den omkringliggande landsbygden. Till Älvängen räknas även områdena runt Torp, Utby, Knaptorp och Häljered. Villor vid Trädgårdsmästeriet Foto: Allan Karlsson Planerad byggnation I Älvängen planeras ett flertal nya bostadsområden. Totalt planeras det för 453 bostäder under 2011-2016. Detaljplanearbetet av Kronogårdens utbyggnad pågår för cirka 450 bostäder med småhus och flerbostadshus med blandad upplåtelseform med första inflyttning 2012. Ett planprogram är gjort för Emylundsområdet som skulle kunna innebära cirka 300 bostäder och förväntas kunna få en första inflyttning med en tätare byggnation närmast Göteborgsvägen under 2014. Illustration från struktrustudien för Älvängen Vid Svenstorp finns en detaljplan klar för småhusbebyggelse men förväntas få en första inflyttning först under 2012. Ett bostadsområde med villor planeras byggas ut under 2012 vid Vikadamm. Vid Änggatan planerar Alebyggen en byggnation av flerbostadshus som ska kunna vara klar för en första inflyttning under 2014. Centrum i Älvängen. Förtätningar för bostadsändamål ska generellt eftersträvas i Älvängens centrum. Förtätningsmöjligheterna i centrum har studerats i en strukturstudie. Studien planeras kunna medföra en ökad förtätning efter 2013 då utbyggnaden av E45 och järnvägen planeras vara färdig. Illustration från struktrustudien för Älvängen Villor vid Emylundsvägen. Foto: Allan Karlsson Kooperativt boende i Älvängen. Foto Allan Karlsson 16

Hamnen 1:1 Pendeltågsstation Tabellen redovisar planerat inflyttningsår för respektive projekt. Älvängen 2011 Nr Projekt 2012 2013 2014 2015 25 Svenstorp 26 Kronogården 27 Vikadamm 28 Emylund 29 Änggatan 36 Hamnen 1:1, hästby Förväntad förtätning och styckebyggen 2016 Totalt Planerad byggnation 0-5 56-60 81-85 101-105 101-105 96-100 453 Projektet Hamnen 1:1 (nr 36) har flyttats från Alvhem till Älvängen på grund av att det gjorts en justering mellan delområdena för Alvhem och Älvängen inför årets befolkningsprognos. 17

SKEPPLANDA Skepplanda är en gammal kyrkby som huvudsakligen byggdes ut under 1960- och 1970-talet. Skepplanda församling omfattar områdena från Högstorp i söder, Grönnäs i väster, Guntorp i öster och upp till Skår i norr. Här ingår även byarna Skönningared, Fors, Skogstorp, Ljusevatten, Ryksdamm, Hålan, Färdsle, Tussebo. Flygfoto över Skönningared. Planerad byggnation I Skepplanda planeras det att bygas ut 135 bostäder under 2011-2016. Delar av den gamla prästgården förväntas kunna rustas upp för boende och intill planeras ett antal kooperativa bostadsrätter byggas med en första inflyttning under 2012. Vid Bärs Lid planeras ett BoKlok-boende kunna byggas under 2014. Under 2015 planeras en utökning av Skepplanda samhälle kunna ske uppe på höjden vid Vadbacka. I Skönningared planeras två småhusområden kunna byggas ut under 2013. Vadbackabron vid Fors i Skepplanda. Generellt ska förtätningar eftersträvas i Skepplanda tätort, till exempel kan vissa övertaliga lekplatser vara lämpliga att bebygga för bostadsändamål. Styckebyggnationen i Skeppalna har under de senast fyra åren varit relativt hög. I samband med att kommunen får allt mer planlagd mark i centrala delarna kan denna styckebyggnation minska något, men kommunen räknar med en större styckebyggnation i Skepplanda än i övriga orter. Flygfoto över Skepplanda. 18

Skönningared Tabellen redovisar planerat inflyttningsår för respektive projekt. Skepplanda Nr Projekt 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Totalt 30 Skönningared 7:5 och 7:9 31 Skönningared 6:15 och 7:9 32 Vadbacka övre, del av B18 33 Bärs Lid, Bo klok 34 Skepplanda prästgård koop. Boende Styckebyggen Planerad byggnation 0-5 11-15 46-50 31-35 11-15 11-15 135 19

Flygfoto över Gläntevi och Alvhem. ALVHEM Alvhem samhälle består av två delar. Väster om E45, mellan den före detta tågstationen och lanthandeln, ligger den planlagda bebyggelsen som huvudsakligen byggdes ut på 1960-talet och i mitten på 1980-talet. Den övriga bebyggelsen ligger främst öster om E45 i anslutning till idrottsplatsen Gläntevi och golfbanan. Till största delen består bostadsbeståndet i Alvhem av friliggande villor men det finns även ett fåtal hyresrätter i markplan. Områdena runt Alvhem kännetecknas av ett öppet landskap med bördiga jordar. Till Alvhem räknas också Kattleberg, Båstorp, Ramstorp, Lilla Alvhem, Videkärr och Haj. Norr om Alvhem samhälle kommer en ny tågstation att tas i bruk vid årsskiftet 2012-2013. Planerad byggnation I Alvhem förväntas en utbyggnad ske med 53 bostäder under 2011-2016. Vid Ramstorp planeras ett område med villabebyggelse som förväntas få en första inflyttning under 2013. Bild över programområdet för Hamnen 1:1. Utbyggnad av Alvhems golfby pågår beräknas kunna får en första inflyttning under 2012. Öster om E45, inom Glänteviområdet, föreslås en varsam komplettering/ förtätning utmed de befintliga vägarna med småskalig bebyggelse, och för vissa områden tätare i mindre grupper, som anpassas till den lantliga miljön. Flygfoto över Alvhem. 20

Tågstation (Lilla Edet) Tabellen redovisar planerat inflyttningsår för respektive projekt. Alvhem 2011 Nr Projekt 2012 2013 2014 2015 2016 Totalt 35 Ramstorp 3:21 m.fl 37 Alvhem 1:29, golfby Styckebyggen Planerad byggnation 0-5 6-10 16-20 21-25 0-5 0-5 53 Projektet Hamnen 1:1 (nr 36) har flyttats från Alvhem till Älvängen på grund av att det gjorts en justering mellan delområdena för Alvhem och Älvängen inför årets befolkningsprognos. 21

Prästalund i Starrkärr. STARRKÄRR KILANDA RYD Landsbygden kring Starrkärr, Kilanda och Ryd utgörs av ett kulturlandskap som präglats av att människor har bebott det under tusentals år. Landsbygden har ett rikt odlingslandskap och i öster finns stora skogsområden. De flesta bor i mindre byar eller på gårdar men det finns även grupphusbebyggelse i bland annat Sannum och Kollanda. Till områdena runt Starrkärr, Kilanda och Ryd ingår även Djupevik, Burhult, Sannum, Grunne, Ölanda och Krokstorp. Planerad byggnation Den förväntade byggnationen kommer främst att ske genom styckebyggnation på landsbygden i anslutning till befintlig bebyggelse. Förtätningar kring byarna bör föregås av en ortsanalys för varje område. I anslutning till Starrkärrsvägen planeras ett bostadsområde kombinerat med hästhållning på fastigheten Starrkärr 1:3,. Projektet beräknas få en första inflytt under 2013. Kilanda kvarn. En bostadsutbyggnad vid förskolan, inom Starrkärr 3:8, förväntas kunna vara möjlig under 2014. Runt Kilanda och Ryd finns det inga större planerade bostadsområden. Allé vid Kilanda Säteri. Flygfoto över Starrkärr. 22

Tabellen redovisar planerat inflyttningsår för respektive projekt. Starrkärr, Kilanda och Ryd Kartan på sidan 5 redovisar orterna Kilanda och Ryd. Nr Projekt 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Totalt 38 Starrkärr 3:8 39 Starrkärr 1:3, hästby Styckebyggen Planerad byggnation 0-5 0-5 11-15 11-15 0-5 0-5 46 23

HÅLANDA Hålanda omfattar en tredjedel av Ale kommuns yta som innefattar Sandåker i söder upp till Livered i norr. Till Hålanda ingår även byarna Höga, Torpa, Östentorp, Verle och Skaggata. Hålanda kännetecknas av ett rikt odlingslandskap, levande skogar, många sjöar, och stora obebyggda områden. Hålanda kyrka. Någon större nybyggnation har inte skett under senare år, men många hus har rustats upp samt att fritidshusen permanentats och därmed har befolkningen också ökat under 2009. Planerad byggnation Det finns inga planer på nya bostadsområden i Hålanda. Den förväntade byggnationen kommer främst att ske genom styckebyggnation på landsbygden. För områdena runt Hålanda föreslås en medveten förtätning/ komplettering med nybebyggelse som bör föregås av en ortsanalys. Den förväntade förtätningen i Hålanda innefattar även ombyggda fritidshus till permanentbostäder. Flygfoto över Hålsjön. Kartan på sidan 5 redovisar Hålandas läge i kommunen. Flygfoto över Hålanda. Tabellen redovisar den förväntade styckebyggnationen för respektive år. Hålanda 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Totalt Projekt Styckebyggen 12 Planerad byggnation 0-5 0-5 0-5 0-5 0-5 0-5 24