MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Relevanta dokument
Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Projektet Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier

Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning

Supported employment -från en doktorands perspektiv

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Forskning om sjukfrånvaro

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Arbetsgivares syn på rehabiliteringsarbete en kvalitativ intervjustudie

Hörselrehabilitering - Så funkar det

Docent, Med Dr, leg sjuksköterska, biträdande projektledare

Uppdaterad Sid 1 / 5. Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? Globen

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Kan jag få ett läkarintyg? - Erfarenheter av telefonrådgivning i primärvården

Uppdaterad Sid: 1 / 6. Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin. Om forskningsprojektet

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Fysioterapeutprogrammet, 180 hp

Att handleda framtidens kollega. Birgitta Fläckman

Strukturerad arbetsmetod för sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering

STUDIEGUIDE. Vårterminen 2015 KUA. Interprofessionell verksamhetsförlagd utbildning Klinisk Utbildningsavdelning (KUA) 35 Södersjukhuset hiss D plan 5

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

Stress & utmattningssyndrom

Sjukfrånvaro, förtidspension och sjuknärvaro orsaker och effekter

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Sjukvårdens processer och styrning

Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

Forskning om arbetslivsinriktad rehabilitering

Anpassningar av arbetet vid ohälsa

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Andning det gäller livet!

Läkares arbete med sjukskrivning, fyra omfattande enkätstudier

Fysioterapeutprogrammet

Kvalitetsbokslut 2013

Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier

Nyutexaminerade sjuksköterskors självskattade kompetens

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2015

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Sömnproblematik, stress och behandling

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Samverkan i arbetslivsinriktad rehabilitering

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?

Företagskultur ACTIVE LANDVETTER AB

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Den nya rehabiliteringskedjan och arbetslivsinriktad rehabilitering ur försäkringskassahandläggarens perspektiv

Könsmönster i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Sjukgymnastens nya roll och funktion

Salutdag 2016 Västerbottens läns landsting. Health literacy

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

Klinisk omvårdnad: Hälsobefrämjande och förebyggande vård 7,5 högskolepoäng Clinical Nursing: Health Promotion and Preventive Care, 7.

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården

Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa

Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun

Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Stockholm

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Sjukskrivnas resurser och hinder för återgång i arbete viktiga faktorer för tidig bedömning

Ifyllnadsstöd i läkarintyg för sjukskrivning. watch?v=zpfxl_tjzzw

Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen

Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Sociala kontakter under sjukfrånvaron - på gott eller ont?

Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Strokepatienters erfarenheter av återgång i arbete *

Arbetsförmåga och anställningsbarhet i teori och praktik

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Stöd till ledare angående kvalitetsförbättringar/verksamhetsutveckling

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

Insatser mot långtidssjukskrivning. Konferens

PATIENTFOKUSERAD HANDLEDNING

Kurator. I cancersjukvården

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

för chefer och handläggare

Inledning. Sex avhandlingar med olika perspektiv på sjukfrånvaro, rehabilitering och förtidspension

Sveriges tänder behöver Sveriges Tandläkarförbund

Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS)

KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

EXTERNA INKOMSTER PER FINANSIÄRSGRUPP - BIDRAG & UPPDRAG Rullande 12 mån, 5 år kvartalsvis

för en säker sjukskrivningsprocess

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Rehabiliteringsvetenskap AV, Modeller för rehabilitering, 7,5 hp

Jag och teamet. Mälardalens högskola

Transkript:

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping

MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under en längre tid som kräver att personalen arbetar i team och är tränade att arbeta i team (Sveriges kommuner och landsting, 2009)

TEAM Ett team är ett mindre antal människor med kompletterande kunskaper som tillsammans arbetar mot ett gemensamt mål och har ömsesidigt ansvar för att detta uppnås (Katzenbach och Smith, 1993) Teamets medlemmar - besitter kompletterande kompetenser och förmågor - har en specifik uppgift att lösa - tar gemensamt ansvar för att lösa uppgiften - har gemensamma värderingar

HUR UTVECKLA TEAMSAMVERKAN? Var och en har en unik uppgift Vet alla om varandras kompetens/roller; om Ja vad händer? Om Nej, vad händer? Hur utveckla samarbetet?

REHABILITERINGSGARANTIN EN INTEGRATION AV: Vetenskapligt underlag Klinisk erfarenhet Patientens behov

STARKT VETENSKAPLIGT UNDERLAG (1) FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Smärtan minskar, kortare sjukskrivningstider jämfört med passiv kontroll och/eller enskilda och mindre insatser (SBU s litteraturöversikt 2006)

FORSKNINGSRESULTAT SOM STÖDER EN MULTIMODAL REHABILITERING Gemensamt mål för/tillsammans med patient - tydliga och konkreta mål ökar klientens motivation att genomgå rehabilitering till arbete

FORTS. Planering och uppföljning för och tillsammans med patienten: - metoder som inkluderar patientens egna preferenser, intressen och subjektiva uppfattning om sin förmåga har betydelse och har ett starkt prognostiskt värde för arbetsåtergång

FORTS. Patienten i fokus: - Respektfullt bemötande - Bli tagen på allvar - Tid att lyssna - Utgå från att patienten kan förmedla värdefull kunskap om sig själv

FORTS. Patienten i fokus: - Interpersonell dialog - Individens behov av bekräftelse och stöd tillgodoses - Delaktighet i rehabiliteringsprocessen bidrar till ökad motivation - Helhetssyn - individen uppmuntras att använda sina resurser

REFERENSER Alexanderson, K., Brommels, M., Ekenvall, L., Karlsryd, E., Löfgren, A., Sundberg, L,, & Österberg, M. (2005). Problem inom hälso- och sjukvården kring handläggning av patienters sjukskrivning. Rapport Januari 2005. Stockholm: Karolinska Institutet, Sektionen för personskadeprevention, Institutionen för klinisk neurovetenskap. Braathen, T.N., Veiersted, K.B., & Heggenes, J. (2007). Improved work ability and return to work following vocational multidisciplinary rehabilitation of subjects on long-term sick leave. Journal of Rehabilitation-Medicine., 39, (6): 493. Gard, G. (2001). Work motivating factors in rehabilitation: a brief review. Phys-Ther-Rev, 5, (2); 85-89. Gard, G., & Larsson, A. (2003). Focus on Motivation in the Work Rehabilitation Planning Process: A Qualitative Study From The Employer s Perspective. Journal of Occupational Rehabilitation, 13 (3), 159-167. Hansen-Falkdal, A. (2005). Sjukskrivnas resurser och hinder för återgång i arbete. Umeå: Umeå university medical dissertations, N.S., 979. Jansson, I., & Björklund, A. (2006). Erfarenheter av att återgå till arbete efter sjukskrivning och arbetslöshet. I B. Börjeson (Red.), Vågor på HaVet - tio texter om arbete och funktionshinder (pp. 97-126). Jönköping: Hälsohögskolan, Avdelningen för rehabilitering.

REFERENSER Klanghed, U., Svensson, T., & Alexandersson, K. (2004). Positive encounters with rehabilitation professionals reported by persons with experience of sickness absence. Work, 22, (3), 247-254. Larsson, A.-C. (2007). Empowermentprocesser - ett sätt att öka långtidssjukskrivnas kvinnors resurser? (Avhandling för doktorsexamen). Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Lundgren, C., & Molander, C. (2008). Teamarbete i medicinsk rehabilitering. Stockholm: Liber. Medin, J., Berndtsen, P., & Ekberg, K. (2003). Health promotion and rehabilitation: a case study. Disability and Rehabilitation, 23, (16), 908-915. Moll, S., Huff, J., & Detwiler, L. (2003). Supported employment: evidence for a best practice model in Psychosocial rehabilitation. Canadian Journal of Occupational Therapy, 70, (5), 298-310.